Erfarenhetsåterföring från entreprenadbesiktningar

Erfarenhetsåterföring från entreprenadbesiktningar V-331 Elforsk rapport 10:51 Bertil Andersson & Rikard Holmberg augusti 2010

Erfarenhetsåterföring från entreprenadbesiktningar V-331 Elforsk rapport 10:51 Bertil Andersson & Rikard Holmberg augusti 2010

Förord En stor del av drift- och underhållskostnaderna och förutsättningarna för en hög tillgänglighet bestäms redan i konstruktions- och byggnadsfasen. Många brister blir synliga vid besiktningar av vindkraftverken. I denna rapport redovisas erfarenheter från en mängd entreprenadbesiktningar av vindkraftsprojekt. Projektet har genomförts av Bertil Andersson och Rikard Holmberg från Energo inom ramen för vindkraftforskningsprogrammet Vindforsk-III som projektnummer V-331. Vindforsk-III finansieras av ABB, Arise windpower, AQ System, E.ON Elnät, E.ON Vind Sverige, EnergiNorge, Falkenberg Energi, Fortum, Fred. Olsen Renewables, Gothia vind, Göteborg Energi, HS Kraft, Jämtkraft, Karlstads Energi, Luleå Energi, Mälarenergi, o2 Vindkompaniet, Rabbalshede Kraft, Skellefteå Kraft, Statkraft, Stena Renewable, Svenska Kraftnät, Tekniska Verken i Linköping, Triventus, Wallenstam, Varberg Energi, Vattenfall Vindkraft, Vestas Northern Europe, Öresundskraft samt Energimyndigheten. Värdefulla synpunkter på arbetet har erhållits från projektets referensgrupp bestående av: Solgun Furnes från EnergiNorge, Hans Sollenberg från o2 Kraft, Björn Sundlöf från Skellefteå Kraft och Jenny Olsson från Statkraft. Stockholm augusti 2010 Anders Björck Elforsk, El- och värmeproduktion Vindforsk-III programchef

Sammanfattning Denna rapport presenterar en sammanställning av erfarenheter från ett stort antal entreprenadbesiktningar av vindkraftsprojekt. Arbetsmetoden bygger på att samla in entreprenaderfarenheter med hjälp av enkäter och sedan komplettera resultatet med ett antal djupintervjuer för att mer i detalj förstå vad som upplevs vara problem och om det finns förslag på förbättringar. Resultatet i rapporten bygger på besiktningsprotokoll från 174 vindkraftverk, vilket motsvarar cirka en tredjedel av de verk som byggts under perioden. Totalt innehöll enkäterna 4683 besiktningsanmärkningar samt ett hundratal fritextkommentarer. Av de 174 besiktigade verken har 52 underkänts, det motsvarar en andel på 30%. Det har inte gått att hitta någon överrepresenterad typ av anmärkning som orsak till underkännande, oftast beror ett underkännande på att summan av brister anses vara för stor. Det genomsnittliga antalet anmärkningar per verk är 27st. Tittar man på varje enskilt verk så har de flesta mellan 20 och 35 anmärkningar. Vanligaste anmärkningarna rör brister i märkning och dokumentation. Det är brister som är lätta att åtgärda och som eventuellt kan anses som mindre allvarliga. Det finns dock ett antal anmärkningar som är återkommande och tämligen allvarliga det gäller då främst växellåda, utbildning och åskskydd. Även dessa är ofta lätta att åtgärda men konsekvenserna om de inte åtgärdas kan bli mycket stora. Konsekvenserna kan antingen vara att de förkortar livslängden på dyra komponenter, tex oljeproblem i växellådor, eller att de höjer sannolikheten för allvarliga haverier, tex feljusterade åskledare. I rapporten finns även jämförelser mellan kraftverk med olika byggår, storlek, fabrikat, geografi och terräng. Den generella slutsatsen är att skillnaderna är små i de fall de ens går att identifiera. Resultaten från enkätsammanställningen stämde väl överens med den bild som framkom från beställarna vid de intervjuer som genomfördes. Det problem som beställarna enigt ansåg var det största var bristande egenkontroll hos leverantörerna. En anledning till det kan vara leverantörernas önskan att bli klara för överlämning så fort som möjligt vilket gör att verken många gånger inte är klara när besiktningen genomförs. En annan vanlig uppfattning är att leverantörerna inte rätter bristerna på överenskommen tid och att ju längre tiden går desto svårare blir det att få dem åtgärdade.

Summary This report presents a summary of experience from a large number of construction inspections of wind power projects. The working method is based on the collection of construction experience in form of questionnaires. The questionnaires were supplemented by a number of in-depth interviews to understand more in detail what is perceived to be a problem and if there were suggestions for improvements. The results in this report is based on inspection protocols from 174 wind turbines, which corresponds to about one-third of the power plants built in the time period. In total the questionnaires included 4683 inspection remarks as well as about one hundred free text comments. 52 of the 174 inspected power stations were rejected, corresponding to 30%. It has not been possible to identify any overrepresented type of remark as a main cause of rejection, but the rejection is usually based on a total number of remarks that is too large. The average number of remarks for a power plant is 27. Most power stations have between 20 and 35 remarks. The most common remarks concern shortcomings in marking and documentation. These are easily adjusted, and may be regarded as less serious. There are, however, a number of remarks which are recurrent and quite serious, mainly regarding gearbox, education and lightning protection. Usually these are also easily adjusted, but the consequences if not corrected can be very large. The consequences may be either shortened life of expensive components, e.g. oil problems in gear boxes, or increased probability of serious accidents, e.g. maladjusted lightning protection. In the report, comparison between power stations with various construction period, size, supplier, geography and topography is also presented. The general conclusion is that the differences are small. The results of the evaluation of questionnaires correspond well with the result of the in-depth interviews with clients. The problem that clients agreed upon as the greatest is the lack of self-control of the suppliers. One reason for this may be the desire of suppliers to deliver as soon as possible. This may result in power plants where constructions are not finished when the inspection is carried out. Another common perception among clients is that remarks are not adjusted by suppliers within the agreed time-frame, and that as time goes by the more difficult it becomes to get them adjusted.

