Författare Jansson K. Utgivningsår 2009

Relevanta dokument
Lär dig laga barnmat i 5 enkla steg.

OM MAT OCH MOTION.

SOLCELLSBELYSNING. En praktisk guide. Råd & Tips SOLENERGI LADDA MED. Praktiska SÅ TAR DU BÄST HAND OM DIN SOLCELLSPRODUKT

Vi skall skriva uppsats

Dina tänder är viktiga. Du behöver dem varje dag.

När jag blir gravid ska jag sluta röka!

Nedfrysning av spermier. Information om hur det går till att lämna och frysa ned spermier.

Allemansrätten på lätt svenska ERIK LINDVALL/FOLIO

Lathund, procent med bråk, åk 8

Laxabon Frågor, svar och praktiska tips

Gröngödslingen ska vara från vår till vår, för att luckra jorden på djupet och lösa upp svårtillgängliga näringsämnen och svårlöslig näring.

En del av Angeltalker.com

Att se med Guds ögon!

Läs noga igenom dessa första sidor, eftersom de innehåller viktig information som hjälper dig att lyckas med recepten.

Rörelse ger dig mer energi, och du sover bättre.

Väga paket och jämföra priser

Företaget. Skott och groddar Skott och groddar bidrar inte bara med viktiga näringsämnen

Presentationsövningar

Betsa och klarlacka trä

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP

Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015

Fisk med brynt smör och pepparrot. Korv stroganoff med chili & persilja. Kyckling drumstick med rostade rotsaker

När jag har arbetat klart med det här området ska jag:

ÖSS jolles Seglarsaga

Syftet med en personlig handlingsplan

Intervjumall. Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: Växel: (5)

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Scoot Boot - frågor & svar

7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Från min. klass INGER BJÖRNELOO

Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt

Algebra, polynom & andragradsekvationer en pampig rubrik på ett annars relativt obetydligt dokument

Skaffa jord Olika sorters jord Sandjorden Lerjorden Mulljorden Jordens bearbetning

Barn berättar om relationer

Örtig fisk i ugn. Röda linsbollar i currysås. Korvpyttipanna. Grekisk köttfärspaj

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Kvalitetsrapport Så här går det

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering

Får det vara en sängfösare?

Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

Senaste Nytt. Läs sida 2. I detta nummer. Lite information. Har det någon gång hänt att någon har stulit något? Ja... (Susanne Wahlgren svarar)

Nu ska vi prata om vatten, årstider, vattnets kretslopp, biologin i och kring vattendrag, dvs. vilka djur och växter som lever i och kring vatten.

Trädgård på naturens villkor

Öde ön Jag befinner mig mitt ute på Indiska Oceanen. Det är min tredje vecka till sjöss och allt har varit lugnt och gått enligt planerna. Tills nu.

Från Barnträdgård till Trädgårdsbarn

Skriva B gammalt nationellt prov

Att köpa HUND. Goda råd inför ditt hundköp SVENSKA KENNELKLUBBEN

Lektion nr 6 Mitt mellanmål. Copyright ICA AB 2011.

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram. Vital, StavaRex och SpellRight

Cellgifter/Cytostatika Myter & Sanningar:

ODLING OCH SKAPANDE PÅ SKOLGÅRDEN

Gunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering

Invisible Friend Senast uppdaterad

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande

BARN- OCH UNGDOMSENKÄT 2015 KORTVERSION

6sätt att slippa bottenmåla

UPPVÄRMNING. Ta med styrketräningen på semestern:

Ett arbete som inte blev riktigt som Ann tänkt sig!

SNUSKFAKTA. Sant eller falskt?

Rapport uppdrag. Advisory board

Fem lättlagade purérecept för de minsta. med mästerkocken Tom Sjöstedt. Allt för matstunden med Bambino

Syrliga, smarriga inläggningar

Idag. Hur vet vi att vår databas är tillräckligt bra?

Systematiskt kvalitetsarbete

Delrapport 18 Försök med olika utsädesmängd vid sådd av rörflen. Delprojekt FoU: Produktion av åkerbränsle

Med eko blir det Andra bullar! Är det mest spannmål i brödet eller i pålägget på din macka?

