Arkeologisk utredning Rebbelberga 14:5 och 14:6 RAÄ 23 och 24 Rebbelberga socken Ängelholms kommun Skåne

Transkript

1 wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2011:13 Arkeologisk utredning 2011 Rebbelberga 14:5 och 14:6 RAÄ 23 och 24 Rebbelberga socken Ängelholms kommun Skåne

2 wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2011:13 Tingsgatan 2, Dalby Arkeologisk utredning Rebbelberga 14:5 och 14:6 RAÄ 23 och 24 Rebbelberga socken Ängelholms kommun Skåne Caroline Hulting Lindgren Omslagsbilden visar utsikten från boplatsen RAÄ 23. Rönne å syns i förgrunden. Foto mot söder.

3 Arkeologisk utredning Rebbelberga 14:5 och 14:6 RAÄ 23 och 24 Rebbelberga socken Ängelholms kommun Skåne Vid den arkeologiska utredningen påträffades endast ett fåtal anläggningar spridda inom en stor yta. Anläggningar var skadade av djup plöjning. Inga ytterligare arkeologiska åtgärder rekommenderas. Fig. 1. Utdrag ur Lantmäteriets Vägkarta med platsen för undersökningen markerad med röd ring. Skala 1:

4 Fig. 2. Fornlämningar visas med blå kontur respektive blå prick och fornlämningsbeteckning. Aktuellt planområde är markerat med rött raster. Utredningsområden som prioriterades vid undersökningen visas med rosa skraffering. Undersökningen som utfördes 1994 är markerad med blå skraffering. Utdrag ur Fastighetskartorna 3C 7d och 3C 7e. Skala 1: Inledning Ängelholms kommun arbetar med att ta fram detaljplan för fastigheten Rebbelberga 14:5 och 14:6 i Ängelholms kommun. Området sammanfaller delvis med två boplatser, fornlämningarna RAÄ 23 och 24 i Rebbelberga socken. Wallin kulturlandskap och arkeologi har av länsstyrelsen fått uppdraget att genomföra en särskild arkeologisk utredning. Med länsstyrelsens godkännande har vi anlitat CMB Uppdragsarkeologi AB för att utföra fältoch rapportarbete. Fältarbetet genomfördes av Caroline Hulting Lindgren vid CMB Uppdragsarkeologi AB under perioden den 5 april till och med den 6 april Fältarbete och rapport bekostades av exploatören. Bakgrund Utredningen har förutom besiktning föregåtts av en genomgång av i ärendet tillgängliga handlingar och av äldre kartmaterial som Skånska rekognosceringskartan , Häradskartan , Arrhenius fosfatkarta, Jordartskartan och Riksantikvarieämbetets fornminnesregister, FMIS. Planområdet omfattar cirka 16 hektar och är beläget öster om Ängelholms stad och cirka en halvmil innanför Skäldervikens kust i ett område som är rikt på fornlämningar från olika tidsperioder. Området ligger på syd- och västsluttningen av en höjd cirka 500 meter 3

5 Fig. 3. Det ungefärliga läget för planområdet visas med röd oval. Utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan från Skala 1: norr om Rönne å och utgörs idag av åkermark. Trakten är inte fosfatkarterad. Jordarten utgörs av styv lera inom planområdet och i anslutning till ån, svämsediment med grovmosand. I början av 1800-talet betecknades marken, enligt Skånska Rekognosceringskartan, som Tufvig-mark. Ingen bebyggelse fanns i direkt anslutning till planområdet. Cirka en kilometer sydöst om området fanns gården Ågård. Rebbelberga bytomt var belägen knappt två kilometer nordväst om aktuellt område. I början av 1900-talet var området uppodlat då Häradskartan visar att marken utgjordes av åkermark. Bebyggelsen i närområdet hade, förutom av Ågård, utökats av Stålagården, Nya Kungsgården och Åkerslund. Fornlämningsmiljö Planområdet berör delar av fornlämningarna RAÄ 23 och RAÄ 24. I söder berörs den norra delen av boplatsen RAÄ 23. Inom denna har måttlig-riklig förekomst av flintavslag, mindre bearbetade och slagna flintstycken samt enstaka förekomst av flintämnen påträffats vid inventering. Inga undersökningar är tidigare utförda inom fornlämningen. I planområdets mitt berörs de östra och mellersta delarna av fornlämning RAÄ 24. Vid Riksantikvarieämbetets inventering påträffades i området flintavslag, mindre bearbetade flintstycken, enstaka flintspån och flintämnen, ett skrapliknande flintföremål samt en tresidig spånpilspets av flinta. Inte heller denna fornlämning är tidigare undersökt. 4