Innehåll 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Mål med projektet... 1 2 Arbetsmetod 2 2.1 Förutsättningar... 2 2.2 Enkätutformning... 2 2.3 Enkätmottagare... 3 2.4 Djupintervjuer... 3 3 Inkomna svar 4 3.1 3.2 Antal och fördelning... 4 Medverkande företag... 5 3.3 Besiktningsföretag... 5 4 Generella resultat 6 4.1 Andelen underkända verk... 6 4.2 Antal anmärkningar per verk... 6 4.3 Anmärkningarnas fördelning i verken... 6 4.3.1 Infrastruktur... 8 4.3.2 Torn... 11 4.3.3 Nacelle... 13 4.3.4 Generella anmärkningar... 17 4.4 De vanligaste anmärkningarna... 17 4.4.1 Märkning saknas eller är felaktig... 18 4.4.2 Dokumentation... 18 4.4.3 Hiss... 18 4.4.4 HSP-elinstallationen... 19 4.4.5 LSP-elinstallationen... 20 4.4.6 Ytskydd utvändigt... 20 4.4.7 Allmänbelysning... 21 4.4.8 Ledningsförläggning... 21 4.4.9 Protokoll saknas eller är felaktiga... 21 4.4.10 Girsystem... 21 4.5 Återkommande allvarliga anmärkningar... 22 4.5.1 Växellåda... 22 4.5.2 Utbildning... 23 4.5.3 Åskskydd... 24 5 Specifika resultat 25 5.1 Fabrikat... 25 5.2 Geografi och terräng... 26 5.3 Storlek och ålder... 28 6 Djupintervjuer 30 6.1 6.2 Enkätarbetet... 30 Entreprenaderfarenheter... 30 6.3 Besiktning... 31 7 Slutsatser 32 8 Referenser 33

9 Bilagor 34 9.1 Enkät... 34

1 Inledning Vindkraftbranschen i Sverige är förhållandevis ung och under stark tillväxt. Många aktörer, både på beställar- och utförarsidan, är oerfarna. Detta projekt syftar främst till att vara ett stöd för branschen på så sätt att det ska hjälpa beställare att bli bättre kravställare och leverantörer att bättre leva upp till sina kontrakt. 1.1 Bakgrund Som beställare av en vindkraftsentreprenad vill man oftast kontrollera att leveransen uppfyller specifikationen i beställningen. Besiktningar är en del av det arbetet. I det här uppdraget fokuseras på entreprenadbesiktningar, dvs de besiktningar som vanligtvis görs efter godkänd provdrift och innan övertagandet av entreprenaden. I samband med entreprenadbesiktningar och även garantibesiktningar upptäcks fel och brister som uppkommit i fabrik eller under montage på site. Dessa besiktningsanmärkningar stannar idag hos respektive anläggningsägare och förs inte vidare till någon gemensam databas. Erfarna besiktningsmän vittnar om återkommande feltyper i besiktningar som skulle kunna undvikas. Med en sammanställning av vanligt förekommande brister kan beställarna föra kvalitetshöjande diskussioner med leverantörer i samband med inköp vilket bör kunna öka leveranskvalitén. Genom att tillgängliggöra felstatistik för alla intressenter kan flera vara med och utveckla utrustning och arbetssätt och på så sättet förbättra förutsättningarna för en konkurrenskraftig vindkraft. 1.2 Mål med projektet Att med hjälp av enkäter och ett antal djupintervjuer få en överblick av de vanligast förekommande anmärkningarna vid entreprenadbesiktningar. Att skapa ett underlag som kan vara ett stöd vid upphandling av nya vindkraftverk. Sätta fokus på de områden som har störst brister i syfte att hitta fungerade lösningar. Genom att synliggöra problemområden sätta press på leverantörer. Att genom identifiering av brister hitta nya forsknings- och utvecklingsområden. 1

2 Arbetsmetod Arbetsmetoden bygger på att samla in entreprenaderfarenheter, och främst då besiktningserfarenheter, från ett stort antal företag och entreprenader. För att göra det på ett effektivt sätt och sedan kunna sammanställa resultat användes en enkät. Enkätresultaten har därefter kompletterats med ett antal djupintervjuer för att mer i detalj förstå vad som upplevs vara problem och om det finns förslag på förbättringar. 2.1 Förutsättningar För att inte få allt för stor spridning i jämförelserna infördes ett antal avgränsningar. Studien omfattar endast besiktningar som genomförts under de fem senaste åren, det vill säga från 2006 och framåt. Endast verk med en effekt på över 500kW är med i utredningen. Endast landbaserade verk ingår. 2.2 Enkätutformning Enkätens utformning har delvis styrts av utformningen på de besiktningsprotokoll som används. Detta dels för att de ska vara enkla att fylla i och dels för att det ska bli så lite tolkningsutrymme som möjligt. Ett annat krav var att kunna sortera resultatet utifrån de olika aspekter som är intressanta. Enkäten delades upp i fem delar. Den första identifierar objektet, storlek, ålder, fabrikat, placering mm. Därefter följer delar för Infrastruktur, Torn, Nacelle och en sista för generella anmärkningar. Enkätens utformning medför att resultatet är ett minimum av identifierade brister. Beroende på om besiktningsmannen har valt att lägga ett flertal likartade brister under en anmärkning eller om han/hon redovisat dem en och en kommer antalet anmärkningar i vår statistik att variera. Ett exempel på detta är att en del besiktningsmän redovisar varje enskild skada på korrosionsskyddet som en unik anmärkning, andra sammanfattar det i en punkt och anger att det förekommer skador på korrosionsskyddet. Uppdraget handlar om att ta in erfarenheter från entreprenadbesiktningar, men i de fall där sådan inte har gjorts har vi tillåtit resultat från garantibesiktningar. Totalt kommer data från 34 verk från garantibesiktningar vilket är mindre än 20% av underlaget. Vi bedömer, utifrån enklare kontroller, att det är en tillräckligt liten andel för att det inte ska snedvrida resultatet. 2

