IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2003 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan 1 2 3 Förord 5 Bakgrund 7 Undersökningens resultat... 7 Presentation av resultatet... 7 Undersökningens genomförande... 7 Urval... 8 Lärare... 8 Skolledare... 8 Elever... 8 Datainsamling... 8 Projektgrupp... 9 Bilden av läraren, skolledaren och eleven 11 Fakta om respondenterna... 11 Lärare... 11 Skolledare... 11 Elever... 11 Den genomsnittliga läraren... 12 Grundskolläraren... 12 Gymnasieläraren... 13 Den genomsnittliga skolledaren... 14 Skolledaren i grundskolan... 14 Skolledaren i gymnasieskolan... 14 Den genomsnittliga eleven... 15 Gymnasieeleven... 15 Studiens resultat 17 Tillgång till IT... 17 Tillgång till IT i hemmet... 17 Tillgång till IT i skolan/ på arbetet... 20 Användning av IT... 26 Användning av IT i hemmet... 26 Användning av IT med koppling till skolan/ arbetet... 37 Vad används IT till?... 43 Kommunikation via e-post... 49 Lärare och skolledare med elever... 49 Lärare och skolledare med elevernas föräldrar... 51 Skolledare med lärare eller kollegor... 52 Kommunikationsflöde... 53 IT och internet i undervisningen... 55 Användning av internet i undervisningen... 55 Inställning till IT och internet i undervisningen... 57

4 Fördelar och hinder med IT i undervisningen... 64 Internet och källkritik... 70 Elevernas skriftliga förmåga... 71 Tid och rum... 72 Internationella kontakter... 74 Elever i behov av särskilt stöd... 79 Skillnader mellan flickor och pojkar... 83 Flickors och pojkars datoranvändning... 83 Områden med uppfattade könsskillnader... 85 Lärarnas kunskap om IT... 88 Lärarnas syn på skolans IT-plan... 96 Skolledare och IT-planering... 100 Geografiska skillnader... 111 Kännedom om webbplatsen Kollegiet... 114 Sammanfattning 117 5 Tillgång till IT i hemmet och skolan... 117 Användning av IT... 117 Datoranvändning i skolan... 117 Internetanvändning i skolan... 117 IT och internet i undervisningen... 118 Inställning till IT och internet i undervisningen... 118 Hinder för IT i undervisningen... 118 Internet och källkritik... 118 Elevernas skriftliga förmåga... 118 Internationella kontakter... 118 Elever i behov av särskilt stöd... 119 Lärare och internet... 119 Skillnader mellan flickor och pojkar... 119 Lärarnas kunskap om IT... 120 Lärarnas syn på IT-plan i skolan... 120 Skillnader mellan grund- och gymnasieskola... 120 Skillnader mellan nya och äldre lärare... 121 Skillnader mellan kvinnliga och manliga lärare... 122 Skolledare och IT-planering... 122 Skolledare och IT... 122 Skolledarnas kompetens... 123 Kommunernas planer för IT i skolan... 123 Ansvarsfördelning mellan skola och kommun... 124 Behov av IT-utrustning och IT-stöd... 124 Geografiska skillnader... 124 Kännedom om webbplatsen Kollegiet... 125 Summary in English 127 Tema: IT i skolan en internationell jämförelse 141

5 Förord KK-stiftelsens satsning på skolutveckling och IT påbörjades 1995. En skola i samhällets frontlinje skulle bidra till framtidstro och långsiktig utveckling, och IT ansågs ha en nyckelroll. I nästan 100 kommuner berördes cirka 50 000 lärare av skolutvecklingsprojekten. KK-stiftelsens satsning är i dag avslutad, men behovet att fortsätta stimulera skolornas IT-användning är fortfarande stort. Sedan 1997 har KK-stiftelsen kontinuerligt undersökt elevers, lärares och skolledares attityder till och användning av IT i skolan. Då var IT fortfarande ett relativt nytt fenomen i skolans värld. Internet hade ännu inte slagit igenom och många lärare var ovana vid datorer. Våra undersökningar har visat att inställningen till IT i skolan har blivit allt mer positiv och att användningen av datorer ökar för varje år. IT-användandet i svenska grund- och gymnasieskolor börjar mogna. De pedagogiska utmaningarna med IT är fortfarande stora, det är nödvändigt att fortsätta stödja och stimulera god användning av IT i skolan. KK-stiftelsen kommer även fortsättningsvis med nya initiativ på detta viktiga område. Denna rapport, som är den sjätte i ordningen, innehåller resultatet av 2003 års undersökning. Intresset för undersökningen från såväl lärare och skola som forskare, organisationer och myndigheter både i och utanför Sverige har ökat för varje år. Därför publicerar vi för första gången undersökningen i bokform. För att tillgodose det internationella intresset är delar av undersökningen översatt till engelska. 