LEDARHANDLEDNING. WiLLES. Sydafrika

Relevanta dokument
Var med ni också! Samla ihop några kompisar och anmäl er till Kampanjkampen 2015!

BARNLEDARMATERIAL TILL JULKAMPANJEN 2015/16 LÅT FLER FÅ FYLLA FEM!

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof

NI SKA ÄLSKA VARANDRA

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

PATRULLTID & PYJAMASBÖN

Haki Gud behöver våra. händer och fötter

CHILI CON CARNE. 7 goda matlåderecept

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag

SÅ ÄLSKADE GUD VÄRLDEN

VINGÅRDSARBETARNAS LÖN

JOHANNES KÄNNER IGEN JESUS

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Bikt och bot Anvisningar

Om livet, Jesus och gemenskap

JOHANNES KÄNNER IGEN JESUS

ÄNKANS GÅVA 32 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 8 NOVEMBER Tidsram: minuter. Mark 12: (eller Mark 12:38-44, nedan väljs den kortare)

Matt 25:14-30 eller Matt 25: 14-15, (den kortare här nedan) Liknelsen om talenterna

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

3 dagar. Ingredienser v 17. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 17. Köp gärna med fler matvaror!

ÄRKEÄNGLARNA MIKAEL, GABRIEL OCH RAFAEL

Lärjungaskap / Följ mig

Tidsram: minuter. Luk 9: Jesus på härlighetens berg

påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson

Ordning för dopgudstjänst

KRISTUS ÄR VÅR KUNG KRISTUS KONUNGENS DAG (ÅRGÅNG A) 23 NOVEMBER 2014

NI SKA ÄLSKA VARANDRA

Dopgudstjänst SAMLING

Enkla recept som alla gillar till vardag eller fest!

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

En körmässa om att hitta hem

välkommen till ORDETS OCH BORDETS GUDSTJÄNST

Vecka 41,4 port. Monikas 3 dagarskasse! Ingredienser. Recept. Bra att ha hemma! , Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor!

LASAROS UPPVÄCKS FEMTE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR A) (6 APRIL 2014) Tidsram: minuter.

LEVAIN BRÖD. Surdegs grund av vete. 1 stort levain bröd

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

Ingredienser v.45. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v.45. Köp gärna med fler matvaror!

Grekisk Afton. Norsen, med Lasse Liemola och Kimon Papadopoulus

3 dagar. Ingredienser v 31. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 31. Köp gärna med fler matvaror!

C. En kyrkas invigningsdag

DEN GODE HERDEN FJÄRDE PÅSKSÖNDAGEN (ÅRGÅNG B) 26 APRIL Tidsram: minuter. Joh 10:11-18

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER

BrÖLLoPEt I KANA. Tidsram: minuter.

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

FÅR VI DEN BÄSTA PLATSEN?

Ingredienser v 15. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 15. Köp gärna med fler matvaror! Ekologisk Matkasse. 3-dagar

Ordning för dopgudstjänst

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

LEVA LIVET 2. Arbetsblad. Vem är jag? (sidan 2) 1 Presentera dig själv. Vem är du? Måla en bild av dig.

SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI Tidsram: minuter.

TA EMOT ETT BARN = TA EMOT JESUS

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

JESUS ÄR DEN GODE HERDEN

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

DEN BLINDE BARTIMAIOS

År Allt vad han gör lyckas väl (psalm 1:3)

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet

JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Ingredienser v.28. Recept. Veckans meny: Bra att ha hemma v.28. Köp gärna med fler matvaror! Hej!

3 dagar. Ingredienser v 8. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 8. Köp gärna med fler matvaror!

Joel är död Lärarmaterial

Fira FN-dagen med dina elever

Lekar och övningar om barns rättigheter

Välkomnande av nya medlemmar

SNACK & BÖN I GRUPPEN ELLER PATRULLEN

MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

Tidsram: minuter. Joh 10:27-30

3 dagar. Ingredienser v 32. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 32. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 14. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 14. Köp gärna med fler matvaror!

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen

TILLSAMMANS ÄR VI KYRKA

Ingredienser v 51. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 51. Köp gärna med fler matvaror! Vegetarisk

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

30 oktober 2016 ABROTOS. Ekologisk mat- och vinkultur. ABROTOS Kooperativ ekonomisk förening

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

HELGONEN BER FÖR OSS SJUNDE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (12 MAJ 2013) Tidsram: minuter.

en vägledning för föräldrar

Prisa poωatisen! Han som kom på potatismoset borde få Nobelpriset. Tina tolkar

Vecka 45. Kokospanerade tonfiskbollar med doppsås. One pot-pasta. Stekt ris med nötfärs och curry. Vegetariska enchiladas

KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK

familj Kassler med mos och ärtor Fisk- och räkgryta med saffran Fläskfärs i kokosmjölk

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

3 dagar. Ingredienser v 43. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 43. Köp gärna med fler matvaror!

