Lilla Torg. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Dokumentation i samband med ledningsdragning för gas

Transkript

1 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Lilla Torg Dokumentation i samband med ledningsdragning för gas Malmö stad RAÄ 20 Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:016 Berit Björhem

2 Malmö Kulturmiljö Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen 3 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Lilla Torg Dokumentation i samband med ledningsdragning för gas Malmö stad RAÄ 20, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2008:016 Författare: Berit Björhem Grafisk form: Anders Gutehall ISSN: Malmö Kulturmiljö 2008

3 Inledning Med anledning av ledningsdragning för gasolvärmare till uteservering på restaurang Victors på Lilla Torg, Malmö, genomförde Malmö Kulturmiljö en arkeologisk förundersökning. Förundersökningen skedde i form av schaktningsövervakning, och pågick i november 2006 och mars Arbetet utfördes på uppdrag av länsstyrelsen i Skåne län (diarienr ). Dokumentationsmaterialet har arkivnummer 042:008 och förvaras på Malmö Kulturmiljö. Platschef var Berit Björhem. ÊÚ Lilla torg Figur 1. Undersökningens läge i Malmö och undersöknings läge inom Malmö äldre stadsområde, RAÄ 20. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:016 3

4 Topografi och fornlämningsmiljö Lilla torg anlades på 1590-talet som en ny plats för handel med livsmedel då Stortorget tog över den allt viktigare kreaturshandeln. Platsen hade tidigare varit bebyggd med bostadshus. På det nya salutorget fanns ursprungligen torgstånd där olika kategorier av näringsidkare höll till. Med tiden blev handeln alltmer permanent och de enkla torgstånden ersattes av byggnader där flertalet var korsvirkeshus i en eller två våningar. Dessa hus låg kvar fram till slutet av 1800-talet då myndigheterna ställde nya hygieniska krav på livsmedelshanteringen. Bebyggelsen på Lilla torg revs och ersattes med en saluhall som stod färdig Saluhallen, som upptog hela torgets yta, var i bruk fram till 1960-talet då konkurrensen från de nya varuhusen blev för svår och handeln upphörde. Saluhallen revs slutligen 1968 då man kunde återskapa den gamla torgmiljön (Reisnert 2003). Inom området har tidigare påträffats medeltida lämningar i form av kulturlager och bebyggelserester. I det nordöstra hörnet av torget påträffades år 1939 en stensättning ca 0,8 m under markytan. Dessutom dokumenterades ett par trappstenar på torgets östra sida (Kalling 1939). I Larochegatan undersöktes 1937 en husgrund och en brunn (Kalling 1937). Vid en schaktning för fjärrvärme år 1980 påträffades gödsellager och fynd av yngre rödgodskeramik (Narde 1980). Vid ledningsarbeten 2004 undersöktes ett 20-tal schakt på torget. I ett schakt i sydvästra hörnet av Lilla torg dokumenterades flera grundstenar. I nordöstra hörnet av Lilla torg framkom ett utjämningslager av tegelflis, tegelpannor och kalkbruk. Lagret härrör förmodligen från nedrivningen av de hus som legat här under talen (Assarsson 2006). I mars 2006 genomfördes en undersökning i det sydvästra hörnet av torget. Resultaten visade bl.a. torviga lager och slaktavfall från den äldsta fasen, och ett stenblock som förmodligen fungerat som syllsten till någon av slaktarbodarna på torget (Nilsson 2006). Torget idag är ett restaurangområde med en saluhall i det nordvästra hörnet. De omgivande kvarteren är; Stjärnan i väster, Lejonet i norr, Oscar i öster och Gyllenstjärna i söder. Figur 2. Lilla Torg enligt A.U. Isbergs karta från 1875, med de undersökta schakten inlagda. 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:016