2.3 Enkätmottagare Mottagargruppen valdes ut med målet att få en spridning av svaren utifrån de kriterier som ska utvärderas. Det var också viktigt att få in tillräckligt många svar för att få en representativ bild av förhållandena. Information om vindkraftsägare hämtades bland annat från Driftuppföljning Vindkraft (WWW.vindstat.nu) och rapporten Vindkraftsstatistik 2009. Följande 25 företag valdes ut: Arise Elous Vind AB EON HS Kraft Dala Vind (Malung Energi) O2 Rabbalshede RGB Vindkraft Siral Skellefteå Kraft Slite Vind STENA Universal Energi AB Varbergs Energi Vattenfall Vind AB Nordisk Vind VindIN Smålansvind Kalix Vindkraft AB Hafra Lyckorna Vind AB Vindil Lysekil Vindenergi Kuling AB Hällingar vind AB Mimer Vind 2.4 Djupintervjuer Efter ett preliminärt resultat, baserat på enkäter, genomfördes ett antal djupintervjuer för att reda ut om något missats i enkätpunkterna, hur beställare ser på de besiktningar som genomförs och om de har några synpunkter på utfallet från detta arbete. 3

3 Inkomna svar Efter bearbetning av enkätmottagarna blev svarsfrekvensen 76% vilket måste ses som en framgång. 3.1 Antal och fördelning Målet var att samla in uppgifter från ca 200 verk vilket skulle innebära drygt en tredjedel av de verk som byggts under perioden. Riktigt så många svar kom inte in utan insamlingen avbröts vid 174 verk vilket motsvarar ca 32 procent av antalet byggda verk under perioden. Trenden i resultaten är dock så tydliga att slutsatserna anses vara trovärdiga. Totalt innehöll enkäterna 4683 anmärkningar samt ett hundratal fritextkommentarer. Fördelningen på de inkomna svaren presenteras nedan: Figur 1 Svarens fördelning utifrån angivna parametrar 4

Den geografiska spridningen i svaren uppvisar en majoritet av verk i Götaland följt av en något mindre del i Svealand och en klar underrepresentation i Norrland. Detta stämmer väl överens med fördelningen på byggda verk. Fördelningen utifrån terräng typ är mer förvånande då en majoritet är placerade i skogsterräng men andelen öppet landskap kunde väntats vara högre. Även åldersfördelningen är något oväntad. Det byggdes ca tre gånger fler verk 2007 än 2006 och ungefär lika många 2008 som 2007 vilket gör att andelen verk från 2007 är kraftigt underrepresenterad i denna utredning. Orsaken är oklar. Storleksfördelningen är starkt kopplad till åldersfördelningen. År 2006 hade majoriteten av de uppförda verken (av de som är med i utredningen) en effekt på under 1000 kw och inget verk från 2010 hade en lägre effekt än 2000kW. 3.2 Medverkande företag Följande 19 företag har valt att medverka i undersökningen: Arise Elous Vind AB EON HS Kraft Dala Vind (Malung Energi) O2 Rabbalshede RGB Vindkraft Siral Skellefteå Kraft Slite Vind STENA Universal Energi AB Lysekil Vindil Smålansvind Vindenergi Kuling AB Kalix Vindkraft AB Hafra Lyckorna Vind AB I underlaget finns både större och mindre vindkraftsägare representerade. 3.3 Besiktningsföretag Exakt vilka besiktningsföretag som genomfört de besiktningar som ligger till grund för resultat är inte känt. Den frågan fanns inte med i enkäten. Men utifrån de besiktningsprotokoll som vi fått inskickade kan vi konstatera att det finns ett antal aktörer som erbjuder dessa tjänster och att det finns betydande skillnader i hur detaljerat man väljer att göra besiktningen. Nedan lista några av de besiktningsföretag som finns representerade: EnergoRetea Triventus Energiteknik Carl Bro Gotlands EL & Automation Danmarks Vindmölleforening 5

4 Generella resultat I detta kapitel redovisar vi resultat för samtliga verk. Det vill säga ingen hänsyn tas till ålder, storlek, placering mm, det kommer i nästa kapitel. 4.1 Andelen underkända verk En fråga i enkäten avsåg om besiktningsmannen har godkänt entreprenaden eller inte. Om beställaren sedan har valt att följa besiktningsmannens rekommendation eller inte är inte utrett i denna rapport. Det beslutet kan tas på andra grunder än bara besiktningsresultatet. Det som är intressant med utfallet från den här frågan är att det ger en bild av hur färdiga entreprenaderna är när det är dags för övertagande. Gränsen mellan godkänd och icke godkänd entreprenad skiljer sig naturligtvis mellan olika besiktningsmän, men det handlar om betydande avsteg från överenskommen leverans. Av de 174 besiktigade verken har 52 underkänts, det motsvarar en andel på 30%. Det statistiska underlaget är för lite för att kunna säga något om utvecklingen, om andelen underkända har ökat eller minskat över tiden. Det har inte gått att hitta någon överrepresenterad typ av anmärkning som orsak till underkännande, oftast beror ett underkännande på att summan av brister anses vara för stor. Exempel på brister som bidragit till underkännande är: Ej godkänd provdrift Fullständig dokumentation ej överlämnad Obesiktigade hissar, vilket medför användarförbud 4.2 Antal anmärkningar per verk Det genomsnittliga antal anmärkningar per verk är 27st. Tittar man på varje enskilt verk så har de flesta mellan 20 och 35 anmärkningar. Det verk som har fått flest anmärkningar har fått 58 och det som fått minst har fått 6. Värt att notera är att dessa är av samma fabrikat. Som nämnts tidigare är det här ett minsta värde på antalet brister i verken. Många anmärkningar är sammanslagningar av flera brister. 4.3 Anmärkningarnas fördelning i verken För att strukturera upp anmärkningarna är de indelade i ett antal huvudgrupper: Infrastruktur, 6

