Utveckling Anpassning Förändring - Krig



Relevanta dokument
Världshandel och industrialisering

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL

Bild Engelska Idrott

Kristendomen i världen och i Sverige

Terminsplanering i Historia årskurs 6-9 Ärentunaskolan

Pedagogisk planering. Ämne: Historia. Syfte (ur Lgr 11) Centralt innehåll (ur Lgr 11)

Vi skall skriva uppsats

HISTORIA. Ämnets syfte

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

INSTUDERINGSFRÅGOR TILL PROVET

FINLAND I EUROPA 2008

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?

NO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål

LATIN SPRÅK OCH KULTUR

Jämförelse länder - Seminarium

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5

Bedömningsuppgift i geografi och svenska (se kraven och bedömning för svenska längre ned)

Med betoning på Kina, Upplysningstiden och Franska revolutionen.

JÄMFÖRA LÄNDER TEMA LÄRARHANDLEDNING FRÅN UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET

Diskussionsfrågor till version 1 och 2

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

DEMOKRATI 2 DEN SKÖRA VALFRIHETEN

Sammanfattning på lättläst svenska

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?

Upplägg och genomförande - kurs D

Planering Historia Antikens världar HT/2015. ÅK 7 Namn:

Judendom både en religion och ett utvalt folk Redogör för hur stor judendomen är och för var flest judar lever i världen.

FAIR JOBB. Vill du få lite mer koll på arbetslivet? Här är några bra sajter att kolla in:

Två konstiga klockor

Ett undervisningsmaterial bestående av Film och lärarhandledning samt

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Religioner I Asien. Hinduism, buddhism, taoism, shinto, zen. Etik och moral

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Långt ifrån Zlatan VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Planering samhällskunskap/svenska/bild år 6, vt 2016 demokrati mänskliga rättigheter brott och straff

valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp,

Remissversion av kursplan i historia i grundskolan. Historia. Syfte

DESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Skriva B gammalt nationellt prov

LÄSFÖRSTÅELSE PROVKAPITEL. Katarina Neiman Hedensjö

Bedömningsstöd. Historia 4-6. Elevhäfte

Centralt innehåll år 1-3

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Mer än bara fotboll VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Avsikt På ett lekfullt sätt färdighetsträna, utveckla elevers känsla för hur vårt talsystem är uppbyggt samt hitta mönster som uppkommer.

Fakta om Malala Yousafzai

Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt

GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 8

Kiwiböckerna metod och begrepp

Information till elever och föräldrar i skolår 5

Senaste Nytt. Läs sida 2. I detta nummer. Lite information. Har det någon gång hänt att någon har stulit något? Ja... (Susanne Wahlgren svarar)

Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.

KURSPLAN,! KUNSKAPSKRAV! ELEVARBETEN!

SKOLMATEN OCH ELEVINFLYTANDE

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

SVENSKA ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR ÅR 6, 7, 8, 9: LYSSNA

Introduktion till Open 2012

Syftet med en personlig handlingsplan

UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER HAR DU 730 DAGAR OCH ETT STARKT DRIV DÅ HAR VI EN LEDARROLL TILL DIG

HT 2011 FK2004 Tenta Lärare delen 4 problem 6 poäng / problem

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik?

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

PRÖVNING I SVENSKA 2

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

BRA VIBRATIONER. Namn: Klass: Ett ämnesövergripande område i Bi,Fy,Tk 8a,8b och 8e ht.2012.

LPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

Predikan Lyssna! 1 maj 2016

FRANSKA REVOLUTIONEN

Konsekvenser sv/sva åk 8 vt 13

Att se med Guds ögon!

Naturvetenskap, vad är det? Attityder till naturvetenskap hos elever i årskurs sex

Invandrade kvinnor i projektsamhället vad innebär det mångkulturella som projekt? Matilda Wrede-seminarium Salla Tuori

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

2. Tidsplanering. 21 Studiedag

Hur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat.

Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering

HISTORIA. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Svenska som andraspråk, år 8

Text och bilder gjorda av Rickard Johansson, TE14A Realgymnasiet.