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

Berättarstunden. Termin 3: Båtäventyret. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial

3 dagar. Ingredienser v 16. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 16. Köp gärna med fler matvaror!

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga

3 dagar. Ingredienser v 12. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 12. Köp gärna med fler matvaror!

JESU DOP HERRENS DOP (ÅR B) Tidsram: minuter. Mark 1:7-11

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Nyttig mat på 20 minuter

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17

Transkript:

LEDARHANDLEDNING WiLLES resa till Sydafrika

BARNLEDARMATERIAL TILL JULKAMPANJEN 2014/15 LÅT FLER FÅ FYLLA FEM! Om materialet Ledarhandledningen riktar sig till dig som är ledare och vill göra aktiviteter som är kopplade till julkampanjen och barnmaterialet Willes resa till Sydafrika, tillsammans med barn i åldrarna 9 till 12 år. Det kan vara i söndagsskolan, med juniorgruppen, på ett läger eller i något annat sammanhang. De flesta övningarna är anpassningsbara till olika åldersgrupper och målgrupper. Du som ledare kan bäst avgöra vilka övningar som passar för just din grupp. Materialet är framtaget av Svenska kyrkans internationella arbete och Svenska Kyrkans Unga. Ledarhandledningen hör ihop med materialet Willes resa till Sydafrika, som finns att beställa gratis från Svenska kyrkans hemsida, http://internwww.svenskakyrkan.se/internationelltarbete/barn--och-ungdom. Om julkampanjen Svenska kyrkans julkampanj pågår från första advent till trettondagen. Målet för julkampanjen är att alla församlingar tillsammans lyckas samla in 34 miljoner kronor till Svenska kyrkans internationella arbete. Som kyrka har vi ett tydligt uppdrag att stå upp för människor som lider. Vi tror att Gud har skapat varje människa jämlik och att människovärdet är okränkbart. Vid fyra tillfällen under julkampanjen tar hela Svenska kyrkan in rikskollekt till det internationella arbetet: 30 november, 28 december, 1 januari och 6 januari. Naturligtvis kan även andra tillfällen passa för kollekt eller annan insamling till Svenska kyrkans internationella arbete. Låt barnen få vara med och uppmärksamma hur vi som kyrka tänder hoppets ljus. Exempelvis kan fem barn tända varsitt ljus under gudstjänsten, som en symbol för vårt arbete mot barnadödlighet kopplat till budskapet Låt fler få fylla fem! Det finns ljusbärarskyltar (finns att hitta på denna länk: http://internwww.svenskakyrkan.se/internationelltarbete/bestall/hamta-material) som gärna kan sättas upp under julkampanjen, så att ljuständningen kan bära kampanjens budskap. Julkampanjens budskap Det farligaste som finns är att födas i fattigdom och därmed försöka överleva utan tillgång till sjukvård, mat, rent vatten och sanitet. Mammor och barn i fattiga delar av världen är de som drabbas hårdast av orättvisorna. Varje dag dör tusentals barn som en följd av att deras mammor inte fått chans till utbildning eller försörjning och inte har möjlighet att ge sina barn trygghet. I julkampanjen berättar vi om mentormammaprojekten i södra Afrika som ett exempel på hur Svenska kyrkans internationella arbete stöttar mammor att själva stå upp för sina rättigheter. Mentormammamodellen bygger på att utbilda och anställa mammor i fattiga områden att söka upp nyblivna mammor som lever i samma utsatta situation som de själva för att ge dem mödravård i hemmet. Samtidigt som mentormammorna ger basal mödravård och väger och mäter barnen pratar de med mammorna om amning, kost och hälsa. Denna metod har visat sig vara ett oerhört framgångsrikt sätt att minska barnadödligheten, ge kvinnor möjlighet att skapa sig en bättre hälsa och att skapa samhällsutveckling. Prata om barnadödlighet Att prata om varför barn inte fyller fem år, barnadödlighet, är ett mycket svårt ämne. Du som ledare får känna av hur mycket du kan prata om problematiken med din grupp. Beroende på barnens ålder kan det ändå vara på sin plats att berätta att många barn i fattiga delar av världen kan bli sjuka och dö eftersom familjerna inte har tillgång till mat och sjukvård. Försök att svara på barnens frågor så sanningsenligt som möjligt. Att prata om döden är en viktig del i att förstå och uppskatta livet. Se till att aldrig avsluta samtalet om sjuka barn som dör utan att också prata om lösningarna! Barnens första lösning kommer kanske vara att de vill skicka dit sin egen mat eller sina kläder. Försök se till att barnen förstår att det är via utbildning och arbete som det blir bättre för familjerna som lever i fattigdom. Det är därför Svenska kyrkans internationella arbete inte främst skickar dit saker utan istället jobbar med att ge människor chans till egen försörjning. Mammor och pappor som får barnbidrag eller inkomst kan själva ha råd att köpa exempelvis mat och mediciner, så att barnen inte behöver bli hungriga och sjuka.

