Hållbar välfärdspolitik Vilka utmaningar & möjligheter står den framtida välfärdspolitiken inför? Joakim Palme Uppsala universitet
Brundtland Rapporten 1987 Vår gemensamma framtid: Hållbar utveckling... tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov
Fyra utmaningar och en möjlighet
Fyra utmaningar Utmaningar 1. Åldrande befolkningar 2. Globaliseringen av ekonomin 3. Ekonomisk kris 4. Politisk handlingsförlamning
Fyra utmaningar och en möjlighet Utmaningar 1. Åldrande befolkningar 2. Globaliseringen av ekonomin 3. Ekonomisk kris 4. Politisk handlingsförlamning Möjligheten 1. Sociala investeringar
Välfärd Välfärdsstat
Välfärd Individers resurser, som gör det möjligt att styra livsvillkoren och öka handlingsutrymmet Flera dimensioner: hälsa, arbete, inkomst, utbildning, social förankring och trygghet, politiskt deltagande Lättare enas om vad som är ofärd, än vad som utgör det goda livet
Välfärdspolitikens medel Stat kommun, marknad, tredje sektorn, familjen Resurs för individen som brukare Försäkring inför framtida behov Investering i framtiden Tillgänglighet och kvalitet i resurser, försäkringar och investeringar avgör värdet
Medborgarskapet Två sekels utveckling: Civilt medborgarskap: likhet inför lagen Politiskt medborgarskap: allmän och lika rösträtt Socialt medborgarskap: rätt till en grundläggande försörjning, förutsättning för deltagande i samhället
Två genomgripande processer medför fundamentalt förändrade förutsättningar för det svenska välfärdssystemet den åldrande befolkningen, med ökat tryck på omfördelning mellan generationerna globaliseringen av ekonomin, med ökad rörlighet för skattebaserna
Välfärdsstatsmodeller Effektivt sätt att sammanfatta likheter och skillnader mellan länder och över tid Från marginell till institutionell modell Eller parallellspår, olika varianter av vägar för välfärdskapitalismen
Välfärdsstatsmodeller Inkomstprövande modellen Frivilligt statsunderstödd modellen Grundtrygghetsmodellen Statligt korporativ Generell standartrygghetsmodell
Familjepolitiska regimer Marknadsmodell Manlig familjeförsörjarmodell Två försörjarmodell Den motsägelsefulla modellen
Social trygghet och inkludering Inkomst trygghet Skyddsnät mot fattigdom Belöna arbetskraftsdeltagande Förbättra matchning Makroeconomsk stabilitet Stödja ekonomisk omstrukturering Bidragsberoende i frånvaro av villkor
Inte bara välfärdsstatsoch familjepolitiska regimer Produktionsregimer Utbildningsregimer Migrationsregimer
Lissabon strategin det gemensamma målet Den mest konkurrenskraftiga och dynamisk kunskapsbaserade ekonomin i världen, kapabel till hållbar utveckling med fler och bättre jobb och bättre social sammanhållning.
Den öppna koordineringsmetoden OMC Radera ut fattigdom och social exkludering genom att tillförsäkra alla tillgång till resurser, rättigheter och service som behövs för aktivt deltagande i samhället genom att förebygga och motverka exkludering, bekämpa all form av diskriminering som leder till exkludering.
EU2020 strategin gör tre prioriteringar Smart tillväxt: kunskaps och innovationsdriven tillväxt. Hållbar tillväxt: mer resurseffektiv, grön och hållbar tillväxt Inkluderande tillväxt: full sysselsättning och social sammanhållning.
Problem EU 2020 Agenda Fokus på utgiftsminskningar istället för intäkter, kan blockera en social investeringsansats Saknas mål för gymnasie och yrkesutbildning Hållbarhet för sociala trygghetssystem? Fattigdomsfokus utan meningsfulla mål
Den globala finanskrisen går över i en realekonomisk kris med negativ tillväxt, hög arbetslöshet och urholkade statsfinanser.
