Channeling vid biologisk behandling av RA i Sverige - vilken patient får vilket läkemedel? Thomas Frisell, PhD Samordnare, ARTIS Enheten för Klinisk Epidemiologi, Karolinska Institutet 16-2-8 1 Thomas Frisell
Disposition Några ord om ARTIS Varför vi studerar channelling Resultat Slutsatser 16-2-8 Thomas Frisell 2
AntiReumatisk Terapi I Sverige (ARTIS) Ett (forsknings)projekt för uppföljning av biologiska läkemedel inom Reumatologin Arbetar på uppdrag av SRF, primärt finansierat genom kontrakt med läkemedelsföretag ARTIS har två ben: 1. Ett system för biverkningsrapporter, sammanställs i löpande rapporter till respektive företag 2. Registerlänkningar för jämförande läkemedelsuppföjningsstudier, sammanställs i rapporter och vetenskapliga publikationer. 16-2-8 Thomas Frisell 3
Forskning kring ARTIS: Från etiologi till dödsorsaker Födelse Sjukdomsdebut Diagnos Död 16-2-8 Thomas Frisell 4
Forskning kring ARTIS: Från etiologi till dödsorsaker Födelse Sjukdomsdebut Diagnos Första behandling Andra behandling Tredje behandling Död 16-2-8 Thomas Frisell
Forskning kring ARTIS: Från etiologi till dödsorsaker Gener Uppväxtmiljö Födelse Livsstil Sjukdomar, Behandling Triggers Sjukdomsdebut Diagnos Första behandling Andra behandling Tredje behandling Död 16-2-8 Thomas Frisell 6
Forskning kring ARTIS: Från etiologi till dödsorsaker Gener Uppväxtmiljö Födelse Livsstil Sjukdomar, Behandling Triggers Sjukdomsdebut Diagnos Första behandling Andra behandling Tredje behandling Biverkningar, samsjuklighet, sjukdomsaktivitet, graviditet Död 16-2-8 Thomas Frisell 7
Säkerhets- och effektstudier En observationell studie blir aldrig som ett randomiserat experiment, men vi kan göra jämförelsen så rättvis som möjligt Systemisk inflammation, allmän hälsa, sjukdomshistoria,... När vi uttalar oss om ett läkemedels säkerhet är det centralt att skilja effekter av läkemedlet från effekter av sjukdomen själv (confounding by indication), och andra bakomliggande riskfaktorer för utfallet TNFi Cervix cancer När vi jämför två olika behandlingar av samma sjukdom måste vi tolka eventuella skillnader i ljuset av skillnader i vilka patienter som får vilken behandling 16-2-8 Thomas Frisell 8
Säkerhets- och effektstudier Tack vare SRQ har denna metodik använts i massor av publikationer på olika säkerhets- och effektaspekter! 16-2-8 Namn Efternamn 9
Säkerhets- och effektstudier Oavsett utfall är det i stort sett samma bakgrundsfaktorer som vi misstänker kan förklara observerade skillnader Det finns förstås riktlinjer och kontraindikationer, men det viktiga är hur stora eller små skillnader detta sedan resulterar i, i verkligheten Därför arbetar vi nu specifikt med projekt för att beskriva patientkaraktäristika vid start av olika behandlingar 16-2-8 Thomas Frisell 1
Tidsperioder och studiepopulation Registerlänkningar SRQ är i realtid, men registerlänkningar tar tid, och kan inte automatiskt förnyas Vi har förskrivningsdata tom 212, dödsdata tom 213, SRQ data tom 213-6-14, komorbiditeter tom 212, Studiepopulation I de analyser som presenteras här inkluderas alla patienter som registrerats med RA i SRQ, och med start av nytt biologisk läkemedel 21-212 16-2-8 Thomas Frisell 11
