Ledningsdragning på Föreningsgatan i Landskrona

Transkript

1 UV SYD RAPPORT 2005:35 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ledningsdragning på Föreningsgatan i Landskrona Skåne, Landskrona, Kvarteret Gyllenstjärna och Föreningsgatan Landskrona kommun Katalin Schmidt Sabo Kolumntitel 1

2 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden 8, Lund Tel Fax Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2005:35 ISSN Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Layout Anita Esping Bodén Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2005 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3

3 Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 5 Resultatet av schaktövervakningen 6 Referenser 6 Administrativa uppgifter 7

4 4 Fig. 1. Karta över Landskrona stad med ledningsdragningarna markerade längs Föreningsgatan.

5 Ledningsdragning på Föreningsgatan i Landskrona Katalin Schmidt Sabo Sammanfattning Vid en schaktövervakning för fjärrvärme i Landskrona stad, Seminariegatan-Föreningsgatan iakttogs ett kulturpåverkat lager under 0,65 m tjocka påförda massor. Lagret var mörkt och humöst innehållande kolfragment och aska. Inga daterande fynd kunde avslöja dess ålder. På tre ställen där schakten drogs in på tomtmark för att ansluta till fastigheter längs gatan påträffades sentida raseringslager under påförda massor av grus och sten. Inga lämningar efter S:t Olofs kapell eller kyrkogård påträffades. Bakgrund Landskrona kommun, Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen, ombesörjer indragning av fjärrvärme till ett antal fastigheter längs med Föreningsgatan i Landskrona. Markarbetena berör RAÄ 14, S:t Olofs kapell och kyrkogård, som under medeltiden låg intill S:t Olofs sjö, norr om dagens Föreningsgata. Med anledning av detta har Riksantikvarieämbetet, UV Syd på länsstyrelsens uppdrag (beslut , dnr ) utfört en arkeologisk förundersökning i form av en schaktövervakning. Undersökningen utfördes den 21 november Det berörda partiet av Föreningsgatan ligger i Landskrona stads nordöstra del, mellan Seminariegatan och Harjagersgatan (fig. 1). Ett kapell benämnt S:t Olofs kapell ska under medeltiden ha varit beläget invid den redan då existerande sjön. Kapellet omnämns första gången 1502 som Sancti Olauj kirke uthen Landzkrone (Jacobsson 1983, s. 16). Enligt G Edlund påträffades år 1919 ett antal tätt liggande skelettgravar vid nordöstra hörnet av S:t Olofs sjö. Även vid sjöns nordvästra hörn har skelett påträffats. Det var år 1991 som man i samband med fjärrvärmeschaktningar längs Seminariegatan och S:t Olofsgatan grävde fram 84 gravar som daterades till mellan 1100-tal och 1500-talets mitt (Kriig 1999). Vid korsningen mellan Seminariegatan och Föreningsgatan, vid sjöns sydvästra hörn, framkom år 1947 murrester med kvarsittande munktegel som kan härröra från kapellet (se Stadsarkeologiskt register nr 54, 61 och 102, Jacobsson 1983, s. 32, karta s. 33). Kapellet revs troligen i samband med reformationen. Kolumntitel 5

6 Resultatet av schaktövervakningen Schaktningarna för fjärrvärmeledningen förlades i den befintliga trottoaren på södra sidan av Föreningsgatan för att på så sätt undgå att störa mark som ännu ej berörts av sentida markarbeten. Schaktningen utfördes av Landskrona Teknik- och Stadsbyggnadsförvaltning med maskin i kombination med manuell spadgrävning eftersom det fanns många kablar och ledningar i det berörda området. Schakten var 0,75 m breda och 0,95 m djupa längs med Föreningsgatan. Schakten in till respektive fastighet var 0,50 m breda och endast 0,50 0,70 m djupa. På flera ställen längs med Föreningsgatan iakttogs ett kulturinblandat lager under 0,65 m omrörda massor. Lagret var mörkbrunsvart till färgen och bestod av flammig humös sand som innehöll kolfragment och aska. Lagret kunde endast iakttas ställvis i schaktväggen mot norr, medan det åt söder var borttaget. Lagret kunde följas ca 0,20 0,30 m ner mot schaktbotten. Lagret kunde inte dateras. På de tre ställena där schakten fördes in på hustomterna åt söder framkom sentida raseringslager innehållande glas, tegel, badrumskakel, Höganäsrör och murbruk under påförda 0,40 m tjocka lager av grus och sten, alternativt matjord. Schakten här grävdes ned till ett djup av 0,60 m. Inga lämningar efter vare sig kapell eller kyrkogård påträffades. Referenser Edlund, G Landskrona stads historia till år Landskrona. Jacobsson, B Medeltidsstaden 48. Landskrona. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer Rapport. Stockholm. Kriig, S Arkeologiska undersökningar vid S:t Olofs kyrkogård. Skåne, Landskrona, Seminariegatan S:t Olofsgatan. RAÄ 14, 1991 och Med bidrag av Caroline Arcini. UV Syd Rapport 1999:53. 6

