Väg 169/723 Vallhamnskorset

VÄGPLAN, GRANSKNINGSHANDLING Väg 169/723 Vallhamnskorset Tjörns kommun, Västra Götalands län TEKNISK PM, GEOTEKNIK 2013-11-29 :

2 (8) Objektdata Vägnummer 169/723 Objektnamn Vallhamnskorset Objektnummer Kommun Tjörn Län Västra Götaland Dokumentdata Dokumentslag Utgivningsdatum Utgivare Kontaktperson Konsult Kvalitetsansvarig EQC Group

3 (8) Innehållsförteckning 1 Orientering... 4 2 Utförda undersökningar... 4 3 Befintlig anläggning... 4 3.1 Topografiska förhållanden... 4 3.2 Geotekniska förhållanden... 4 3.3 Geohydrologiska förhållanden... 5 4 Beskrivning av geotekniska åtgärder... 5 4.1 Allmänt... 5 4.1.1 Stabilitets- och sättningskrav... 6 4.1.2 Förstärkningsåtgärder... 6 4.1.3 Masshantering... 6 4.1.4 Omgivningspåverkan... 6 4.2 Väg 169... 6 4.2.1 Vägförslag... 6 4.2.2 Geotekniska förhållanden... 6 4.2.3 Geotekniska åtgärder... 6 4.3 Cirkulationen... 7 4.3.1 Vägförslag... 7 4.3.2 Geotekniska förhållanden... 7 4.3.3 Geotekniska åtgärder... 7 4.4 Väg 723... 7 4.4.1 Vägförslag... 7 4.4.2 Geotekniska förhållanden... 7 4.4.3 Geotekniska åtgärder... 7 4.5 Trummor... 8 4.6 Kompletterande undersökningar... 8

4 (8) 1 Orientering På uppdrag av Trafikverket, Region Väst, har EQC utfört en geoteknisk undersökning vid Vallhamnskorset på Tjörn. För att öka trafiksäkerheten ska fyrvägskorsningen, Vallhamnskorset, där väg 169, väg 723 och anslutande väg mot Vallhamn möts byggas om till cirkulationsplats. Uppdraget omfattar utarbetande av vägplan. I uppdraget ingår option för Trafikverket på upprättande av bygghandling och förfrågningsunderlag för utförandeentreprenad, alternativt förfrågningsunderlag för totalentreprenad. 2 Utförda undersökningar Under våren 2013 utfördes de geotekniska undersökningarna som utgör projekteringsunderlag för vägplan. Utförda undersökningar redovisas i Markteknisk undersökningsrapport, Geoteknik (MUR/Geo) daterad 2013-11-04. 3 Befintlig anläggning Befintlig anläggning utgörs idag av befintlig korsning med tillhörande anslutande delar av väg 169 och väg 723. Strax söder om befintlig korsning finns en gård och norr om korsningen finns bostadshus. Befintliga markförlagda ledningar inom vägområdet utgörs av EL, tele och VA. 3.1 Topografiska förhållanden Vallhamnskrysset och anslutande delar av väg 169 och 723 samt tillfarten mot Vallhamns industriområde är beläget i en dalgång. Omgivningarna utgörs till stora delar av åkermark som omges av fastmarksområden med berg i dagen i norr, väst, syd och öst. I sydöst mynnar dalgången i Hakefjorden. Markytans nivå vid borrpunkterna utanför vägbanken längs väg 169 varierar från ca +3 i öst till ca +7 i väst. Längs väg 723 varierar markytan fån mellan ca +3-+4 vid korsningen till ca +5 i väster. Vid fastmarksområdet norr om väg 723 ligger markytan något högre. Objektet är beläget i klimatzon 1 3.2 Geotekniska förhållanden Jordlagerföljd och grundläggningsförhållanden är likartade, i vägarnas planläge, inom området.

5 (8) Sonderingsdjupen till fast botten uppgår till mellan ca 2 m till ca 22 m. De grundaste jorddjupen har påträffats nära fastmarkspartiet norr om väg 723 och i västra anslutningen mellan väg 169 och vägen ner mot Vallhamns industriområde. Jordlagren utgörs under ett ytlager av vegetationsjord med stora delar silt av: Torrskorpelera Gyttja Lera Friktionsjord Torrskorpeleran är siltig och har en tjocklek av ca 0,5-2 m. Vattenkvoten har uppmätts till mellan ca 30-60 %. Gyttjan är siltig och delvis lerig och innehåll av växtdelar har påträffats. Vattenkvoten har uppmätts till mellan ca 100-150% och konflytgränsen till mellan 120-160%. Gyttjans mäktighet har uppmätts till ca 1 m i en punkt. Leran som huvudsakligen är siltig och gyttjig har en tjocklek på mellan ca 3-16 m. Enstaka skal har påträffats i leran. Vattenkvoten har i leran uppmätts till mellan ca 20-80 %. Konflytgränsen har uppmätts till mellan ca 30-80 %. Lerans korrigerade skjuvhållfasthet varierar mellan ca 5-15 kpa. Sensitiviteten i leran har uppmätts till mellan ca 10-30. På den djupaste kolvnivån (ca 12 m djup) har ett högt värde på 54 uppmätts. CRS försök visar på att leran är normalkonsoliderad. Friktionsjorden har inte undersökts närmare men sonderingarna har som mest trängt ned ca 2 m och stoppat i den fast lagrade friktionsjorden, på block eller berg. Inga markföroreningar har påträffats inom området. 3.3 Geohydrologiska förhållanden Grundvattenröret som installerats i friktionsjorden under leran i borrhål 4 visar på ett artesiskt grundvattentryck motsvarande en fri vattenyta ca 1 m ovanför markytan. 4 Beskrivning av geotekniska åtgärder 4.1 Allmänt Nyprojekterad anläggning ligger huvudsakligen kvar i befintlig vägs läge. Dock kommer ny cirkulationsplats byggas delvis utanför befintlig vägbank och ny projekterad väg 723 går delvis i ny sträckning. Detta innebär att ny anläggning delvis kommer byggas på mycket lös och sättningsbenägen lera och gyttja. För dessa delar erfordras förstärkningsåtgärder både av stabilitets- och sättningsskäl.