2003 års undersökning om IT i skolan har på KK-stiftelsens uppdrag utförts av CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Tidigare år har undersökningen genomförts av TNS Gallup Sverige. KK-stiftelsens projektgrupp har bestått av Eva Fohlstedt, Peter Fowelin och Stig Roland Rask. Rapporten innehåller också ett specialtema om en internationell jämförelse om IT i skolan som KK-stiftelsen publicerade digitalt i december 2003. Slutsatsen i rapporten, att Sverige riskerar att halka efter andra ledande länder när det gäller IT i skolan, har väckt stor uppmärksamhet. Sverige hade tidigt IT på agendan i skolan, men nu när satsningar fortsätter på många andra håll i vår omvärld saknar Sverige samlade nationella initiativ på området. Den internationella jämförelsen har på stiftelsens uppdrag utförts av fil. dr Jan Hylén vid Metamatrix Development & Consulting AB, som ensam svarar för analyser och slutsatser i rapporten. IT i skolan 2003 kan beställas kostnadsfritt från KK-stiftelsens webbplats (www.kks.se) eller från www.kollegiet.com, som är stiftelsens webbplats för skolan. De delar av undersökningen som översatts till engelska kan laddas ner från webbplatserna, medan en kortare sammanfattning på engelska finns med i denna bok. Stockholm i september 2004 Madeleine Cæsar VD KK-stiftelsen Christina Ehneström Programchef för IT i skola och utbildning

7 1 Bakgrund Undersökningen IT i skolan 2003 har genomförts av CMA (Centrum för Marknadsanalys AB) på KK-stiftelsens uppdrag. Detta är en andra, kraftigt utökad rapport. Den första versionen publicerades digitalt i oktober 2003 på KK-stiftelsens webbplats www.kks.se och på www.kollegiet.com (stiftelsens webbplats för skolutveckling). I denna utgåva har ett större antal figurer och figurer tillkommit och vissa mindre felaktigheter har korrigerats. Texten är skriven av CMA. Rapporten innehåller material som är av intresse för alla som vill följa IT-utvecklingen i grund- och gymnasieskolan, men också för dem som intresserar sig för skolutveckling i bredare mening. I rapporten presenteras grundläggande statistik om attityder, kunskaper, användning och tillgänglighet till IT i skolan. Undersökningens resultat Resultaten från tidigare års undersökningar (1997 2002) befästs i 2003 års studie. Tillgången till IT-redskap i skolorna och i hemmen hos elever, lärare och skolledare är hög. Inställningen till att använda IT i undervisningen är mycket positiv i alla tre grupperna. Användningen av IT är hög både i undervisningen och utanför lektionstid. I rapporten finns resultat och analyser av bland annat: Skillnader i IT-användning mellan lärare i grund- och gymnasieskolan, mellan kvinnliga och manliga respektive mellan äldre och yngre lärare. Attityder, tillgänglighet och användning hos lärare som utexaminerats de senaste åren. Skillnader och likheter mellan flickors och pojkars datoranvändning och elevers och lärares föreställningar om detta. Skolledarnas kompetens och roll i skolornas IT-utveckling. Kommunernas planering av IT i skolan. Presentation av resultatet I rapporten finns ett stort antal figurer som presenterar resultatet av undersökningen. Varje figur har en text som lyfter fram det mest väsentliga från siffrorna i figuren. Av utrymmesskäl har antalet figurer fått begränsas i vissa avsnitt. Där har i stället intressanta resultat från undersökningen lyfts fram i den kommenterade texten. Det innebär att texterna ibland innehåller siffror från undersökningen som inte direkt kan utläsas ur den figur som finns ovanför texten. Undersökningens genomförande Målgruppen för studien är lärare, elever och skolledare i Sveriges grund- och gymnasieskolor. Undersökningen har genomförts genom 3 000 intervjuer per telefon under perioden 5 augusti till 12 september 2003. Materialet är jämförbart med tidigare års undersökningar, vilka genomförts av TNS Gallup Sverige.

