Arkeologisk förundersökning. Berthåga 11:33 Bondkyrko socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg

Transkript

1 Arkeologisk förundersökning Berthåga 11:33 Bondkyrko socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg

2 Rapport 2002:09, avdelningen för arkeologiska undersökningar Utgivning och distribution: Upplandsmuseet S:t Eriks gränd Uppsala Tel (vx) Fax Upplandsmuseet, 2002 Planer: Hans Göthberg Allmänt kartmaterial: Copyright Lantmäteriverket. Medgivande

3 Inledning 4 Topografi, fornlämningar och undersökningar 4 Resultat av förundersökningen 7 Diskussion 8 Förslag till antikvariska åtgärder 9 Sammanfattning 10 Tekniska och administrativa uppgifter 10 Referenser 10 Schakt- och anläggningslista 11 3

4 Upplandsmuseet utförde under april 2002 en arkeologisk förundersökning föranledd av planerad byggnation av fotbollsplaner m.m. vid Stenhagen i den västra utkanten av Uppsala (fig. 1). Förundersökningen gjordes på uppdrag av Uppsala Kommun Entreprenad och efter tillstånd i beslut från Länsstyrelsen i Uppsala län (lstn dnr ). Figur 1. Översiktsplan som visar Stenhagens läge i förhållande till Uppsala. Området som berördes av förundersökningen ligger omedelbart väster om Stenhagen Centrum och strax norr om Fyris Park. Den förundersökta ytan utgörs av åkermark och omfattade drygt 4 hektar (fig. 2). Området hade en oregelbundet långsträckt form om 300 x 200 m. Målsättningen med förundersökningen var att klarlägga omfattningen av fornlämningarna, eftersom sådana hade påträffats vid tidigare tillfällen i angränsande områden. I möjlig mån skulle också fornlämningens karaktär klarläggas. Det förundersökta området ligger i Hågaåns dalgång och mer preciserat i en svag dalgång med orientering i öst-väst och som i väster ansluter till odlingsmarken vid Österby i Läby socken. Nivåerna ligger mellan 25 och 30 m.ö.h. I stort sett var det förundersökta områdets mitt lägst beläget, mot vilka de södra respektive norra sidorna sluttade. 4

5 Figur 2. Utsnitt ur digitala ekonomiska kartan med förundersökningsområdet i förhållande till fornlämningar och nuvarande bebyggelse. 5

6 Inga registrerade synliga fornlämningar finns i direkt anslutning till den förundersökta ytan (fig. 2). På avstånd i söder och väster finns spridda skärvstenshögar (nr. 11, 21, 22, 59, 61, 67 i Läby socken) och enstaka stensättningar (nr. 59, 60). De närmaste gravfälten ligger omkring 500 m söderut i anslutning till Hågaån vid Kvarnbolund (nr. 2, 3). Omedelbart öster om ytan och på platsen för Stenhagen Centrum har gjordes arkeologiska undersökningar (nr. 107, 108). Där påträffades överplöjda boplatslämningar från bronsålder och äldre järnålder (Fagerlund 1994). Även strax norr om den förundersökta ytan har boplatslämningar påträffats vid en provundersökning (Forsberg m. fl. 1985). Vid Kvarnbolund har två skärvstenshögar (nr. 22) med dateringar till bronsålder undersökts (Magnusson 1969). I närheten har också en del av en boplats med dateringar från äldre järnålder undersökts (Fagerlund & Rosborg 1994). Inom delar av den yta som var aktuell för förundersökning 2002 grävdes 1985 ett långt schakt vid en provundersökning. Då påträffades tre glest placerade anläggningar som bedömdes som stolphål, störhål och mörkfärgning. Norr och öster om den yta som förundersöktes 2002 påträffades andra anläggningar som kan bedömas som boplatsytor (Forsberg m. fl. 1985). Figur 3. Översiktsplan över schakten inom det förundersökta området. 6