5 MK 186 MK 186 MK 186 MK 374 MM MK 374 MK 186 MK 317 MK 317 MK 186 MK 154 Figur 3. Tidigare undersökningar på Lilla Torg. Undersökningsresultat Ett antal sammanhängande schakt togs upp på två platser i den nordvästra delen av torget. Schakten var ca 0,40 m breda och 0,90 m djupa. I de västliga schakten bestod fyllningen av grus och sand ner till 0,5 0,7 m under gatunivå. Därunder framkom ett gödsligt humuslager vilket innehöll fynd av yngre rödgods ( tal). I de andra schakten framkom också orörda kulturlager vid 0,5 m under gatunivå. Här bestod lagren av humös sand med tegel, kalkbruk, träkol och lera. Fyndmaterialet daterades till tal. Sannolikt har lagren tillkommit i samband med rasering av en byggnad. Enligt äldre kartmaterial har det funnits en byggnad på denna plats innan saluhallen byggdes 1903 (fig. 2). Ett schakt (ca 15 m långt) kunde inte grävas vid detta tillfälle p.g.a. isbanan på Lilla Torg, men detta arbete genomfördes under mars 2007 (schakt 3, fig.4). I detta schakt framkom endast fyllnadsmassor av sand och grus. Frånvaron av orörda kulturlager beror sannolikt på att schaktet låg inom området för 1900-talets saluhall. I direkt anslutning till arbetet med gasledningarna gjordes även en schaktning för rör till ölpumpar (schakt 4, fig. 4) (070308). Iden östra delen av detta schakt påträffades humösa lager med raseringsmaterial av samma typ som i schakt 2. Utvärdering Det är uppenbart att det finns stora områden av välbevarade kulturlager på Lilla Torg. Både vid denna undersökning och tidigare har det påträffats kulturlager redan ca 0,50 m under marknivå. I några fall även stenar vilka tolkats som delar av byggnader eller andra konstruktioner. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:016 5

6 Schakt 2 Schakt 1 Schakt 4 Schakt M Figur 4. De undersökta schakten på torget. Problemet med den typ av exploatering som dessa gasledningar utgör är att ca cm av kulturlager grävs bort utan att en tillräckligt kvalitativ dokumentation kan göras. De enskilda schakten är alltför smala för att man ska kunna undersöka lagren eller göra någon tolkning av enstaka stenar, tegel- eller trärester. Lilla Torg har kanske mer än andra delar av Malmö innerstad varit utsatt för denna typ av exploatering där varje enskilt ingrepp inte påverkar lämningarna särskilt mycket, men där den sammanlagda effekten innebär förstörelse av fornlämningen. Det har heller inte gjorts någon större undersökning på torget, så det mesta av kunskapen om platsen baseras på de skriftliga källor som finns. För att undvika att kulturlager perforeras på detta sätt, borde denna typ av exploatering med små, tätt liggande schakt föregås av en undersökning som täcker hela ytan, även området mellan schakten. Litteratur Litteratur Assarsson, Håkan. Larochegatan och Lilla torg dokumentation i samband med ombyggnad av VA-nät inom RAÄ 20. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:038. Malmö Kulturmiljö. Malmö. Isberg, Anders Ulrik. J:r Handbok med uppgifter och förklaringar till A. U. Isberg S:rs historiska karta över Malmö stad av år a uppl. Malmö. Ljungberg, Leif Gatunamnen i Malmö. Malmö. Nilsson, Therese Lilla Torg dokumentation i samband med ledningsdragning för gas inom RAÄ 20. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:057. Malmö Kulturmiljö. Malmö. Reisnert, Anders Lilla Torg. Malmös Kartor. Från 1500-talet till idag. Red. Tyke Tykesson. Lund, s Otryckta källor Kalling. Sten Schaktning i Larochegatan. Malmö Museum. G 39:02 Kalling, Sten Schaktövervakning, Lilla Torg. Malmö Museum. G 42:02 Narde, Eva Rapport över fjärrvärmeschakt, Lilla Torg. Stadsantikvariska avdelningen Malmö Museer. G 42:04 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:016

7 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer: Malmö Kulturmiljös diarienummer:...kn-kfö Inventarienummer:... MK 374 Arkivnummer: :008 Län:... Skåne Kommun:... Malmö Socken:...Malmö stad Kvarter:...Lilla Torg Fornlämningsnummer: Ekonomiska kartans blad:...2c:23 Koordinatsystem:... Malmö lokala X koordinat: Y koordinat: Fältarbetstid: Platschef:...Berit Björhem Uppdragsgivare:... Restaurang Victors Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:016 7

8