ÖVNINGAR Julkampanjen och mentormammaprojektet På Svenska kyrkans hemsida finns ett bildspel för barn med bilder från Mentormamma-projekt i Sydafrika och Swaziland. Med hjälp av bilderna kan du berätta om Svenska kyrkans julkampanj att vi i kyrkan samlar in pengar till projekt i andra delar av världen, exempelvis projekt med mentormammor i södra Afrika. Sjung På Svenska kyrkans hemsida (http://internwww.svenskakyrkan.se/internationelltarbete/musik) finns film och en ljudfil som har spelats in med barn från vår systerkyrka i Swaziland som sjunger Tryggare kan ingen vara på sitt modersmål swazi. Förslagsvis övar du med din barngrupp på första psalmversen på swazi och på svenska. Ni kanske kan medverka på en gudstjänst och ta upp kollekt till Svenska kyrkans internationella arbete? Texterna hittar du längst bak i detta häfte, där det också finns ett sångblad med en sång från Sydafrika. Vi är världsmedborgare Material: En världskarta, eller låt barnen göra en egen. Något att göra markeringar på kartan med, till exempel nålar eller en penna. Att göra: Willes klass har fått brevvänner i Kapstaden i Sydafrika, låt barnen hitta och markera Kapstaden på kartan. Markera Sverige och staden där ni bor. Om det finns barn som kommer från andra städer eller länder i gruppen markerar ni dessa. Är det någon som har någon släkting eller kompis som kommer från något annat land? Markera på kartan var personerna kommer ifrån. Prata om: För länge sen visste man inte så mycket om andra delar av världen, men idag kan vi ha kontakt med människor nästan överallt. Vi kan skicka brev, ringa, smsa eller ha kontakt med hjälp av internet. Prata med barnen om vilka fördelar det finns med att lätt kunna ta reda på vad som händer i andra delar av världen och hur människor har det där. Gör det att vi känner större samhörighet med människor i andra delar av världen? Visa en bild på Svenska kyrkans projektkarta (som du hittar här: www.svenskakyrkan.se/projektkartan) och berätta att Svenska kyrkan stöder många kyrkor och projekt runt om i världen. Precis som vi har släktingar och kompisar från olika delar av världen ingår Svenska kyrkan i en stor familj av kyrkor som finns i hela världen. Svenska kyrkan har mer pengar än kyrkor i fattigare delar av världen och hjälper därför till genom att ge ekonomiska medel så att kyrkorna kan bedriva sin verksamhet och genomföra projekt som hjälper människor i området. Men Svenska kyrkan får också ta emot och vi får lära oss mycket av de andra kyrkorna. Fråga barnen om de kan komma på något som vi som kyrka kan lära oss av andra kyrkor i världen? Till exempel böner, sånger, olika sätt att fira gudstjänst på, olika typer av verksamhet, hur det går att bedriva verksamhet utan en stor budget eller mycket personal och inspireras av en annan verklighet. Om det är svårt att få igång samtalet kan ni börja med att prata om vad som är spännande och lärorikt när man lär känna en ny kompis.

Lika och olika Alla människor i hela världen är unika, men vi är också lika. Att göra: Vilka är vi? Vi tar reda på det. Dela in gruppen i två och två och låt dem intervjua varandra. Kom först på frågorna tillsammans. Låt barnen rita eller skriva ner intervjun och sätt sedan upp intervjuerna på väggen så att ni kan gå runt och titta på varandras. Om barnen inte kan skriva kan de rita och sedan berätta muntligt om sin intervju. Prata om: Vilka är vi i vår grupp? Försök hitta likheter mellan barnen. Försök sen hitta olikheter mellan barnen. Prata om vad ni tror det finns för likheter skillnader mellan er och barn i andra delar av världen. Är det någon som har varit i ett annat land än Sverige? Vad finns det för likheter och skillnader mellan Sverige och andra länder? Kom ihåg att det finns både positiva och negativa saker överallt. Förebilder Mentormamman som Wille träffar är en bra förebild för andra föräldrar. En förebild kan vara någon som har samma intresse som en själv, en riktig person som gör bra saker eller en påhittad person som räddar någon i en film eller hela världen i en bok. Att göra: Alla barn får ett papper och penna/kritor. Rita en cirkel i mitten på ett papper och skriv ditt eget namn eller rita en bild på dig själv. Rita sedan en större cirkel runt den första cirkeln. I den andra cirkeln skriver barnen namn eller ritar förebilder de känner personligen. Utanför den andra cirkeln skriver barnen namn eller ritar förebilder, verkliga eller overkliga, som de inte känner personligen men som de känner till. Fortsätt sedan övningen med frågorna under Prata om. Prata om: Vad tänker ni på när ni hör ordet förebild? Vad har du för förebilder? Spelar det någon roll om en förebild är påhittad eller en verklig person? Vilka egenskaper ska en bra förbild ha? Att göra: Låt alla berätta något de är bra på eller en egenskap de har som en bra förebild också har. Låt gruppen komma på fler bra saker om varandra. Lek fruktsalladsleken med de saker de är bra på. Ledaren ropar ut en egenskap och alla som tycker att de är bra på just det byter plats. Avsluta med att berätta att vi alla är bra på olika saker, men att det inte är det viktigaste. Det viktigaste är att vi är värdefulla för Gud, våra föräldrar och våra kompisar hur vi än är. Bara för att vi är vi! Hjälper vi varandra blir det bättre för alla Här är några exempel på lekar som bygger på att man hjälper varandra. Knuten Alla står i en cirkel, blundar, sträcker ut sina händer och går mot mitten. Alla tar tag i en ledig hand så att alla håller någon i varje hand. Öppna ögonen men släpp inte händerna! Nu ska gruppen tillsammans nysta ut knuten. Första gången får gruppen prata med varandra, gör ni det en gång till och vill göra det svårare måste alla vara tysta och försöka lösa knuten. Förstenad En kullare utses som ska jaga de andra barnen. När någon blir kullad måste den personen stå stilla med benen brett isär. För att bli fri måste någon annan krypa mellan den förstenade personens ben.