Torn, Nacelle Generella anmärkningar Exakt vad som ingår i varje grupp beskrivs i respektive avsnitt. Det är inte alltid helt entydigt till vilken grupp en anmärkning ska höra. Det gäller framför allt brister på tex märkning som antingen kan placeras på den del som har bristen, tex i nacellen på växellådan eller så kan den placeras i den generella gruppen under punkten märkning. Grundregeln har varit att placera anmärkningarna där de beskrivs bäst och lättast går att följa upp. Resultat av sammanställningen gav följande procentuella fördelning av besiktningsanmärkningarna: Fördelning i % Infrastruktur 10% Generella anm 34% Torn 28% Nacelle 28% Figur 2 Anmärkningarnas procentuella fördelning i verken Ett annat sett att utvärdera det på är att titta på hur många anmärkningar ett verk i snitt får i varje huvudgrupp. 7

Fördelning i antal anmärkningar / del Infrastruktur 2,7 Generella anm 9,1 Torn 7,6 Nacelle 7,5 Figur 3 Genomsnittligt antal anmärkningar per del och verk Att den generella gruppen av anmärkningar är störst beror mycket på att den innehåller kvalitetsparametrar som dokumentation, protokoll och märkning. Dessa parametrar har mycket anmärkningar. I kommande de avsnitten redovisas anmärkningarnas fördelning i respektive huvudgrupp. 4.3.1 Infrastruktur I huvudgruppen Infrastruktur ingår vägar, fundament och nätanslutning. Diagrammet nedan visar anmärkningsfördelningen mellan dessa delar. 8

Infrastruktur Vägar 0,19 Nätanslutning 1,6 Fundament 0,95 Figur 4 Anmärkningsfördelning på Infrastruktur (anm./verk) Att det är så få anmärkningar på vägarna kan till viss del bero på att alla besiktningar inte inkluderar tillfartsvägarna. Tittar man på orsaken till de anmärkningar som dock rapporterats så finnar man följande orsaker: Vägar Sönderkörda 6% Bärighet 12% Annat 56% Höjdförhållande vägbana 26% Figur 5 Anmärkningarnas fördelning för vägar (tot. 0,19 anm./verk) Den stora gruppen Annat består bland annat av vägbreddningar som inte är återställda, stora stenar på vägbana och på att vägarna inte rensats på material från byggtiden. 9

Tittar man mer i detalj på anmärkningarna på fundamentet ser man att de domineras av brister i Jordanslutning. Sättning i fyllnadsmassor 11% Fundament Annat 17% Dränering 4% Infästning 10% Sprickbildning 2% Armeringsfel 1% Jordanslutning 55% Figur 6 Anmärkningarnas fördelning i fundamentet (tot. 0,95 anm./verk) Två mycket vanliga anmärkningar på jordanslutning är att de är omärkta och att genomföringen inte uppfyller kraven. Båda dessa brister skulle kunna registreras i andra kategorier (Genomföringar samt Märkning) men i detta fall har de registrerats på denna specifika del då de varit många med exakt samma brist. Anmärkningarna på nätanslutning fördelar sig enligt diagrammet nedan. 10

Nätanslutning Annat 33% Genomföring 33% Elkvalitet 5% Reläskydd 5% UPS 8% Hsp avslut 14% Transformator 2% Figur 7 Anmärkningarnas fördelning för nätanslutning (tot. 1,6 anm./verk) Anmärkningarna på genomföringar handlar ofta om att de inte är tätade eller att de har vassa kanter som kablarna inte skyddats från. I huvudgruppen för generella anmärkningar finns en post för HSP-installation men i den här gruppen har man valt att studera HSP-avslut separat. Detta beror på att det är en känslig och viktig del som dessutom får mycket anmärkningar (i snitt 0,22 per verk). 4.3.2 Torn I huvudgruppen Torn ingår ytskydd, belysning och övrigt. Fördelningen presenteras i diagrammet nedan. 11

Torn Ytskydd 2,7 Övrigt 5,0 Figur 8 Anmärkningarnas fördelning i tornen (anm./verk) Anmärkningarna på ytskyddet står för mer än en tredjedel av alla anmärkningar på tornet. Därför studeras dessa separat, se nedan. Annat 0,19 Tätning 0,11 Ytskydd Invändigt ytskydd 0,70 Korrosion 0,65 Utvändigt ytskydd 1,1 Figur 9 Anmärkningarnas fördelning gällande ytskydd (anm./verk) Flest anmärkningar får ytskyddet utvändigt, se beskrivning i avsnitt 4.4.6. Det handlar främst om skrapmärken som gått igenom ytskyddet. 12

