DATUM Rev 2009-01-27 Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Birgitta Carlander Telefon: 0171-528 87 E-post: birgitta.carlander@habo.se DNR RIKTLINJER FÖR VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Mål Att ge den enskilde en värdig och trygg vård i livets slut. När är det vård i livets slut Det finns en brytpunkt efter vilka inga behandlingar eller medicinska insatser är meningsfulla. Vården övergår då från botande till att bli lindrande. Vem tar beslutet Beslutet att gå från en behandlande vård till en lindrande ska alltid tas av den behandlande läkaren. Medicinsk vårdplanering Vid vård i livets slut ska en medicinsk vårdplanering göras. Det är sjuksköterskan som har ansvaret att kalla till denna. Hon kontaktar läkaren, den enskilde om möjligt, närstående och kontaktperson för att bestämma en tid för planering. Det är inte alltid den enskilde själv kan/orkar vara med men om det går ska hon/han vara med. Vid den medicinska vårdplaneringen ska information om tillståndet lämnas till den enskilde och/eller närstående. Det ska tas ett beslut om den fortsatta omvårdnaden och de medicinska insatserna. Problem, mål och åtgärder ska dokumenteras i en vårdplan och det ska tas ett beslut om den enskilde ska stanna i sin bostad eller flytta till sjukhuset vid försämring. Särskild checklista finns framtagen, Checklista - Att tänka på vid medicinsk vårdplanering.( bilaga 7, Vård i samverkan kommunerna - primärvården) Ordinationer Efter vårdplaneringen om det beslutas att den enskilde ska vara kvar i sin bostad ska läkaren ordinera de läkemedel som kan behövas vid vård i livets slut. (Smärtstillande, ångestdämpande, kramplösande etc) Generell lista finns framtagen men kan behöva kompletteras för dessa tillfällen. Ordinationen skrivs in på läkemedelslistan/dosreceptet som en vid behovs ordination. POSTADRESS 746 80 Bålsta TEL 0171-525 00 POSTGIRO 10 22 00 - BESÖKSADRESS Centrumleden 1 FAX 0171-56 BANKGIRO 24-4158 HEMSIDA www.habo.se/insida.htm E-POST kommun@habo.se ORG. NR 212000 -
2 Delegering för konstaterande av dödsfall Om läkaren bedömer att dödsfallet är nära förestående kan han/hon delegera till sjuksköterskan att konstatera dödsfallet. Det görs genom att fylla i särskild blankett, Meddelande till sjuksköterska,(bilaga 9, Vård i samverkan kommunerna landsting). Det underlättar i efterförloppet om sjuksköterskan får konstatera dödsfallet och inte behöver ringa husläkare/jour. Möjlighet finns, oavsett delegering, alltid för sjuksköterskan att kontakta läkare. Läkare skriver sedan dödsbevis. Information till den enskilde/närstående I första hand är det den sjuke själv som ska få information om sitt tillstånd. Tänk på sekretessen, vad vill den sjuke att de närstående ska få veta? Många gånger går det inte att informera den sjuke utan då får den närstående ta emot information. En fullständig information ska ges så att den enskilde/närstående vet att de kan lita på personalens kompetens. Medicinsk information ska ges av sjuksköterskan och innehålla svar på de vanligaste frågeställningarna om smärta, oro, vätskeintag och vad som kan förväntas ske. Information till personalen Medarbetarna i arbetslaget, som sköter om den sjuke, ska få en fullständig och korrekt information om tillståndet, vilka medicinska insatser som görs eller kommer att göras och vilken information de närstående får. Den vårdplan som finns framtagen ska vara tillgänglig för personalen. Information inför kväll/helg/natt till sjuksköterska Enligt Rutiner för säkerhet vid dokumentation i datajournal skall ansvarig sjuksköterska ombesörja att nödvändig information finns i pappersformat. För att omvårdnaden ska kunna fungera med god kontinuitet måste information rapporteras i synnerhet när någon vårdas i livets slut. Ett meddelande måste också sändas när någon har avlidit så att arbetet ska kunna planeras.
GOD OMVÅRDNAD I LIVETS SLUT Det är ytterst viktigt att vården sker på ett individuellt och flexibelt sätt. Den ska utgå från den döendes önskningar i så stor utsträckning som möjligt. Det är viktigt att också ta med närståendes synpunkter och önskemål. Vården omfattar den personliga omvårdnaden och symtomlindring av t ex smärta, illamående och/eller ångest. törst och uttorkningskänsla kan lindras effektivt med noggrann och ofta utförd munvård den personliga hygienen är viktig för att förebygga trycksår och kontrakturer önskemål om mat och dryck ska uppfyllas så långt det går lägenheten ska vara trivsam, undvik stark belysning, låt smålampor vara tända den döende ska inte lämnas ensam andningsbesvär som ofta ger ångest kan dämpas om man ändrar läge på den sjuke om närstående vakar är det viktigt att personal går in med jämna mellanrum och hör hur de har det. Närstående behöver stöd och svar på frågor Tänk på att hörseln är bland det sista som försvinner, glöm inte informera anhöriga om det. Smärta och ångestlindring Bra smärtlindring måste alltid ges och följas upp. Det innebär som regel att man även får en effektiv ångestlindring. Målet ska vara att förebygga smärta på en för individen anpassat sätt. För att ge fullgod smärtlindring krävs dels kunskap om vårdtagarens upplevelse av smärta, dels kunskap om olika sätt att behandla och lindra smärta. Fysisk smärta påverkas också av psykiska orsaker. Smärta kan vara en reaktion på sjukdom i stort och på insikten om att vara på väg att skiljas från livet. Oro och funderingar på hur det ska gå för efterlevande kan också upplevas som smärta. Existentiell smärta kan orsakas av tankar om livets mening och den förestående döden. Smärta är en personlig upplevelse som endast den sjuke kan värdera. Det är viktigt att aldrig negligera uttryck för smärta. Läkemedelsbehandling är den viktigaste behandlingen men även andra åtgärder kan ha stor betydelse. Smärta kan inte mätas objektivt. Vid all kvalificerad smärtlindring måste man först göra en noggrann smärtanamnes och göra en analys där den sjuke beskriver smärtans typ. Genom att använda hjälpmedel t ex VAS- skalan kan man få en uppfattning om patientens subjektiva smärtupplevelse. VAS- skalan graderar smärtintensitet från INGEN SMÄRTA - VÄRSTA TÄNKBARA SMÄRTA.
