Närsjukvårdsvision Fyrbodal

Transkript

1 Lysekils sjukhus Dalslands sjukhus Strömstads sjukhus

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Närsjukvårdskonceptet i Fyrbodal 4 Begreppet närsjukvård 4 Basutbud på närsjukhuset 4 Samarbete med Primärvården 5 Specialiteter på närsjukhuset 6 Samarbete med kommunerna 6 En starkt utbyggd ambulanssjukvård 7 Forskning och utveckling 7 Närsjukvårdsvision för Fyrbodal 8 Verksamhet uppdelad på tre ben 8 Öppenvårdsspecialister inklusive stödfunktioner 8 Opererande verksamhet i alternativ regi 8 Slutenvårdsplatser till nytta för patienter regionen och kommuner 8 Lysekils sjukhus 9 Dalslands sjukhus 10 Strömstads sjukhus 11 Sida 2

3 Inledning Den nuvarande politiska ledningen i Västra Götalandsregionen saknar inte bara visioner för närsjukvårdens framtida utveckling utan är också ansvariga för en valhänt hantering som riskerar att leda till stora försämringar av närsjukvården i FyrBoDal. Så måste det inte vara. Grunden för oss moderater är att alla invånare, oavsett var man bor, ska ha god tillgång till vården. Denna utgångspunkt leder till att närsjukvården blir extra viktig i regionens glest befolkade delar. Vi menar att det framtida arbetet med att utveckla sjukvården måste präglas av en vilja att uppnå tillgänglighet för patienter, kvalitet i vården och en trygghet för befolkningen. Dessa ord ska vara vägledande i allt förändringsarbete. Genom att sätta patienten i fokus och aktivt att arbeta för att höja kvaliteten i Västra Götalandsregionen vill vi göra det attraktivt för personal att arbeta i verksamheten. Vi moderater har länge drivit frågan om större möjlighet för närsjukhusen att forma sin egen framtid. Mer självbestämmande är både önskvärt och nödvändigt. Som moderater tror vi att även ett mindre sjukhus, ett närsjukhus, kan vara ledande inom vissa nischer. En viktig förutsättning är att sjukhusen får ha kvar tillräckligt med kringresurser. Därför motsätter vi oss förslagen om flytt av lab. och röntgenverksamhet. Flera partier i Västra Götalandsregionen lyfte senast i Omvalet 2011 fram närsjukhusens framtid som en viktig valfråga. Däremot saknades uppenbarligen förmågan och visionerna för att leverera det som lovas. I den här rapporten presenterar vi vår syn på vilken roll närsjukvården ska fylla och hur vården kan utvecklas vid Lysekils, Dalslands och Strömstads sjukhus. Martin Andreasson (M) Regionråd Vänersborg, 29 mars 2012 Sida 3

4 Närsjukvårdskonceptet Begreppet närsjukvård Det finns flera sätt att definiera närsjukvård som begrepp. I det arbete som genomförs inom ramen för Framtidens sjukvård används följande begrepp: Närsjukvård är sådan vård som; - Tar sig an tillstånd som är vanligt förekommande i befolkningen, - Ofta återkommande för individen samt - Samhällsekonomiskt rimligt och kompetensmässigt möjligt att driva lokalt. Detta menar vi är en god precisering av vilken roll våra lokalsjukhus ska ha i framtiden. Att närsjukhus har en betydande grad av självständighet i sina moderorganisationer kan vara betydelsefullt liksom ett starkt utvecklat samarbete sinsemellan. Basutbud på närsjukhuset Vår vision om närsjukhus handlar om ett bredare och djupare sjukhus än bara en samling öppenvårdsmottagningar genom att kombinera närsjukvårdsuppdraget med specialistuppdrag bildas flexibla och skarpa organisationer som kan vara med och bidra både i närområdet och för hela regionen. Det finns en filosofi om att när sjukvård av olika skäl, framförallt patientsäkerhetsskäl, ska föras samman till färre utbudspunkter så ska vården flyttas till de större sjukhusen på bekostnad av de mindre. Det synsättet måste nyanseras. Närsjukhuset ska utgå från den vanligt förekommande sjukvården, som många i befolkningen behöver, men också innehålla möjligheter för vård för patienter vars behandlingar ges över långa tidsperioder, till exempel diabetiker och dialyspatienter. Det kan också handla om vissa cancerbehandlingar eller palliativ vård. För dessa är det viktigt att ha nära till sin sjukvård - och då är lokalsjukhusen betydelsefulla. Att medicinmottagningar finns på nära håll kommer att vara än viktigare i framtiden då en åldrande befolkning kommer att ställa krav på kvalificerad sjukvård nära hemmet, eller till och med i hemmet. En förstärkning av den geriatriska kompetensen behövs i framtiden. En viktig grundsten i närsjukhuset är att det finns tillgång till röntgen och provtagning så att patienten kan göra bilddiagnostiska undersökningar och ta prover på närsjukhuset. Samtidigt ska inte basutbudet tvunget vara samma på alla sjukhus. Det ska Sida 4