Regionala skillnader Kan vara viktiga för att förstå processen, men är inte vårt primära intresse! Vi är intresserade av faktorer som kan orsaka de olika utfall vi studerar: Demografiska faktorer Sjukdomshistoria och allmäntillstånd Vilken bdmard sätts in vid byte från första TNFi? 1 9 8 7 6 4 3 2 1 CIM ENB HUM MAB ORE REM ROA SIM RA-specifika kliniska variabler 16-2-8 Thomas Frisell 12
Skillnader TNFi mot andra, demografi 3 Andel Män TNFi nontnfi Anti-TNF 2824 1238 2 Övriga 3 1473 1 Andel Utbildningsnivå TNFi, 1a TNFi, 2+ 4 4 3 3 Övr, 1a Övr, 2+ 8 6 Median Ålder TNFi nontnfi 2 2 4 1 1 2 Max 9 år 1-12 år Över 12 år 16-2-8 Thomas Frisell 13
Skillnader TNFi mot andra, kliniska parametrar 1 Andel RF positiva TNFi nontnfi 1 Median Duration 1 6 Median DAS28 1, Median HAQ 4 1 2, 16-2-8 Thomas Frisell 14
Skillnader TNFi mot andra, sjukdomshistoria 1 1 Diabetes TNFi nontnfi 2 2 1 1 Tidigare ledkirurgi 2 1 1 KOL 6 Allvarlig infektion 8 Hjärtinfarkt 2 Tidigare malignitet 4 2 6 4 2 1 1 16-2-8 Thomas Frisell 1
Skillnader bland TNFi Andra Bio Enb Rem Hum Cim Sim 8 6 Median Ålder 3 3 2 Andel Män 4 2 1 2 1 16-2-8 Thomas Frisell 16
Skillnader bland TNFi, kliniska variabler Andra Bio Enb Rem Hum Cim Sim 1 Andel RF positiva 6 Median DAS28 8 6 4 2 4 3 2 1 16-2-8 Thomas Frisell 17
Skillnader bland TNFi, sjukdomshistoria Andra Bio Enb Rem Hum Cim Sim 6 Hjärtinfarkt 7 Tidigare Malignitet 4 3 2 1 6 4 3 2 1 16-2-8 Thomas Frisell 18
Skillnader bland övriga Andra Bio Mab Roa Ore Kin 8 Median Ålder 3 Andel Män 6 3 2 4 2 1 2 1 16-2-8 Thomas Frisell 19
Skillnader bland övriga, kliniska variabler Andra Bio Mab Roa Ore Kin 1 Andel RF positiva 6 Median DAS28 8 6 4 2 4 3 2 1 16-2-8 Thomas Frisell 2
Skillnader bland övriga, sjukdomshistoria Andra Bio Mab Roa Ore Kin 12 Hjärtinfarkt 2 Tidigare Malignitet 1 8 1 6 1 4 2 16-2-8 Thomas Frisell 21
Slutsatser Tack vare länkning mellan SRQ och nationella register har vi fantastiska möjligheter att övervaka vilka patientpopulationer som får olika behandlingar, och hur det går sedan. Patientgrupperna skiljer sig mellan grupp (TNFi vs övriga), och mellan första jämfört mot senare bio Patienter som startar icke-tnfi är äldre, har längre sjukdomsduration, högre sjukdomsaktivitet Tydligast channeling är det med avseende på tidigare sjuklighet, och för val av första biologiskt läkemedel; de som startar annat än TNFi som första bio är en betydligt sjukare grupp Bland TNFi är patientgrupperna snarlika Bland övriga finns det skillnader i sjukdomshistoria, där högst andel med tidigare malignitet startar rituximab 16-2-8 Thomas Frisell 22
Tack för uppmärksamheten! Thomas Frisell, PhD Coordinator, Clinical Epidemiology Unit Department of Medicine Solna Karolinska Ins<tutet Stockholm, Sweden E-mail: thomas.frisell@ki.se 16-2-8 Thomas Frisell 23