7 Inom det förundersökta området grävdes 26 schakt med en grävmaskin (fig. 3). Schakten var 1,8 m breda och med en sammanlagd längd av 1691 m och en totala yta av 3781 m 2. Ploglagret är mellan 0,2 och 0,4 m tjockt och underlaget bestod av ljus lera. Enstaka stenar påträffades i schakten, främst i den södra delen där förundersökningsområdet anslöt till en skogsbevuxen höjd med morän och berg i dagen. Enbart inom en mindre yta i områdets sydvästra del påträffades lämningar av förhistorisk karaktär (fig. 4). Där påträffades en härd, fyra stenskodda stolphål och två mörkfärgningar. I anslutning till stolphålen fanns också ett tunt kulturpåverkat lager bevarat. Indirekta indikationer på fornlämning i nära anslutning till dessa var också objekten 424 och 430 i schakt 17 som hade en fyllning som var snarlik det kulturpåverkade lagret. De kan troligen tolkas som sentida stenlyft. Därtill observerades relativt rikligt med skärvsten i schakt 23 som låg mellan schakt 22 med härden A251 och schakt 24 med stolphålen och det kulturpåverkade lagret. De fyra stolphålen hade en rektangulär placering, med avstånd på cirka 2,0 m tvärledes och 3,0 m längdledes. Troligen har stolphålen ingått i den inre takbärande konstruktionen i ett treskeppigt hus. Avståndet tvärledes mellan stolphålen kan möjligen antyda en datering till den senare delen av äldre järnålder. Däremot påträffades inga lämningar i anslutning till de platser där lämningar observerades Provundersökningen vid sistnämnda tillfälle visade emellertid att en boplats ligger omedelbart nordväst om den förundersökta ytan. Inom hela det förundersökta området påträffades dessutom talrika igenfyllda diken av varierande storlek. Därtill fanns spår av störningar med en fyllning som var snarlik ploglagrets. De kan troligen ses som sentida och orsakade av borttagning av stenar. Figur 4. Plan över påträffade anläggningar i den sydvästra delen av det förundersökta området. 7

8 Den påträffade boplatsytan innehåller lämningar av bebyggelse, troligen i form av ett treskeppigt hus. Förundersökningsschakten tyder på att boplatsytan är relativt liten och begränsad till en mindre zon kring huset. Genom de arkeologiska undersökningar som har gjorts 1985 och (nr 107V, 107Ö, 108) i Stenhagenområdet börjar en bild framträda av relativt glest liggande och små boplatsytor (fig. 5). Dessa innehåller ibland något enstaka hus av olika storlek. Dateringarna ligger främst i äldre järnålder 500 f.kr 500 e.kr. med enstaka inslag från mitten av bronsålder f.kr. (Forsberg m.fl. 1985; Fagerlund 1994; Fagerlund & Rosborg 1994). De synliga fornlämningarna i området består till stor del av skärvstenshögar och spridda stensättningar (se fig. 2), vilka i princip kan sägas tillhöra bronsålder och äldre järnålder. Det är dock slående i vilken liten grad det finns synliga fornlämningar i nära anslutning till de påträffade boplatsytorna. Detta tillsammans med att enbart något enstaka hus har lokaliserats inom de enskilda boplatsytorna ger ett intryck av att området har använts i relativt liten skala. Möjligen kan man tolka de olika påträffade boplatsytorna vid Stenhagen som spår av en bosättning som funnits enbart en kortare tid på varje plats och därefter flyttat till någon annan plats. Figur 5. Plan över påträffade eller undersökta fornlämningar i omgivningen till det förundersökta området med redovisning av schakt från 1985 och

9 Vid förundersökningen lokaliserades en fornlämning i form av en boplatsyta i områdets sydvästra del. En jämförelse med detaljplanen över området visar att fornlämningen delvis ligger inom den yta där en lokalgata avses att anläggas (fig. 6). Resterande del av fornlämningen ligger inom mark i anslutning till den västra bollplanen. Däremot påverkas inte lokalgatans anslutning till Herrhagsvägen, den östra bollplanen eller parkeringsplats i anslutning till den sistnämnda. Eftersom fornlämningen berörs av den planerade lokalgatan föreslår Upplandmuseet att fornlämningen undersökts och tas bort inom ramen för en slutundersökning. Figur 6. Plan över det förundersökta området med fotbollsplaner, parkering och lokalgata enligt detaljplan från april 2001, i förhållande till den påträffade fornlämningen. 9