LAGA SYDAFRIKANSK MAT Wille och hans familj får äta god mat som de inte har smakat förut. Här finns några enkla recept som ni kan göra i barngruppen. Om ni inte har möjlighet att laga mat kan ni istället lukta och smaka på några kryddor som är vanliga i Sydafrika: etiopisk peppar, curry, tandoorikrydda, spiskummin, nejlika, grillkrydda, kanel, chili.. Prata om: Vad är bra mat? Kan alla i Sverige äta bra mat? Många fattiga människor har mat att äta, men problemet är att det inte är bra mat. I Sydafrika är det vanligt att de som är fattiga bara har råd att äta majsgröt, hur skulle det kännas för oss om vi bara fick äta spagetti hela tiden? Morotssallad 5 rivna morötter 1 gul lök - finskuren Stek detta i olja tills mjukt och lite gyllenbrunt Krydda med grillkrydda 1 burk vita bönor i tomatsås Då detta svalnat - rör i: 3-4 msk majonäs Majsgröt Vitt majsmjöl finns i vissa affärer Koka upp ca 4 dl vatten Häll på majsmjöl tills det tjocknar Låt värmen vara på 1:an och låt puttra ihop under 10 min. Rör då och då. Låt gärna gröten svalna lite. Ät gröten tillsammans med: Smoortjie 3-4 tomater skärs i små bitar 1 gul lök - skärs i små kuber Om man vill kan man skära i vitlök eller chilli, men det behövs inte Lägg i en klick smör och koka ihop ingiredienserna i ca 15 minuter, gärna utan lock så det tjocknar. I Sydafrika äter man majsgröt, smoortjie och morotssalladen tillsammans med grillad kyckling.

Baboti 1 kg nötfärs ½ gul lök stekt i olja och smör Blanda löken i köttfärsen och tillsätt: 5 tsk curry 2 tsk salt 5 tsk chutney 1 msk worchester sause 1 tsk gurkmeja 5 tsk malt vinäger 1 näve russin (ev flagad mandel ca 1 dl) 1 ägg Blötlägg 1 skiva vitt bröd i 375 ml mjölk Krama ur mjölken och tillsätt brödet i köttfärsröran spara mjölken! Vispa upp 2 ägg i denna mjölk. Tillsätt 1 tsk gurkmeja 1 kryddmått salt Bred ut köttfärsröran i en smord form. Häll ägg- och mjölkblandningen över Stick i lagerblad i ett fint mönster. Låt steka i ugn 175 grader i ca 1 timme Servera med matvete eller ris kryddat med gurkmeja samt chutney och banan Indisk sydafrikansk köttgryta 4 5 msk olja 3 lagerblad 3 hela nejlikor 2 kanelstänger (små) 1 lök i skivor Värm oljan och lägg i kryddorna fräs några minuter. Tillsätt: 3 tsk curry och gärna 1 tsk etiopisk peppar eller tandorikrydda låt puttra någon minut. 1 kg kött, lamm, fläsk, nöt i bitar Tillsätt detta i kryddblandningen på hög värme tills allt har brynts. Tillsätt: 1 tsk mald eller finhackad ingefära 1 bit pressad eller finhackad vitlök 1 msk tomatpuré Ca 1 msk salt När det börjar tjockna efter cirka 3-10min under omrörning, sänk värmen och tillsätt: 1,5 dl vatten 4 currylöv (ej nödvändigt) Efter 40 min - 1 timmes kokning beroende på vilket kött ni har tillsätt: 4 potatisar i bitar Koka 20 minuter till Smaka av med mer salt och tillsätt vatten om det behövs. Servera med ris eller kokt potatis och chutney!

