Strategi för Eksjö kommuns krisberedskap 2015-2018

Relevanta dokument
Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (17) Datum Processbeskrivning för uppföljning av kommunernas krisberedskap

Kommunernas uppgifter i samhällets krishanteringssystem

Plan för extraordinära händelser samt övriga samhällstörningar

MSBs modell för styrning av övningsverksamhet inom samhällskydd och beredskap. Rolf Olsson Chef Övningsenheten

Barn- och ungdomsnämnden (10)

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun

Bilaga 1. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Styrdokument för Örkelljunga kommuns krisberedskap

Krishantering i Västmanland

1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser

Riktlinjer för medborgardialog

Post- och telestyrelsens författningssamling

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

Sveriges Kommuner och Landsting. Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

DEL I KAPITEL 8 KOMMUNEN... 3 A. Allmänt... 3 B. Kommunens miljöförvaltning... 4 C. Kommunens räddningstjänst... 5

Risk- och sårbarhetsanalys (RSA)

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

Trygghet och säkerhet

Analys av kritiska beroenden. Henrik Tehler Avd. för brandteknik och riskhantering

Socialstyrelsens författningssamling

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah

Krisledningsplan för Kristianstads kommun

Mellan Landskrona kommun, nedan kallad Landskrona och Svalövs kommun, nedan kallad Svalöv samt Bjuvs kommun, nedan kallad Bjuv har träffats

Bostadsförmedlingen i Stockholm AB. Krishanterings- och säkerhetsarbete. Fastställd av styrelsen

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Internkontrollplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbund

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Dokumenttyp Fastställd Giltig till och med Krav, tillämpning 19 maj maj 2019

Styrdokument Krisberedskap Utvecklings- och säkerhetsstrategens förslag till beslut Kommunstyrelsen antar förslag till styrdokument för krisberedskap.

IT-säkerhetspolicy R

Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Central krisledningsplan för Örebro kommun

Granskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2014

Strategi för. olyckor och kriser i Norrbottens län. Kriskommunikationsnätverket

Krisberedskapsplan

Handlingsplan för Samhällsstörning

Styrdokument för krisberedskap i Vara kommun

Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad

Plan för hantering av allvarliga och extraordinära händelser i Vetlanda kommun

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

Krisledningsplan. Danderyds kommun

Tränarguide del 1. Mattelek.

Ängelholms kommuns mångfaldsplan åtgärdsplan för verksamhetsåret 2011

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

Skyfallssäkerhet i samhällsplaneringen


Internkontrollplan avseende kvalitet för kommunstyrelsens verksamheter 2016 KS-2015/712

Detta är allmänheten! Några infallsvinklar utifrån forskning om människors förhållningssätt till risker, olyckor och kriser

1. Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Krishanteringsplan för Katrineholms kommun

Rutin för hantering av medicinska avvikelser

Arbetsmarknads- och Näringslivsprogram Söderköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige

Ansökan om medlemskap i European Coalition of Cities against Racism (ECCAR)

UTBILDNING I KRISBEREDSKAP

Centralstyrelsen föreslår riksstämman besluta. att fastställa förslag till mål- och verksamhetsinriktning för

VI ÄR PÅ RÄTT VÄG! Målmedvetet och strukturerat. Samverkan. Förankrat. Mätbara resultat

Svensk författningssamling

Folkhälsorådets reglemente

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

LOKAL RIKTLINJE FÖR HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER

Kommittédirektiv. Inrättandet av ett nytt universitet som omfattar verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Dir.

Krisinformationsplan för Hässleholms kommun

VÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola

VERKSAMHETSPLAN FÖR KOMMUNALA TILLGÄNGLIGHETSRÅDET 2016

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I BROMMA STADSDELSNÄMND

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen , 240

Plan för hantering av extraordinära händelser i Nässjö kommun (och i tillämpliga delar vid krissituation)

Statens skolverks författningssamling

Ludvigsborgs Elevhälso Team LET

Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser

Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård

Verksamhetsplan 2016

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING

Sanktioner Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010

Upprättad Reviderad AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Systematiskt säkerhetsarbete från standarder till praktik

Förskollärarprogrammet

Styrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Information om nyheter inom Sevesolagstiftningen

Uppförandekod för vindkraftprojektörer. Tomas Söderlund, TSEM AB 1 december 2010

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab

Tillämpningsanvisningar för ansökan om tilläggsbelopp - för elever i gymnasie- och gymnasiesärskolan med extraordinärt behov av särskilt stöd

Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun

Yttrande över remiss av förslag till allmänna råd om prövning samt föreskrifter om prövning

Styrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap.