Vad vill jag bli, och vad vill jag ha gjort?

Presentation vid dialogmöte i Råneå av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist

Ekonomi odling i tunnel

Gröna skolgårdar, Rapport 2014

Finns det någon som kan förklara varför man inte kan använda formeln P=U I rotenur3 cosfi på en pump som sitter i en borrad brunn?

Virkade tofflor. Storlek & By: Pratamedrut. pratamedrut.se/blog/virkade tofflor 1

Koncept Katalog 2009

Tränarguide del 1. Mattelek.

Beräkning av inavelsgrad

Mat Ätit/inte ätit Obeservartioner

Koll på cashen - agera ekonomicoach!

MRSA. Information till patienter och närstående

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

GOD KOHÄLSA GÖR SKILLNAD. 8 steg till riktigt bra mjölk

85 % produkterna som annonseras. har köpt något de läst om i tidningen. ANNONSFAKTA & PRISLISTA 2016

Ha det kul med att förmedla och utveckla ett knepigt område!

Utvä rdering Värberg december

Vad är WordPress? Medlemmar

Vet du vilka rättigheter du har?

ANVÄNDARHANDLEDNING FÖR

Predikat = Vad händer? Vad gör någon eller något? Tänk på att är och har också är predikat

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Wok Lönkan,

Användarmanual VX-webben

Transkript:

Bibliografiska uppgifter för Odlarskolan 2 Författare Jansson K. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 2 Utgivare Förbundet organisk biologisk odling Redaktör Jansson K. Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker Nummer (ISBN, ISSN) ISSN 0349-7305 Denna skrift (rapport, artikel, examensarbete etc.) är hämtad från VäxtEko, http://www.vaxteko.nu, databasen som samlar fulltexter om ekologisk odling, växtskydd och växtnäring. Utgivaren har upphovsrätten till verket och svarar för innehållet.

Odlarskolan 2 Sommaren är i antågande och förhoppningsvis är landen fulla av plantor och nyss uppkomna frösådder. Nu gäller det att ta hand om det gröna, rensa, vattna och gödsla för att få fin skörd. Snart är det också dags att ta hand om sommarens bär. Text & foto: Karin Jansson I början av juni bör det mesta som man har sått och planterat på våren vara på plats. Nu finns det mycket att sköta om men också en hel del att skörda. Om du ska resa bort några veckor på sommaren är det viktigt att sköta om odlingarna ordentligt nu. Täckodlad mark klarar sig utan skötsel några veckor medan växterna på bar mark snabbt kan torka eller bli övervuxna av ogräs. Rensa och täck Om du krattade bort vintertäckningen i våras för att torka upp bäddarna ligger jorden nu bar. Förhoppningsvis har du fina rader av grönsaker som kommit upp och innan du täcker dem är det lämpligt att rensa ogräs och gallra. Var speciellt noggrann med flerårigt ogräs som maskrosor, tistlar och kvickrot och ta bort alla rötter. Ettårigt ogräs är lätt att bli av med genom marktäckning men man bör vara noga med att få bort dem så att de inte hinner sätta frön. Om du har svinmålla i landen kan du låta små plantor komma upp och skörda dem som spenat. Ta sedan bort plantorna innan de blommar. När landen är rensade är det dags att täcka. Täckningen ger näring men håller också jorden fuktig samtidigt som den ger mat till markorganismerna. Allt organiskt material som löv, halm, hö, gräsklipp mm kan användas som täckning. Växter som har stort näringsbehov, t ex tomater, gurka, pumpa, purjo, selleri och kål trivs om de täcks med färskt gräsklipp som är mycket näringsrikt. Potatis, rotfrukter och lök går bra att täcka med halm och löv eftersom de inte har samma behov av kväve. Detsamma gäller bönor och ärter som binder sitt eget kväve från luften. Stärk plantorna Friska plantor angrips inte så lätt av skadedjur och sjukdomar. Så här på försommaren märker man i och för sig sällan av några angrepp men genom att stärka plantorna nu kan man förebygga skador längre fram. Stenmjöl innehåller mineraler och är ett bra gödselmedel för jorden. Det kan också pudras över t ex kålplantor för att hindra angrepp av löss och loppor. Stenmjöl kan köpas hos stenkrossar men det finns också stenmjöl speciellt framställt för odling som säljs på garden centers. Nässlor är som bekant mycket näringsrika för oss människor men nässelvatten kan också användas för att stärka och gödsla plantor. Man plockar då stora nässlor och fyller en hink, häll sedan på vatten. Nässelvatten som fått stå i 2 dagar är en utmärkt växtmedicin som har allmänt stärkande egenskaper. Vattnet duschas över plantorna. Om nässlorna istället står en vecka kommer bladen att lösas upp och näringen går ut i vattnet. Nässelvattnet blir då ett gödselvatten som kan användas för plantor som är näringskrävande, se ovan. Späd nässelvattnet om det är starkt koncentrerat. 14 Odlaren nr 2-2009

