Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun

Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun Slutrapport 2013 01 18

Inledning Bakgrund och uppdrag Huddinge kommun har under 2011 2012 genomfört en översyn av kommunens samlade stöd till föreningslivet. Efter det att översynen redovisats för kultur- och fritidsnämnden har nämnden beslutat att uppdra åt förvaltningen att analysera på vilket sätt kommunen kan stödja flickors idrottande för ökad jämlikhet mellan könen. Kommunen har konstaterat att ridning är en stor flickverksamhet i landet, och inom kommunen, och har uppdragit åt Ulf Wilken att genomföra en kartläggning av förutsättningarna kring olika häst- och ridverksamheter. Uppdraget till Ulf Wilken har omfattat en kartläggning av: antalet utövare, åldrar och kön anläggningar för ridverksamhet utbud till olika målgrupper hur verksamheterna är organiserade skillnaden vad gäller ekonomiska förutsättningar mellan olika verksamheter Detta främst med fokus på den föreningsbundna ridverksamheten. Metodik Översynen har gjorts genom: djupintervjuer med ansvariga personer inom kommunens förvaltning inläsning av relevant referensmaterial fördjupad analys av tidigare insamlad data kring berörda ridanläggningar analys av data kring utbetalda föreningsbidrag och statligt lokalt aktivitetsstöd till ridföreningar i kommunen insamling och analys av medlemsantal vad gäller ridföreningarna i Huddinge kommun intervjuer med ett urval föreningsledare angående ridföreningarnas verksamheter. Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun 3

Rapportens innehåll Utredarens kommentar 5 Huddinge kommuns totala engagemang i ridsporten 6 Hästen i Sverige 7 Ridsportens organisation 8 Den svenska ridskolan 8 Ridskolan kontra annan idrotts och fritidsverksamhet 10 Driftsformer för ridskolor 11 Ridklubbar i Huddinge kommun 12 Sammanfattande intryck av ridskolorna i kommunen 12 Kollektivstall Naturvårdsavdelningen 14 Ridklubbar med kollektivstall inom kommunen, varav en del är hyresgäster hosnaturvårdsavdelningen 16 Ridskoleverksamhet medlemsuppstallade hästar 17 Värdet av väl fungerande ridskoleverksamheter 18 Förslag till åtgärder anläggningsfrågan 18 Förslag till åtgärder övrigt 20 Besöksprotokoll 22 4 Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun

Utredarens kommentar Det kan inledningsvis klarläggas att denna rapport inte utmynnar i de slags förslag som beställaren kan ha förväntat sig, det vill säga en diskussion kring hur kommunen specifikt, genom enskilda ungdomssatsningar, kan stödja och stimulera den del av flickidrotten som bedrivs med hästar i form av ridning. Jämförande tabeller över medlemsantal, åldersfördelning etc. återfinns i besöksprotokoll från ridklubbarna men redovisas inte i tabellform. Uppgifterna finns dock sammanställda hos kommunen. Skälet till ovanstående är att utredaren funnit skäl för kommunen att först se över sin interna administration och avgifter vad gäller hästrelaterade verksamheter och först därefter, som steg två, ta ställning till vilka satsningar som ytterligare kan skapa balans mellan aktiviteter för flickar respektive pojkar. Att ridning är den näst största idrottsaktiviteten för flickor, efter fotboll, gäller för i stort sett alla kommuner - att så är förhållandet även i Huddinge kommun framgår av Hugo Blom m. fl. rapport Översyn av kommunens samlade stöd till föreningslivet i Huddinge kommun. 97 % av barn och ungdomar som rider är flickor och även detta sammanfaller med riksgenomsnittet. En majoritet av ridtillfällena äger rum vid någon av ridskolorna inom kommunen. Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun 5

Huddinge kommuns totala engagemang i ridsporten I likhet med Sveriges övriga ridklubbar som driver, eller samverkar med, en ridskola erhåller Huddinges ridföreningar visst ekonomiskt stöd. Vad gäller Huddinge kommuns totala samverkan med ridsporten skiljer sig dock bilden avsevärt från vad som kan anses gängse. Därav rapportens avvikelse från initial beställning. Redan en första genomgång av Huddinge kommuns satsningar på ridsporten visar att dessa, i stor utsträckning, kommit att riktas till helt andra grupper än vad som är fallet i andra kommuner. I uppdraget ingick att granska åtta (8) ridföreningar inom kommunen. Av dessa driver eller samverkar fyra (4) med ridskolor som erbjuder ridverksamhet för barn, ungdomar och i viss mån vuxna, bosatta inom kommunen. (I storstadsnära kommuner finns naturligt ett flöde över kommungränserna). Denna ridskoleverksamhet måste genom sitt innehåll beskrivas som allmännyttig och får i Sverige kommunalt stöd även om detta inte är lagstadgat. Övriga fyra föreningar organiserar ryttare som äger en, eller flera, egna hästar samt deras anhöriga och närstående. Intervjuer och en snabbgranskning av Kultur- och Fritidsnämndens protokoll och protokollsanteckningar har, tillsammans med dagens situation i Huddinge, givit vid handen att företrädare för Huddinge kommun inte sett skillnaden mellan dessa ideella föreningars syfte och verksamhet. Den primära frågeställningen vad gäller ridverksamheter i Huddinge kommun är i dagsläget kanske inte frågan om satsningar på pojk- eller flickverksamheter utan frågan om kommunens satsningar på ridskoleryttare kontra äldre ryttare med egen häst. (Här utgör flickor i bidragsberättigad ålder c:a 90 % av ridskoleryttarna). Att privathästklubbarna skall erhålla kommunens generella bidrag för sin föreningsverksamhet ifrågasätts givetvis inte. Möjligen går det att bortse från denna jämförelse och uteslutande se till vad man kan göra för att förbättra flickornas villkor inom ridsporten, men även detta skulle kräva en genomlysning av kommunens totala satsningar på ridverksamheten. 6 Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun

Hästen i Sverige Sverige har i dag drygt 360 000 hästar varav c:a 180 000 är ämnade för ridning. Resterande återfinns inom trav- och galoppsport, brukskörning mm. C:a 20% av hästpopulationen utgörs av aveldjur och unghästar för nyrekrytering. Med 39 hästar per 1000 invånare är Sverige Europas näst häst tätaste land. Hästantalet har ökat markant under senare år och allt fler privatpersoner har skaffat sig egen häst. Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun 7