5 utvecklas efter lokala förutsättningar och egna riktningar. Även närsjukhusen bör ges möjlighet att specialisera sig utifrån sina förutsättningar och kompetenser. I grundutbudet måste dock alltid de breda folksjukdomarnas behandlingar finnas med. För oss är det viktiga att kvaliteten är så god som möjligt, och det är faktiskt inte självskrivet att ett stort sjukhus innebär den bästa kvaliteten. Kan man dessutom genom att låta olika sjukhus ta olika regionuppdrag säkra upp kompetensförsörjning och vara med och utveckla sjukvården på det sjukhuset är det en positiv bieffekt som också ska beaktas. Det kan handla om såväl permanent specialistuppdrag, som mer tidsbegränsade kökortningsinsatser. Lokalsjukhusen är även viktiga komponenter i att erbjuda befolkningen rehabilitering. Kvaliteten på närsjukhusen skulle också gynnas av att forskning bedrivs, till exempel kring bemötande, personcentrerad vård, åldrandets sjukdomar och psykiatri. Samarbete med Primärvården Moderaterna var med och skapade VG Primärvård. Det är ett arbete vi lovar fortsätta för att ytterligare stärka och utveckla primärvården. De gränser som behöver dras för att definiera grundåtagandet i ett vårdval får inte bli ett oöverstigligt hinder för samverkan mellan primärvård och närsjukvård. Det är primärvården som är den naturliga första kontakten med sjukvården vid sjukdomar eller skador som inte kräver sjukhusvård. Därför måste primärvården vara lätttillgänglig och pålitlig. Primärvården ska inte bara vara Första linjens sjukvård, utan också första klassens sjukvård i Västra Götaland. Under kvällar och helger fyller jourmottagningarna på primärvårdsnivå en viktig funktion för att ge patienter som inte kräver det stora sjukhusets resurser ett snabbt omhändertagande. På nätterna menar vi att det alltid ska finnas en öppen dörr in till sjukhuset där en första bedömning av patienten kan göras. Sjukvårdsrådgivningen kan också boka tider direkt hos patientens valda vårdcentral när man inte behöver träffa läkare omgående. Det leder till minskade väntetider och en bättre kontinuitet när patienten får träffa sin ordinarie läkare som känner patientens sjukdomshistoria och sociala situation. Sida 5

6 Specialiteter på närsjukhuset Närsjukhusen ska ha möjlighet att erbjuda lokala mottagningar inom många specialiteter med hjälp av centrala resurser. Till exempel medicin, kirurgi, ortopedi, ÖNH, barn, psykiatri. En specialist kan ha sin ordinarie arbetsplats på ett större sjukhus, men fungera som rådgivare och kanske ha mottagning någon dag i veckan på närsjukhusen. Samarbete med kommunerna Samverkan med kommunala verksamheter blir allt viktigare. Klinikfärdiga patienter ska kunna skrivas ut på ett sätt som gör att mottagande kommun kan garantera ett fortsatt gott omhändertagande. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionshinder ska uppleva att vårdkedjan hänger ihop, att Västra Götalandsregionen tar sitt ansvar i diagnostiken och att skolan förstår deras problematik och behov av stöd. Personer med nedsatt psykisk funktionsförmåga ska kunna känna trygghet även efter att de skrivits ut från sjukhuset. Samverkan behövs för att inte de olika vårdgivarna ska dubbelarbeta eller försöka vältra över kostnader på den andra, med följden att patienterna hamnar i kläm. Alla inblandade måste arbeta med patientens bästa i centrum och med fokus på att ge bästa möjliga vård och stöd. För den lilla kommunen kan det vara svårt att skaffa rätt kompetens och resurser. Därför måste samverkan fungera, så att alla får en likvärdig vård, oavsett om man bor i en stor eller liten kommun eller i norra eller södra delen av regionen. Ett område som kan utvecklas är arbetet kring äldre utskrivningsklara patienter. Den vårdplanering som ska genomföras är till för att ge patienten ett tryggt och säkert omhändertagande oavsett på vilken vårdnivå man befinner sig. Ett problem som kan uppstå är att patienterna blir utskrivningsklara innan vårdplaneringen är färdig. Då blir patienten liggandes på sjukhus trots att denne inte behöver länssjukvårdens resurser. Det i sin tur kan vara en bidragande orsak till överbeläggningar och långa väntetider på akutmottagningarna. En lösning vi vill pröva är att inrätta en mellanvårdsform där patienter som är i det närmaste utskrivningsklara kan läggas in under vårdplaneringen. För äldre som bor i särskilda boenden eller med kommunal sjukvård i hemmet blir särskilda hembesöksteam en trygghet som minskar behovet av sjukhusbesök. För att motverka psykisk ohälsa bland unga vill vi stärka upp samarbetet med skolhälsovår- Sida 6