Bärbuskar trivs med täckning. De ska inte ha kväverik gödsel på våren eftersom det ökar bladtillväxten och minskar fruktsättning. nytta. Det är därför bättra att vattna en gång i veckan rejält än att dutta med vattenkannan varje dag. Åkerfräken innehåller kisel som stärker plantor och skyddar mot svampangrepp. För att få ut kislet behöver örten kokas, gärna en timme. Örtvattnet späds och duschas på plantorna. Effektiva mikroorganismer (EM) är en blandning av mikroorganismer som ger jorden och allt som växer en god balans. Spraya gärna EM på jorden och på plantorna för att öka motståndskraft mot sjukdomar och höja skörden. Kålplantorna kan behöva täckas med fiberduk för att skyddas mot kålfjärilen. I en mindre odling kan man också handplocka ägg och larver. Vattna Växterna behöver, precis som vi, tillgång till vatten. I en täckodlad trädgård behåller man markfukten och avdunstningen är mycket låg. Det gör att man en normal sommar knappast behöver vattna alls. Om marken har legat bar under våren eller om det är en torr sommar kan växterna behöva extra vatten. Det fungerar inte bra att vattna en täckodling med vattenspridare eftersom täcket då suger upp vattnet. Det är då bättre att gå med en slang och stoppa ned den i täcket vid varje växt. När man vattnar bör man alltid gräva lite i jorden för att kontrollera hur djupt vattnet har kommit. Ofta vattnar man för lite och det är bara de översta centimetrarna som är blöta. Se till att vattnet kommer ned till rötterna där det gör Sniglar Många har problem med snigelangrepp, framför allt från mördarsniglar. En blöt sommar kan sniglarna obehindrat ta sig fram i trädgården och äta av vad de har lust. Framför allt dras mördarsniglarna till bladväxter men de är också förtjusta i lite av varje, till exempel potatis och jordgubbar. En del har slutat att täcka sina odlingar eftersom täckmaterialet är ett utmärkt gömställe på dagen för mördarsnigeln. Andra menar att täckningen varken gör till eller från för mördarsnigeln. En torr sommar med få sniglar är täckning definitivt bra för odlingen medan man kan undvika täckning runt åtråvärda plantor en blöt sommar. Framför allt kan man vänta med att täcka tills växterna har etablerat sig ordentligt då är de inte alls lika begärliga för sniglarna. Men viktigast av allt är att bekämpa sniglarna redan tidigt på året. Plocka dem eller lägg ut järnfosfatpreparat. Man kan också lägga ut barriärer med kalk, locka dem till ölfällor eller skaffa snigelstängsel. Skörda bär De svenska bären - smultron, jordgubbar, hallon, vinbär, krusbär - är både underbart goda och fyllda av nyttiga vitaminer och antioxidanter. Bärbuskar och plantor gillar täckning och att marktäcka runt dem gör också att man slipper vattna och rensa ogräs. På våren ska bärbuskarna inte ha någon kväverik gödsel eftersom det gynnar tillväxt av blad på bekostnad av fruktsättning. Täck istället med kvävefattigt material som halm och löv. Under jordgubbarna ska man inte lägga gräsklipp på våren eftersom det lätt möglar och förstör bären. Däremot kan bären få lite mer gödsel och gräsklipp efter skörd eftersom de då ska bilda rötter och grenar för nästa säsong. Bär mår också bra av stenmjöl, aska eller Algomin vilket ger dem viktiga mineraler. Gödsling och marktäckning efter skörd brukar ge fin och riklig skörd året efter. Passa på och gör sylt och saft om du har mycket bär. Det går också bra att frysa in bären hela och koka sylten på vintern när man har mer tid. Skörda grönsaker Har du sått tidigt på våren kan det finnas färskt grönt att skörda redan i början av juni. Sallat, rädisor, majrova, salladslök och spenat är några av de tidigaste grönsakerna. Det går också bra 7 Odlaren nr 2-2009 15