DRAMA I dramerna får barnen undersöka de problem som de ställs inför och använda sin kreativitet och fantasi för att hitta lösningar. Börja med att läsa den angivna bibelberättelsen, gärna från Bibel för barn, och diskutera sedan frågorna för att komma igång. Sedan får barnen dramatisera utifrån de olika exemplen som finns, men ni i gruppen kan med fördel komma på egna exempel och ändra så att det passar er. Självklart kan ni även använda andra berättelser i Bibeln eller i Bibeln för barn för att hitta på och skapa egna dramatiseringar av dessa. Kom ihåg att dramat kan göras utifrån olika perpsektiv, som till exempel vad olika personer i dramat skulle kunna göra för att lösa problemet i dramat. Bibeltexterna som dramerna i den här ledarhandledningen bygger på är samma som bibeltexterna i andakterna. Samling 1 Omsorg och lyssnande Läs eller återberätta texten om Jesus och barnen 1. Hur såg lärjungarna och de andra vuxna på barn? 2. Hur ser Jesus på barn? 3. Hur får barn synas och höras i Sverige? Hur behandlas barn dåligt i Sverige? 4. Hur får barn synas och höras i andra länder? Hur behandlas barn dåligt i andra länder? 5. Hur får barn synas och höras i kyrkan hos oss? 6. Låt barnen dramatisera hur olika barn behandlas på ett dåligt sätt, till exempel: - Ett barn som vill berätta om ett bråk på skolgården, tystas ner av en lärare. - Barnen i en familj behandlas olika. - Ett barn skriker under en gudstjänst vad gör de andra människorna då? - Föräldrarna ska ha fest hemma barnen får inte vara med. 7. Barnen får improvisera fram ett drama omkring vad som händer. - Barnen ska därefter hitta på en bra lösning och dramatisera det. (ca 20 min) 8. Barnen får spela upp dramat för varandra. Samling 2 Sjukdom Läs eller återberätta texten om Jesus botar officerens tjänare. 1. Fråga om barnen känner någon som är sjuk i en svår/obotlig sjukdom eller om de själva varit sjuka så att de behövs ligga på sjukhus. 2. Vad är det vi behöver då? Medicin, någon som bryr sig m.m. 3. Vilken är den värsta sjukdomen de känner till som vi i Sverige kan få? 4. Vem skulle kunna göra som officeraren här i Sverige, det vill säga be om hjälp? 5. Till vem skulle vi be om den hjälpen? (Sjukvården, familjen, vänner, släktingar) 6. Vad kan vi som tror på Gud och tillhör kyrkan göra? 7. Ge ut lappar med ett förslag på varje om några sjukdomar som barnen gör ett drama kring. 8. Prata om vad sjukdomarna kan innebära, till exempel: - Pojke 11 år bryter benet på skolgården - Flicka 14 år får cancer och kommer inte till skolan en dag - Pojke 13 år sitter i rullstol på grund av en muskelsjukdom - Flicka 12 år får veta att hon har barnreumatism - Pojke har fått sömnsjukan på grund av på grund av influensavaccin 9. Barnen får improvisera fram ett drama (ca 15 min) omkring hur de i klassen/kyrkans barngrupp vill hjälpa henne/honom. 10. Barnen får spela upp dramat för varandra.