10 Föranledd av planer på att anlägga fotbollsplaner vid Stenhagen Centrum i den västra utkanten av Uppsala har Upplandsmuseet genomfört en arkeologisk förundersökning. Huvudmomentet i förundersökningen var en grävning av provschakt med grävmaskin i området som kommer att beröras av fotbollsplanerna. Området där förundersökningen genomfördes utgörs i sin helhet av åkermark. Provschakten visar att det finns en fornlämning i den sydvästra, yttre delen av området. Lämningarna kan karaktäriseras som en boplats eftersom de bestod av härd, stenskodda stolphål till ett hus, mörkfärgningar och kulturpåverkat lager. Möjligen kan de i likhet med andra tidigare undersökta lämningar av samma karaktär i omgivningen dateras till äldre järnålder. Undersökningstyp: Arkeologisk förundersökning. Orsak till förundersökningen: Anläggande av fotbollsplaner. Beställare: Uppsala Kommun Entreprenad. Koordinatsystem: Uppsala stad. Höjdsystem: Uppsala. Plats: Berthåga 11:33. Fältarbetsperiod: april Projektdeltagare: Hans Göthberg (projektledare), Dan Fagerlund. Upplandsmuseets diarienummer: Upplandsmuseets projektnummer: Länsstyrelsens beslutsdatum och diarienummer: 13 oktober 2001, dnr Fagerlund, D., Gång- och cykelväg Brunna Kvarnbolund. Arkeologisk förundersökning Vänge och Läby socknar, Uppland. (Riksantikvarieämbetet, UV Uppsala Rapport 1994:54). Fagerlund, D. & Rosborg, B., Stenhagen. Arkeologisk undersökning av boplatsrester, Kvarnbo, Läby socken, Uppsala kommun, Uppland. (Riksantikvarieämbetet, UV Uppsala Rapport 1994:24). Forsberg, L., Hjärthner-Holdar, E. & Söderberg, S., Rapport. Arkeologisk provundersökning Uppland, Bondkyrko och Läby socknar, Stenhagen. (Riksantikvarieämbetet, otryckt rapport). Magnusson, G Arkeologisk undersökning Fornlämning 22, Kvarnbolund, Läby socken, Uppland. (Riksantikvarieämbetet Rapport 1973 B12). 10

11 Id Typ Storlek Schakt 1, längd 38 m, area 78 m 2. Schakt 2, längd 67 m, area 147 m 2. Schakt 3, längd 62 m, area 135 m 2. Schakt 4, längd 53 m, area 113 m 2 Schakt 5, längd 39 m, area 86 m 2. Schakt 6, längd 104 m, area 249 m 2. Schakt 7, längd 49 m, area 106 m 2. Schakt 8, längd 47 m, area 103 m 2. Schakt 9, längd 55 m, area 122 m 2. Schakt 10, längd 39 m, area 85 m 2. Schakt 11, längd 46 m, area 100 m 2. Schakt 12, längd 30 m, area 57 m 2. Schakt 13, längd 69 m, area 154 m 2. Schakt 14, längd 57 m, area 129 m 2. Schakt 15, längd 69 m, area 150 m 2. Id Typ Storlek Schakt 16, längd 167 m, area 364 m 2. Schakt 17, längd 176 m, area 400 m 2. A390 Mörkfärgning 0,20x0,20 m A398 Mörkfärgning 0,15x0,15 m Schakt 18, längd 132 m, area 305 m 2. Schakt 19, längd 68 m, area 153 m 2. Schakt 20, längd 64 m, area 129 m 2. Schakt 21, längd 67 m, area 147 m 2. Schakt 22, längd 38 m, area 83 m 2. A251 Härd 0,85x0,65 m Schakt 23, längd 49 m, area 109 m 2. Schakt 24, längd 34 m, area 118 m 2. A317 Kulturlager 13,5x9,5 m A329 Stolphål 0,70x0,70 m A339 Stolphål 0,70x0,35 m A348 Stolphål 0,85x0,65 m A359 Stolphål 0,75x0,70 m Schakt 25, längd 43 m, area 96 m 2. Schakt 26, längd 29 m, area 63 m 2. 11