Vision för Lysekils sjukhus

Vision för Lysekils sjukhus april 2011

Vision för Lysekils sjukhus 2011-04-26 Inledning 3 1. Närsjukhusen ska få ökad självständighet 4 2. Basutbud på närsjukhuset Fel! Bokmärket är inte definierat. 3. Specialiteter på närsjukhuset 4 4. En starkt utbyggd ambulanssjukvård 6 5. Mobila team som tar vården dit patienten finns 6 6. Samarbete med Primärvården 7 7. Samarbete med kommunerna 7 8. Forskning och utveckling 8 C:\Documents and Settings\DAVJO4\Skrivbord\Närsjukhusrapporter\Lysekils sjukhus.doc/dj/2011 (David Josefsson) 2 (8)

Inledning Nästan samtliga partier i Västra Götalandsregionen lyfter fram närsjukhusen som en viktig valfråga men få partier har presenterat några skarpa förslag på vad man egentligen vill göra för att utveckla den. Vi moderater vill föregå med gott exempel och presenterar därför åtta punkter kring hur vi vill utveckla sjukhuset i Lysekil. Det framtida arbetet med att utveckla sjukvården måste präglas av en vilja att uppnå tillgänglighet för patienter, kvalitet i vården och en trygghet för befolkningen. Vi är övertygade om att dessa ord kan bli vägledande i verksamheten genom att sätta patienten i fokus för allt förändringsarbete, aktivt arbeta för att höja kvaliteten i Västra Götalandsregionen och göra det attraktivt för personal att arbeta i verksamheten. Grunden för oss är att alla invånare, oavsett var man bor, ska ha nära till vården. Och att detta gäller såväl akutsjukvård som närsjukvård. Närsjukvården är både sjukhusvård på närsjukhus och primärvård. Dessutom finns andra komponenter inom sjukvården som är viktiga för en fungerande närsjukvård: från sjukvårdsrådgivningen, 1177, till ambulanssjukvården och den kommunala hälso- och sjukvården. Den här rapporten fokuserar på hur sjukhuset i Lysekil kan utvecklas, men berör bland annat hur samverkan med primärvård, ambulans och kommuner kan utvecklas. Lysekils sjukhus.doc/dj/2011 3

1. Lysekils sjukhus ska få ökad självständighet Sjukhusen i Västra Götalandsregionen är idag olika organiserade. Några av närsjukhusen är egna förvaltningar, till exempel Alingsås Lasarett, Kungälvs sjukhus och Angereds närsjukhus. Andra sjukhus tillhör större sjukhusgrupper, exempelvis Skene Lasarett och Lidköpings sjukhus. Vi anser att alla sjukhus med närsjukvårdsuppdrag ska ha en viss grad av självständighet. Exakt organisationsform är givetvis beroende av sjukhusets storlek, Alingsås Lasarett och Kungälvs Sjukhus har idag ca 100 respektive 200 vårdplatser, medan exempelvis Dalslands sjukhus och Strömstads sjukhus inte längre har några vårdplatser. Därför är det mer naturligt att de förstnämnda är egna förvaltningar, än att de senare är det. Moderaterna har länge drivit frågan om att Lysekils sjukhus ska få en egen budget och en egen ledning. En egen budget innebär också en egen så kallad beställning, dvs beställarnämnderna kan tillsammans med närsjukhuset definiera vad som ska finnas på sjukhuset utan att gå via sjukhusgruppen. Däremot motsätter vi oss det rödgröna förslaget att tynga ner styrningen av sjukhuset med en särskild politisk styrelse över närsjukvården i Fyrbodal. Fler politiker innebär inte mer självständighet för sjukhuset, eller att sjuksköterskan eller läkaren på golvet får mer makt över sin arbetssituation. 2. Basutbud på närsjukhuset Närsjukhuset ska utgå från den vanligt förekommande sjukvården, som många i befolkningen behöver, men också innehålla möjligheter för vård för patienter vars behandlingar ges över långa tidsperioder, till exempel diabetiker och dialyspatienter. Det kan också handla om viss cytostatika-behandlingar eller palliativ vård För dessa är det viktigt att ha nära till sin sjukvård - och då är lokalsjukhusen betydelsefulla. Att medicinmottagningar finns på nära håll kommer att vara än viktigare i framtiden då en åldrande befolkning kommer att ställa krav på kvalificerad sjukvård nära hemmet, eller till och med i hemmet. En förstärkning av den geriatriska kompetensen behövs i framtiden. Lysekils sjukhus.doc/dj/2011 4

