Peter den store Europeiseringen och det ryska imperiets framväxt.
Några årtal 1682 (1689)-1725: Peter I regerar 1700-1721: Stora nordiska kriget 1703: S:t Petersburg grundas 1721-1917: Det ryska imperiet
Peter den store Efter Fjodor III:s död utbryter återigen ett spel om makten. Peter blir krönt till tsar 1682 vid tio års ålder, tillsammans med sin äldre halvbror Ivan. Fram till 1689 styrs landet av Ivans mor, Sofia Aleksejevna.
Peter och Europa Peter kom tidigt under sin uppväxt i kontakt med européer. Han skickar unga adelsmän utomlands för att de ska få utbildning. Under 1697-1698 företar Peter en resa genom Europa, Den stora ambassaden, där han bland annat lär sig skeppsbyggarkonst.
Peters reformer Radikala reformer uppifrån till godo för allmännyttan, eller i statens intressen (på ryska obsjtjeje blago). Målet: En modernisering (europeisering) av landet utan att förändra livegenskapen. En effektiv och centraliserad enhetsstat. Många av reformerna syftade till att öka arméns effektivitet.
Yttre attribut Reformerna började med att ändra yttre attribut. Männen förbjöds bära skägg och man skulle bära kläder av europeiskt snitt. Man ändrade även i tideräkningen och började fira nyår den 1:a januari.
Administrativa reformer Bojarduman ersätts 1711 med Senaten. Efter svensk modell skapas 11 kollegier t.ex. ett krigskollegium, ett kammarkollegium. Landet delas in i 8 guvernement.
Militära reformer Skapandet av ett rekrytsystem. Skapandet av en reguljär armé. Grundandet av den ryska flottan.
Kyrkliga reformer Kyrkans ställning försvagas och inordnas i statsapparaten. Patriarkämbetet avskaffas, den Heliga synoden skapas. De allra mest berusades koncilium Kyrkan får en social funktion och blir en del i ett angivarsystem.
Rangtabellen
Övriga reformer Finansiella reformer för att effektivisera skatteupptaget -> mer pengar till staten. En rysk tillverkningsindustri börjar ta form. Ett utbildningsväsen utvecklas. Reformer i språket och i alfabetet. Sociala reformer: Adeln får tjänstetvång Monarken väljer sin egen tronföljare. Förändringar i livegenskapen nya kategorier
S:t Petersburg börjar byggas 1703 - ett fönster mot väst
Petersburg som text Stadens namn. Stadens vapen. Stadens placering. Stadens kyrkor.
S:t Petersburgs respektive Vatikanens vapen.
Det stora nordiska kriget Slaget vid Narva 1700
Slaget vid Poltava 1709 «Бит, как швед под Полтавой» (Slagen som en svensk vid Poltava)
Freden i Nystad 1721 Sverige förlorar Svenska Ingermanland, Estland och Livland, återfår Finland. Freden markerar slutet på det stora nordiska kriget och början på Rysslands tid som imperium.
Det ryska imperiet 1721 antar tsar Peter titlarna imperator samt fäderneslandets fader (отец отечества). Detta markerar Rysslands självbild som stormakt, men speglar samtidigt en ny syn på den ryska monarkin.
Slutsatser: Peter den store Reformerna skapade en kulturklyfta i det ryska samhället: den ortodoxa traditionalismen mot den europeiska världsligheten. Reformerna påverkade framförallt befolkningen i städerna och de högre klasserna. Peter ses antingen som en frälsare eller som antikrist. Maximalistisk (bipolär) förändring. Det som förut var gott blir nu ont och vice versa. Absolutism. Förnuft. Modernisering.
Ryssland efter Peter den stores död Katarina I (reg. 1725-27) Anna Ivanovna (reg. 1730-40)
Elisabeth I (reg. 1741-1761)
Michail Lomonosov - det ryska universalgeniet Var verksam inom kemi, fysik, astronomi, geografi, geologi. Var inte bara en naturvetare utan även författare. Planerade Moskvas statliga universitet (MGU), som bär hans namn.
MGU:s huvudbyggnad uppförd 1949-1953
Peter III en bortglömd tsar, en viktig reform 1762 utfärdar Peter III ett manifest om adelns frihet. Adeln blir befriad från sitt tjänstetvång och får dessutom rätt att åka ut ur landet. Dock ingen förändring av livegenskapen. -> Upprorsstämningarna ökade.
Katarina den storas epok 1762-1796 Upplyst absolutism
Katarina den stora Saknar ryska rötter. En tysk prinsessa. Katarina såg sig som en upplyst monark. Intresserade sig för filosofi, litteratur och konst. Korresponderade med europeiska filosofer, bl.a. Voltaire. Initierade ett arbete för att göra Ryssland till en rättsstat.
Läget i landet Oroligheter bland bondebefolkningen. Försämrade förhållanden för de livegna. Friare handel.
Den stora lagkommissionen 1767 sammankallades en kommission för att utarbeta en ny kodex. 600 personer samlades från de olika ständerna, de livegna var dock inte representerade. Katarina presenterar sin instruktion (наказ) för att leda arbetet i kommissionen. Arbetet bryter dock samman på grund av för skilda intressen mellan grupperna.
Katarinas instruktion
Instruktionens huvudsakliga innehåll Monarkin är den ideala styrelseformen Ståndssamhället en naturlig uppdelning Lagen är det viktigaste styrmedlet Citat ur Instruktionen : Ryssland är en europeisk stat Alla medborgares jämlikhet består i att alla är underkastade samma lagar
Pugatjov-upproret 1773-1775 Missnöjet växer hos kosackerna i Uralområdet som fått sina friheter inskränkta. Under Jemeljan Pugatjov, som utger sig för att vara Peter III, förenas ryska kosacker, gammaltroende och bönder för att återta den rättmätiga makten. Upproret var ett utlopp för spänningen mellan de två Ryssland som växt fram.
Pugatjov-upproret i kulturen A.S. Pusjkin Kaptenens dotter S.A. Jesenin - Pugatjov
Publicistik Tidsskriften Moskovskie Vedomosti
Nikolaj Novikov publicist och författare Polemiserade mot livegenskapen, rättslösheten och korruptionen i satiriska tidsskrifter. Arbetade flitigt som utgivare och ökade försäljningen av böcker och tidsskrifter. Sådde ett frö till ett ryskt civilsamhälle.
Alexander Radisjtjev Författare till boken En resa från Sankt Petersburg till Moskva Kritiserade självhärskardömet och livegenskapen Drabbas av repressalier och förvisas till Sibirien. Radisjtjev urfader till den radikala intelligentsian?
En resa från Sankt Petersburg till Moskva Skriven i form av en reseberättelse och lyckades därigenom lura censuren. Beskriver den enorma orättvisa som livegenskapen låg till grund för.
Franska revolutionens efterdyningar Den franska revolutionens grymhet får Katarina II att omvärdera sina upplysningsideal. Den relativa frihet som rådde inskränks åter. De utrikespolitiska framgångarna under hennes styre hjälper dock till att bibehålla hennes legitimitet.
Sammanfattning: 1700-talet Europeisering, inte minst inom kultursfären En tudelning av Ryssland: Eliten och folket Sekularisering: Kulturen avskiljs från den kyrkliga sfären Rationalismen gör sitt intåg Ryskan blir litteraturspråk Fornkyrkslaviskan finns kvar som liturgiskt språk. Alfabetsreform 1708, tryckerier och tidsskrifter uppstår.