För anmärkningarna på ytskyddet invändigt finns vissa mycket vanligt återkommande skador. Det handlar då bland annat om skrapmärken som uppkommit då man arbetat med tornets flänsförband, men även anmärkningar på tex fel kulör vi bättringsmålning är ganska vanligt. Övriga anmärkningar i tornet fördelar sig enligt diagrammet nedan. Nödbelysning 1% Annat 4% Personlig skyddsutrustnin g 4% Ledningsförlägg ning Dörr och 19% låssystem 15% Övrigt Allmän belysning 16% Hiss 24% Flänsförband 3% Stegar 8% Platform och räcken 6% Figur 10 Övriga anmärkningars fördelning i tornet (tot. 5,0 anm./verk) Orsaken till de många anmärkningarna på hissar och belysning analyseras mer i detalj i avsnitt 4.4.3, respektive avsnitt 4.4.7. Anmärkningarna på ledningsförläggning avser ofta dåligt förankrade kabelstegar, saknade eller felaktiga dragavlastare eller dåligt fastsatta kablar. Anmärkningarna för dörr och låssystem avser brister i nyckelhanteringen och det är inte sällan problem med nödöppnarna. 4.3.3 Nacelle Nästa huvudgrupp avser nacellen, dvs maskinhuset. Denna är indelad i undergrupperna maskinutrustning, belysning, nav och vingar och fördelningen av anmärkningar visas nedan. 13

Vingar 0,38 Nacelle Belysning 0,60 Nav 0,90 Maskinutrustning 5,6 Figur 11 Anmärkningarnas fördelning i nacellen (anm./verk) Flest anmärkningar finns som väntat på maskinutrustningen. Maskinutrustning Isolering 1% Kylsystem 3% Lyftdon 6% Mätutrustning 3% Ytskador maskindelar 2% Skada på maskinhus 11% Vindgivare 2% Klimatsystem 3% Vattenläckage 1% Hydraulsystem 7% Annat 10% Elkraftsystem 3% Girsystem 16% Generator 12% Växellåda 10% Kompositkoppling 3% Smörjsystem 7% Transformator 2% Figur 12 Anmärkningarnas fördelning på maskinutr. (tot. 5,6 anm./verk) Girsystemet, som är den del som fått flest anmärkningar, analyseras mer i detalj i avsnitt 4.4.10. För anmärkningarna på generatorn är det svårt att hitta några brister som är vanligare än andra, det kan handla om kabelanslutningar, fettläckage i lager, brister i ventilationen mm. 14

Bristerna i växellådan presenteras i avsnitt 4.5.1. Majoriteten av anmärkningarna på belysningen i nacellen avser hinderbelysningen. Belysning Nödbelysning 6% Hinderbelysning 57% Allmän belysning 37% Figur 13 Anmärkningarnas fördelning på belysning (tot. 0,60 anm./verk) Hinderbelysningen är idag mycket avancerad och anmärkningarna rör allt från felaktigt montage till felaktig styrning och ljusstyrka. En stor del av anmärkningarna som registreras på navet handlar om att saker inte är riktigt rätt injusterade. 15

Pitchning 1% Nav Reglering vingar 1% Annat 29% Inklädnad 26% Oljeläckage 25% Åskskydd 18% Figur 14 Anmärkningarnas fördelning i navet (tot. 0,90 anm./verk) Det förekommer glipor i inklädnaden, det läcker olja och saknas fettuppsamlare. Anmärkningarna på åskskyddet visas mer i detalj i avsnitt 4.5.3. Vingarna besiktigas oftast bara okulärt från tex nacelletaket vilket skulle kunna innebära att man missar vissa brister. Vingar Annat 26% Infästning 1% Sprickor 17% Vingtätning 56% Figur 15 Anmärkningarnas fördelning på vingarna (tot. 0,38 anm./verk) En majoritet av anmärkningarna registreras på vingtätningarna. Oftast är de inte rätt injusterade och öppna glipor förekommer. Om besiktningen genomförts på vintern är det då inte ovanligt att det kommit in snö i navet. 16

4.3.4 Generella anmärkningar Den sista huvudgruppen avser generella anmärkningar och med det menas brister som inte direkt kan placeras i en specifik del. Utbildning 0,55 Generella anmärkningar Städning 0,55 Övrigt 1,1 Scada 0,64 LSPelinstallationer 1,1 HSPelinstallationen 1,2 Protokoll 0,9 Märkning 1,8 Dokumentation 1,4 Figur 16 De generella anmärkningarnas fördelning (anm./verk) Alla de fem vanligast anmärkningarna i den här gruppen finns med i presentationen av de tio vanligaste anmärkningarna i nästa avsnitt 4.4. Värt att notera är att besiktning av Scadautrustning inte ingått i alla besiktningar. Skulle man räkna ut anmärkningar per Scadautrustning skulle man få ett högre värde. Anmärkningarna på utbildning förklaras i avsnitt 6.2. 4.4 De vanligaste anmärkningarna Nedan presenteras de tio vanligaste anmärkningarna. Värdet presenteras som tidigare i antalet anmärkningar per verk. Anmärkningsfrekvens (antal anm./verk) 1,8 Märkning 1,4 Dokumentation 1,2 Hiss 1,2 HSP-elinstallation 1,1 LSP-elinstallation Anmärkning 17