En viktig grundsten i närsjukhuset är att det finns tillgång till röntgen och laboratorie så att patienten kan göra bilddiagnostiska undersökningar och ta prover på närsjukhuset. Samtidigt ska inte basutbudet tvunget vara samma på alla sjukhus. Det ska utvecklas efter lokala förutsättningar och egna riktningar. Även närsjukhusen bör ges möjlighet att specialisera sig utifrån sina förutsättningar och kompetenser. I grundutbudet måste dock alltid de breda folksjukdomarnas behandlingar finnas med. Närsjukhusen ska ha möjlighet att erbjuda lokala mottagningar i vissa mindre specialiteter med hjälp av centrala resurser. Till exempel kan en specialist ha sin ordinarie arbetsplats på ett större sjukhus, men fungera som rådgivare och kanske ha mottagning för svårare fall en dag i veckan på närsjukhusen. Närsjukhusen ska också ha en möjlighet att utveckla sina mottagningar i samklang med sin personal. Till exempel att driva sjusköterskebaserade mottagningar kring diabetes, astma/kol, uppföljningsbesök osv. Något som ökar tillgängligheten och tryggheten för patienterna och samtidigt frigör läkartid. Lokalsjukhusen är viktiga komponenter i att erbjuda befolkningen rehabilitering. Kvaliteten på närsjukhusen skulle också gynnas av att forskning bedrivs, till exempel kring bemötande, personcentrerad vård, åldrandets sjukdomar och psykiatri. 3. Specialiteter på närsjukhuset Det har tidigare funnits en filosofi om att när sjukvård av olika skäl, framförallt patientsäkerhetsskäl, ska föras samman till färre utbudspunkter så ska vården flyttas till de större sjukhusen på bekostnad av de mindre. Det synsättet måste nyanseras. För oss är det viktiga att patientkvaliteten är så god som möjligt, och det är inte självskrivet att ett stort sjukhus innebär den bästa patientkvaliteten. Kan man dessutom genom att låta olika sjukhus ta olika regionuppdrag säkra upp kompetensförsörjning och vara med och utveckla sjukvården på det sjukhuset är det en positiv bieffekt som också ska beaktas. Det kan handla om såväl permanent specialistuppdrag, som mer tidsbegränsade kökortningsinsatser. Lysekils sjukhus.doc/dj/2011 5

Vår vision om närsjukhus handlar alltså om ett bredare och djupare sjukhus än bara en samling öppenvårdsmottagningar och någon vårdavdelning genom att kombinera närsjukvårdsuppdraget med specialistuppdrag bildas flexibla och skarpa organisationer som kan vara med och bidra både i närområdet och för hela regionen. Här har Olsab varit ett föregångsexempel på hur man kan utveckla specialitsjukvård på ett mindre sjukhus. 4. En starkt utbyggd ambulanssjukvård Debatten har tidigare varit fokuserad på att alla invånare skall ha nära rent geografiskt till en akutmottagning. Det avgörande är dock inte antalet kilometer till akutmottagningen, utan tiden till kvalificerad vård. Därför måste vården snabbt komma till patienten i form av en väl utbyggd och fungerande ambulanssjukvård. Den tekniska och medicinska utvecklingen innebär att fysisk närhet till en akutmottagning är mindre viktig än att ambulansen snabbt kan vara på plats för att påbörja behandling och köra patienten till rätt sjukhus. Därför lovar vi att förstärka ambulanssjukvården, framförallt genom ytterligare en ambulanshelikopter i Västra Götalandsregionen. Men vi skall också genomföra åtgärder för en mer effektiv vägburen ambulans. Ambulanssjukvården ska fortsätta sin pågående utveckling mot rullande akutmottagningar där behandlingen påbörjas redan när ambulansen anländer och där ambulansen kan föra patienten rätt: antingen till akutmottagningen eller direkt till en avdelning på sjukhuset. I vissa fall kan patientens valda vårdcentral vara det riktiga målet, då sjukhusvård inte är det mest lämpliga. 5. Mobila team som tar vården dit patienten finns I hela Västra Götalandsregionen skall det finnas hembesöksteam med hög medicinsk kompetens. Hembesöksteamen ska kunna genomföra planerade besök hos äldre patienter, patienter med komplicerade sjukdomsbilder, multisjuka eller kroniker men också hos till exempel barnfamiljer. De ska också kunna larmas ut Lysekils sjukhus.doc/dj/2011 6