Transkript:

Strategi för Eksjö kommuns krisberedskap 2015-2018 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-02-25 26

2(9) Innehållsförteckning Inledning... 3 Revideringsbestämmelser... 3 Uppgifter... 3 Preciserade uppgifter enligt lagen... 3 Strategin omfattar... 3 Risk- och sårbarhetsanalyser... 4 Planerade uppgifter under mandatperioden utifrån RSA:s resultat... 4 Kontinuitetsplanering... 4 Geografiskt områdesansvar... 4 Planerade uppgifter inom ramen för kommunens områdesansvar under mandatperioden... 5 Utbildnings- och övningsplanering under mandatperioden... 5 Målet med utbildningen är att:... 5 Övnings- och utbildningsplan för kommunens funktioner som omfattar... 5 Rapportering... 6 Mål för kommunens arbete med rapportering... 7 Mål i överenskommelsen om samverkan och ersättning... 7 Höjd beredskap... 9

3(9) Inledning För de åtgärder som kommunen har att vidta med anledning av Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) erhåller Eksjö kommun ett riktat statsbidrag. Hur bidraget ska användas är reglerat i en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Myndigheten för skydd och beredskap (MSB). Strategidokumentet beskriver hur kommunen avser att arbeta med krisberedskap under mandatperioden. Vidare beskrivs hur det erhållna statsbidraget kommer att disponeras så att de åttagande som kommer av överenskommelsen fullgörs. Revideringsbestämmelser Styrdokumentet fastställs av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen följer upp och beslutar om justeringar och kompletteringar av strategi utifrån förändringar i lag och föreskrifter. Kommunstyrelsen anmäler årligen eventuella förändringar till kommunfullmäktige. Uppgifter Utgångspunkten är Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Bestämmelserna i LEH syftar till att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och landsting ska därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar *. (Se bilaga) * Med anledning av den nya hotbilden förväntas MSB komma ut med nya planeringsförutsättningar för hur arbetet med civilt försvar ska bedrivas under 2016. Preciserade uppgifter enligt lagen Upprätta risk- och sårbarhetsanalyser (RSA). Upprätta beredskapsplaner. Utöva geografiskt områdesansvar. Utbilda och öva. Upprätta förmåga till rapportering. Grundläggande förmåga till civilt försvar under höjd beredskap. Strategin omfattar Behov av de åtgärder som har framkomit utifrån RSA:s resultat som ska genomföras av verksamheter och kommunens bolag under mandatperioden, för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet. En beskrivning av hur kommunen avser att fullgöra åtaganden som beskrivs i SKL/MSB-överenskommelsen. En övnings- och utbildningsplan för mandatperioden. En beskrivning av hur det riktade statsbidraget kommer att användas.

4(9) Risk- och sårbarhetsanalyser Kommunen ska arbeta med att identifiera vilka extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen, och hur dess konsekvenser skulle kunna påverka samhällsviktig verksamhet. Resultatet av arbetet ska sedan sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys (RSA). Planerade uppgifter under mandatperioden utifrån RSA:s resultat Planering för provkörning av reservkraft. Genomförande av utbildning och övning för kommunens verksamhetsansvariga. Fortsatt utveckling av kommunens organisation för psykosocialt omhändetagande, POSOM. Klimatanpassningsstrategi för Eksjö kommun utifrån framtida klimatpåverkan på samhället. Säkra transporter vid kris för barn och elever vid barn- och ungdomssektorn. Insamling av åtgärder utifrån genomförda systemsäkerhetsplaner vad gäller IT. Strategi för hantering avseende misstroende mot tjänstemän och politiker. Implementera handlingsplan avseende pågående dödligt våld inom kommunkoncernen. Samverkansövningar inom F-samverkan. Säkerställa drivmedelsleveranser och livsmedelsleveransen på länsnivå. Samarbetsplan med Aneby och Nässjö vad gäller växelfunktioner. Genomföra säkra upphandlingar tillsammans med andra kommuner inom länet. Rutin för stängning av icke samhällsviktiga kommunala verksamheter vid extraordinära händelser i syfte att omfördela resurser till samhällsviktig verksamhet. I övrigt upprätta de rutiner som krävs. Regelbunden uppföljning och rapportering inom alla nivåer enligt (MSBFS 2010:5). Kontinuitetsplanering Kontinuitetsplanering innebär att bättre förstå vilka åtgärder som behöver förberedas utifrån att ha identifierat risker som uppstår vid oönskade avbrott eller störningar. Identifiera de kritiska processer som måste upprätthållas oavsett påfrestningar och de system, rutiner, bemanning, kritiska beroenden till annan aktör som krävs för upprätthållandet. Åtgärder som till exempel reservrutiner, prioritering av åtaganden planeras utifrån identifieringen. För att arbetet inte ska bli för omfattande är det tillräckligt att dokumentera och planera för dem mest kritiska delar/processer i verksamheten. Geografiskt områdesansvar Geografiskt områdesansvar innebär att kommunen ska arbeta för att göra krishanteringen mer effektiv, samt ge berörda aktörer förutsättningar för att skapa en bra kontakt mellan varandra innan, under och efter en kris. För att uppnå detta ska kommunen arbeta med olika nätverk så som lokala krishanteringsrådet, gruppen lokala livsmedelshandlare samt privata och statliga vårdföretag. Privat-offentlig samverkan är ett frivilligt, överenskommet samarbete mellan privata och offentliga aktörer i syfte att stärka samhällets krisberedskap.