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Natur och samhälle Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING

Målbeskrivningar för SFI kurserna A, B, C och D. Deltagarversion

Vad är Skrivrummet? *Se även sid

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Systematiskt kvalitetsarbete

Vid ett flertal tillfällen ställde individer frågor till Edgar Cayce om

Transkript:

Utveckling Anpassning Förändring - Krig Mänsklighetens historia Bakgrund Mänsklighetens historia är en historia om utveckling, anpassning, förändring och en massa ond bråd död. Ni kommer att läsa om förändringen jägare-samlare till jordbrukssamhälle, de första städerna och de första civilisationerna (länderna). Ni kommer även läsa om hur utvecklingen fortsatte till de riktigt stora civilisationerna som Grekland och Rom. Vad är det som driver mänskligheten till stora förändringar? Vad är det som får utvecklingen att gå framåt? Påverkar dessa urgamla händelser oss idag på något vis? Arbetets upplägg Ni arbetar i grupper om två personer, arbetet kommer dock att bedömas enskilt. Arbetet kommer att vara uppdelat i tre delar. 1. De första städerna 2. De första civilisationerna (Flodkulturerna; Mesopotamien) 3. Högkulturerna; Egypten, Grekland och Rom Redovisning Redovisningen kommer att ske genom en skriftlig uppsats med deadline för varje moment. 1. De första städerna; Småuppgifter om de första städerna. Ni arbetar tillsammans men lämnar in var för sig. 2. De första civilisationerna; Del 1 i uppsatsen, ni skriver tillsammans men båda ska kunna svara på frågor om uppsatsen. 3. Högkulturerna; Del 2 i uppsatsen, ni väljer varsin högkultur som ni besvarar frågorna utifrån. Bådas svar blir en del av uppsatsen.

Frågor Mesopotamien Uppgift 2 1. Varför uppstod städer? 2. Förändrades ledningen något jämfört med hur byarna och familjerna hade letts förr? 3. Varför uppkom de olika yrkena i städerna? 4. Vilken roll spelade skriftspråket? Hur utvecklades det? 5. Varför existerade slavar? Vilka var slavar? 6. Hur såg skillnaderna mellan män och kvinnor ut i Babylonien? 7. Varför nedtecknades lagar? Hur var lagarna uppbyggda? Var de rättvisa? 8. Vi människor är duktiga på att anpassa miljön efter våra behov, men ibland leder det till negativa saker med. Kan du ge något exempel på detta i Mesopotamien? Uppgift 3 Egypten 1. Egypten vidareutvecklade Mesopotamiens sätt att styras och förfinade det något. A. Hur styrdes landet? Vilka var de viktigaste medhjälparna? B. Varför behövde Farao medhjälpare? C. Vilken roll spelade skriftspråket för landets styrning? 2. Egyptens befolkning bodda nästan bara längs Nilens stränder. A. Varför var hela landet uppbyggt kring Nilen? B. Varför var det så viktigt att hålla koll på tiden i Egypten? Vilka ansvarade för det? 3. Religionen var väldigt viktig i Egypten och präst var ett väldigt fint yrke att ha. A. Vilken roll spelade templen och religionen? B. Varför var templens uppgifter viktiga för samhället? 4. I Sverige betalar vi väldigt mycket skatt eftersom vi tycker att det är en bra ide att hjälpas åt med saker i samhället. Det här är dock ingen ny ide, Egypterna betalade också skatt. A. Vad användes skatterna till? B. Varför var skatter viktigt i Egypten? (Tänk på specialiseringar!)

5. I slutet av månaden får de flesta i Sverige lön och kan gå iväg till Konsum med sitt plastkort för att byta några digitala siffror mot mat. Det var inte riktigt så enkelt i Egypten eftersom man ännu inte uppfunnit plastkort (eller digitala siffror) A. Hur betalades löner? B. Vilka fick bäst löner? C. En Iphone kostar ungefär 5 000 kronor, men i Egypten fanns inga kronor. Hur betalade man för en Iphone där? 6. Män och kvinnor fick inte bestämma lika mycket över sig själva i Egypten och arbetade oftast inte med samma sak. A. Hur var arbetsfördelningen mellan män och kvinnor i Egypten? B. Varför såg det ut på det sättet tror du? 7. Egypten hade många slavar som användes till olika saker i riket. A. Vilka var slavar? Vad användes de till? B. Varför hade man slavar? 8. Egypten är kanske mest känt för sina stora byggnadsverk, pyramiderna. A. Varför byggdes pyramiderna? Vad var syftet med dem? B Påverkades Egypten positivt på något sätt av att man byggde pyramider tror du? 9. Ledde mumifieringarna till något bra? Kan du föreställa dig något sätt det påverkat oss idag på? 10. Egypten var särskilt skickliga inom en vetenskap, kunskap som vi har ärvt från dem och har kunskap av än idag. Vad var det och hur kan vi ha nytta av det idag?