8 IT I SKOLAN Urval CMA har ansvarat för urvalet, vilket har varit stratifierat eller obundet slumpmässigt. Målsättningen har varit att studien ska omfatta 600 skolledare, 1 200 lärare samt 1 200 elever. Det slutliga urvalet innehöll 599 skolledare, 1 203 lärare och 1 200 elever. Urvalet för lärare och elever har tagits fram genom insamling av lärar- och elevlistor från grund- och gymnasieskolor med jämn spridning över landet, det vill säga stratifierat urval. Urvalet av grund- och gymnasieskolor har skett av SCB (Statistiska centralbyrån). För skolledare har ett obundet slumpmässigt urval tagits fram via PAR (PAR Adressregistret AB). Lärare För målgruppen lärare har CMA, via SCB, slumpmässigt valt ut ett hundratal grund- och gymnasieskolor fördelade över landet med 4 5 skolor per län och jämnt fördelat mellan grund- och gymnasieskola. Från dessa skolor har adresslistor beställts över lärare varur ett slumpmässigt urval dragits. Målsättningen har varit att genomföra cirka 57 intervjuer per län med totalt 600 grundskollärare och 600 gymnasielärare. Det slutgiltiga urvalet var 600 grundskollärare och 603 gymnasielärare med en spridning av 52 till 65 intervjuer per län. Den totala svarsfrekvensen för lärare uppgår till 70 procent. Skolledare För målgruppen skolledare var målsättningen att genomföra 300 intervjuer med skolledare på gymnasieskolan och 300 på grundskolan. Med anledning av att det är en mycket ojämn fördelning mellan antalet skolor i de olika länen har, som tidigare år, ett obundet slumpmässigt urval gjorts för skolledare. Det slutgiltiga urvalet bestod av 299 intervjuer med skolledare på grundskolan och 300 på gymnasieskolan. Den totala svarsfrekvensen för skolledare uppgick till 79 procent. Elever För målgruppen elever har CMA, via SCB, slumpmässigt valt ut ett hundratal gymnasieskolor fördelade över landet med 4 5 skolor per län. Från dessa skolor har adresslistor över elever i årskurs 2 eller 3 hösten 2003 beställts. Utifrån dessa listor har ett slumpmässigt urval dragits. Målsättningen har varit att genomföra cirka 57 intervjuer per län. Det faktiska urvalet blev 1 200 intervjuer med gymnasieelever och spridningen blev mellan 56 och 59 intervjuer per län. Den totala svarsfrekvensen uppgick till 67 procent. Datainsamling Datainsamling har genomförts under augusti och september år 2003. Datainsamlingen har skett via CATI (Computer Aided Telephone Interviews) i CMA:s egna lokaler. CATI är ett datorbaserat intervjusystem där frågeformuläret läggs in i en databas. CATI-systemet ger full kontroll över intervjuflödet (styrningar, kvoter etc.) samt en effektiv urvalshantering. Intervjuproduktionen har letts av en intervjuledare. Utifrån insamlad data har en databas skapats i dataprogrammet SPSS där sedan all analys skett.

1 BAKGRUND 9 Projektgrupp Undersökningen är utformad i samarbete mellan KK-stiftelsen och CMA. På KK-stiftelsen har Peter Fowelin och Stig Roland Rask arbetat med undersökningens utformande och Eva Fohlstedt och Peter Fowelin med framtagandet av föreliggande rapport. På CMA har Johan Lilliecreutz varit kundansvarig och Martin Hehrne projektledare. Martin Hehrne och Lovisa Norén har svarat för undersökningens utformande och för analys och rapport.