5(9) Planerade uppgifter inom ramen för kommunens områdesansvar under mandatperioden Ökad integrering av kommunens beredskapsfunktioner med övriga aktörer inom F- samverkan och RäddSam F avseende samverkan, teknik och metodik för informationsdelning och lägesbild vid en extraordinär händelse. Genomföra gemensamma utbildningar och/eller övningar med samverkande aktörer samt med grannkommunerna för att öka samverkan och skapa kommunikationsvägar. Stärka samverkan med aktörer på lokal nivå samt bjuda in fler privata aktörer till samverkansmöten. Stärka samverkan med gruppen livsmedelshandlare inom kommunen. Arbeta för att stärka samverka med friviliga resurser i samhället (det civila samhället). Utvidga samverkan med olika trossamfond. Utbildnings- och övningsplanering under mandatperioden I detta avsnitt redovisas övnings- och utbildningsplan för kommunens funktioner. Målet med utbildningen är att: Ökad kunskap och förmåga hos alla deltagare. Öka kunskap bland deltagande politiker och tjänstemän om roller och ansvar. Svårigheter som kan uppstå under en kris uppmärksammas. Styrkor och svagheter i ledarskap, kommunikation och samarbete klarläggs. Ansvar- och rollfördelning inom förvaltningar och mellan förvaltningar samt vid utökad samverkan med central krisledning förtydligas. Personer ingående i krisledningsorganisation har god kännedom om krishanteringssystemet, kommunens styr- och stöddokument, sin egen uppgift. Krisledningsgrupper är tränade att självständigt eller i samverkan hanterar kriser. Övnings- och utbildningsplan för kommunens funktioner som omfattar Krisledningsnämnd. Krisledningsgrupp. Sektorernas ledningsgrupp. Stabsfunktioner; administrativ funktion, servicefunktion, kommunikationsfunktion, personalfunktion, IT, ekonomi, lokalförsörjning och samverkansaktörer. Aktiviteterna kan komma att flyttas tidsmässigt eller bytas ut mot annan aktivitet som anses lämplig.

6(9) Datum Typ av övning/ utbildning Deltagare Övrigt VT 2015 Utbildningsdag med ny KL-nämnd I krisberedskap Kommunens krisledningsnämnd och tjänstemän Utbildning om roller och ansvar HT 2015 Utbildnings- och övningsdag för samhällsviktig verksamhet I krisberedskap. Tjänstemän inom samhällsviktig verksamhet i samverkan med friviliga resurser. Utbildning om att hantera/planera för större kriser. VT 2016 Utbildning- och övning i mediahantering Sektorchefer och politiker Att öka deltagarnas förmåga att hantera media VT 2016 Utbildning i våldsbejakande extremism Tjänstemän inom samhällsviktig verksamhet Kunskapsuppbyggnad HT 2016 Kommunal krisledningsövning Krisledningsnämnd, tjänstemän, samverkande organisationer Extraordinär händelse/scenario utifrån RSA VT 2017 Krisövning med en kommunal samhällsviktigverksamhet Enligt berörd chefs bedömning Verksamheten ska vara av kommunalteknisk försörjning HT 2017 Krisövning med övrig samhällsviktig verksamhet Sociala sektorns verksamhet, sektorchef ansvarar vilka enheter ska övas Extraordinär händelse/scenario utifrån RSA VT 2018 Utbildning i kriskommunikation Kommunens kommunikationsavdelning Sker i samverkan med grannkommuner Rapportering Vid svåra påfrestningar på samhället sker samverkan och rapportering till länsstyrelsen inom ramen för F-samverkan. Kommunens organisation vid höjd beredskap hanteras med samma organisation och planläggning som beskrivs i ledningsplan vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar. Vid höjd beredskap ska kommunen hålla länsstyrelsen underrättad om beredskapsläget och de övriga förhållanden som har betydelse för det civila försvaret i kommunen.