Ridsportens organisation Svenska Ridsportförbundet (SvRF) är ett av 69 specialförbund inom Riksidrottsförbundet (RF). Ridsportförbundet har knappt 1000 föreningar anslutna och antalet individuella medlemmar i dessa föreningar är c:a 160 000. I Sverige finns c:a 500 ridskolor som drivs av eller samverkar med ridklubbar anslutna till SvRF. Vid dessa ridskolor finns drygt 10 000 ridskolehästar varav c:a 55% är ponnyer. 125 000 barn och ungdomar varav, 95 % flickor, rider vid någon av dessa ridskolor, därtill kommer ett antal vuxna lektionsryttare. Det finns även ett antal, icke organiserade, mindre ridskolor, turridningsföretag mm. SvRF:s c:a 500 resterande föreningar organiserar tävlingsryttare och ryttare med egen häst och har i regel ett mycket begränsat medlemsantal. Den svenska ridskolan Det påtalas ofta att den svenska ridskolan är unik. Sett i ett internationellt perspektiv är detta helt korrekt. Det unika med den svenska ridskolan, utöver verksamhetens omfattning, är att 70% av ridskolorna drivs av en ideell förening med hjälp av ett kommunalt stöd, och drygt 90 % av anläggningarna ligger på kommunal mark, detta saknar motsvarighet i andra länder. Den svenska ridskolan är även unik genom att vara brett tillgänglig för barn och ungdomar. Till grund ligger ett mångårigt samhällsstöd i kombination med omfattande föreningsarbete. Verksamheten fick en flygande start på 70-talet då kommuner köpte upp tätortsnära jordbruksfastigheter som omvandlades till kombinerade ridskolor och fritidsgårdar i samarbete med dåvarande Ridfrämjandet. Ridskolorna tillväxte i snabb takt och kom, utöver den rent sportsliga verksamheten, att fungera som fritidsgårdar med långa öppettider där man fick ett fördjupat intresse för djuromhändertagande och en kamratkrets med motsvarande intresse. Ridskolorna kom att även att attrahera de ungdomar som av olika skäl inte hade så lätt att få kamrater eller saknade förmåga att göra sig gällande i lagidrotter. Det var, och är, inte ovanligt att man rider på lektion en gång per vecka, men vistas i stallet fyra till fem dagar per vecka. En trend på senare år är dock att de föräldrar som har råd och möjlighet, låter sina barn delta i ett större antal olika aktiviterer varje vecka. 8 Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun

Det kommunala engagemanget i ridskoleverksamheten har även lett till att ridning kommit att bli den mest omfattande aktiviteten för ryttare med funktionshinder. Majoriteten har en kognitiv funktionsnedsättning och ofta ett eller flera tilläggshandikapp. De flesta rider för nöjes skull. Internationellt fungerar terapiridning ofta som en del av sjukgymnastiken och har kommit att bli en vedertagen behandlingsmetod. Denna gör nu även sitt inträde i Sverige. Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun 9

Ridskolan kontra annan idrotts och fritidsverksamhet Skillnaden mellan ridning och annan idrottsverksamhet är det levande redskapet och läromedlet hästen. En ridskola kräver ändamålsenliga lokaler, utrustning och lämpliga hästar som sköts av kompetent personal årets alla dagar. Behovet av yrkeskompetent personal och välutbildade hästar gör att ridavgifterna blir höga i förhållande till en del annan idrottslig verksamhet. Nedan presenteras exempel på en ridskolas uppgifter. Att bereda barn och ungdomar möjlighet till ridning till lägsta möjliga kostnad Att ev. bereda uppstallning för medlemsägda hästar och ge utbildning till dessa hästars ryttare Att ge möjlighet för ryttare att tävla Att förmedla kunskap om hästens behov och god hästhållning Att vara en fritidsgård med naturligt långt öppethållande Att samverka med gymnasie- och andra skolutbildningar Att erbjuda ridning till ryttare med funktionshinder Inom flertalet ridskoleklubbar förekommer en omfattande ungdomsverksamhet. Enligt SvRF:s typstadgar skall alla anslutna föreningar ha en ungdomssektion med egna stadgar och styrelse. Många ungdomssektioner uppvisar en mycket stor aktivitet. Vid ridanläggningarna inom Stockholms stad och ett antal större anläggningar i övriga landet med lämpliga lokaler finns, kommunalt- eller av klubben anställda fritidsledare, dessa är inte engagerade i ridutbildningen utan bidrar med viss teoriutbildning, läxhjälp, lagar mellanmål, och arrangerar tillsammans med ungdomarna ett stort antal aktiviteter. 10 Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun

Driftsformer för ridskolor Enligt uppgift från Svenska Ridsportförbundet (SvRF) drivs c:a 70 % av ridskolorna av föreningar. Majoriteten med verksamheten förlagd till kommunalt ägda anläggningar. Övriga 30 % drivs till största delen av arrendatorer (företag) i samverkan med (på uppdrag av) en ideell förening ansluten till (SvRF). Även dessa ridskolor har sin verksamhet förlagd till kommunalt ägda lokaler. Stockholms stad och några grannkommuner skiljer sig från övriga landet genom att stadens samtliga åtta ridskolor drivs i privat regi. Sex ridanläggningar (inklusive Ågesta) ägs av Stockholms stad. Unikt för dessa ridskolor är även att hyresavtal är upprättat direkt mellan ridskolan och kommunen utan en förening som mellan-arrendator/hyresgäst. Majoriteten ridskolor drivs av ideella föreningar. Utmärkande för ideell verksamhet är att den saknar vinstsyfte och att verksamheten till del finansieras av medlemsavgifter. Klubbens rörelseinkomster är skattefria om de till huvudsaklig del kommer från verksamhet som har ett naturligt samband med föreningens allmännyttiga ändamål. Klubbdriven verksamhet är inte momspliktig i och med att verksamheten är undantagen från skatteplikt. Om klubben disponerar/hyr anläggningen av kommunen och arrenderar ut den till arrendator, står klubben för den ideella delen av verksamheten medan arrendatorn står för den affärsmässiga. Arrendatorn är skattepliktig för denna del av verksamheten, och privatdrivna ridskolor tar ut 6 % i utgående moms på den del som är idrott. Enligt Riksidrottsförbundet (RF) är endast ideell förening berättigad till lokalt aktivitetsstöd. För att ridverksamheten skall uppfylla reglerna för LOK-stöd fordras enligt RF att ridskolans elever betalar ridavgifterna till klubben, och att klubben i sin tur köper lektioner från arrendatorn och redovisar till RF. Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun 11

Ridklubbar i Huddinge kommun I kommunen finns sammanlagt 8 aktiva ridklubbar som har kontakter med Kultur- och fritidsförvaltningen. 4 av dessa driver eller samverkar med en ridskoleverksamhet. Ridklubbar med ridskolor är: Antal medlemmar Gladö Ridsällskap 394 Gömmargårdens Ridsällskap 304 Sundby Ridklubb 358 Ågesta Ridklubb 994 (Bosatta i Huddinge 255) Totalt medlemsantal 2 050 Ridklubbar med kollektivstallsverksamhet är: Enlidens Ryttarklubb 101 (Glömsta Ryttarförening) vilande Gullarängens Ridsällskap 52 Juringe Ridsällskap 48 Orlångens Ridsällskap 47 Totalt medlemsantal 248 Sammanfattande intryck av ridskolorna inom Huddinge kommun Vid besök av anläggningarna/klubbarna upprättades enkla besöksprotokoll. Dessa återfinns i en senare del av häftet. Det skall slås fast att samtliga ridskolor i kommunen håller en hög nivå vad gäller hästhållning, utbildning, bemötande och kvalitet. Skillnaden i ridavgifter är måttlig. De föreningsdrivna ridskolorna har dock lägre avgifter än de privatdrivna. Variationen ligger i anläggningarnas storlek, standard och renoveringsbehov. 12 Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun

Inom kommunen finns fyra ridskolor. En av dessa, Ågesta Ridskola, ligger i Huddinge kommun, men anläggningen ägs av Stockholms stad som 2010 lät bygga om och renovera hela anläggningen. Anläggningen omfattar i dag toppmoderna stallar för 72 hästar, två isolerade ridhus, och mycket fräscha serviceutrymmen. Klubben har c:a 1000 medlemmar varav c:a 25 % är barn och ungdomar bosatta i Huddinge kommun. Arrendet för hela anläggningen som ridskolan betalar till Stockholms stad är 500 000:- per år. Det åligger arrendatorn hålla intilliggande markområden betade av nötboskap, vilket kräver vissa arbetsinsatser men samtidigt genererar intäkter genom köttproduktion. Ågesta Ridklubb har sitt säte i Huddinge kommun. Genom bidrag från Stockholms kommun har ridskolan nu permanent fått en fritidsledartjänst på halvtid. (Se vidare sid 34). Övriga tre ridskoleverksamheter bedrivs i lokaler som hyrs ut av Huge Fastigheter AB. Uthyrningen sker i huvudsak till Kultur- och fritidsnämnden. Verksamheten vid Gladö Ridskola bedrivs i mycket enkla och delvis nedgångna lokaler. Ridhuset är oisolerat och med måtten 20 x 40 m. Serviceutrymmen såsom omklädnadsrum duschar saknas nästan helt eller har en standard och belägenhet som gör att de inte används. För denna anläggning betalar Kultur- och fritidsförvaltning till Huge, tills nu, en hyra på 589 066:- per år. Från 2013-01-01 är hyran 1. 313 000: - Föreningen betalar en hyra på 38 000: - samt arrenderar närliggande betesmark av Naturvårdsavdelningen. (Se vidare sid 22). Den anläggning Gömmargårdens Ridskola delvis disponerar stod klar år 2000. Anläggningen uppfördes, för att ge uppstallningsmöjligheter till hästägare i Juringe Ridsällskap. Därvid byggdes även stall för en ridskola och utrymmen för vissa lantbruksrelaterade djurslag samt smådjur. Anläggningen - Ridskolan - har ett trevligt läge men är underdimensionerad för de två ridklubbar som skall samsas där. Omklädnadsrum, personalutrymmen etc. saknas. För hela anläggningen betalar Kultur- och fritidsförvaltningen 623 818:- (2010). Från 2013-08-01 är hyran satt till 2. 143 000:-. Juringe Ridsällskap betalar enl. kommunen 147 000: - för den del som disponeras för privathästuppstallningen. Juringe Ridsällskap disponerar ridhuset den tid det ej nyttjas av ridskolan. (Se vidare sid 26) Vad avser hyresförhållanden och dispositionsrätt för Sundby Ridskola är bilden splittrad. Ridskolan, Mats Mellberg, hyr stallbyggnaderna - inklusive tillhörande serviceutrymmen - direkt av Huge. Kultur- och fritidsförvaltningen hyr ridhuset (nu 20 x 60 isolerat) av Huge till en kostnad av 427 362:- (2010). Från 2013-07-01 är hyran satt till 834 000: -. Ridklubben disponerar ridhuset till en hyreskostnad av 100 000: - per år. Ridskolan hyr ridhuset av ridklubben. Årshyra 60 000: - samt 50 % av elkostnaden. Stallbyggnaden har underhållits väl av ridskolan men håller delvis en mycket låg standard. Ridskolan förhyr även kringliggande mark av Naturvårdsenheten. (Se vidare sid 30). Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun 13

Kollektivstall - Naturvårdsavdelningen Huddinge kommuns Naturvårdsavdelning ansvarar för, bland annat, naturreservaten inom kommunen. Vidare förfogar avdelningen över ett antal av kommunens jordbruksfastigheter och andra fastigheter. Jordbruksfastigheterna, eller delar av dessa, hyrs i ganska stor omfattning ut till privatpersoner, ridsällskap och andra sammanslutningar, för uppstallning av hästar. Avdelningen har även låtit uppföra ridhus, samt senast en komplett ridanläggning, avsedda för utarrendering eller uthyrning till hästverksamheter. Naturvårdschefen uppger som motiv till uppförande av ridhus, ny anläggning mm att detta avlastar trycket på känsliga naturområden och minskar konflikterna med övrigt friluftsliv. Riktigheten i detta kan inte ifrågasättas. De fastigheter som Naturvårdsavdelningen arrenderar eller hyr ut för ridverksamhet håller som regel en god standard och uthyrningen sker till marknadsmässiga och rimliga hyror för jordbruksfastigheter av detta slag. Naturvårdsavdelningen har senast uppfört och bekostat en ny anläggning i Lövsta. En investering på 16 18 miljoner. Komplett fräsch anläggning där ridhuset 20 x 60 m nu får ett underlag av lyxmodell. Denna ridanläggning ingår i ett gårdsarrende där arrendatorn betalar en arrendeavgift på 150 000:- första året och därefter 300 000: -/år + viss uppräkning. I arrendatorns åtagande ingår att hålla får på kommunens mark samt att driva ridanläggningen. Detta skall ske som inackorderingsstall de första 5 åren och (efter ett senare inskrivet avtal) därefter även som ridskola. Uppstallningsavgiften skall utgöras av en kallhyra på 2.500: -/mån och en total inackorderingskostnad 4 400: -. Osäkert om Naturvårdsavdelningen deltagit i denna prissättning. Hästägarna i Enlidens nuvarande stall skall beredas förtur till 12 boxar, men troligen kommer detta endast att utnyttjas av en hästägare. Naturvårdsavdelningen har även anlagt ridvägar i anslutning till befintliga stall. Anlagda ridvägar och slingor skyddar känslig natur, minskar risken för konflikt med övrigt friluftsliv, är positivt för alla kategorier av ryttare och ökar säkerheten för såväl ryttare som hästar. Väl underhållna ridvägar får därmed ses som en viktig kommunal satsning. 14 Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun

Av Ronneby kommun nyligen uppförd anläggning. Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun 15