7 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: , Projektnummer: Undersökningstid: 21 november Projektgrupp: projektledare Katalin Schmidt Sabo. Exploateringsyta: 120 löpmeter. Undersökt yta: 120 löpmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 2c 9c. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6197,968 y 1314,443 Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: - Fynd: tillvaratogs ej. Kolumntitel 7

8 UV Syds rapportserie E22 Gualöv Bromölla. Ivetofta, Gualöv och Bromölla socknar. AU steg 2 och FU. Tony Björk, Mikael Henriksson, Karl-Magnus Melin. Med bidrag av Ivan Balic och Björn Nilsson (red.) 2. Gamla staden 7:1. Helsingborg. AU. Magnus Andersson 3. Noppsgärde. Fröslunda socken Uppland. SU. Håkan Aspeborg (red.) 4. Jonstorps bytomt. Jonstorps socken. FU. Håkan Aspeborg 5. Boplatslämningar vid Hjärups boställe. Uppåkra socken. FU Nathalie Becker 6. Välbevarade boplatslämningar på västervång. Trelleborg FU Nathalie Becker 7. Väg E22 Kristianstad Fjälkinge: AU2 Tyra Ericson 8. Ett gravfält från yngre järnålder. Trelleborg FU 9. Grubbahus 1:5 och Maglaby 22:2. Kvidinge socken. FU Tyra Ericson 10. Västra Tommarp 5:32. Västra Tommarps socken. AU Tyra Ericson 11. Gluggstorp 2:1. Sireköpinge socken. AU 12. Serresjö 1:95 och Gislöv 7:15. Gislövs socken. AU2 13. Västervång 3:14 m. fl. Trelleborg. AU 14. Fornlämningar längs en ledning. Helsingborg Landskrona. AU2 15. Mårtensfälad 1:15. Lund. AU 16. Kvarteret Domar 23. Ystad. AK 17. En boplats från yngre järnålder vid Maglarp i södra Skåne. Maglarps socken. AU 18. Förhistoriska och sentida lämningar inom sockerbruket i Köpingebro Stora Köpinge socken. FU Thomas Andersson 19. Väg 17, förbifart Marieholm. FU Magnus Andersson, Håkan Aspeborg och Bengt Söderberg 8

9 20. Gårdslämningar i Hjärup. FU Bengt Söderberg 21. Jonstorp, RAÄ 3. FU 22. Skateholm. AU 23. Kv. Lasarettet 3, Helsingborg. FU 24. Förhistoriska boplatslämningar på Östra Torn 29:1. Lund. AU Anna Lagergren-Olsson 25. Boplatslämningar från yngre bronsålder/äldre järnålder vid Hjärups boställe. FU Anna Lagergren-Olsson 26. En kustnära boplats. Stora Köpinge socken. AU Östra Torn IV. Lund. AU Janis Runcis 28. Maglaby 22:2. Kvidinge socken. FU Thomas Andersson och Tyra Ericson Norra Gunnesbo. Norra Nöbbelövs socken. AU Håkan Aspeborg 30. Undersökningar i Åby. Ivetofta socken. FU och SU Bengt Söderberg (red.) 31. Efterundersökning i Järrestad. Arkeologisk efterundersökning. Bengt Söderberg 32. Södra Vallåkra bytomt. FU Steg 2. Håkan Aspeborg 33. Stångby 18. Vallkärra socken. AU 34. Boplatslämningar från sten- och järnålder i stora Uppåkra 12:2. AU Katalin Schmidt Sabo 35. Ledningsdragning på Föreningsgatan i Landskrona. FU Katalin Schmidt Sabo Kolumntitel 9