Naturligt hög arbetslöshet? - om sambandet mellan politik och jämviktsarbetslöshet Göran Zettergren Chefsekonom, TCO
IMF/ILO: The Challenges of Growth, Employment and Social Cohesion Discussion paper, October 2010 Expansionary fiscal/monetary policy Long-term / structural unemployment Wage moderation Subsidized employment Unemployment benefits Employment protection http://www.osloconference2010.org/discussionpaper.pdf
Arbetslösheten i Sverige 14 12 10 8 6 4 2 0 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010
Den nationalekonomiska standardmodellen Arbetslösheten bestäms av reallönen Jämviktsarbetslöshet bestäms av lönedrivande strukturella faktorer: Arbetslöshetsersättning Skattekil Anställningsskydd Organisationsgrad Lönebildning Efterfrågan, investeringar, kapitalstock, priser har ingen betydelse för jämviktsarbetslösheten
Ersättningsgrad och sysselsättningsgrad 85 84 83 82 81 80 79 78 77 76 75 74 73 72 71 Sysselsättningsgrad Potentiell sysselsättningsgrad Ersättningsgrad 100 96 92 88 84 80 76 72 68 64 60 56 52 48 44 70 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 40
En särskild teori för skandinaver? CESifo Working Paper No. 3068 Why do Scandinavians Work? Abstract Recent debates have suggested that taxation is very detrimental to labour force participation and employment. However, some countries - notably the Scandinavian - stand out as contradictions to this view since they have managed to sustain high labour force participation rate despite high tax rates and a generous social safety net. This either refutes the standard incentive argument or leave the Scandinavian countries as a puzzle. This paper argues that both the standard view and the Scandinavian experience can be reconciled when taking into account both the pecuniary and non-pecuniary incentives build into the social safety net. The social safety net in the Scandinavian countries is at the same time both generous and employment conditioned. It is shown that these conditionalities can make high labour force participation consistent with a high marginal effective taxation of labour, and that it on the margin lowers the marginal costs of public funds. Such employment conditionalities make it possible to achieve distributional objectives without jeopardizing the incentive structure. JEL-Code: J01. Keywords: tax incentives, labour supply, activation. Torben M. Andersen School of Economics and Management Aarhus University Denmark tandersen@econ.au.dk
Persistens / hysteresis Tillfälliga störningar ger upphov till varaktiga effekter på arbetslösheten Oljeprischocker Penningpolitik Långtidsarbetslösa blir strukturellt arbetslösa Den arbetslöse förlorar yrkeskompetens Den arbetslöse förlorar motivation att söka jobb Arbetsgivarna väljer bort sämre sökande Sysselsatta driver upp lönen så att arbetslösa inte får jobb (insider / outsider)
Jobbannons i USA (Sony Ericsson)
Arbetsgivares inställning till att nyanställa olika kategorier av arbetssökande Yngre än 30 år Utlandsfödda inom Europa Utlandsfödda utom Europa Småbarnspappor Småbarnsmammor Äldre än 55 år Långtidsarbetslösa Sjukskrivna från annat arbete 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Negativa / mycket negativa Positiva / mycket positiva
Ball s indikator för jämviktsarbetslösheten Lönedrivande strukturella faktorer: Höjd a-kassa > Minskat arbetsutbud > Stigande löner (inflation) > Ökad arbetslöshet Persistens: Efterfrågestörning (penningpolitisk åtstramning) > Fallande löner (inflation) > Ökad arbetslöshet
Arbetslöshet och inflation 16 14 12 10 Arbetslöshet Inflation (KPI) 8 6 4 2 0-2 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Penningpolitiken Fast växelkurs 1982-92 Den sista devalveringen Avregleringar av kredit- och valutamarknader Ingen stabiliseringspolitik Inflationsmål 1993- Växelkursen Penningpolitikens effekter Resursutnyttjandet Inflationstrycket
Riksbankens världsbild 1994 Penningpolitiken hade (på sin höjd) bara kortsiktiga effekter på BNP och arbetslöshet Förväntad penningpolitik påverkade bara inflationen Arbetslöshet orsakades av för hög reallön pga. av stela priser och löner Varaktig arbetslöshet orsakas av strukturella problem på arbetsmarknaden
Nominell och real växelkurs 150 145 140 135 130 125 120 115 110 105 100 95 90 85 80 Nominell effektiv växelkurs (TCW) Real effektiv växelkurs (TCW) 75 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010
Monetary Conditions Index Räntans och växelkursens effekt på efterfrågan Ur Inflationsrapporten, oktober 1994
Produktionsgapet (HP-filter) Ur Inflationsrapporten, oktober 1994
Riksbankens inflationsprognoser 5 4 3 2 1 0-1 jan-94 jul-94 dec-94 jun-95 dec-95 jun-96 dec-96 jun-97 dec-97 jun-98 dec-98 jun-99 dec-99 jun-00 dec-00
Hushållens inflationsförväntningar och inflationen (KPI / KPIF) 12 11 10 Inflationsförväntningar (HIP) KPIF KPI 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0-1 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000
Riksbankens styrränta 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Lämplig penningpolitik Taylor-regler 20 Reporänta 15 Rodebusch Mankiw Taylor 10 5 0-5 -10 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009
Riksbankens bedömning av effekten av en räntehöjning (RAMSES-modellen) 1 p.e. räntehöjning under ett kvartal ger 0,44 p.e. lägre tillväxt 2-3 kvartal senare (PPR 07:1) 1 p.e. högre ränta under ett år ger 0,63 p.e. lägre BNP samma år. 1995: reporäntan 8,5% 8,5 * 0, 63 = 5,4 5,4% lägre BNP 1995 (1,2% 1999)
Var lönerna för höga? Lägre löner riskerar att förvärra djupa lågkonjunkturer. Arbetskostnadsandelen föll 10 p.e. 1991-95. Trots det steg arbetslösheten fram till 1997. 1996-2001 steg arbetskostnadsandel nästan lika mycket. Trots det halverades arbetslösheten 1997-2001. Styrräntan halverades 1996.
20 18 16 Arbetskostnadsandel, reporänta och arbetslöshet Löneandel Reporänta Arbetslöshet 64 62 60 14 58 12 56 10 54 8 52 6 50 4 48 2 46 0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 44
Varför gick det så fel? Den penningpolitiska strategin från 1982 Bristande erfarenhet av rörlig växelkurs Nationalekonomiska teorier En nedgång utan motstycke i historien
Lärdomar av 90-talskrisen Penningpolitiken har betydande reala effekter. En längre tids stram penningpolitik får bestående effekter på arbetslösheten. Det svenska utanförskapet skapades av en missriktad penningpolitik på 80- och 90-talet. En bättre utformad penningpolitik kan bidra till att varaktigt minska arbetslösheten.
Den europeiska krisen 2008- Global finanskris med ursprung i USA. Dålig reglering / övervakning av finanssektorn. För svaga offentliga finanser. Efterfrågedynamik i eurozonen Lågkonjunktur i Tyskland Överhettning i Irland / Spanien Intressant utveckling av jämviktsarbetslösheten i eurozonen
OECD:s uppskattningar av jämviktsarbetslösheten (2010) 16 14 12 10 8 6 4 Denmark Finland 2 Ireland Italy Netherlands Spain Sweden 0 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011
TCO föreslår Inflationsmålet kompletteras med ett sysselsättningsmål Preciserat av Riksbanken Utvärderat av finansutskottet och allmänheten