Ridklubbar med kollektivstall inom kommunen, varav en del är hyresgäster hos Naturvårdsavdelningen. Enlidens Ridklubb hyr stallbyggnad, med 15 boxplatser, av Naturvårdsavdelningen. Årshyran, 46 740: - är satt med hänsyn till att föreningen själv bekostat boxinredningen i stallet, som är en äldre byggnad. Naturvårdsavdelningen bekostade ett nytt tak. Stallet skall vara utrymt 1 februari 2014 då en skola skall byggas på platsen. (Se vidare sid 38). Som tidigare nämnts har Naturvårdsavdelningen nu uppfört en närliggande modern ridanläggning med ridhus. Anläggningen var tänkt att ersätta Enlidens nuvarande stall. Retroaktivt har beslut tagits att anläggningen framgent skall rymma en ridskola. Gullarängens Ridsällskap har ett kollektivstall som ligger på privat mark och hyrs av ett privat bolag. Ridsällskapet har i denna del inte något avtal med kommunen. Det kan ifrågasättas om den verksamhet föreningen säger sig bedriva inte kräver ett tillstånd enligt Djurskyddslagens 16. (Se vidare sid 41). Juringe Ridsällskap har i dag inget avtal med Naturvårdsavdelningen, som dock bekräftar den historiska bakgrunden vad gäller föreningens tidigare och nuvarande stallar. Hästar som ägdes av medlemmar i Juringe Ridsällskap stod uppstallade i ett fallfärdigt stall på en närliggande gård, ägd av kommunen men utarrenderad till en jordbrukare. Juringe Ridsällskap var hyresgäster hos arrendatorn. Då detta hyresförhållande skulle upphöra uppförde kommunen anläggningen vid Juringe/Gömmargården som kompensation till hästägarna i Juringe Ridsällskap och öppnade samtidigt möjligheten för Gömmargårdens Rid- och friluftsförening (senare Ridsällskap) att bedriva ridskoleverksamhet, tillsammans med visst hållande av landsbygdsdjur och smådjur. Juringe Ridsällskap uppges ibland understryka att den nuvarande anläggningen främst uppförts för dem och de därmed bör ha ett stort inflytande över anläggningens nyttjande. Juringe Ridsällskap betalar i dag en hyra till Kultur- och fritidsförvaltningen på 147 000: - per år för 15 boxplatser. (Se vidare sid 45). Orlångens Ridsällskap har ett hyresavtal med Naturvårdsavdelningen som omfattar stall med 16 boxar samt ett ridhus 20 x 60 m uppfört av Naturvårdsavdelningen 2001. Föreningens årshyra för anläggningen är f.n: 324 276:-/år och omfattar att kommunen ombesörjer borttransport av gödsel. (Naturvårdsavdelningen hyr även ut en intilliggande stallbyggnad med, 12 boxar, till Mörtsjöns Hästvänner till en kostnad av 144,684:- inklusive borttransport av gödsel. Dessa hästägare har dock ingen förening med koppling till Kultur- och fritidsförvaltningen, vad jag funnit). 16 Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun

Orlångens Ridsällskap har inga aktiviteter som vänder sig allmänheten eller till medlemmar, som inte har egen häst. Klubbens verksamhet blir därmed renodlad med inriktning på medlemmarnas uppstallning, träning och tävling. I konsekvens därmed söker föreningen inga kommunala bidrag för sin verksamhet utöver ett blygsamt aktivitetsstöd. (Se vidare sid 48). Ridskoleverksamhet medlemsuppstallade hästar Att utredningen pekar på Huddinge kommuns ovanligt generösa inställning till uppstallning av privatägda hästar skall inte tolkas som att av medlemmar privat ägda hästar inte kan eller skall uppstallas i av kommunen ägda anläggningar. Vid en majoritet av Sveriges ridskolor uppstallas även av medlemmarna, privat, ägda hästar. Här utgör ridskolorna inom och nära Stockholms stad ett undantag. Denna medlemsuppstallning ser kommunerna i regel positivt på, förutsatt att uppstallningsavgiften täcker föreningens samtliga därav uppkomna kostnader. Medlemsuppstallade hästar innebär att föreningen får en fast intäkt på årsbasis, antalet hästar vid anläggningen ökar vilket, i vissa intervall, ger underlag för större andel fast anställd personal, kontinuerlig närvaro av äldre kunniga medlemmar samt fler hästar vid anläggningen. Barn och ungdomar kan umgås med och/eller se även dessa hästar och med deras ryttare som kunskapsförmedlare och idoler. Samtidigt innebär medlemsuppstallade hästar ofta ett avsevärt merarbete för personalen. Då kommuner i dag uppför särskilda stallar för medlemsägda hästar sätts i regel en mycket marknadsmässig hyra för dessa stallar under det att de ridhus och stallplatser som uppförs för ridskolans lektionshästar upplåts hyresfritt eller till mer symboliska hyresbelopp. Att en kommun uppför eller subventionerar anläggningar för enbart privat medlemsägda hästar på det sätt som sker i Huddinge kommun, förekommer normalt inte. Att tillgång på ridanläggningar med ridbanor, ridhus, och hårdgjorda inhägnader minskar slitaget på kringliggande markområden är ett faktum, men föranleder inte ett kommunalt engagemang, och i varje fall inte med kommunala subventioner, så länge föreningen inte driver en ridskoleverksamhet som vänder sig till allmänheten dvs. kommunens barn och ungdomar. Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun 17

Värdet av väl fungerande ridskoleverksamheter En grundläggande frågeställning bakom kommunens översyn av ridsportverksamheten i Huddinge bör ha varit: Hur ser situationen ut för alla de flickor som vill ägna sig åt hästar och ridning inom kommunen och vad kan vi göra för att stödja denna verksamhet? Svaret på dessa frågor är att det stora flertalet flickor rider vid en ridskola. Kommunens ridskolor fungerar väl vad gäller drift och verksamhet men de tre ridskole-anläggningar som ägs av kommunens fastighetsbolag har en mycket låg standard och/eller är kraftigt underdimensionerade. Detta har blivit än mer uppenbart på senare år då standarden på andra fritidslokaler ökat påtagligt. Med förbättrad standard, utan ökade ridavgifter, skulle besöksfrekvensen och ridningen kunna öka avsevärt. Så även fritidsgårds- och integrationsverksamhet liksom ridning för funktionshindrade. Dock behöver ridklubbar med en allmännyttig verksamhet ett kommunalt stöd. Ridskolor i Stockholms län som fått upprustade lokaler har fått en kraftigt ökad verksamhet t.ex. Ågesta och Täby. Motsvarande utveckling ses i övriga landet. Förslag till åtgärder - anläggningsfrågan För omvärden ter sig kommunens prioriteringar stundtals märkliga då man inte uppfattar att olika ridklubbar samverkar med olika kommunala förvaltningar. Ridskoleklubbarnas anläggningar förvaltas av Huge och ställs till förfogande av Kultur- och fritidsförvaltningen, låt vara till låg eller ingen kostnad, men förvaltningen betalar avsevärda belopp till ett kommunalt fastighetsbolag. Ryttare med egna hästar står vid anläggningar som förvaltas av Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen genom Naturvårdsavdelningen. Dessa stallar må vara av varierande standard men hyressättningen har anpassats därefter. Att Naturvårdsavdelningen uppfört en helt ny ridanläggning, som inte initialt är ämnad för den allmännyttiga verksamhet som en ridskola innebär, måste ses som ovanligt. 18 Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun

Med tanke på ridskolornas låga standard kan en jämförelse mellan Naturvårdsenhetens och Huges hyressättning även göras utslaget per häst och år. Efter Huges, för 2013 aviserade, hyreshöjningar kommer skillnaden här att än mer synliggöra det orealistiska i Huges hyressättning och därmed även i nuvarande situation vad avser Huddinges ridskoleanläggningar. Som framgår av rapporten uppfattar idag, såväl utredaren som allmänheten, en påtaglig brist på samordning vad gäller kommunens satsningar på ridverksamheten. Det är utredarens uppfattning att det första steget vad gäller stöd till flickors möjlighet att utöva ridning inom Huddinge kommun skall vara att säkerställa att de tre ridskoleanläggningar som finns inom kommunen: Gladö, Gömmargården, (ev. Lövsta), och Sundby får en standard, storlek, tillgänglighet, löpande underhåll och ekonomiskt stöd som tillkommer en modern svensk ridskola. Detta utan att ridklubbarnas styrelser belastas med ett anläggningsansvar för vilket de i regel saknar såväl kompetens som motivation och utan att Kultur- och fritidsnämndens budget belastas med än mer oproportionerliga hyror. Ridskoleanläggningarna ligger i, eller nära, naturreservat och riskolorna arrenderar eller hyr i dag mark av Naturvårdsavdelningen, som även upplåter mark, stigar och vägar för ridning. Naturvårdsavdelningen hyr i dag ut ett stort antal stall- och jordbruksfastigheter till privatpersoner och jordbrukare. Avdelningen besitter kunskap om såväl miljö, stallbyggnader som djurhållning. Utredaren ser därför som en förstahandslösning att ridanläggningarna vid Gladö, Gömmargården och Sundby, efter politiska beslut, överförs att förvaltas av Naturvårdsavdelningen. Kultur- och fritidsförvaltningen arrenderar/hyr därefter anläggningarna för ridklubbarnas räkning. Naturvårdsavdelningen får därmed ett samlat övergripande ansvar för anläggningar där djurhållning sker på kommunal mark och djurägarna får en, gemensam, part att samverka med. Huge som fastighetsbolag kan inte förväntas ha erforderlig kompetens att handha denna verksamhet och hyressättningen för dessa - i en del fall synnerligen enkla - fastigheter kommer genom bolagsformens vinstkrav att bli orimlig. Lokalfrågorna för ridklubbarna i Huddinge kommun bör skyndsamt lösas Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun 19

Förslag till åtgärder - övrigt Utredaren noterar, i likhet ned andra undersökningar, att ridsport som aktivitet för flickor inte har nått samma volym i Huddinge som i flertalet andra svenska kommuner och håller för troligt att detta bland annat har sin grund i bristande anläggningsstandard samt att de ekonomiska satsningar som görs genom Kultur- och fritisnämnden inte i tillräcklig utsträckning kommer den direkta ungdomsverksamheten tillgodo. Av Hugo Blom m.fl. I rapporten Översyn av kommunens samlade stöd till föreningslivet i Huddinge Kommun daterad 2012-11-19 framgår att: De största flickidrotterna i Huddinge 2010 var: Fotboll 52 639 deltagartillfällen utgörande 22,1 % flickverksamhet av den totala verksamheten. Ridsport 41 037 deltagartillfällen utgörande 17,2 % flickverksamhet av den totala. Översynens kommentar: Som synes är fotbollen inte bara kommunens klart största idrott utan även den utan konkurrens största flickidrotten. Det är vanligt i många kommuner att fotboll toppar listan över flickidrotter men det är inte vanligt att avståndet ner till ridsporten är så stort. Vad gäller innehållet i ridklubbarnas egen verksamhet lämnas inga förslag här utan den förväntas bedrivas i enlighet med medlemmarnas egna önskemål. Svenska Ridsportförbundet hjälper ridklubbarna med ett stort antal projekt bl.a. inom ramen för Idrottslyftet. Önskemål om ytterligare ett ridhus har, med varierande kraft, framförts från de föreningar som driver eller samverkar med ridskoleverksamhet. Utredaren vill med kraft understryka att i varje fall flertalet av ridskolorna har detta behov och att dubbla ridhus för ridskolor med 20 Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun

denna verksamhet och volym inte är att se som en lyx, utan fullt realistiskt då den tid som står till buds för barn och ungdomar att rida är begränsad. (I regel 16.00 20.00 vardagar). Nästan samtliga ridskolor i kommuner som gränsar till Huddinge har i dag tillgång till två ridhus. Ridklubbar med ridskoleverksamhet har framfört önskemål om stöd i form av att ha en fritidsledare knuten till anläggningen. I en framtida satsning på flickidrotter i Huddinge bör detta beaktas. Många ridklubbar i landet arbetar i dag integrationsbefrämjande aktiviteter, bland annat med hjälp av medel från Idrottslyftet. Kommunen uppmanas på allt sätt stödja föreningar som vill genomföra sådana projekt och därmed skapa ökat intresse och kunskap om djur och djurhållning. Utredarens rekommendation är att Huddinge kommun hörsammar av nästan samtliga föreningar framförda önskemål om anlagda ridvägar. Sådana vägar och slingor skyddar känslig natur, minskar risken för konflikt med övrigt friluftsliv, är positivt för alla kategorier av ryttare och ökar säkerheten för såväl ryttare som hästar. Väl underhållna ridvägar får därmed ses som en viktig kommunal satsning. Utredaren föreslår att diskussioner om andra kommunala satsningar anstår till dess att, främst ridskoleklubbarnas, basbehov säkerställts. Strömsholm den 18 januari 2013 Ulf Wilken Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun 21

GLADÖ RIDSÄLLSKAP/RIDSKOLA Besök genomfört måndag den 8 oktober 2012 kl. 13.00 15.00 Föreningens namn: Gladö Ridsällskap Organisationsnummer: 812800-8318 Adress: Gladö Stallväg1 141 91 Huddinge Föreningens talesman vid intervjun: Linda Mårtensson ordf. Telefon nr 0737 31 95 05 Christine Knutsson Ridskolechef anställd 1999 Utb. RIK 97-98 Föreningen bildades år: c:a 1987 Medlemsantal i dag: 487 (394) Medlemsantal som högst c:a 487 år Åldersfördelning: 5 18 år 313 19-64 år 172 64-2 Könsfördelning: 98% / 2% Uppskattat antal hästar/ponnyer som ägs av medlemmar och uppstallas i kommunen: 10 + ridskolan. Föreningen äger och driver Ridskola: Gladö Ridskola I föreningens stall/ar uppstallas: 33 st. hästar Stallet har plats för: 34 st. hästar Föreningen hyr stall/ridhus av: Huddinge kommun gm Huge Klubbens hyra: 38.000:- Huddinge kommuns hyra till Huge: 589 066 (-38.000:-) 551 066:- Stallet/stallarna är ursprungligen uppförda för hästar. Stall I byggt år: 1972 Stall II byggt år: 2001 Stallarnas standard och storlek: 15 spiltor 19 boxar. Stallarna utgörs av tre sektioner varav ett Utestall främst för personalhästar. Stallarna för lektionshästar har en för dagen tillfredställande standard. Krav kan i framtiden komma på att spiltorna byggs om till boxar vilket reducerar antalet hästplatser med c:a 60% av de 15 spiltplatserna. Sadelkammare och spolplats finns. Ridhuset uppfört år: 1998 Ridhuset storlek och standard: 20 x 40m Oisolerat med mindre kafeteria på bortre kortsidan. Ridhuset kan anses litet med tanke på verksamhetens omfattning. Ridhuset kommer att kräva renovering inom en 10-årsperiod. Isolering och tillbyggnad/förlängning alternativt ytterligare ett ridhus skulle göra att anläggningen når ett genomsnitt för svensk ridskoleverksamhet, så som den ser ut i dag. 22 Besöksprotokoll