akut, exempelvis till äldre patienter som är i behov av medicinsk vård men som inte behöver ambulans och vård på sjukhus. Allt för att flytta sjukvården närmare patienten och undvika onödiga resor och väntetider för sjuka. Här finns stora utvecklingsmöjligheter i samarbete med kommunerna. 6. Samarbete med Primärvården Närsjukhusen är grunden i närsjukvårdskedjan, men närsjukvården fungerar inte utan också de andra länkarna: primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården. Moderaterna var med och skapade VG Primärvård. Det är ett arbete vi lovar fortsätta för att ytterligare stärka och utveckla primärvården. Samverkan mellan sjukhusen och närsjukvården måste då stärkas, bland annat genom att primärvården får ökade möjligheter att få råd av sjukhusen exempelvis vad gäller psykiatri. Det är primärvården som är den naturliga första kontakten med sjukvården vid sjukdomar/skador som inte kräver sjukhusvård. Därför måste primärvården vara lättillgänglig och pålitlig. Primärvården ska inte bara vara Första linjens sjukvård, utan också förstklassisk sjukvård i Västra Götaland. Jourmottagningarna på primärvårdsnivå fyller en viktig funktion för att ge patienter som inte kräver det stora sjukhusets resurser ett snabbt omhändertagande. VG Primärvård är ett steg i riktningen mot att förbättra tillgången till sjukvård även på kvällar och helger. Sjukvårdsrådgivningen kan också boka tider direkt hos patientens valda vårdcentral när man inte behöver träffa läkare omgående. Det leder till minskade väntetider och en bättre kontinuitet när patienten får träffa sin ordinarie läkare som känner patientens sjukdomshistoria, familjesituation och så vidare. 7. Samarbete med kommunerna Samverkan med kommunala verksamheter blir allt viktigare. Färdigbehandlade patienter ska kunna skrivas ut på ett sätt som gör att mottagande kommun kan garantera ett fortsatt gott omhändertagande. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionshinder ska uppleva att vårdkedjan hänger ihop och att skolan förstår Lysekils sjukhus.doc/dj/2011 7

deras problematik och behov av stöd. Personer med psykisk sjukdom ska kunna känna trygghet även efter att de skrivits ut från sjukhuset. Samverkan behövs för att inte de olika vårdgivarna ska dubbelarbeta eller försöka vältra över kostnader på den andra, med följden att patienterna hamnar i kläm. Alla inblandade måste arbeta med patientens bästa i centrum och med fokus på att ge bästa möjliga vård och stöd. För den lilla kommunen kan det vara svårt att skaffa rätt kompetens och resurser. Därför måste samverkan fungera, så att alla får en likvärdig vård, oavsett om man bor i en stor eller liten kommun eller i norra eller södra delen av länet. En form av samarbete som skulle kunna utvecklas är kring äldre utskrivningsklara patienter. Kommunerna har idag 5 arbetsdagar på sig att genomföra den så kallade vårdplaneringen innan man tar över patienten. Vårdplaneringen innebär att det görs en vårdplan för patienten inom den kommunala hemsjukvården så att man där kan ge ett tryggt och säkert omhändertagande. Problemet är att patienterna kan bli utskrivningsklara innan vårdplaneringen ens har kommit igång och vårdplaneringen dessutom dra över tiden av olika skäl. Då blir patienten liggandes på sjukhus trots att denne inte behöver hela sjukhusets vård. Det i sin tur kan vara en bidragande orsak till överbeläggningar. En lösning kan vara att inrätta så kallade korttidsplatser där patienter som är utskrivningsklara kan läggas in under vårdplaneringen. För äldre som bor i särskilda boenden eller med kommunal sjukvård i hemmet blir de särskilda hembesöksteamen en trygghet som minskar behovet av sjukhusbesök. För att motverka psykisk ohälsa bland unga vill vi stärka upp samarbetet med skolhälsovården genom särskilda team. 8. Forskning och utveckling Alla sjukhus i Västra Götalandsregionen ska få specialiseras och arbeta med utveckling och forskning. Detta för att ytterligare stärka attraktiviteten för personal att arbeta inom respektive sjukhus, och på det sättet öka kvaliteten för patienterna. Det är också avgörande för att nya forskningsrön aktivt tillämpas. Det bedrivs redan idag forskningsprojekt på vissa av närsjukhusen, detta arbete ska uppmuntras. Den forskning som bedrivs på Göteborgs Universitet och på Sahlgrenska Akademien måste också relateras till regionens andra närsjukhus. Det är också viktigt att vårdvetenskapsfakulteterna på högskolorna i Skövde, Trollhättan och Borås har ett nära samarbete med sjukhusen i regionen. Lysekils sjukhus.doc/dj/2011 8