Vad är en einfrastruktur för eförvaltning? einfrastruktur: Insatsområde 2

Relevanta dokument
För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN

Distribuerade Informationssystem VT-04

Riktlinjer för medborgardialog

Infrastrukturen för Svensk e-legitimation

Introduktion. Den objektorienterade modellen Grundläggande begrepp Klass Klassen som abstraktion

Vi skall skriva uppsats

Rapport uppdrag. Advisory board

Frågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017

4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel?

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande

Intervjumall. Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: Växel: (5)

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Sveriges Trafikskolors Riksförbund Film om körkort för nysvenskar Speakertext - Svensk

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

FAQ Barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan

Särskilt stöd i grundskolan

Sammanfattning på lättläst svenska

Denna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering:

Lathund, procent med bråk, åk 8

912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik?

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

Introduktion till Open 2012

Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård

NATIONELLA MATEMATIKTÄVLING

Diskussionsfrågor till version 1 och 2

Sanktioner Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP)

Enkätresultat. Enkät om språkanvändningen i utbildningen på KTH. Datum: :32:26

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?

Kiwiböckerna metod och begrepp

Intyg om erfarenhet och lämplighet att undervisa som lärare i gymnasieskolan

Flyktingläget på Tjörn Februari 2016

Vägledning. De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring

Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering

Normativ specifikation

Hur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat.

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

LEDNINGSÄGARMODUL. Översikt 1(9)

PRÖVNINGSANVISNINGAR

FREDA-farlighetsbedömning

Om chefen är den sista som får veta. Varför är det enklare att berätta att man brutit benet än att man brutit ihop?

Vad menas med delaktighet i forskning?

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)

HT 2011 FK2004 Tenta Lärare delen 4 problem 6 poäng / problem

FINLAND I EUROPA 2008

Rättvik Dalarnas bästa ungdomskommun. Ungdomspolitisk strategi

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Timeline dropbox för lärare och elever

UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER HAR DU 730 DAGAR OCH ETT STARKT DRIV DÅ HAR VI EN LEDARROLL TILL DIG

möter personalsektionen

Varför? näringslivspolitisk strategi för Malmö stad

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Systematiskt kvalitetsarbete

Lärmiljöns betydelse för att möta mångfalden i klassrummet. Linda Plantin Ewe

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport Mångfald på jobbet

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

TP #3. checklista - rättigheter och skyldigheter vid hyra. checklista: RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER VID HYRA HYRESAVTAL

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

Överenskommelse avseende uppföljningssystemet SUS

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Skolinspektionen; Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, rapport 2010:3

VÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola

Det flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna?

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

Reflect AB Barnhusgatan 16 S Stockholm ndinavia AB 1/24

Yttrande över remiss av förslag till allmänna råd om prövning samt föreskrifter om prövning

Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i matematik - slutet av åk 3

Sammanfattning. Utgångspunkter

1. Angående motion om julgran

REGLER. Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

Skolplan för Svedala kommun

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Likabehandlingsplan för läsåret

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL

GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi

Upplägg och genomförande - kurs D

En grafisk guide till vår identitet

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

Skolinspektionen Nyanlända 2016

EN BÄTTRE KREDITAFFÄR

e-cm Elektronisk Cash Management dygnet runt, världen över.

Personlig assistans med Kiruna Kommun som assistansanordnare

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Syftet med en personlig handlingsplan

Women on the Board diskuterar krishantering 5 maj 2015

Transkript:

einfrastruktur och eförvaltning Owen Eriksson Högskolan Dalarna VITS Viktoriainstitutet Vad är en einfrastruktur för eförvaltning? einfrastruktur: Insatsområde 1 Verva pekar i sin rapport Förenklad tillgång till viss information ur statliga register och databaser (2007:18) på behovet att tydliggöra att ansvaret för att föra ett visst register inkluderar ansvaret att utveckla standardiserade informationstjänster. Detta skulle innebära att bl.a. de ansvariga myndigheterna för de stora registren skulle ta ett större samverkansansvar för integreringen av informationshanteringen inom respektive sektor. einfrastruktur: Insatsområde 2 Tekniska förutsättningar och IT-standardisering Delmål: Myndigheterna har tekniska förutsättningar som stödjer e- förvaltningsarbetet. En effektiv, robust och framtidssäker infrastruktur för elektronisk kommunikation främjas. Myndigheterna har en säkerhetsnivå som skapar ett högt förtroende för e- förvaltningen. Standardisering av begrepps- och informationsstrukturer, gränssnitt för elektroniska tjänster och elektronisk kommunikation m.m. sker utifrån förvaltningens eller sektorns samlade behov och i överensstämmelse med internationella normer. einfrastruktur: Insatsområde 2 Elektronisk identifiering är en viktig faktor för tilliten och dialogen mellan myndigheter, medborgare och företag, då det i många ärenden finns ett tydligt behov av säker identifiering och skydd för den personliga integriteten. En av de frågor som statssekreterargruppen för arbetet med elektronisk förvaltning ska hantera och samordna är därför infrastrukturella förutsättningar för säker elektronisk kommunikation. En sådan förutsättning utgörs av välfungerande och säkra system för elektronisk identifiering, kommunikation och informationsutbyte, vilket är avgörande för utvecklingen av såväl e-förvaltning som samhällets e-handel. einfrastruktur Men hur är det ställt med einfrastrukturen? Fungerar den som en robust, säker och effektiv grund när vi ska tjänstifiera myndigheterna? Vad är en einfrastruktur? 1

einfrastruktur: Sammanfattning Den tekniska infrastrukturen betonas Säkerhet Identifiering (elektronisk) är viktigt De stora registren är viktiga för att skapa samverkan och etjänster Standardiserad terminologi einfrastruktur (Information infrastructure) Servicestruktur Applikationsinfrastruktur Data-transport infrastruktur Identifierare spelar en mycket viktig roll i e-infrastrukturen Information infrastructures need multiple service infrastructures, this in particular, covers multiple identification capabilities and associated naming infrastructures (Hanseth and Lyytinen, 2004) Serviceinfrastrukturen består av: Identifikationsinfrastruktur (namninfrastruktur) Register av identifierare Vägverket har kontrollen över ett viktigt objekt trafikfordon - Symboliskt objekt som skapas med hjälp av en språkhandling (Kommunikativt objekt) - Objektet består av information - Reglerar rättigheter och skyldigheter Problem Installed base Instabila identifierare Kommunikativa objekt (institutionella objekt) som är dåligt utformade Problemen hanteras på en teknisk nivå och inte på en strategisk institutionell nivå 2

1) Identifierarproblemet 1) Identifierarproblemet Personnumret är beskrivande Detta gör att personnumret spricker för vissa datum t.ex. den 1:a januari och 1:a juli p.g.a. av immigrationen. Ett annat problem är att personer som byter kön även måste byta personnummer trots att det fortfarande är samma person. Det grundläggande problemet är att personnumret har utformats på ett sådant sätt att det innehåller attributvärden, detta är både ett tekniskt och institutionellt (socialt) problem 5701018637 I de administrativa system som används vid högskolor/universitet har man tagit det för självklart att studenterna har ett personnummer, vilket ställer till en hel del problem för våra utländska studenter De utländska studenterna hanteras på följande sätt 770101T637 Man ger dem ett interremistiskt personnummer Position 7 har bokstaven T då vet man att det är en utländsk student (vilket gör att man bara kan plocka ut 50 manliga och 49 kvinnliga personnummer per dag) Det görs ingen kontroll om personen redan har ett sådant interremistiskt personnummer vid ett annat universitet sedan tidigare, vilket gör att en fysisk person kan ha ett eller flera interremistiska personnummer eller att ett interremistiskt personnummer kan stå för flera fysiska personer, vilket ställer till problem genom att vi idag har ett gemensamt antagningssystem och att det förekommer att en student läser vid flera universitet Praktiska problem Den här typen av problem orsakar stora kvalitetsproblem och stora kostnader Att man inte på ett bra sätt kan identifiera och referera till utländska studenter utgör naturligtvis ett stort problem En god representation av viktiga objekt som vi talar om och ofta refererar till utgör grunden i varje informationssystem och samhällets informationsinfrastruktur Exemplet som jag ger med personnumret är bara en i raden av exempel som jag undersökt genom åren (problemet finns också i det privata näringslivet) Det finns flera orsaker till dessa problem en viktig att den här typen av problem betraktas som ett internt IT-tekniskt problem en annan orsak beror på hur modellering lärs ut vi lär inte ut hur man designar e- infrastrukturer Befintliga metoder ger dåligt stöd Befintliga metodbeskrivningar ger dåligt stöd för hur objekt bör representeras och identifieras Förespråkarna för databasteorin säger att de inte med någon högre precision kan säga vad ett objekt är. När det de gäller objektorienterade metoder är det lika oklart, där hävdas det att när det gäller fysiskt påtagliga företeelser är det vanligen inte något problem att förstå vad ett objekt är, men att detta blir allt svårare ju mindre påtagliga företeelserna blir. Det är t.ex. lättare att betrakta en person som ett objekt än en organisation. Enligt BWW-ontologin är identifierare ointressanta ur ett verksamhetsperspektiv, det är ett internt tekniskt problem Enligt BWW-ontologin så är det bara fysiska företeelser som kan betraktas som objekt Traditionell syn på hur studentobjekt bör modelleras Studenter är fysiska personer med vissa extra egenskaper t.ex. att de är inskrivna vid ett universitet/högskola 3