En humankapitalrespons Hur social och skattepolitik interagerar med fertilitet, utbildning, och arbetskraftsutbud den framtida skattebasen är avgörande Vi behöver reformera systemen för att öka antalet skattebetalare
Den sociala investeringsagendan Gå bortom direkta responser på den nuvarande krisen för att undvika upprepa gamla misstag Globala finankrisen ändrar synen på vad som är möjligt Hur kan rethink den europeiska framtiden post-lisbon med en av klimatfrågan förlängd tidshorisont? Humankapital investeringar har inte fått så stort utrymme I debatten
sociala investeringar handlar om att förbättra situationen för svaga grupper i samhället genom att förbättra deras livschanser, framförallt i relation till arbetsmarknaden
Investera i människors förmågor: ett livscykelperspektiv Offentligt finansierade barnomsorg
Investera i människors förmågor: ett livscykelperspektiv Offentligt finansierade barnomsorg Kvaliteten i obligatorisk skolgång
Investera i människors förmågor: ett livscykelperspektiv Offentligt finansierade barnomsorg Kvaliteten i obligatorisk skolgång Kraven på yrkeskunnande för unga
Investera i människors förmågor: ett livscykelperspektiv Offentligt finansierade barnomsorg Kvaliteten i obligatorisk skolgång Kraven på yrkeskunnande för unga Den lärande ekonomin företag och anställda behöver ständigt förbättra kompetenser
Den sociala investeringsagendan Investeringar idag innebär mindre konsumtion idag
Den sociala investeringsagendan Investeringar idag innebär mindre konsumtion idag Utan skatter inga offentliga investeringar
Den sociala investeringsagendan Investeringar idag innebär mindre konsumtion idag Utan skatter inga offentliga investeringar Lärande som en komponent i den europeiska integrationen outnyttjad potential
Hur ser den ekonomiska livscykeln ut? I varje samhälle måste det finnas ett intergenerationellt överföringssystem: Genom familjen och andra sociala nätverk Genom sparande i produktivt kapital eller andra tillgångar Genom den offentliga sektorn
600 000 Omfördelningar per capita 2003 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0-100 000-200 000-300 000 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Nettosparande Inom hushåll Mellan hushåll Genom offentliga sektorn Arbetsinkomster
Investeringsrelaterade utgifter - + Utgifter på passiva ersättningar (försäkringar och bidrag) + _ Traditionlla trygghetssystem: Syduropa Den dolda välfärdsstaten USA Sociala investeringar och generös trygghet: Norden Humankapitalinvesteringar men låga förmånsnivåer Storbritannien
Hållbara lösningar kräver politiskt mod Intellektuellt mod att kritiskt granska de existerande institutionerna Politiskt mod att genomföra nödvändiga och angelägna reformer Politiskt mod att ta ut tillräckligt höga skatter för att investera i den framtida skattebasen Politiskt mod att engagera sig i governance: globalt, EU, nationellt, lokalt
Ändra räkenskaperna och utvärderingskriterierna bortom ett år bortom inkomst välfärd resurser i flera dimensioner inkludera investeringar behov av nya sociala indikatorer bortom BNP
Den politiska agendan Social sammanhållning
Den politiska agendan Social sammanhållning Socialt kapital Social inkludering Sociala investeringar Socialt medborgarskap
Om vi vill motverka utanförskap måste vi bygga relationer: i familj, bland vänner, i föreningar, på arbetsmarknaden, genom de offentliga institutionerna Och bekämpa riskfaktorerna: låg inkomst, dålig utbildning, dålig hälsa, dåligt boende
Svenska modellen för fäfot? Nominella kostnadstak och prisindexering vs. försäkringsprincip Valfrihet vs. segregation, no voice Nödvändiga/önskvärda reformer vs. tillit till stabila institutioner Socialpolitik vs.fiskal och yrkesbaserad välfärdspolitik Lokal autonomi vs. socialt medborgarskap Interessebildningen: vart går medelklassen? Invandrarna? Slut på fullsysselsättningspolitik?
Policy Press 2012