7 den genom särskilda team. En starkt utbyggd ambulanssjukvård Debatten har tidigare varit fokuserad på att alla invånare skall ha nära rent geografiskt till en akutmottagning. Det avgörande är dock inte antalet kilometer till akutmottagningen, utan tiden till kvalificerad vård. Därför måste vården snabbt komma till patienten i form av en väl utbyggd och fungerande ambulanssjukvård. Den tekniska och medicinska utvecklingen innebär att fysisk närhet till en akutmottagning är mindre viktig än att ambulansen snabbt kan vara på plats för att påbörja behandling och köra patienten till rätt sjukhus. Därför bör ambulanssjukvården förstärkas, framförallt genom ytterligare en ambulanshelikopter i Västra Götalandsregionen. Åtgärder behövs också för en mer effektiv vägburen ambulans. Ambulanssjukvården ska fortsätta sin pågående utveckling mot rullande akutmottagningar där behandlingen påbörjas redan när ambulansen anländer och där ambulansen kan föra patienten rätt: antingen till akutmottagningen eller direkt till en avdelning på sjukhuset. I vissa fall kan patientens valda vårdcentral vara det riktiga målet, då sjukhusvård inte är det mest lämpliga. Att förse lokalsjukhusen med bra helikopterlandningsplatser är en viktig åtgärd för att flytta akutvårdens resurser närmare människor på landsbygden. Forskning och utveckling Alla sjukhus i Västra Götalandsregionen ska få specialiseras och arbeta med utveckling och forskning. Detta för att ytterligare stärka attraktiviteten för personal att arbeta inom respektive sjukhus, och på det sättet öka kvaliteten för patienterna. Det är också avgörande för att nya forskningsrön snabbare ska sprida sig i hela vården. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har en oumbärlig roll som motor inom FoUU området, men det bedrivs också forskningsprojekt på vissa av närsjukhusen, detta arbete ska uppmuntras. Det är också viktigt att vårdvetenskapsfakulteterna på högskolorna i Skövde, Trollhättan och Borås har ett nära samarbete med sjukhusen i regionen. Sida 7

8 Närsjukvårdsvision för Fyrbodal Verksamhet uppdelat på tre ben Vår ambition för Lysekils-, Strömstads- och Dalslands sjukhus är att sjukhusens verksamhet vilar på tre ben; öppenvårdsspecialister, opererande verksamhet och slutenvård. Öppenvårdsspecialister inklusive stödfunktioner Med det som utgångspunkt menar vi att basen för ett närsjukhus består av en vårdcentral som kompletteras med specialistmottagningar någon eller ett par dagar i veckan. Detta kräver fungerande samarbete dels sinsemellan olika närsjukhus, till länssjukhuset, primärvården, fria aktörer. För att kunna bedriva denna verksamhet krävs stödfunktioner inom laboratoriemedicin och bilddiagnostisk. Opererande verksamhet i alternativ regi Lysekils sjukhus är ett exempel på där en entreprenör idag levererar operationsverksamhet. I ett närsjukhus samlade portfölj är vår ambition att det ska finnas opererande verksamhet. Grundförutsättningen för detta är att Västra Götalandsregionen är beredd att lägga ut kontrakt på exempelvis kökortning. En skicklig entreprenör kan sedan bredda verksamheten. Den verksamhet som tidigare funnits vid Dalslands sjukhus, där bland annat norska patienter opererades är ett inspirerande exempel på att tjänsteexport mycket väl kan förekomma vid ett närsjukhus. Slutenvårdsplatser till nytta för patienter regionen och kommuner Det finns idag för många patienter som bollas mellan regionen och sina hemkommuners omsorgsansvar. Enkelt uttryckt rör det sig om patienter som ur sjukhusets perspektiv är färdigbehandlade, men samtidigt inte kan gå tillbaks till eget boende. Dessa patienter kan ibland vara i behov av en mellanvårdsform som närsjukhuset skulle kunna erbjuda. Det kräver ett långtgående samarbete mellan å ena sidan Västra Götalandsregionen. Ett intressant exempel på en sådan mellanvårdsform är avd Takåsen som tidigare fanns vid Strömstads sjukhus. Sida 8