6 Väster om aktuellt planområde, inom grannfastigheten 14:7, har en arkeologisk utredning genomförts Endast spridda anläggningar i form av härdar påträffades, RAÄ 27 och RAÄ 28. I aktuellt planområde har även den sydvästligaste delen undersökts Ett stolphål innehållande skivskrapa påträffades, RAÄ 26. Väster om motorvägen och fastigheten 14:7 finns fornlämning RAÄ 22. Vid Riksantikvarieämbetets inventering påträffades i området måttlig-riklig förekomst av flintavslag och mindre bearbetade flintstycken samt sparsam förekomst av flintspån, flintämnen och skörbrända stenar. Vid en arkeologisk utredning 2006 med anledning av detaljplanläggning grävdes sökschakt inom boplatsen. En anläggning i form av en plogskadad härd dokumenterades. Vid utredningen kunde det konstateras att boplatsen var totalförstörd på grund av djup plöjning. I matjorden observerades slagen och bränd flinta. Andra närbelägna fornlämningar utgörs främst av förhistoriska boplatser i direkt anslutning till Rönne å (RAÄ 21 och 25 i Rebbelberga socken, RAÄ 75 i Ängelholms socken). Ytterligare boplatser förekommer söder om Rönne å. De å-nära boplatserna, som alla ligger inom 5 meters nivån, har sannolikt sitt ursprung i stenåldern medan boplatser högre upp i terrängen troligtvis ska dateras till brons- och järnåldersperioderna. Mål Inom planområdet finns flera topografiskt lämpliga boplatslägen på höjder med sluttning mot Rönne å. Jordarten talar mot fornlämningar men påträffade slagna flintor kan indikera att lättare jordar kan förekomma i stråk inom området och därmed också boplatser. Syftet med den arkeologiska utredningen var att klargöra fornlämningssituationen inom planområdet. Om möjligt skulle undersökningen ge svar beträffande fornlämningarnas karaktär, bevarandestatus, datering samt vetenskapliga potential. Resultatet från utredningen skall tjäna som underlag för länsstyrelsens fortsatta handläggning och som planeringsunderlag för exploatören. Metod och genomförande Utredningen genomfördes som en sökschaktsgrävning med grävmaskin. Sökschakt grävdes på de lägen som bedömdes mest lämpliga för under mark dolda fornlämningar inom planområdet. Vid besiktningen utsågs tre delområden, på sammanlagt cirka 10 hektar, som skulle prioriteras vid undersökningen. Sökschakten och anläggningar dokumenterades i skala 1:50, undersökta anläggningar dokumenterades i sektion i skala 1:20. Sökschakten mättes in med GPS. Vid utredningen grävdes 27 sökschakt med en sammanlagd längd av cirka löpmeter och med en schaktbredd på 1,80 meter. Matjordsdjupet varierade mellan 0,30-0,50 meter. 5

7 Fig. 4. Fotot visar vyn från fornlämningen RAÄ 24 mot Rönne å. Foto mot söder. Fig. 5. Fotot visar undersökningsområdets norra del, där schakt 16 och 17 syns i bildens mitt. Fotot mot norr. Fig. 6. Fotot visar en härdbotten i schakt 24. Foto mot öster. 6

8 Resultat och åtgärdsförslag I den norra delen av utredningsområdet påträffades sju anläggningar inom en yta på cirka 2 hektar. Anläggningarna utgjordes av ett stolphål, tre härdbottnar och tre gropar. Inom RAÄ 23 påträffades en härdbotten och inom RAÄ 24 anträffades inga anläggningar. Samtliga anläggningar var skadade av jordbruksarbete. Inga fynd påträffades. Resultatet från nu genomförd utredning och från utredningarna från 1994 och 2006, tyder på förhistoriska boplatsaktiviteter i området. Lämningarna är dock totalförstörda på grund av djup plöjning. Inga ytterligare arkeologiska åtgärder rekommenderas inom planområdet. Dalby den 12 april 2011 Caroline Hulting Lindgren Referenser Ericson Borggren, T Arkeologisk utredning, Skåne, Rebbelberga socken, Älvdalens, Åkerslunds och södra Åkerslunds industriområden UV Syd Rapport 1995:26. Lund. Krigsarkivet Skånska Rekognosceringskartan Lantmäteriet Fastighetskartan 3C 7d och 3 c 7e Häradskartan Vägkartan Olsson, M Arkeologisk utredning Rebbelberga 14:3, 14:4, Ängelholm 6:1, RAÄ 22, Rebbelberga socken, Ängelholms kommun, Skåne. Wallin kulturlandskap och arkeologi. Rapport 2006:10. Dalby. Riksantikvarieämbetet Sveriges Geologiska Undersökningar Jordartskartan Fornminnesregistret FMIS Arrhenius Fosfatkarta 7