4 OBS! Signaler på smärta hos en person med demenssjukdom kan vara speciellt svår att tolka. Läkemedelsbehandling ska präglas av regelbunden smärtlindring kompletterad med vid behovsmedicinering. Omvårdnadspersonalens uppgift är att observera och dokumentera hur väl symtomlindringen fungerar. Detta ska regelbundet rapporteras till ansvarig sjuksköterska. Religiösa behov Många döende vill få kontakt med någon för att prata om existentiella frågor. Ta reda på vilken religion den döende tillhör och försök etablera kontakt. Visa respekt för önskemål utifrån religion och tradition. Anhöriga Det är främst de anhöriga som kan ge den bästa tryggheten för den döende. Det är därför viktigt att underlätta för dem att orka, det innebär stora påfrestningar att vaka hos någon som står en nära. Erbjud avlösning och tillfälle för vila och/eller promenader och möjlighet att gå och äta. Bjud på dryck. Var tillgänglig för att kunna svara på frågor Förändringar som sker hos den döende tilltagande blekhet som strax före döden blir cyanotiska fläckar(marmoreringar) främst på näsa, läppar, fingrar, knän och fötter reflexer, känsla och smärtförnimmelser avtar den nedsatta andningen kan göra att slem samlas i lungorna, rosslig andning hörseln kvarstår länge andningen förändras och det kan bli långa andningsuppehåll, omväxlande ytlig och djupare andning. Denna andning kallas Cheyne-Stokes andning medvetslöshet inträder som oftast strax före döden pga den minskade syretillförseln till hjärnan och den minskade ämnesomsättningen när döden inträtt slutar hjärtat att slå, andningen upphör och pupillerna vidgas och blir reflexlösa Döendet kan pågå från några dygn till några minuter, vanligtvis går det ganska fort.
5 EFTER DÖDSFALLET När döden inträffat uppträd lugnt och stötta de närstående. Det finns ingen anledning till brådska. Finns inte sjuksköterska närvarande ska hon kontaktas. ställ sängen i planläge och höj huvudändan så att inte hakan faller ned tvätta den avlidne om inte annat är överenskommet, anhöriga kan vilja hjälpa till sjuksköterskan tar bort ev katetrar, dropp och liknande slut ögonen byt till rent underlakan klä den döde om så är överenskommet, kamma, sätt in ev löständer, sätt på ev peruk kontrollera att kroppen ligger rakt, att ögonen är slutna. Bädda fint städa upp, vädra vid behov, ställ ev in blommor, tänd ljus om inte syrgas nyss används Ge anhöriga tillfälle att sitta ner i lugn och ro, ge möjlighet att få frågor besvarade. Bjud något att dricka, ha inte bråttom Personalens avslut Medarbetarna på enheten kan ha behov av att efter ett dödsfall få sitta ner i lugn och ro och prata av sig. Enhetschefen ansvarar för att personalens behov beaktas. Ringa efter transport och hämtning I enlighet med 1 i hälso- och sjukvårdslagen, HSL, finns ett ansvar att ta hand om avlidna. Kommunen har ett ansvar för att ta hand om dem som avlider i särskilda boendeformer Håbo kommun har ett ansvar för förvaring av avlidna i avvaktan på kistläggning och bisättning. När någon avlider på ett särskilt boende så är det Håbo kommun som ansvarar för transporter till bårhus i avvaktan på kistläggning. Kommunens ansvar upphör när kroppen lämnas ut för kistläggning eller motsvarande beroende på traditioner i olika trosinriktningar. Om de anhöriga väljer att själva ta över ansvaret och beställa transport till bårhus så uppstår ett avtalsförhållande och ett betalningsansvar direkt mellan dödsboet och transportören. När anhöriga gör detta val har tjänstgörande personal ett ansvar att klargöra för dem vad detta beslut innebär dvs: transportören kommer att fakturera dödsboet kommunens ansvar upphör när kroppen lämnas till transportören
6 När de närstående har hunnit ta ett farväl i lugn och ro är det dags att ringa efter transport. Tänk på att ta reda på att det inte är långväga närstående på väg. Har de närstående bestämt vilken begravningsbyrå de ska anlita kontaktas den. I annat fall kontaktas någon av begravningsbyråerna för transporten. Sjuksköterskan fyller i två namnkort för avlidna. Ett namnkort fästs på kroppen(arm eller ben). Transportören fäster ett namnkort synligt på lakan eller filt. Märkt ID-band av plast fästs vid kroppen(arm eller ben) När den avlidne hämtas ska sjuksköterskan skriva ett transportintyg som medger att kroppen får transporteras till närmaste bårhus enligt lokal rutin. Anhörigsamtal Bör erbjudas och utgå från varje situation och beroende på hur kontakterna vid utflyttning kommer att vara.