1,1 Ytskydd utvändigt 1,0 Allmänbelysning 0,9 Ledningsförläggning 0,9 Protokoll 0,9 Girsystem 4.4.1 Märkning saknas eller är felaktig Brister i märkning är den klart dominerade anmärkningen med i snitt 1,8 anmärkningar per verk. Detta trots att den här typen av anmärkning ofta sammanfattas av besiktningsmännen. I vissa fall sammanfattas det till en punkt, märkningen i verket är bristfällig. I den här kategorin finns såväl brister i märkning av installationer som brister i varselanslag. En vanlig anmärkning är att märkningen inte är på svenska. 4.4.2 Dokumentation Dokumentationen får i snitt 1,4 anmärkningar per verk. Oftast handlar det om icke överlämnad dokumentation, användarmanualer, CE-märkning, eller beredskapsplaner. 4.4.3 Hiss Hissarna får i snitt 1,2 anmärkningar per verk. Här finns ett antal mycket frekvent förekommande anmärkningar. Ej besiktigad, dåligt spända styrvajrar, feljusterad nödstopp och felaktig märkning. Felfrekvensen per hiss är högre än vad det här resultatet visar då alla verk inte har hiss. Bilden nedan visar en feljusterad nödbrytare. 18

Bild 1 Feljusterad nödbrytare 4.4.4 HSP-elinstallationen HSP-elinstallationen får i snitt 1,2 anmärkningar per verk. Till denna post skulle man kunna lägga de anmärkningar på bla HSP-avslut som i denna uppdelning har en egen räkning. Anmärkningarna pekar på bister i märkning, fastsättning, dragavlastning, tätning mm. Bild 2 Felaktig dragavlastare monterad 19

Bild 3 Bristfällig HSP-installation 4.4.5 LSP-elinstallationen LSP-elinstallationen får i snitt 1,1 anmärkningar per verk. Bristerna handlar om felaktig jordning, defekta elskåp, bristande märkning och kabelförläggning mm. 4.4.6 Ytskydd utvändigt Det utvändiga ytskyddet får i snitt 1,1 anmärkningar per verk. Skulle man här istället titta på ytskyddet som helhet och lägga samman anmärkningarna som är registrerade som korrosion och skador på ytskyddet invändigt så blir anmärkningsfrekvensen 2,6 anmärkningar per verk. Den är då den vanligaste anmärkningstypen. Bild 4 Korrosion i tornskarv 20

För att minska dessa anmärkningar måste arbetssättet analyseras. Det finns vissa moment i montaget som nästan regelmässigt bidrar till skador i ytskiktet, tex åtdragning av tornets flänsförband. Det råder också delade meningar om den bättringsmålning som görs på skadade ytor verkligen förbättrar situationen. Det kan vara så att den bättringsmålade ytan har en så pass ojämn struktur att den bidrar till att växter som binder fukt kan få fäste vilket då försämrar ytskyddet ytterligare. 4.4.7 Allmänbelysning Allmänbelysningen får i snitt 1,0 anmärkningar per verk. En bidragande orsak till den höga anmärkningsfrekvensen på belysningen är att den inte är dimensionerad för de förhållanden som råder under vissa delar av idrifttagningen. Då går många lysrör sönder och dessa har leverantören inte hunnit byta innan besiktningen vilket gör att de registreras. 4.4.8 Ledningsförläggning Utförd ledningsförläggning får i snitt 0,9 anmärkningar per verk. Det rör sig främst om felaktigt monterade kabelklamrar eller att de är av fel modell eller storlek. 4.4.9 Protokoll saknas eller är felaktiga Protokollen får i snitt 0,9 anmärkningar per verk. Främst handlar det om provnings och besiktningsprotokoll för tex lyftanordningar och övervakningssystem. 4.4.10 Girsystem Girsystemet får i snitt 0,9 anmärkningar per verk. En vanlig orsak till anmärkning är att det är bristfällig smörjning av kuggkrans och drev. Konsekvensen av en undermåligt smord kuggväxel är förkortad livslängd vilket för dessa svårbytta delar innebär stora kostnader. 21

Bild 5 Bristfälligt smort drev 4.5 Återkommande allvarliga anmärkningar I avsnittet ovan presenterades de statistiskt mest förekommande anmärkningarna. Det finns ett antal anmärkningar som är återkommande men inte tilltäckligt ofta för att placera sig bland de tio främsta men som ändå borde nämnas då de är tämligen allvarliga. 4.5.1 Växellåda I 58% av besiktningarna får växellådorna anmärkningar. Detta betyder att anmärkningarna per växellåda är än fler då vissa verk saknar växellåda (tex Enercon). En mycket vanlig anmärkning är att oljenivån är för låg eller för hög. Båda fallen kan vara skadliga för växellådan. Det förekommer även anmärkningar om metallpartiklar i oljan och korrosion på kuggflanker, se nedan. 22

Bild 6 Metallpartiklar på magnet från växellåda Bild 7 Korroderade kuggflanker 4.5.2 Utbildning I 58% av besiktningarna har utbildning av driftpersonalen inte genomförts enligt den avtalade omfattningen. En förklaring framkom under 23

djupintervjuerna, se avsnitt 6.2. Eventuellt borde man se över hur kraven borde vara utformade. När är det rimligt att utbildningen ska vara utförd. 4.5.3 Åskskydd 16 procent av verken får anmärkningar på åskskyddet. Det handlar främst om felaktigt montage som det är lätt att åtgärda men kan vara riktigt allvarligt om det inte åtgärdas. Det är framförallt brandrisken man vill få ner med hjälp av åskskydd, men i CWEC (2006) konstateras att åsknedslag orsakar en stor del (34%) av de stora skador som rapporterats (brott på vingar, torn eller nacelle). Genom att bladen ges bättre åskskydd minskar risken för stora skador och vanligtvis ger åsknedslag då bara upphov till mindre och ytliga skador. 24