Serviceutrymmen, omklädnad, dusch etc. standard och storlek: Detta är (tillsammans med vissa ytterområden, omedelbart utanför stallarna,) det mest eftersatta delen på anläggningen. Duschar, omklädningsrum och fräscha toaletter saknas vid anläggningen. En handkapptoalett, där dörren vetter direkt mot stallgången, har en duschslang men avsaknaden av förrum/omklädnadsrum gör den oanvändbar för ändamålet. En fristende bod med ett rum fyllt med garderober används till nöds av ungdomarna för klädbyte. Denna bod saknar såväl vatten som avlopp. Klubbutrymmenas standard och storlek: En mindre lektionssal finns på stallets skulle, men denna besöktes ej. Lektionssalens placering är mycket otillgänglig. I övrigt utgörs klubbutrymmena av läktarens kaffeteriadel, vilken är trivsam men liten och i behov av renovering. Fastigheterna ägs av: Huddinge Kommun (Huge) Marken ägs av: Huge vad gäller stallets närområde. Därutöver hyr/arrenderar klubben 6 ha närliggande mark av Naturvårdsenheten för sommarbete. Årskostnad 6.187: -, vilken kommer att justeras upp 2013. Personalutrymmenas standard och storlek: I det närmaste obefintligt. Arrangerar föreningen tävlingar? Typ: Lämpligt område för parkering saknas. ja nej Lokaltävling: Ponny Hoppning 1/år Lokaltävling: Dressyr 1/år (Detta behöver dock ej åtgärdas UW) Antal föreningsmedlemmar som innehar tävlingslicens c:a 30 st. Är lokalerna anpassade för personer med funktionsnedsättning? Lektionssal och kaffeteria går ej att nå. I övrigt begränsas tillgängligheten av markens beskaffenhet kring anläggningen. Föreningens omsättning/år c:a 3,5 milj. Övrig drifts och fastighetskostnader: El-kostnader: 148.113:- Intäkt av statligt LOK-stöd/år : c:a 95 000:- inklusive Gårdsstöd från Jordbruksverket. Intäkt av kommunalt LOK-stöd/år: 53.340:- Ridskolans omsättning/år: 3,5 milj. D.v.s. detta är i allt väsentligt klubbens totale verksamhet. Kort beskrivning av verksamheten och dess omfattning: Välfungerande, klassisk, ridskoleverksamhet med engagerad styrelse och personal. Utbudet vänder sig till såväl barn, ungdomar, som vuxna. Resursutnyttjandet vad gäller hästarna ligger över genomsnitter i landet men skulle kunna öka något. Tillgänglighet: Närhet till offentliga kommunikationer: Busshållplats vid stora vägen 10 min gångväg till stallet. Besöksprotokoll 23

RIDSKOLA Antal hästar tot: 33 Varav ridskolehästar: 30 Ponnyer: 15 Ridhästar: 15 Antal uppsittningar / vecka: 375 Ridskolehästarna går i snitt: 12,3 lekt/vecka Uppskattat antal uppsittningar/vecka under 2002 2006: 380 (oförändrat) Erbjuds separat teoretisk utbildning? ja nej Någon vecka per termin då hästarna vilar. Erbjuds teoretisk utbildning i anslutning till ridlektion? ja nej Finns verksamhet för ryttare med funktionsnedsättning? ja nej 21 st./vecka i 3 grupper Kan ridskolan i dag bereda plats för alla som önskar rida? ja nej Finns kölista ja nej Finns skolsamverkan? ja genom Idrottslyftet. Olika skolor, dock ej den mest närliggande. Samhälle och integration. Lektionspriser: Juniorer/45 minuter 170: - Terminsbetalning Seniorer/60 minuter 235: - Terminsbetalning Hur stor del av föreningens LOK-stöd hänför sig till ridlektioner? 90 % Personal antal: 4 (+ 3) Motsvarande 4,5 heltidstjänster Personal: Ridskolechef: Instruktörer: VERKSAMHETEN Verksamhetens inriktning: Ridskola som vänder sig kommunens innevånare, alla kategorier. Tävlingsverksamheten begränsad av naturliga skäl. Christine Knutsson Level II RIK 1997 1998 41 år Anställningsår 1999 3 st. vilka genomgått Hippologutbildning/ högskoleutbildning SLU FÖRENINGENS ÖNSKEMÅL OCH SYNPUNKTER PÅ KOMMUNEN 1. Belysning av tillfartsväg gångväg. Kräver endast ett par stolpar. 2. Dränera och hårdgöra de rasthagar som är lägst belägna 3. Isolerat ridhus + förlängning 20 m. 4. Serviceutrymmen, omklädnadsrum, dusch. 5. Deltidsanställd fritidsledare för teori, läxhjälp mm. 6. Rid stig/rid slinga iordningställs runt området 24 Besöksprotokoll

UW:s iakttagelser: Väl fungerande seriös ridskoleverksamhet med kompetent personal och troligen dito styrelse. Förefaller dock något hemmablinda vad avser anläggnings standard och har fullt upp med att få den dagliga verksamheten att fungera. För att lyftas till en rimlig nivå och för att möta såväl dagens- som framtidens krav krävs en investering i markarbeten och dränering, asfaltering av några ytor samt en tillbyggnad av en servicedel i stallets omedelbara närhet. Helst sammanbyggt med stallet- eller inrymd i ett nytt ridhus som komplement till det befintliga. För en ridskola av denna storlek är detta fullt realistiskt och skulle möjliggöra en ökad verksamhet med två parallella lektioner under de få timmar som är möjliga för barn och ungommar eftermiddag och kväll. Klubbens egna önskemål mycket berättigade. Förefaller antalet hästar lämpligt för verksamheten? Ja, i huvudsak Hästarnas skick och kondition: God Hästhållningen: God Kvalitétsbedömning munderingar: Tillfredställande men kan ökas. Standard stallar: Godtagbar Stallarna kräver renovering inom: 5-7 år Standard ridhus: Upprustning krävs Standard ridhusbotten: Normal förnyelse Tillgång och standard serviceutrymmen: Undermålig Standard utetridbanor: Tillfredställande Arbetsmiljö inne i stall: Tillfredställande Gödselhantering i stallet: Tillfredställande Övergripande intryck av anläggningen: Trevligt belägen men aldrig helt färdigställd, plottrig, vilket gör den arbetskrävande och såväl personal som medlemmar kommer att ägna tid åt fel saker. UW:s sammanfattade uppfattning om verksamheten och ev. förslag till stöd: Väl fungerande ridskole- och föreningsverksamhet som för dagen går runt med begränsade resurser. Detta måste ses som en bra barn- och ungdomsverksamhet som ligger helt i linje med vad en kommun bör stödja. Anläggningen även väl lämpad för integrationsbefrämjande satsningar. Ulf Wilken Besöksprotokoll 25