6 (8) 4.1.1 Stabilitets- och sättningskrav Krav på beräknad säkerhetsfaktor för stabilitetsbrott och tillåtna sättningsdifferenser i vägen styrs av TK Geo 11 Publ. 2011:047. Med hänsyn till stabilitetsbrott har dimensionering utförts i säkerhetsklass SK2. 4.1.2 Förstärkningsåtgärder Inom de områden där blivande anläggning inte uppfyller de krav som ställs i TKGeo för ombyggnation har förstärkningsåtgärder dimensionerats i brott- och bruksgränstillstånd. Därefter har den förstärkningsmetod som bedöms vara mest kostnadseffektiv föreslagits. 4.1.3 Masshantering Huvuddelen av schaktmassor från befintlig väg bedöms bestå av materialtyp 3 och tjälfarlighetsklass 2 och bedöms kunna användas som bankfyllning. Övriga massor kan främst användas till icke kvalificerad fyllning, exempelvis tryckbankar eller andra landskapsåtgärder. 4.1.4 Omgivningspåverkan Inga fastigheter bedöms ligga inom riskområde för skadliga vibrationer eller av att kunna påverkas av grundvattensänkningar. Massundanträngning vid kc-pelarinstallation ska beaktas för att undvika skador på närliggande anläggningar. 4.2 Väg 169 4.2.1 Vägförslag Vägen ligger kvar i befintligt planläge längs hela sträckan. Profilen sänks väster om cirkulationsplatsen. Ingen höjning av profilen planeras. 4.2.2 Geotekniska förhållanden Se avsnitt 3.2. Generellt är jordlagren mycket lösa. Mellan sektion 0/000-0/100 bedöms fastmark finnas söder om väg 169. Detta har inte verifierats med borrningar. 4.2.3 Geotekniska åtgärder Inga åtgärder krävs av sättningsskäl pga. att profilen inte höjs. Dock är befintlig banks säkerhet mot stabilitetsbrott låg vid den västra busshållplatsen. Osäkerheter råder om fastmark finns under befintlig bank. För att erhålla en förhöjd säkerhetsfaktor efter byggnation bedöms tryckbank vara lämplig förstärkningsmetod.

7 (8) 4.3 Cirkulationen 4.3.1 Vägförslag Befintlig fyrvägskorsning byggs ut till cirkulationsplats. Detta medför att ny bank anläggs på jungfrulig mark utanför den befintliga korsningens samtliga fyra hörn. I princip ligger höjden kvar i samma läge som befintlig väg, i den norra delen höjs befintlig profil med som mest ca 0,5 m. 4.3.2 Geotekniska förhållanden Se avsnitt 3.2. Generellt är jordlagren mycket lösa. I området sydväst om cirkulationen är dock jorddjupen relativt små och utgörs generellt troligen av torrskorpelera. 4.3.3 Geotekniska åtgärder För att klara sättnings- och stabilitetskrav är det nödvändigt att förstärka de utbyggda delarna. I det nordvästra hörnet föreligger både stabilitet och sättningsproblem. Det mest fördelaktiga sättet att förstärka vägen bedöms vara med KC-pelare i skivor. I övriga hörn är stabiliteten tillfredställande i permanentskedet. I nordöstra hörnet pga. att gc-vägen fungerar som tryckbank. Dock behövs grundförstärkning för att klara sättningskraven. Lämpligaste förstärkningsmetod bedöms vara med singulära kc-pelare. Över kc-pelarförstärkningar föreslås geonät. Överlast och sättningsuppföljning utförs över kc-pelare. 4.4 Väg 723 4.4.1 Vägförslag Från cirkulationen till ca 50 m norr om denna ligger ny väg utanför befintlig vägs planläge. Västerut ligger vägen kvar i befintligt läge. Breddning av befintlig väg förekommer med ca 1 m norr om befintlig väg. Profilnivån ligger kvar i de västra delarna. I delen norr om cirkulationen höjs profilen med drygt 2 m som mest. 4.4.2 Geotekniska förhållanden Se avsnitt 3.2. Ett fastmarksparti förekommer norr om vägen omkring sektion 0/150. I övrigt är jordlagren generellt mycket lösa. 4.4.3 Geotekniska åtgärder Där profilen höjs eller läggs i ny sträckning, sektion ca 0/140-0/225, bedöms det lämpligast att förstärka med singulära kc-pelare för att undvika oacceptabla sättningar.

8 (8) Under banken vid breddningen i de västra delarna samt över kc-pelarförstärkningen föreslås geonät pga att organiska mycket lösa jordar förekommer. Överlast och sättningsuppföljning utförs där kc-pelare installeras. 4.5 Trummor Trummor behöver anläggas på kc-pelarförstärkt jord eller på förstärkt ledningsbädd. Trummor anläggs med erosionsskydd. 4.6 Kompletterande undersökningar Kompletterande undersökningar rekommenderas i senare skede: - I området söder om korsningen mellan Vallhamnsvägen och väg 169 för att fastsälla utbredningen av fastmark inom detta område. - Söder och norr om väg 169, sektion ca 0/030-0/090, för att fastställa utbredning av fastmark inom detta område.