11 2 Bilden av läraren, skolledaren och eleven Fakta om respondenterna Lärare Totalt har 1 203 lärare intervjuats inom ramen för denna studie. Hälften av dem är lärare i gymnasieskolan och hälften i grundskolan. Könsfördelningen är 60 procent kvinnor och 40 procent män. Det är fler kvinnor som är grundskollärare än män: i grundskolan är tre fjärdedelar kvinnor och en fjärdedel män. Drygt hälften av gymnasielärarna är män. Lärarna undervisar antingen inom flera ämnesområden eller bara inom ett. Knappt hälften av lärarna undervisar i naturvetenskapliga ämnen och lika många i humanistiska ämnen. Knappt en tredjedel undervisar i samhällsvetenskapliga ämnen och en dryg femtedel inom estetiska ämnen. Lärarnas medelålder är 47 år, och den största gruppen lärare är 50 till 59 år gamla. Nio av tio intervjuade lärare har lärarexamen från lärarutbildningen. Knappt en av tio lärare har arbetat mindre än två år som lärare. Tre av tio lärare har arbetat mellan tre och tio år som lärare, ungefär lika många har arbetat mellan 11 och 25 år och lika många har arbetat längre än 25 år som lärare. Geografiskt är lärarna jämnt fördelade över landet. Skolledare Totalt har 599 skolledare intervjuats inom ramen för studien. Hälften är skolledare för gymnasieskolor och hälften för grundskolor. Av de intervjuade skolledarna är 60 procent män och 40 procent kvinnor. Fler män är skolledare i gymnasieskolor, närmare bestämt tre fjärdedelar. I grundskolan är det fler kvinnliga skolledare (54 procent) jämfört med i gymnasiet. Hälften av skolledarna har arbetat som skolledare i mer än 10 år. Knappt en fjärdedel har varit skolledare i fyra år eller kortare. En av tio skolledare har arbetat som skolledare i mer än 20 år. Genomsnittet är 10,5 år. Nio av tio är skolledare i en kommunal skola. Elever Inom ramen för denna studie har 1 200 elever i gymnasieskolan intervjuats. Hälften är pojkar och hälften flickor. Medelåldern är 18 år och de flesta är 17 eller 18 år gamla. Eleverna är fördelade på många olika gymnasieprogram, och den största gruppen går på det samhällsvetenskapliga programmet (SP), 20 procent. Något färre går på det naturvetenskapliga programmet (NV), 15 procent. Mer än hälften av eleverna säger att de absolut kommer att läsa vidare efter gymnasiet, och knappt en fjärdedel säger att de ja, kanske kommer att läsa vidare. Endast 7 procent anger att de absolut ej kommer att läsa vidare efter gymnasiet. Geografiskt är eleverna jämnt fördelade mellan landets olika län.

12 IT I SKOLAN Den genomsnittliga läraren I följande avsnitt beskrivs den genomsnittliga läraren, skolledaren och eleven. Den generella bild som tagits fram för de olika målgrupperna är baserad på det svarsalternativ som till störst del stämmer in, det vill säga vad majoriteten har svarat i de olika frågeställningarna. I de fall det varit möjligt att ta fram ett medelvärde har detta använts (exempelvis ålder). I avsnittet nedan refererar vi till figurer i denna rapport. I vissa fall refereras här också siffror och resultat som inte kan återfinnas i den publicerade rapporten. Den genomsnittliga grundskolläraren är: kvinna 45 år gammal undervisar i flera ämnen: naturvetenskapliga och humanistiska har arbetat som lärare i 17 år har examen från lärarutbildningen Grundskolläraren Den genomsnittliga grundskolläraren har tillgång till dator, internet, e-post och cd-rom i datorn hemma och i skolan (figur 3.3 och 3.10). Uppkoppling till internet hemma sker via modem (figur 3.6). Tillgång till en gemensam dator finns i skolan (figur 3.12), dock med en egen e-postadress (figur 3.17). Grundskolläraren använder datorn upp till fem timmar i veckan hemma (figur 3.21) och internet upp till två timmar i veckan hemma (figur 3.24). I skolan använder hon datorn dagligen eller någon/några gånger i veckan på lektionstid, men dagligen utanför lektionstid i skolan (figur 3.34). Grundskolläraren använder datorn hemma dagligen eller någon/några gånger i veckan med koppling till skolan (figur 3.34). I hemmet använder grundskolläraren internet för att söka information i arbetet och privat, skicka privat och arbetsrelaterad e-post, för att utföra banktjänster samt beställa varor och tjänster (figur 3.31). Grundskolläraren använder ofta IT för direkta lektionsförberedelser och för att söka information och referensmaterial som har koppling till arbetet på internet (figur 3.46). Grundskolläraren använder sällan internet i undervisningen, endast någon/några gånger i månaden eller ännu mer sällan (figur 3.59). Grundskolläraren tycker att den största fördelen med IT i skolan är att det underlättar elevernas informationssökande och ger naturlig datorvana (figur 3.74). De största problemen och hindren för att använda IT i undervisningen är för låg kompetens hos lärarna, dålig utrustning, för få datorer, för lite tid för IT i undervisningen, för lite pengar, felaktiga eller osanna uppgifter på internet och för långsamma datorer (figur 3.77). Grundskolläraren tycker inte att de egna IT-kunskaperna är tillräckliga (figur 3.106), men är positiv till att använda IT och internet i undervisningen (figur 3.66 och 3.69). Läraren anser sig varken ha stor eller liten nytta av datorn som pedagogiskt verktyg i undervisningen (figur 3.61), men anser att IT ökat möjligheterna att anpassa undervisningen i tid och rum (figur 3.84). De har också utnyttjat denna möjlighet (figur 3.86). Vad gäller internationella kontakter anser grundskollärare att internet generellt förbättrat skolornas möjligheter till sådana (figur 3.89) och även att IT i skolan ger stöd till elever i behov av särskilt stöd (figur 3.95). IT används också på lärarens skola för att hjälpa elever i detta sammanhang (figur 3.97). Grundskolläraren känner till KK-stiftelsens webbplats Kollegiet (figur 3.147), har använt sig av material som finns där (figur 3.149) och är positiv till Kollegiet (figur 3.150).