Grekland 1. Grekland var inte ett land som Sverige eller Finland t.ex utan var uppbyggt på ett annat sätt. A. Beskriv hur! B. Varför var landet uppbyggt på det här sättet? (Varför styrdes inte hela landet av en enda kung istället?) C. Ledde det till något särskilt för landet? 2. Grekerna spred sig över hela medelhavsområdet med tiden. A. Var och hur spred de sig? B. Varför gjorde de det? C. Vad innebar det för den Grekiska kulturen? 3. Grekland hade en stor rivalitet med ett grannland. A. Vilket var det? B. Berätta kortfattat om de många krigen mellan länderna. Vad var det som slutligen ändade krigen? C. Innebar krigen något bra för Grekland? 4. En stor idé om hur länder ska styras föddes i Grekland (Aten), något vi håller heligt än idag, nämligen demokratin. Demokratin i Grekland såg dock lite annorlunda ut än den ser ut i dagens samhälle. A. Beskriv varför du tror att den uppstod och hur den såg ut. B. Vilka skillnader finns mot demokrati i Sverige idag? C. Tycker du att Atens demokrati var ett bra system? D. Var demokratin bra för Aten tror du? 5. Kulturen, böcker och teater, var viktigt i Grekland. A. Vad är Illiaden och Odyssén? B. Vad bidrog Illiaden och Odyssén till? C. Har vi haft någon nytta av dessa verk idag? 6. A. Vilken ställning hade kvinnorna i Grekland? B. Varför tror du att det var så? C. Hur tror du att det påverkade samhället?

7. Filosofin slog igenom i Grekland, filosofins mål var att besvara de stora frågorna som vart universum kommer ifrån. Även religionerna hade försökt förklara detta i t.ex Mesopotamien, A. Vad är skillnaden mellan filosofi/vetenskap och religion? B. Vad var det som vetenskapen/filosofin försökte göra i Grekland? C. Hur kunde de Grekiska vetenskapsmännen lista ut att jorden var rund? 8. Vem var Alexander av Makedonien och vad spelade han för roll i historien? Rom 1. Rom byggdes på de sju kullarna runt Tibern. A. Varför byggdes staden Rom vid kullarna runt Tibern? B. Vad ledde stadens placering till? 2. Rom har genom seklen styrts på många olika sätt, men Caesar, och Caesars död, medförde stora förändringar- A. Hur styrdes Rom (Innan Caesar)? B. Ledde Roms styrelseskick till något positivt? C. Har vi någon nytta av hur Rom styrdes i vårt samhälle idag? 3. Alla vägar ledde till Rom. Eller? A. Vad tror du talesättet Alla vägar leder till Rom syftar på? B. Var leder alla vägar idag? 4. Romare som var utomlands kunde använda frasen Civis romanus sum till något. A. Vad innebar frasen Civis romanus sum? B. Ledde frasen och dess innebörd till något positivt för Rom? 5. Det romerska klassamhället var i stort sett uppdelat enligt följande; Patricier, Plebejer, Slavar. A. Förklara vad de olika klasserna innebar. B. Vad tror du den här uppdelningen innebar för samhället? 6. Män och kvinnor hade inte samma rättigheter i Rom- A. Vilken ställning hade kvinnorna i Rom? B. Varför tror du att det var så? C. Vad tror du att det innebar för samhället?

7. Den romerska familjen betydde mycket för samhället och man tog mer hand om varandra än vad man gör i svenska familjer idag. A. Hur styrdes en släkt i Rom? B. Vad tror du att det innebar för människorna i Rom? 8. Rom hade massor av slavar, vi är inte riktigt säkra på hur många men det kan ha varit så många som 25 %. A. Vad innebar det att vara slav? B. Vilka var det som blev slavar? C. Vilken betydelse hade slavarna i Rom? 9. Rom var en militaristisk (krigisk) stat, som nästan jämt var i krig med någon. A. Varför förde Rom så mycket krig? B. Hur kunde deras arme vara så framgångsrik? 10. Filosofin var Greklands stora bidrag till världen, Romarna var oftast mer praktiskt lagda. A. Vad kan sägas vara Roms stora bidrag till eftervärlden? (Man kan säga att det fanns flera men ta upp minst 2)- B. Berätta något om vilken betydelse detta hade för Rom. 11. Varför gick Rom under?

Syfte Mänsklighetens historia är en historia om utveckling, anpassning, förändring och en massa ond bråd död. Ni har redan läst om förändringen jägare-samlare till jordbrukssamhälle, de första städerna och de första civilisationerna (länderna). Nu kommer vi gå vidare och läsa om hur utvecklingen fortsatte till de riktigt stora civilisationerna som Grekland och Rom. Genom att arbeta med detta kommer vi till slut att kunna svara på de här frågorna; Vad är det som driver mänskligheten till stora förändringar? Vad är det som får utvecklingen att gå framåt? Påverkar dessa urgamla händelser oss idag på något vis? Kunskapskrav Historia Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger någon tänkbar fortsättning på utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

Centralt innehåll Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid. Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.