9 Administrativa och tekniska uppgifter Administration Länsstyrelsens beslut, dnr: Eget dnr: Trakt/kvarter/fastighet: Rebbelberga 14:5 och 14:6 Socken/stad: Rebbelberga Kommun: Ängelholm Län: Skåne Landskap: Skåne Fornlämning nr/art: 23:1/Boplats och 24:1/Boplats Typ av exploatering: Planläggning inför industriutbyggnad Uppdragsgivare: Ängelholms kommun Typ av undersökning: Särskild arkeologisk utredning Ansvarig institution: Fältarbetsledare: Övrig personal: - Wallin kulturlandskap och arkeologi Caroline Hulting Lindgren CMB Uppdragsarkeologi AB Administrativa uppgifter Läge Fastighetskartans blad: 3C 7d och 3C 7e Koordinater: Koordinatsystem: Länsstyrelsens x , dnr: y Uppdragsnummer: SWEREF 99 Undersökningstid: Fälttid Undersökt yta: Fältarbetsperiod: Läge: 5 april till och med den 6 april 2011 Arkeolog: Koordinatsystem: 16 timmar Maskin: Personal: 25 timmar Dokumentationshandlingar: Undersökningens omfattning Fynd: Exploateringsyta: Luhmnr: cirka 16 hektar Undersökt yta: m 2 Kubik: - Schaktmeter: löpmeter Kostnad Summa faktisk: Summa beräknad: kr kr Arkiv och fyndmaterial Fyndmaterial, förvaring m.m.: Inga fynd tillvaratogs Analyser: - Arkivmaterial, förvaring: Wallin kulturlandskap och arkeologi, Dalby Ritningar, dokumentation: Överföres efterhand till ATA Ärendehandlingar: Wallin kulturlandskap och arkeologi, Dalby 8

10 Arkeologiska termer Nedan följer förklaringar till de specialtermer som används i rapporten. Anläggningar I arkeologiska sammanhang är anläggningar de spår i marken som visar på markingrepp under äldre tid. En härd syns som en färgning av sot och träkol, kanske finns det också en stensamling som man eldat på. Man talar också, något ologiskt, om exempelvis gropar och stolphål. Det som då åsyftas är de mörka fyllningarna i det som en gång varit gropar och stolphål. Arkeologisk utredning Om man misstänker att det finns fornlämningar på en yta som skall bebyggas eller schaktas, så skall en arkeologisk utredning genomföras. Utredningen kan utföras i två steg. Steg 1 omfattar vanligen inventering och steg 2 innebär sökschaktsgrävning. Avslag Avslag är ett flintstycke som uppvisar spår uppkomna vid avsiktlig bearbetning. Motsvarande spår kan ses på det flintstycke som avslaget spaltats av från. Boplatslägen Områden som uppfyller boplatskriterier för olika delar av förhistorisk och historisk tid, men där fyndmaterial eller annat bevis för bosättning inte påträffats, rubriceras boplatslägen. Bytomt I fornminnesregistret betecknar bytomt det troliga läget för en medeltida by. Kartuppgiften kommer från det äldre kartmaterialet och avspeglar i de flesta fall förhållandet under slutet av eller början av 1800-talet. De flesta av dagens byar har legat på samma plats sedan medeltidens början. Fosfathalt Fosfatsalter i marken bildas bland annat vid nedbrytning av organiskt avfall. Avfallet kan exempelvis komma från äldre boplatser eller naturgödsel. Förhöjd fosfathalt kan alltså vara ett tecken på att det finns en fornlämning på platsen. Den så kallade Arrhenius fosfatkarta upprättades av kemisten Olof Arrhenius på uppdrag av Sockerbolaget. Sockerbetorna vill gärna ha fosfathaltig jord. Arrhenius förstod sambandet mellan fosfathalt och boplatser och utpekade bland annat Skånes största fosfatkoncentration vid Stora Uppåkra by. Förhistorisk tid Som förhistorisk tid, stenålder, bronsålder och järnålder, räknas i Sverige tiden fram till medeltiden. Från och med medeltiden 9

11 finns det historiska källor som berättar om händelser och levnadsförhållanden. Exempel på historiska källor är skattelängder, brev och annan skriven information från tiden. Skrapa Skrapa är ett redskap av flinta som namnet säger använts för att skrapa olika material med, exempelvis kunde man använda en skrapa vid skinnberedning. Skrapor kunde tillverkas av avslag eller spån. Slagen flinta Flinta som avsiktligt bearbetats av människan är slagen. Arkeologiska fynd har visat att man använt redskap av sten, men också av ben, horn och metall, för att bearbeta flintan. Slagen flinta förekommer såväl under stenålder som under brons- och järnålder. Spån Spån är flintavslag som är minst 8 mm breda och som är minst dubbelt så långa som breda. Långsidorna skall vara i stort sett parallella över minst halva längden. Av spånen gjordes skrapor, spetsar, knivar med mera. De var också utgångsmaterial vid tillverkning av mikroliter. 10

12