2 BILDEN AV LÄRAREN, SKOLLEDAREN OCH ELEVEN 13 Den genomsnittliga gymnasieläraren är: man 48 år gammal undervisar i en typ av ämnen; naturvetenskapliga eller humanistiska har arbetat som lärare i 17 år har examen från lärarutbildningen Gymnasieläraren Den genomsnittlige gymnasieläraren har tillgång till dator, internet, e-post och cd-rom i hemmet och i skolan (figur 3.3 och 3.10). Uppkoppling till internet hemma sker via modem (figur 3.6). Gymnasieläraren har, till skillnad från grundskolläraren, tillgång till en egen dator i skolan (figur 3.12) och har liksom grundskolläraren en egen e-postadress i skolan (figur 3.17). Gymnasieläraren använder datorn upp till fem timmar i veckan hemma (figur 3.21) och internet upp till två timmar i veckan (figur 3.24). I skolan används datorn dagligen eller någon/några gånger i veckan på lektionstid, men dagligen utanför lektionstid i skolan (figur 3.34). Gymnasieläraren använder datorn hemma dagligen eller någon/några gånger i veckan med koppling till skolan (figur 3.34). Gymnasieläraren använder internet hemma för att söka information i arbetet och privat, skicka privat och arbetsrelaterad e-post, för att utföra banktjänster samt beställa varor och tjänster (figur 3.31). IT används ofta för administrativt förarbete, direkta lektionsförberedelser, för att kommunicera med koppling till arbetet och för att söka information och referensmaterial med koppling till arbetet på internet (figur 3.46). Gymnasieläraren använder internet i undervisningen varannan vecka eller oftare (figur 3.59), tycker att IT har ökat möjligheterna att anpassa undervisningen i tid och rum (figur 3.84) och har också utnyttjat denna möjlighet (figur 3.86). Den största fördelen med IT i skolan är, enligt gymnasieläraren, att det underlättar elevernas informationssökande och ger naturlig datorvana (figur 3.74). De största problemen och hindren med att använda IT i undervisningen är för låg kompetens hos lärarna, dålig utrustning, för få datorer, för lite pengar, att eleverna missbrukar internet, felaktiga eller osanna uppgifter på internet och för långsamma datorer (figur 3.27). Gymnasieläraren tycker, till skillnad från grundskolläraren, att de egna IT-kunskaperna är tillräckliga (figur 3.107) och är positiv till att använda IT och internet i undervisningen (figur 3.66 och 3.69). Dessutom har gymnasieläraren nytta av datorn som pedagogiskt verktyg i undervisningen (figur 3.61). Gymnasieläraren anser att internet i hög grad generellt förbättrat skolornas möjligheter till internationella kontakter (figur 3.89). Gymnasieläraren anser också att IT i skolan ger stöd till elever i behov av särskilt stöd (figur 3.95) och IT används på lärarens skola för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd (figur 3.97). Gymnasieläraren känner inte i lika hög grad till KK-stiftelsens webbplats Kollegiet som grundskolläraren (figur 3.147). De som känner till Kollegiet har varit inne på webbplatsen och är positiva till innehållet (figur 3.150).