5 Specifika resultat I detta kapitel redovisas hur anmärkningsfrekvensen varierar utifrån ett antal olika aspekter. De förutsättningar som utreds är byggår, storlek, fabrikat, geografi och terräng. Byggår och storlek är mycket starkt korrelerade vilket gör att det inte går att säga vilken av dessa parametrar som styr, vi har därför valt att titta på dem tillsammans. 5.1 Fabrikat Vid utvärdering av skillnader mellan fabrikat har ett antal fabrikat, pga litet underlag, varit nödvändigt att slå samman till en övrigt grupp för att få en tillräcklig mängd besiktningar att utgå ifrån. Fabrikatens fördelning i enkätsvaren är som följer. Fabrikatens fördelning Övriga 19% Enercon 18% Vestas 63% Figur 17 Procentuell andel av verken i studien I gruppen övrigt ingår verk från WinWinD, NegMicon, Nordex och GE. Nedan presenteras en jämförelse mellan de tre grupperna. Likheterna är större än skillnaderna, både vad det gäller frekvens och vilken typ av brister som rapporteras. 25

Fabrikat Vestas Enercon Övriga Antal anm./verk 29 25 23 Andel underkända 32% 13% 31% Vanligaste anm. Märkning Utvändigt ytskydd LSPelinstallation 2:a vanligaste Hiss LSP-elinstallation Märkning 3:e vanligaste Dokumentation Märkning Skada maskinhus 4:e HSPelinstallation Dokumentation Dokumentation 5:e Belysning Girsystem Protokoll 6:e Protokoll HSP-elinstallation HSPelinstallation 7:e Girsystem Genomföringar 8:e Generator Hiss Girsystem 9:e Invändigt ytskydd 10:e Utvändigt ytskydd Dörr och låssystem Ledningsförläggning Utvändigt ytskydd Generator Tabell 1 Jämförelser mellan fabrikat Totalt är det bara 15 olika anmärkningar för de tre gruppernas tio i topplistor för de vanligaste anmärkningarna. Detta trots att det fanns ett 70-tal olika anmärkningar att välja på när enkäterna fylldes i. De skillnader som sticker ut något hissarna för Vestas verk, utvändigt ytskydd för Enercon verk och skador på maskinhuset (nacellen) för gruppen Övriga. I dessa tre fall har de utpekade fabrikaten en markant högre anmärkningsfrekvens än de övriga. 5.2 Geografi och terräng Inga betydande skillnader har identifierats vilket var väntat. Geografi och terräng kan ju däremot efter en tids drift komma att spela roll för störningsbilden. Det som skulle kunna ge ett utfall redan i detta läge är att de verk som utsätts för kallt klimat utrustas med kompletterande isolerings- och 26

klimatsystem. Dessa är till viss del mindre utprovade än övriga system och skulle därför kunna ha en högre felfrekvens, men det är inget som kan utläsas från resultaten. Tvärtom är antal anmärkningar något lägre i fjällmiljö än annan terräng och något lägre i Norrland jämfört med Svealand. Antal anmärkningar per verk 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 30,2 27,3 26,6 22,1 0,0 Kust (17 st) Öppet landskap (55 st) Skog (92 st) Fjäll (10 st) Terräng (antal verk) Figur 18 Fördelning baserat på terräng Antal anmärkningar per verk 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 28,0 30,1 24,7 0,0 Norrland (23 st) Svealand (58 st) Götaland (93 st) Geografisk Placering (antal verk) Figur 19 Fördelning baserad på geografisk placering 27

5.3 Storlek och ålder Ett av målen med projektet var att kunna säga något om hur trenden ser ut vad det gäller besiktningsanmärkningar över tiden. Blir branschen bättre eller sämre? Tyvärr är det statistiska underlaget för litet för att kunna dra några slutsatser och det är svårt att skilja på ålder och storlek. Tittar man trots det på utvecklingen ser man att nivån legat ganska still under de senaste fem åren. 35,0 32,8 Antal anmärkningar per verk 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 29,2 24,2 28,1 27,1 0,0 2006 (17 st) 2007 (4 st) 2008 (59 st) 2009 (80 st) 2010 (14 st) Besiktningsår (antal verk) Figur 20 Antalet anmärkningar över tiden Vad det gäller storlekens betydelse för antalet anmärkningar så fås ungefär samma resultat som för ålder. Se diagram nedan. 28

Antal anmärkningar per verk 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 27,1 26,1 27,0 0,0 500 999 kw (22 st) 1000 1999 kw (19 st) 2000 kw+ (133 st) Storlek (antal verk) Några konkreta slutsatser går inte att dra. 29

6 Djupintervjuer När utfallet från enkäterna analyserats genomfördes ett antal djupintervjuer med olika aktörer i branschen. Syftet var dels att utvärdera enkäten och det arbetssätt som använts, dels att få en mer komplett bild av hur beställarna upplever entreprenaderna, samt att undersöka om man anser att entreprenadbesiktningarna som de göras idag är tillfredsställande. Även resultatet presenterades för att få lite återkoppling på om det var ett väntat resultat och hur de anser att resultatet bör utnyttjas. 6.1 Enkätarbetet Under intervjuerna har det inte framkommit någon kritik mot enkätens utformning. Den ska ha varit enkel att fylla i och utan större tolknings svårigheter. Inte heller några saknade punkter av betydelse har identifierats. 6.2 Entreprenaderfarenheter Det problem som beställarna enigt ansåg var det största var bristande egenkontroll hos leverantörerna. Det fanns till och med en uppfattning om att vissa leverantörer använde entreprenadbesiktning som en del i det egna kvalitetsarbetet. Detta kombinerat med en önskan om att bli klar för överlämning så fort som möjligt gör att verken många gånger inte är klara när besiktningen genomförs. Mer specifikt ansågs dokumentationen var ett stort problem. Synen på vad som ska levereras och i vilken omfattning skiljer sig mellan leverantörerna. Ibland upplevs det som att man får en standarddokumentation istället för en korrekt As-bulit dokumentation. Det förekommer problem att få dokumentationen i tid samt att få vad som krävs för tex CE-märkning och för drift och underhåll. Resultaten från enkätsammanställningen stämde generellt väl överens med den bild som beställarna har av situationen. Några konkreta synpunkter och förklaringar kom fram. Att det registreras så många anmärkningar på utbildning av servicepersonal beror mycket på att besiktningen görs direkt efter provdrift och innan provdriften är klar är det svårt att genomföra en bra utbildning. Något problem med att få den utlovade utbildningen framkom inte. Att hissarna genererar många anmärkningar var välkänt för vissa medan andra inte hade haft några problem alls. Märkningen är ett stort problem initialt men det är ett område som ofta åtgärdas snabbt efter besiktning. Med bättre egenkontroll hos leverantörerna skulle dessa anmärkningar kunna minska radikalt. 30