Samling 3 Mat Läs eller återberätta texten om Brödet och fiskarna. 1. Varför tror du att pojken ville dela med sig trots att han inte hade så mycket så att det skulle räcka? 2. Fråga barnen om de varit hungriga eller till och med inte kunnat få mat någon gång. 3. Har de träffat eller sett någon som har bett om mat eller pengar till mat? 4. Hur kan vi hjälpas åt för att alla människor ska få tillräckligt att äta? I Sverige i världen? 5. Vad kan församlingen och kyrkan i Sverige kan göra och gör för människor som är hungriga? (Diakoni och internationellt arbete.) 6. Låt barnen improvisera fram ett drama utifrån olika exempel. - En pojke i klassen kommer till skolan och kan inte jobba för han är hungrig. - En kvinna sitter med sitt barn och tigger utanför affären. - Du ser att grannflickan pratar med sin mamma om att hon är hungrig, men att mamman säger att hon bara kan få smörgåsar till middag. Vad gör du/ni? 7. Barnen får improvisera fram ett drama (ca 15 min) omkring vad som händer. 8. Barnen får spela upp dramat för varandra. Samling 4 Vatten och naturen Läs eller återberätta texten om Jesus döps. 1. Vad behöver vi vatten till? 2. När använder vi vatten i gudstjänsten? (Dopet och Nattvarden) 3. Kan man döpas på olika sätt i kyrkan? (som barn/ungdom/vuxen en gång räcker i vår kyrka - nedsänkning i bassäng eller i sjön, bara på huvudet) 4. Varför är dopet så viktigt i kyrkan? (Guds löfte att vi är hans) 5. Låt barnen få dramatisera olika former av dop till exempel: - Dop i en sjö - Vanligt barndop - Dop i en dopfunt av en vuxen - Nedsänkning av ett barn i en dopbalja - Nöddop på ett sjukhus av nyfött barn Eller vad som kan hända dagen då vi inte fick vatten hemma 6. Barnen får improvisera fram ett drama (ca 15 min) omkring vad som händer. 7. Barnen får spela upp dramat för varandra. Samling 5 Husrum och öppenhet Läs eller återberätta texten om Jesus föds. 1. Fråga barnen om de själva varit tvungna att flytta eller varit utan någonstans att bo. 2. Känner de någon som inte haft någonstans att bo eller kommit som flykting? 3. Bor någon av era släktingar, far- eller morföräldrar hemma hos er? 4. Hur kan vi vara öppna i våra hem för de människor som flyr till vårt land, även om de inte behöver precis bo hemma hos oss? 5. Vad kan vi som tror på Gud och tillhör kyrkan göra? 6. Låt barnen improvisera fram ett drama utifrån olika exempel: - Mormor flyttar hem till familjen för att morfar dött - Carita bor i husvagn tillsammans med sin mamma, pappa och tre syskon - Aron har just kommit från kriget i sitt land och bor på ett barnhem i er stad med sin äldre bror - Två ungdomar som reser runt i Sverige på semester har inte fått något hotellrum för natten - En brand i grannhuset/lägenheten har gjort familjen/en person bostadslös 7. Barnen får improvisera fram ett drama (ca 15 min) omkring vad som händer då några barn möter dessa personer och vad som kan hända. 8. Barnen får spela upp dramat för varandra.

ANDAKTSFÖRSLAG Temat för julkampanjen är Tänd det femte ljuset. Målet med insamlingen är att göra livet bättre för mammor och små barn i världen, så att fler barn får växa upp och tända sitt femte födelsedagsljus. Vi ber för barn i världen, oss här och alla de andra som, liksom barnen Wille träffar på sin resa, är barn som vi ännu inte känner, men som behöver samma saker som vi. Använd en adventsljusstake med fyra ljus och ett femte separat ljus att tända adventsljusstaken med. Andaktsförslagen går att använda till fem olika samlingar, eller kombinera ihop det som det passar dig och din grupp. Till varje andakt finns även förslag på ett drama som utgår från samma bibeltext som andakten. Samling 1 Sjung: Advent är mörker och kyla (Kyrksång 55) Tänd ett separat ljus som ställs bredvid adventsljustaken, låt adventsljustaken vara släckt. Läs under ljuständningen: Vi tänder ett ljus för alla världens barn. För barns rätt överallt att växa upp, ha det bra, leka, be och utvecklas. Läs ur Bibel för barn Jesus och barnen När Jesus pratade ville de vuxna lärjungarna stå längst fram och höra på honom. De tyckte att barnen som kom med sina föräldrar var i vägen och störde. Så är det nog ofta. Vuxna tycker att det de gör är viktigast, och att det inte finns plats för barn då, att barns frågor och barns vilja och barns lek stör. Men Jesus tyckte tvärtom. Han tyckte att barnen var viktigast och roligast. Han ville att barnen skulle få komma längst fram så att han kunde se dem, prata med dem och välsigna dem. Tyvärr är det vanligt också idag att man glömmer bort vad som är bra för barn och vad barn behöver. Det finns barn som inte får går i skola, som inte får bra sjukvård eller bra mat. Det finns barn som är ledsna, ensamma och inte tycker att någon vuxen lyssnar på dem. Så vill inte Jesus att det ska vara nu heller. Alla barn har rätt till det de behöver för att kunna växa upp, vara friska och få ett bra liv. Barn ska kunna säga vad de tycker och vad de behöver, och vuxna måste lyssna då. Julinsamlingen är för alla barn i världen, och Jesus vill att vi ska hjälpas åt så att fler vuxna förstår vad som är bra för barn, både här hemma och långt borta. Bön Jesus, när du föddes var du bara en liten baby som alla andra små nyfödda, och ändå är du Guds son. Du vet hur det är att vara liten, Gud. Du vet hur det är när man inte får synas eller höras eller när det känns som om man nästan inte finns. Gud, hjälp alla barn i världen så att vuxna hör och förstår vad de verkligen behöver. Låt alla barn få växa upp och få möjlighet att leka, be och lära sig saker tillsammans med andra. Hjälp oss och kyrkan att vara en plats där vi lyssnar på varandra och hjälper varandra. Låt advent och jul vara en tid när vi bryr oss mer om varandra och gör som Jesus gjorde bryr oss mest om dem som är minst och behöver det bäst. Tack för att du alltid är med oss. Amen.