att odla många asiatiska bladgrönsaker i Sverige och de blir skördemogna på 6-8 veckor. Tänk på att inte så för mycket av bladgrönsaker och rädisor på en gång eftersom de snabbt blir tråkiga och träiga om man inte skördar dem. Det är bättre att så snabbväxande grönsaker i omgångar, t ex med två veckors mellanrum så har man hela tiden färskt grönt till hands. Snart kan man också skörda sockerärt, färska rödbetor, lök, vitlök, bondbönor och squash liksom färsk potatis. Bondbönorna kan man klippa ned efter skörd och blir det en fin höst kan man hinna få ytterligare en skörd. De passar bra till soppa och gryta eller bara som en primör med smör. Tänk på att skörda squash efter hand så att en frukt inte blir för stor eftersom plantan då inte orkar sätta fler frukter. Får du stor skörd av grönsaker går mycket att frysa in. Bönor, ärter, squash och mangold förvälls i saltat vatten och fryses in i små förpackningar så kan du lätt ta fram en burk eller påse till middagen. Vitlöken mognar tidigt på säsongen och den ska tas upp och torka innan den läggs för förvaring. Vanlig gul eller röd lök är också en snabb gröda. De första lökarna kan man ta innan löken har bildats och man använder då även den gröna blasten. När lökarna blivit stora och blasten börjar lägga sig är det dags att vika ned all blast så att lökarna får avmogna på landet. Både lök och vitlök kan förvaras i vanlig inomhustemperatur åtminstone ett halvår. Övergödsla De flesta grönsaker växer som allra mest i juni, juli och augusti och det är också då de behöver mest näring. Om man gödslar kraftigt på våren är det risk för att mycket av näringen går ut i marken och aldrig kommer växterna till godo. Det är därför bättre att gödsla försiktigt på våren och istället övergödsla, alltså tillföra gödsel längre fram på säsongen, de växter som är näringskrävande. Som nämnt kan man göra gödselvatten av nässlor. Man kan också lösa upp hönsgödsel i vatten eller använda mänsklig urin som man späder med 10 delar vatten. Ge de näringskrävande växterna en dos gödselvatten varje vecka när tillväxten är som störst. Naturligtvis häller man inte gödsel eller urin på de växtdelar som ska ätas. Gröngödsling Med gröngödsling menas växter som odlas för att myllas ned och ge näring till jorden. Man kan odla gröngödning på en del av landet hela säsongen för att förbereda för en krävande Under: Honungsört är en vacker gröngödningsväxt som samlar näring till landen kommande år. Så nya grönsaker I juli är det dags att så grönsaker för höstskörd. Bäst passar asiatiska blad, sallat och majrova som alla trivs i höstväder. Det kan dock vara svårt att få sallatsfröna att gro när det är varmt ett tips kan vara att sätta sådden i svalen tills grodden kommit upp. Asiatiska bladväxter trivs på höstkanten och många av dem klarar till och med en del frost. Under t.h: Några kvadratmeter på en uteplats kan ge många olika grönsaker. Här står skördemogen sallad samtidigt som ärter, bönor och tomater är på väg att ta över landet. Under: Ett styvt nät runt landen skyddar mot mördarsniglar. 16 Odlaren nr 2-2009