einfrastruktur om vi följer traditionella modelleringsråd e-infrastruktur om vi följer traditionella modelleringsråd Ett alternativt sätt att se på saken Men vad händer med vår e- Infrastruktur om det helt plötsligt dyker personer som inte har egenskapen svenskt personnummer? 5711298637 Man 1997-01-01 Vi får problem att representera detta i vår einfrastruktur, finskt personnummer är t.ex. 11 tecken, och datum är formatterat på ett annat sätt? För att kunna anpassa ett av de administrativa systemen i den eifrastrukturen som används vid våra universitet/högskolor till finskt personnummer (11 tecken) krävs en insats på storleksordningen 8000-9.800 tim. = 4 4,9 milj. kronor. Förslaget bygger på att utvidga numret till 13 tecken. Men trots detta löser man ändå inte grundproblemet, franskt personnummer är t.ex. 15 tecken. Fysiska personer Kommunikativa objekt Kommunikativa objekt skapas av de informationssystem som ingår i einfrastrukturen (dvs. information bör betraktas som objekt) De symboler som är skapade bör betraktas som egna objekt, jag kallar dessa för kommunikativa objekt Objektet (orginalet) finns i einfrastrukturen, för att det ska vara giltigt måste objekten skapas med utgångspunkt från att strikta regler har följts av någon aktör som har rätt att skapa dessa objekt. De kommunikativa objekten består av en identifierare (t.ex. studentnummer och minst ett attribut t.ex. registreringsdatum) De är sociala objekt i den meningen att de är förknippade med rättigheter och skyldigheter och många fall förändrar den sociala statusen på fysiska objekt Utanför einfrastrukturen finns fysiska personer (objekt) som är relaterade till de kommunikativa objekten Den strategiska missen i samband med användningen av svenskt personnummer som identifierare för studentobjektet är att myndigheten i detta fall inte har kontroll över denna viktiga identifierare och det kommunikativa objekt som det identifierar Nu måste man hitta olika sätt att reparera detta misstag och i samband med detta brottas man med the installed base Att designa och kontrollera sina egna kommunikativa objekt och att kunna relatera sig till andras kommunikativa objekt utgör en nyckelfråga i samband med utveckling av einfrastrukturen. 4

Modellering som fokuserar på kommunikativa (institutionella) objekt Varför behövs idén om kommunikativa objekt? Det är svårt att ge goda modelleringsråd om vi inte vet vilka objekt som skall modelleras och med utgångspunkt från detta hur vi bör modellera identiteter, relationer och attribut Slutsatser En bra utformning av viktiga kommunikativa (institutionella) objekt och identifiering av dessa utgör grunden i varje informationssystem och samhällets informationsinfrastruktur Det finns flera orsaker till dessa problem men en viktig orsak enligt min mening beror på hur modellering lärs ut, metoderna ger inga råd och riktlinjer för utformning av einfrastrukturer Den här typen av problem betraktas enbart som tekniska problem trots dess institutionellt strategiska karaktär En fysisk ontologi som bygger på ett avbildningsperspektiv är inte tillräcklig Slutsats Vi behöver forskning som kan hjälpa till med att: Hitta alternativa sätt att tänka om einfrastukturen och informationssystem (detta berör ontologiska frågor) Ta fram metodik, råd och riktlinjer för hur einfrastrukturer bör vidareutvecklas Ta fram metodik, råd och riktlinjer för hur einfrastrukturer bör repareras Belysa att detta är nya viktiga institutionella frågor som kräver en ny sorts kompetens Se till att dessa frågor behandlas på rätt nivå detta är både ett institutionellt och tekniskt problem som har stor strategisk betydelse för samhället 5