GÖMMARGÅRDENS RIDSÄLLSKAP / RIDSKOLA Besök genomfört tisdagen den 26 oktober kl. 14.00 16.00 Föreningens namn: Gömmargårdens Ridsällskap Organisationsnummer: 802409-4172 Adress: Långängskroken 4 141 75 Kungens Kurva Föreningens talesman vid intervjun: Petra Karlsson-Ekström Telefon nr 0733 63 22 83 Agneta Bruun Ridskolechef 08 711 05 35 Föreningen bildades år: Medlemsantal i dag: 1995 då som Gömmargårdens Rid- och Fritidsförening 280 (Brutet räkenskapsår) Medlemsantal som högst c:a 304 år 2012 Åldersfördelning: 5 18 år 198 19 64 år 101 Könsfördelning: 96 % / 4 % Uppskattat antal hästar/ponnyer som ägs av medlemmarna och uppstallas i kommunen: c:a 15 Föreningen driver Gömmargårdens Ridskola Samverkar kring kollektivstall ja nej Samlokaliserat med kollektivstall Juringe Ridsällskap I föreningens stall/ar uppstallas: 20 st. hästar Stallet I har plats för 16 st hästar Stall II har plats för 4 st hästar Föreningen hyr stall/ridhus av: Huddinge kommun gm Huge Föreningens hyra: 0:- Huddinge kommuns hyra till Huge : 623 818:- för hela anläggningen. Juringe betalar 1.400:-/mån för 15 st. boxar 252 000:- Kommunens uppgift: 147 000:- Förutsatt att uppgifterna är korrekt uppfattade betalar Kultur- och Fritidsförvaltningen 371 818 för ridskoledelen Hagmark undantogs, och ridbanan flyttades 2009. Föreningen säger sig nu ha ett avtal med Huge vilket motsägs av överlämnade avtal. Föreningen arrenderar hagar av Huge för 0:- men har att underhålla staket och växtlighet. Stallet/stallarna ursprungligen uppförda för hästar. Stall I byggt år: 2000 Stall II byggt år: 2000 Stallarnas standard och storlek: 16 + 4 boxar. Standard OK men enkel. Spolspilta i separat utrymme utomhus. Spolplats tillkom som kompensation för minskad markyta. 26 Besöksprotokoll

Ridhuset uppfört år: 2000 Renoverat: 2004 Isolerat Ridhuset storlek och standard: 20 x 40 m Isolerat Serviceutrymmen, omklädnad, dusch etc. standard och storlek: Klubbutrymmenas standard och storlek: Lektionssalar och kaffeteria: Endast ett duschrum för ombyte Saknas Det enda som finns är en liten, trevlig, kaffeteria Personalutrymmenas standard och storlek: Saknas Arrangerar föreningen tävlingar? Typ: ja nej 1 2 Reg. Dressyr/år Antal föreningsmedlemmar som innehar tävlingslicens c:a st. Är lokalerna anpassade för personer med funktionsnedsättning? ja nej Uppstallningskostnad för medlemsägd häst? Uppgiften saknar relevans Föreningens omsättning/år Övrig drifts och fastighetskostnader: Intäkt av statligt LOK-stöd/år 87 000:- Intäkt av kommunalt LOK-stöd/år 47 008:- Ridskolans omsättning/år (Gäller föreningsdrift) 2,2 milj. 2,3 milj. Underhåll av hagmark och stängsel samt underhåll av uteridbana och ridhusunderlag Kort beskrivning av verksamheten och dess omfattning: Medelstor, mycket väl fungerande, ridskola med kompetent personal och välskötta hästar. Verksamheten begränsas av tillgång till ridhustid till följd av samlokaliseringen. Tillgänglighet: Närhet till offentliga kommunikationer: Förhållandevis centralt belägen RIDSKOLA Antal hästar tot: 20 Varav ridskolehästar: 19 Ponnyer: 7 Ridhästar: 12 Antal uppsittningar / vecka: 300 Ridskolehästarna går i snitt: 15,8 lekt/vecka Uppskattat antal uppsittningar/vecka under 2002 2006 Som nuvarande Besöksprotokoll 27

Erbjuds separat teoretisk utbildning? Erbjuds teoretisk utbildning i anslutning till ridlektion? Finns verksamhet för ryttare med funktionsnedsättning? Kan ridskolan i dag bereda plats för alla som önskar rida? Finns kölista? Lektionspriser: ja nej omfattning beroende på medlemmarnas ålder ja nej ja nej en lekt/vecka 4 6 deltagare ja nej ja nej för vissa kat. Juniorer/45 minuter 165:- Terminsbetalning 3 960:- Juniorer/60 minuter 186:-Terminsbetalning 4 480:- Seniorer/60 minuter 230:- Terminsbetalning 5 520:- Hur stor del av föreningens LOK-stöd hänför sig till ridlektioner? 100 % Personal antal: 4 Motsvarande 3,25 heltidstjänster VERKSAMHETEN Verksamhetens inriktning: Medelstor, mycket väl fungerande ridskola, med starkt focus på just ridskoleverksamheten. Väl belägen, men begränsad bland annat pga. samlokaliserad hästverksamhet. FÖRENINGENS ÖNSKEMÅL OCH SYNPUNKTER PÅ KOMMUNEN 1. Större lokaler, lektionssal, uppehållsrum. 2. Mer verksamhetstid i ridhus (Juringe RS blockerar ridhustid) 3. Fritidsledare, möjlighet mellanmål etc. 4. Underhåll av ridväg, nu blivit cykelväg. 5. Huge höjd hyra = högre ridpriser (Uppfattar kommunen som negativ) UW:s iakttagelser: Förefaller hästmaterialet lämpligt för verksamheten? Hästarnas skick och kondition: Hästhållningen: Kvalitétsbedömning munderingar: Standard stallar: Standard ridhus: Standard ridhusbotten: Tillgång och standard serviceutrymmen: Standard utetridbanor: Arbetsmiljö stall: Ja God God Bra Tillfredställande men underdimentionerat Stallarna kräver renovering inom 10 år God OK Allt för begränsat God 28 Besöksprotokoll

Gödselhantering i stallet: Övergripande intryck av anläggningen: Tillfredställande Trevlig men underdimentionerad för verksamheten UW:s sammanfattade uppfattning om verksamheten och ev. förslag till stöd Mycket välfungerande ridskoleverksamhet. Låg prissättning i förhållande till kvalitén och en god nyttjandegrad av hästarna gör att ridskolan måste sägas utgöra en ovärderlig tillgång för barn, ungdomar och vuxna i denna del av kommunen. Kommunledningens tidigare prioriteringar svårförståeliga för undertecknad. Besöksprotokoll 29

SUNDBY RIDKLUBB/RIDSKOLA Besök genomfört måndag den 15 oktober 2012 kl. 14.00 16.00 Föreningens namn: Sundby Ridklubb Organisationsnummer: 812800-2642 Adress: Sundby Gård 141 91 Huddinge Föreningens talesman vid intervjun: Per Styf Telefon nr 0709 22 30 06 Mats Mellberg ägare ridskolan 0708 11 75 35 Föreningen bildades år: 1972 Medlemsantal i dag: 358 (301 ridande) Medlemsantal som högst c:a 2012 år Medlemsantalets ökning beroende på ändrad redovisning/ny ordförande Åldersfördelning: 5 18 år 300? 19 64 år 58? Könsfördelning: 95% / 5% Uppskattat antal hästar/ponnyer som ägs av medlemmarna och uppstallas i kommunen: 5 Driver/samverkar med ridskola JA Ridskola: Sundby Ridskola I föreningens stall/ar uppstallas Stallet har plats för Stallet ägs av Huge hyrs ut till Sundby Ridskola hyra (förhandlas f.n.)??? Ridhuset: Kultur- och fritidsförvaltningens hyreskostnad: 38 st. hästar 38 st. hästar Kommunen förhyr ridhuset från fastighetsägaren (Tomtberga Fastigheter AB) Huge. 427 362:-/ år. Ridklubbens hyra till Kultur- och fritidsförvaltningen är 100 000: - Ridklubben tecknar eget elabonnemang. Ingen kostnad vatten och avlopp för klubben. Avtalet medför lägre kommunalt aktivitetsstöd. Ridskolan hyr ridhus av föreningen Hyra: Ridskolan hyr viss mark av Naturvårdsenheten för: 60 000: - + 50 % av el-kostnad (12 000: - + moms) 15 000: - per år. 30 Besöksprotokoll