9 Lysekils sjukhus Sjukhusen i Västra Götalandsregionen är idag olika organiserade. Några av närsjukhusen är egna förvaltningar, till exempel Alingsås Lasarett, Kungälvs sjukhus och Angereds närsjukhus. Andra sjukhus tillhör större sjukhusgrupper, exempelvis Skene Lasarett och Lidköpings sjukhus. Vi anser att alla sjukhus med närsjukvårdsuppdrag ska ha en viss grad av självständighet. Exakt organisationsform är givetvis beroende av sjukhusets storlek, Alingsås Lasarett och Kungälvs Sjukhus har idag ca 100 respektive 200 vårdplatser, medan exempelvis Dalslands sjukhus och Strömstads sjukhus inte längre har några vårdplatser. Därför är det mer naturligt att de förstnämnda är egna förvaltningar, än att de senare är det. Moderaterna har länge drivit frågan om att Lysekils sjukhus ska få en egen budget och en egen ledning. I praktiken ska man lokalt, eller tillsammans med de två andra närsjukhusen i området, ha inflytande över såväl ekonomiska resurser som personal samt möjlighet att förhandla med beställare om vårdvolymer. Däremot motsätter vi oss det rödgröna förslaget att tynga ner styrningen av sjukhuset med ytterligare en särskild politisk styrelse över närsjukvården i Fyrbodal. Fler politiker innebär inte mer självständighet för sjukhuset, eller att sjuksköterskan eller läkaren på golvet får mer makt över sin arbetssituation. Med en högre grad av självbestämmande kan Lysekils sjukhus arbeta vidare med att hitta breda samverkanslösningar med Lysekils kommun, ansvarsfulla entreprenörer och andra lämpliga aktörer. Sida 9

10 Dalslands sjukhus Vid Dalslands sjukhus har det tidigare förekommit tjänsteexport, norska patienter har opererats vid sjukhuset av en privat vårdgivare, Nordhus. Den typen av verksamhet är något som dels bidrar till arbetstillfällen men också möjlighet för kompetens att bibehållas, vilket annars kan vara ett problem om patientunderlaget är för litet. Exemplet med de norska patienterna är intressant och pekar på hur ansvarsfulla entreprenörer kan bidra till att hitta nya former för verksamheten vid dagens närsjukhus. Den geografiska närheten till Norge är i detta sammanhang förstås inte oviktig. Det är vanskligt att säga exakt vilken verksamhet som ska förekomma vid vilket närsjukhus. Själva poängen med närsjukvården är att en hög grad av självbestämmande ska bereda möjlighet för sjukhuset självt att hitta sin egen prägel. Dock menar vi att vår vision av närsjukvårdskonceptet som presenteras i den här rapporten har stor bäring på Dalslands sjukhus. Flera exempel på verksamhet som med fördel kan bedrivas på Dalslands sjukhus återfinns rapport Resurser -för mer och för fler av kommittén för Dalslands sjukhus. Utöver detta vill vi lyfta fram kökortningsinsatser samt möjligheten till tjänsteexport med rätt entreprenör vid rodret. De goda rehabiliteringsmöjligheter som finns på sjukhuset bör också tas till vara på bästa sätt. Sida 10

11 Strömstads sjukhus Den mellanvårdsform som tidigare förekom vid avd Takåsen vid Strömstads sjukhus är ett synnerligen intressant exempel på hur kommuner och ett närsjukhus tillsammans hittat lösningar för att hantera problemet med patienter som varit endera för friska eller för sjuka för den andras ansvar. Ett i sig betydande problem som drabbar inte bara äldre patienter utan också andra diagnosgrupper. Strömstad och Tanum har bedrivits försöksverksamhet med ambulansen som också gör hembesöksteam. Strömstads status som välbesökt turistmål öppnar upp för en diskussion kring att behovet av sjukvårdsinsatser i området sannolikt inte lär minska i framtiden. På samma sätt som även Dalslands sjukhus har en närhet till Norge är det inte heller otänkbart att om en ansvarstagande aktör vill etablera sig för att inte bara syssla med kökortningsinsatser också tillåts bedriva tjänsteexport. Man ska inte underskatta behovet av en högre grad av självbestämmande för ett sjukhus som Strömstads när det kommer till att hitta den nisch som är behövlig för att en bra och hållbar verksamhet ska kunna fortlöpa. Att de stödfunktioner som verksamheten kräver finns tillgängliga är naturligtvis också av stor vikt. Sida 11

12 Moderaterna i Västra Götalandsregionen Torget Residenset Vänersborg (Vxl Västra Götalandsregionen)