Frågor & svar gröda kommande år. Man kan också använda gröngödning mellan grönsaksraderna istället för marktäckning. En växt som passar bra för detta är subklöver som är en låg klöverart som inte tar över odlingen. Klöver eller t ex honungsört kan också sås in efter att man har skördat. På detta sätt motverkar man att jorden ligger bar och att näring lakas ut. Potatis och lök skördas tidigt och istället för att bara låta jorden ligga kan man då så in klöver. Ett annat alternativ är att dra upp plantor av t ex asiatisk kål och sätta ut dem efter potatisen. Njut av grönsakslandet Så här på sommaren får man inte glömma av att njuta av sin trädgård. De grönsaker man skördar har en smak och fräschör som är bättre än allt man kan köpa i butik, även det ekologiska. Att gå direkt ut i landet och äta färska bär är en njutning som lockar fram en känsla av frihet och barndom. Har man täckt och skött om sina land väl på våren finns det nu tid att ligga i hängmattan och filosofera. Eller varför inte bjuda in vännerna till en primörfest? Det mesta kan idag köpas för pengar men egenhändigt odlade grönsaker och bär slår ut avancerade exotiska kulinariska njutningar och brukar uppskattas av alla, stora som små. G Purjo är en näringskrävande växt som gärna vill ha extra näring på sommaren. Den trivs bra med ett täcke av gräsklipp eller halm. Fråga: Kan man använda aska som gödningsmedel när man odlar ätbara växter? Svar: Träaska är rik på framför allt kalium (5-10 %) men den innehåller också fosfor, kalk och en rad andra mineraler. Grönsaker behöver mycket kalium för att utvecklas och kalium bidrar till växternas fruktsättning och blomning. Det är inte ovanligt att man i grönsaksland som har odlats många år får just kaliumbrist vilket man kan kompensera med vedaska. Aska är därför ett väldigt bra komplement till andra kväverika gödningsmedel som stallgödsel och urin. Aska brukar också rekommenderas till bärbuskar och till rosor. Det pågår också försök där man återför aska i större skala som gödningsmedel i skogen. Kalium från aska löser sig snabbt i vatten och man kan därför inte förvara aska utomhus utan skydd, då lakas näringen ut. Man måste också tänka på att strö ut den när växterna verkligen behöver den eftersom kalium annars bara försvinner i marken. Det är alltså bättre att strö ut aska på sommaren när växterna behöver mycket näring än på våren eller hösten. Aska måste dock användas med förstånd. Askan är mycket basisk vilket betyder att man höjer ph-värdet på jorden, det har alltså samma effekt som kalkning. Det kan vara okey att tillföra lite aska men om man använder stora mängder aska är det risk att man får en för basisk jord. Man ska inte heller använda aska på växter som skyr kalk, som rododendron. Däremot fungerar aska bra i gräsmattan där den hjälper till att få bort mossan. Ett annat problem med aska är att den kan innehålla tungmetaller som naturligt anrikas i träd. Det är svårt att veta om just den aska man har tillgång till innehåller mycket tungmetaller och man bör därför inte strö på några större mängder av aska i grönsakslanden. En vanlig rekommendation är att inte använda mer än en näve aska per kvadratmeter, detta är också en lagom dos för att undvika för stor ph-höjning. Häller man ut stora mängder aska riskerar man att slå ut jorden för flera år framåt. Tänk också på att askan måste komma från ved och inte behandlat eller impregnerat virke. Ett annat sätt att tillföra jorden aska är att strö den i komposten. Tänk dock på att stora mängder aska kan döda växter och få komposten att sluta fungera så även här gäller små mängder, några kilo till en kubikmeter kompost är okey. Man bör också känna till att kalium har ett balansförhållande till magnesium. Om man tillför mycket kalium minskar växternas förmåga att ta upp magnesium vilket visar sig genom att bladen får svårt att bilda klorofyll och får ljusa partier vid nerven. Karin Jansson Fråga: Undrar om ni har något tips på var jag kan köpa frö i storpack till gröngödsling? Tänkte satsa på honungsört, havre, perserklöver, fodervicker och rajgräs. Har varit och kikat i trädgårdsbutiker men de har bara mindre förpackningar som räcker till 20 kvm/påse och vi har behov till ca 400 kvm. /Anna Svar: Gröngödslingsfröer i små och större förpackningar finns hos Lindbloms frö, http://www.lindbloms.se/. Större förpackningar och ett stort utbud finns hos Olssons frö, http://www.olssonsfro.se/. Karin Jansson Odlaren nr 2-2009 17