Stallet/stallarna ursprungligen uppförda för hästar ja nej Stall I byggt år Stall II byggt år Stallarnas standard och storlek: Stall I övervägande spiltor + några boxar Stall II 12 boxar i lada, jordgolv. (primitivt provisorium) Ridhuset uppfört år: 1980 och förlängt år 2001 Ridhuset storlek och standard: isolerat och med god standard. Ridklubben byggde ridhuset. Huge köpte sedan detta för 300 000:- Förlängningen (20m) skedde mot löfte om låg hyra. Serviceutrymmen, omklädnad, dusch etc. standard och storlek: Klubbutrymmenas standard och storlek: Lektionssalar och kaffeteria: Tämligen bristfälligt Kräver upprustning Kaffeteria i ridhus, god standard liksom övrig tillbyggnad av ridhus Personalutrymmenas standard och storlek: Tillfredställande men bör renoveras. Arrangerar föreningen tävlingar? ja nej Typ: Lokal/Regional 3 st dressyr 2 st hoppning Uteridbanan endast 20 x 60 m. Planerad utbyggnad 30 x 70 m stoppad pga. regeltillämpningen vad avser utbetalning av LOK-stöd men detta synes nu vara på väg att klaras upp. Antal föreningsmedlemmar som innehar tävlingslicens 28 st. Är lokalerna anpassade för personer med funktionsnedsättning? Ja nej Delvis Föreningens omsättning/år Övrig drifts och fastighetskostnader: Klubben 100 000:- Kafé, Ridhusunderlag, Hinder mm Ridskolan 200 000:- Intäkt av statligt LOK-stöd/år 50 000: - Intäkt av kommunalt LOK-stöd/år 97 832: - Ridskolans omsättning/år (Gäller föreningsdrift) Besöksprotokoll 31

Kort beskrivning av verksamheten och dess omfattning: Välfungerande ponnyridskola som utöver allmän lektionsverksamhet focuserar på att låta mer erfarna elever delta i tävlingar såväl internt som externt. (2012 hade 28 medlemmar ridskoleelever födda 1994 2001 tävlingslicens och gjorde drygt 300 starter på tävlingar med licenskrav, 22 ponnyer har tävlingslicens). Att ridskoleryttare har möjlighet att delta i tävlingar i denna omfattning får anses unikt. Tillgänglighet: Närhet till offentliga kommunikationer: Bra bussförbindelser. Busshållplats utanför anläggningen RIDSKOLA Antal hästar tot: 38 Varav ridskoleponnyer: 30 Övriga: c:a 8 rekrytering mm Antal uppsittningar / vecka: 350 Ridskolehästarna går i snitt: 11 lekt/vecka Uppskattat antal uppsittningar/vecka under 2002 2006: 350 Erbjuds separat teoretisk utbildning? ja nej Erbjuds teoretisk utbildning i anslutning till ridlektion? ja nej Finns verksamhet för ryttare med funktionsnedsättning? ja nej Antal/vecka c:a 10 (Sker i ridklubbens regi, som fått stöd av Viktoriafonden). Kan ridskolan i dag bereda plats för alla som önskar rida? ja nej Finns kölista? ja nej Lektionspriser: Juniorer/minuter 250:- Terminsbetalning ja Ex 20 lekt 5000 Seniorer/minuter Terminsbetalning Hur stor del av föreningens LOK-stöd hänför sig till ridlektioner? 90 % Personal antal: 6 personer Motsvarande 4 heltidstjänster VERKSAMHETEN Verksamhetens inriktning: Ridskoleverksamhet med ponnyer för barn och ungdomar. Visst focus på tävlingsverksamhet och mer erfarna elever ges möjlighet att tävla på ridskolans hästar. FÖRENINGENS ÖNSKEMÅL OCH SYNPUNKTER PÅ KOMMUNEN 1. Huges hyressättning och förhandlingsbud gentemot ridskolan ses som orealistiskt. 2. Klarare ansvarsfördelning vad gäller upplåtelser av byggnader och mark inom området 3. Ytterligare ett ridhus. 32 Besöksprotokoll

Ridskolans önskemål: Utklarade hyresavtal och färre förhandlingspartners. UW:s iakttagelser: Förefaller hästmaterialet lämpligt för verksamheten? Förefaller antalet hästar lämpligt för verksamheten? Hästarnas skick och kondition: Hästhållningen: Kvalitétsbedömning munderingar: Standard stallar: Standard ridhus: Standard ridhusbotten: Huvudstall: Tillgång och standard serviceutrymmen: Standard utetridbanor: Arbetsmiljö stall: Gödselhantering i stallet: Ja Ja God God God Låg ffa sett i ett framtidsperspektiv. Stallarna kräver renovering inom 3 år Gott Behöver bytas. c:a 20 spiltor samt 6 boxar. Lada 12 Boxar Begränsat OK Tungarbetat OK Övergripande intryck av anläggningen: Något ålderstigen underdimensionerad vad gäller serviceutrymmen och i stort behov av om- och tillbyggnad vad gäller stalldelen. UW:s sammanfattade uppfattning om verksamheten och ev. förslag till stöd Seriös ridskoleverksamhet som bedrivs i ganska trivsamma, men ålderstigna, omoderna lokaler, vilka ursprungligen uppförts för helt andra ändamål än nuvarande användningsområde. En äldre lada, med jordgolv, har delvis byggts om till stall. Anläggningen anses troligen värd att bevara i sin nuvarande form, men bör i så fall restaureras och kompletteras med ytterligare en stallbyggnad. Detta skulle möjliggöra uppstallning även av större hästar och kan framgent även komma att bli ett myndighetskrav, om/när lagstiftaren beslutar om en utfasning av uppstallning i spiltor vad gäller hästhållning. Bilden, vad avser upplåtelsen av anläggningen, får ses som splittrad då förening och ridskola hyr/ disponerar olika delar av Huges lokaller och marken därtill förhyrs av Naturvårdsenheten. Den valda lösningen får ses som mycket ovanlig och skapar ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan förening och ridskola som kan bli problematisk. Den leder dessutom till ojämlikhet i förhållande till andra ridskolor i kommunen. Ett naturligare förhållande måste synas vara att stallbyggnaderna, i likhet med ridhuset, disponeras av föreningen, som i sin tur hyr ut till en ridskoleverksamhet. Besöksprotokoll 33