I enkätresultaten kan man inte se någon direkt skillnad mellan verk i olika landsdelar eller terräng. Från beställarsidan kunde upplevdes ändå något mer problem med byggen uppe i norr. Dels nämndes problemet med att arbeta i kyla och dels mer konkreta saker som tex dåligt fungerande vingvärmare. Positivt var dock att det går åt rätt håll, det blir bättre. Det finns också en viss förhoppning om att det mer organiserade arbetet med BAS-U och BAS-P ska leda till förbättringar även på det här området. 6.3 Besiktning För ett antal år sedan fanns det beställare av vindkraftverk som inte genomförde entreprenadbesiktning utan avvaktade till garantibesiktning. I intervjuarbetet med den här utredningen har dock alla svarat att de alltid gör entreprenadbesiktning. Delvis kan det bero på ökade krav från banker och försäkringsbolag. Någon direkt kritik mot dagens sätt att utföra besiktningar på har inte framkommit. Det uppfattas som att det finns ett antal aktörer på marknaden som känner till verken och vilka brister man ska leta efter. Ett problem som representanter på beställarsidan har identifierat är att leverantörsrepresentanterna vid besiktning inte alltid har rätt/tillräcklig kompetens och eller befogenhet att ta nödvändiga beslut. Detta fördröjer arbetet med att åtgärda funna brister. Önskemålet från beställaren här var att leverantören skulle delta med projektledare och platsansvarig. Kopplingen mellan en godkänd eller underkänd besiktning och ett övertagande eller inte övertagande av anläggningen, vilket är det ekonomiskt avgörande beslutet, är ju som nämnts tidigare inte entydig. I undersökningen förekommer godkända verk som inte övertagits och underkända som övertagits och anledningarna till det kan vara många. När det gäller hur rapporterade brister följs upp så skiljer det sig mellan beställare. Vissa förlitar sig helt på de skriftliga intyg som leverantören levererar efter genomförd åtgärd, medan andra själva säkerställer att alla eller att i alla fall de viktigaste bristerna har åtgärdats. En vanlig uppfattning är att leverantörerna inte rätter bristerna på överenskommen tid och att ju längre tiden går desto svårare blir det att få dem åtgärdade. Det har också förekommit att man rapporterat att brister har varit åtgärdade men när beställaren undersökt så har bristen varit kvar. Det finns en önska från beställarsidan att kunna hålla kvar del av betalningen tills alla brister har åtgärdats. 31

7 Slutsatser Resultaten i den här utredningen pekar på att det förekommer stora brister i anläggningarna vid tidpunkten för entreprenadbesiktningarna. Många anmärkningar är inte allvarliga eller svåra att åtgärda utan verkar snarast uppstå på grund av leverantörens vilja att så snabbt som möjligt överlämna entreprenaden. Det olyckliga med detta är att för beställaren innebär det här ett ofta långt och irriterande arbete med att få punkterna åtgärdade. Kanske kan detta problem endast lösas med en förändrad kontraktsutformning där ersättning innehålls tills allt är åtgärdat. Några vanliga anmärkningar kan dock inte förklaras med tidspress. När det gäller dokumentation så har ofta beställare och leverantör helt skiljda åsikter om vad man har rätt att kräva och även vad tex CE-märkningen kräver. Leverantörerna vill skydda sina kunskapsfördelar och beställaren vill vara säker på att de har tillräcklig dokumentation för drift, underhåll och slutligen även demontering. En del återkommande brister är allvarliga antingen genom att de förkortar livslängden på dyra komponenter, tex oljeproblem i växellådor, eller att de höjer sannolikheten för allvarliga haverier, tex feljusterade åskledare. De rekommendationer som kan ges utifrån det här arbetet är att vindkraftbranschen bör ta fram en besiktningsmall för entreprenadbesiktningar som såväl beställare som leverantörer står bakom. Det bör i den även framgå krav på kompetens och befogenheter hos de som deltar i besiktningen. Kontrakten utformas på ett sådant sätt att det finns möjlighet att hålla inne med en del av betalningen tills identifierade brister åtgärdats. Att det utformas riktlinjer för vilken dokumentation som ska överlämnas från leverantör till beställare. 32

8 Referenser Energimyndigheten (2010) Godkända anläggningar för tilldelning av elcertifikat 2010-05-01 http://www.energimyndigheten.se/sv/foretag/elcertifikat/marknadsstatistik/ Vattenfall (2009) Driftuppföljning vindkraft Årsrapport 2009 www.vindstat.nu Energimyndigheten(2009) Vindkraftsstatistik 2009 ES 2010:03 http://www.energimyndigheten.se/global/press/pressmeddelanden/vindkrafts statistik%202009.pdf CWEC (2006). Permitting setback requirements for wind turbines in California (California Wind Energy Collaborative). http://www.energy.ca.gov/2005publications/cec-500-2005-184/cec-500-2005-184.pdf 33

9 Bilagor 9.1 Enkät 34