Samling 2 Sjung: Gud vet vad jag heter (Kyrksång 187) Det första ljuset i adventsljustaken tänds med hjälp av det separata ljuset. Läs under ljuständningen: Vi tänder det första ljuset i advent för barn som är sjuka. Läs ur Bibel för barn Jesus botar officerens tjänare. Ni har säkert hört att man ska stanna hemma när man är sjuk så att man inte smittar andra, för att en del sjukdomar, som förkylningar, lätt sprids genom luften. Andra blir sjuka av bakterier i smutsigt vatten eller mat som blivit dålig av att ligga framme i värmen för länge. I Sverige har vi det bra för att vi har rent vatten och kylskåp att förvara maten i, men i många varmare länder har inte alla människor det. En del sjukdomar vet man inte varifrån de kommer, ibland går de över fort, ibland tar det lång tid att bli bättre. Vi vet inte vad det var för fel på pojken som var sjuk, men officeren var orolig för honom. Då gick han till Jesus och bad om hjälp och det slutade med att pojken blev frisk. När vi är oroliga för att någon är sjuk kan vi också be Jesus om hjälp. Men vi har också turen att ha läkare, sjukhus och mediciner till vår hjälp. Jag tror att Jesus vill att vi ber för människor som vi bryr oss om och de som behöver hjälp, men jag tror också att Jesus tycker att det är bra när vi hjälper barn och vuxna att få medicin och hjälp när de behöver det. Det handlar också julinsamlingen om. Bön Gud, vi ber för alla som är sjuka. Vi ber att du ska vara hos oss och trösta oss när vi mår dåligt. Hjälp alla sjuka barn att få den hjälp de behöver. Tack för sjukhus, läkare och mediciner. Tack för snälla människor som tar hand om oss när vi har ont. Gör alla människor villiga att dela med sig till varandra, så att fler barn kan få hjälp att bli friska igen. Tack för att du aldrig lämnar oss ensamma, antingen vi är friska eller sjuka. Amen. Samling 3 Sjung: Ett litet barn av Davids hus (Kyrksång 58) De två första ljusen i adventsljusstaken tänds med hjälp av det separata ljuset. Läs under ljuständningen: Vi tänder det andra ljuset i advent för barn som behöver god och nyttig mat att äta. Läs ur Bibel för barn. Brödet och fiskarna. Det finns mycket god och nyttig mat i världen: spaghetti och bullar, bananer och ris, egentligen tillräckligt för alla. Men ändå får inte alla den mat de behöver för att växa och vara friska. När Jesus såg alla människor förstod han att de behövde mat. En liten pojke ville hjälpa till och gav Jesus det han hade med sig. Och konstigt nog räckte det till slut till alla när Jesus delade det! Jag tror att Jesus fortfarande vill att vi ska göra som pojken gjorde: ta det vi har och dela med oss till andra, även om vi tror att det inte kommer att räcka. När alla människor som har något delar med sig också till dem som inte har något, så kommer det att räcka till alla. För det finns tillräckligt mycket mat i världen bara vi gör som Jesus vill och hjälps åt. Bön Gud, tack för mat och fika, allt som är gott och allt som vi behöver för att växa och vara friska. Hjälp oss att vara glada för det vi har och inte slänga bort mat i onödan. Gud, det finns både små och stora som inte får så mycket mat eller tillräckligt bra mat som de behöver. Hjälp dem, så att det blir mer rättvist i världen. Gör oss villiga att dela det vi har med andra. Tack för att du gör oss modiga och fantasifulla nog att vara med och bygga en mer rättvis värld där maten räcker för alla. Amen.