7(9) Mål för kommunens arbete med rapportering Kommunen ska ha förmåga att ta emot och dela information med berörda krisberedskapsaktörer med stöd av den teknik som (Rakel, Lync, telefonkonferenser, 113 13, Samverkanswebben och WIS) tillämpas nationellt för ledning och samverkan i kris, samt att kommunen ska ha förmåga att ge länsstyrelsen en samlad rapport om risker och sårbarheter i kommunen och om de lokala krisberedskapsaktörernas förberedelser inför en extraordinär händelse. Vidare ska kommunen ha förmågan att ge länsstyrelsen en samlad rapport om läget i kommunen vid en extraordinär händelse. Mål i överenskommelsen om samverkan och ersättning Årlig egenredovisning Krisberedskapsläget ; till kommunstyrelsen. Omfattar en sammanställning av krisberedskapsförmåga inom kommunen och kommunala bolag. Årlig uppföljning av ersättning till kommun från anslag 2:4 krisberedskap till Länsstyrelsen/MSB. Finansierad verksamhet/åtgärder ur den statliga ersättningen ska kunna härledas och dokumentation ska kunna uppvisas av genomförande och uppföljning. Årlig RSA uppföljning och rapportering samt förmågebedömning, till Länsstyrelsen. Bedömning dels av generell krishanteringsförmåga och dels av förmågan vid särskilda händelser. a) Grundbelopp Funktion med erforderlig kompetens för samordning av kommunens uppgifter i krishanteringssystemet. b) Verksamhetsersättning För genomförande av planering, risk- och sårbarhetsanalyser, övning m.m. utbetalas 12,75 kr/invånare under förutsättning att kommunen fullgjort sina uppgifter c) Ersättning för underhåll av utomhusalarmeringssystemet. 1 100 kr per larmsändare.(x st.) d) Samverkansersättning Stimulering av kommunerna att samverka med aktörer utanför det geografiska området. Bidraget utgår med 2,10 kr/invånare under förutsättning att kommunen fullgjort sina uppgifter 280 000 213 894 17 600 35 230 Summa ersättning 546 724 Avser 2016-års ersättningsnivå.

8(9) Kostnader/år Säkerhetssamordnare, personalkostnader 435 000 Underhåll/provning av utomhusalarmeringsutrustning 17 600 SUMMA 452 600 Kvar för verksamhet 94 124 Verksamhet Framtagande av risk- och sårbarhetsanalyser, scenarier, planer, checklistor etcetera. Ledningsplan vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar. Ny framtagen broschyr för kommunens invånare Din säkerhet. Ny planeringsomgång 2015 för Styr El prioritering av elanvändare vid elbrist. Geografiskt områdesansvar: Lokalt krissamverkansråd, trygghet och säkerhets utbildning för allmänheten med mera. Utbildning, övning Test av reservkraftdrift. Utbildning: alla förvaltningar personal i krisledning. Risk- och sårbarhetsanalys. Kurser, konferenser, nätverksträffar inom området för krishantering. Samverkan och ledning Kompetensutveckling för användande av tekniska stödsystem (Rakel, WIS, mm) Övning: I genomsnitt en större övning vart annat år. (Krisledningsnämnden - minst en övning under mandat perioden) Samverkan inom det geografiska området Lokala krishanteringsrådet Samverkan med livsmedelshandlare Samverkan med privata/statliga företag Årliga krisberedskaps- kampanjer för allmänheten Samverkan utanför det geografiska området 1. F-samverkan 2. RSA projekt inom Jönköpings län 3. Projekt utrymningsplanering 4. Stabsledningsutbildning 5. Kriskommunikation Insats kommunala medel 250 276 Kostnader totalt 797 000

9(9) Höjd beredskap Kommuner ska vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap. Mål för kommunens arbete med höjd beredskap är att: Säkerställa att VMA (Viktigt meddelande till allmänheten) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning genom att ljudsändare underhålls. Säkerställa att krisledningen inom kommunen har grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap. Arbeta för utökad samverka med försvarsmakten för en förbättrad förmåga för det civila samhället. Att upprätthålla funktionen att vid störningar i elförsörjningen kunna trycka informationsmaterial och distribuera detta till allmänheten.