Samling 4 Sjung: Till en källa har jag blivit buren (Kyrksång 47) Tre ljus i adventsljusstaken tänds med hjälp av det separata ljuset. Läs under ljuständningen: Vi tänder det tredje ljuset i advent för barn som behöver rent vatten. Läs ur Bibel för barn Jesus döps. När Jesus döptes klev han ned i floden till Johannes, som hällde vatten över Jesus huvud och döpte honom. Det var ett tecken på att Gud var med Jesus på ett särskilt sätt, Jesus är Guds son. Gud visade att vattnet är Guds gåva till världen, precis som Jesus är. När vi döps i kyrkan, små eller stora, så häller vi också rent vatten över huvudet på den som ska döpas och säger dess namn. Det är ett tecken på att vi också hör ihop med Gud. Vatten är viktigt. Utan vatten kan vi inte leva. Vi behöver vatten att dricka och att laga mat med, vatten att tvätta oss med och att ge till växter och djur. Dopets vatten är en påminnelse om att allt bra som vi behöver för att leva: vatten, mat, kärlek och liv, kommer från Gud. Men inte alla i världen har rent vatten där de bor. I många länder får man gå långt för att hämta vatten, och ibland måste man koka vattnet innan man dricker det för att inte bli sjuk. Rök och avgaser från utsläpp gör att jorden värms upp och det blir torka på många ställen. Om vi tar bättre hand om naturen så hjälper vi fler människor att få rent vatten där de bor. Bön Gud, tack för kallt, friskt vatten att dricka. Tack för skönt, varmt vatten att duscha i. Tack för sjöar och hav, och regn från himlen. Vi ber för alla som inte har rent vatten som de behöver för att leva ett bra liv. Vi ber för de ställen i världen där det är torka och vattenbrist, och för de ställen där översvämningar gör att smutsigt vatten sköljer iväg hus och byar. Gud, hjälp oss att vara rädda om miljön. Hjälp oss att ta hand om växter, människor och djur så att alla får rent vatten att dricka. Tack för att du bryr dig om oss och vill att alla människor genom dopet ska höra ihop med dig. Hjälp oss att vara glada över livet du ger oss och dopet som påminner om att du älskar oss alla. Amen. Samling 5 Sjung: Adventstid kom till mitt ensamma hus. (Kyrksång 56) Alla ljus i adventsljusstaken tänds med hjälp av det separata ljuset. Läs under ljuständningen: Vi tänder det fjärde ljuset i advent för barn som behöver ett tryggt hem att bo i. Läs ur Bibel för barn ur berättelsen Jesus föds. Jesus föräldrar, Maria och Josef, var vanliga, fattiga människor som var tvungna att lyda när den mäktiga kejsaren befallde att alla måste åka och betala skatt där de kom ifrån. När de kom fram till Betlehem hade de ingenstans att bo, och ingen hade någon säng att låna ut till dem. Därför föddes Jesus i höet i ett stall bland djuren. Fortfarande finns det barn i världen som föds av föräldrar som inte har något hus att bo i, kanske för att de måste fly från krig eller bråk, eller för att de är väldigt fattiga. Också här i Sverige finns det barn som får flytta runt när föräldrarna inte får någon lägenhet eller som har ett hem där det är bråkigt och jobbigt att bo. Men alla barn har rätt till ett hem där de kan känna sig lugna och trygga. Jesus vet hur vi har det och vill hjälpa oss, både när vi har det bra och när vi har det dåligt. Kyrkan kan få vara som ett hem för alla som behöver litet lugn och ro. Där är vi alltid välkomna, stora och små. Bön Gud, tack för allt vi har som vi är glada för. Vi ber att alla barn i världen ska ha vuxna som bryr sig om dem, en säng att sova i och tak över huvudet. Ta hand om oss när vi känner oss otrygga eller ledsna. Gör oss modiga nog att lära känna nya kompisar och bjuda hem andra till oss. Lär oss att dela det vi har och är glada för med andra. Då kan glädjen bli dubbelt så stor. Amen.

Foto: Simon Stanford/IKON EN SÅNG FRÅN SYDAFRIKA Thank you Jesus amen, thank you Jesus amen, thank you Jesus amen, hallelujah amen Tack så mycket amen, tack så mycket amen, tack så mycket amen, halleluja amen. Den här sången kan så klart sjungas på olika språk och kan avsluta dagens samling. Gör så här: Stå i en ring. Medan ni sjunger sången börjar en person gå runt och tar var och en i handen och ser på personen medan de hälsar, efter följer personen bredvid, så att alla till slut har tagit varandra i handen! I Afrika håller man vänster hand omkring sin egen högra underarm (tummen uppåt) under tiden man hälsar med högerhanden, för att visa att man inte döljer något.

Låt fler få fylla fem Det farligaste som finns är att födas in i fattig dom. Varje år dör närmare 7 miljoner barn som inte hunnit fylla fem år. Tänd ett femte ljus i jul för alla barns rätt till trygghet. SMS:a LJUS till 72905 och ge 50 kr Psalm 248 Tryggare kan ingen vara text: lina sandell / musik: svensk variant på tysk folkmelodi Språk: Swazi 1. Ujehova uyalonda Abantwana abancane Ubafaka ekhwapheni Ubagcina ezingozini Språk: Svenska 1. Tryggare kan ingen vara än Guds lilla barnaskara, stjärnan ej på himlafästet fågeln ej i kända nästet. 5. Vad han tar och vad han giver, samme Fader han dock bliver, och hans mål är blott det ena: barnets sanna väl allena. 2. Abantwana abenkosi Abanazo izingozi Bahlez okwenyon endlini Nenkanyezi ezulwini 2. Herren sina trogna vårdar uti Sions helga gårdar; över dem han sig förbarmar, bär dem uppå fadersarmar. 3. Kakh umuntu onamandla Okuchith elakh ibandla Yena ngumfo weth omuhle Osiyisa ezulwini 3. Ingen nöd och ingen lycka, skall utur hans hand dem rycka. Han, vår vän för andra vänner, sina barns bekymmer känner. 4. Hubelani, we, bantwana Shayani izandla zenu Nithokoze kumsindisi Oniphil uthando lwakhe 4. Gläd dig då, du lilla skara: Jakobs Gud skall dig bevara. För hans vilja måste alla fiender till jorden falla