14 IT I SKOLAN Den genomsnittliga skolledaren Den genomsnittliga skolledaren i grundskolan är: kvinna 52 år gammal har arbetat som skolledare i 9 år är skolledare för en kommunal skola Den genomsnittliga skolledaren i gymnasieskolan är: man 53 år gammal har arbetat som skolledare i 12 år är skolledare för en kommunal skola Skolledaren i grundskolan Den genomsnittliga skolledaren i grundskolan har tillgång till dator, internet, e-post och cd-rom i hemmet och i skolan (figur 3.1 och 3.8). Uppkoppling till internet hemma sker via modem (figur 3.5). Skolledaren har tillgång till en egen dator i skolan (figur 3.11) och egen e-postadress (figur 3.17). Hemma använder skolledaren i grundskolan datorn upp till fem timmar i veckan (figur 3.19) och internet i upp till två timmar (figur 3.22). Datorn används mer än tio timmar per vecka med koppling till det egna arbetet (figur 3.43). Hemma använder skolledaren i grundskolan internet för att söka information i arbetet och privat, skicka privat och arbetsrelaterad e-post samt för att utföra banktjänster (figur 3.52). Vad gäller användning med koppling till skolan används dagligen datorn till ordbehandling, för administrativa uppgifter och för att kommunicera med andra (figur 3.48). Skolledaren i grundskolan tycker att de största fördelarna med IT i skolan är att det ger naturlig datorvana, underlättar elevernas informationssökande, stimulerar skrivarprocessen och ökar motivationen för skolarbetet (figur 3.73). Skolledaren är positiv till att använda internet i undervisningen (figur 3.72) och tycker att lärarena IT-kunskaper på den egna skolan är tillräckliga (figur 3.106). Skolledaren i grundskolan anser att internet i hög grad generellt förbättrat skolornas möjligheter till internationella kontakter (figur 3.87) och uppger också att den egna skolans internationella kontakter ökat (figur 3.90). Skolledaren i grundskolan anser att IT i skolan ger stort stöd till elever i behov av särskilt stöd (figur 3.95). IT används också på dennes skola för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd (figur 3.97). Skolledaren i gymnasieskolan Den genomsnittlige skolledaren i gymnasieskolan har tillgång till dator, internet, e-post och cd-rom i hemmet och i skolan (figur 3.1 och 3.8). Uppkoppling till internet hemma sker via modem (figur 3.5). Tillgång finns till egen dator (figur 3.11) och egen e-postadress i skolan (figur 3.17). Hemma använder skolledaren i gymnasieskolan datorn upp till fem timmar i veckan (figur 3.19) och internet upp till två timmar (figur 3.22). Datorn används mer än tio timmar per vecka med koppling till arbetet (figur 3.43). Skolledaren i gymnasieskolan använder internet hemma för att söka information i arbetet och privat, skicka privat och arbetsrelaterad e-post, för att utföra banktjänster samt beställa varor och tjänster (figur 3.52). Vad gäller användning med koppling till skolan används datorn dagligen till ordbehandling, för administrativa uppgifter, för att kommunicera med andra och för att söka information via internet (figur 3.48). De största fördelarna med IT i skolan är enligt skolledaren i gymnasieskolan att det ger naturlig datorvana, underlättar elevernas informationssökande, ger möjlighet till simulering av olika förlopp samt stimulerar skrivprocessen (figur 3.73). Skolledaren i gymnasieskolan är positiv till att använda internet i undervisningen (figur 3.72) och tycker också att lärarnas IT-kunskaper på den egna skolan är tillräckliga (figur 3.106).

2 BILDEN AV LÄRAREN, SKOLLEDAREN OCH ELEVEN 15 Skolledaren i gymnasieskolan anser att internet i hög grad generellt förbättrat skolornas möjligheter till internationella kontakter (figur 3.87) och uppger att den egna skolans internationella kontakter ökat mycket (figur 3.90). Skolledaren i gymnasieskolan anser att IT i skolan ger stort stöd till elever i behov av särskilt stöd (figur 3.95) och uppger att IT används på den egna skolan för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd (figur 3.97). Den genomsnittliga eleven Den genomsnittliga gymnasieeleven: är 17 eller 18 år gammal går samhällsvetenskapligt program kommer att läsa vidare efter gymnasiet Gymnasieeleven Den genomsnittliga eleven har tillgång till dator, internet, e-post och cd-rom i hemmet och i skolan (figur 3.1 och 3.8). Uppkopplingen till internet hemma är snabbare än modem (figur 3.5). Eleven har endast tillgång till en gemensam dator i skolan (figur 3.11), men har en egen e-postadress (figur 3.17). Datorn används hemma upp till tio timmar i veckan (figur 3.19) och internet upp till fem timmar i veckan (figur 3.22). I skolan används datorn dagligen eller någon/några gånger i veckan på lektionstid, dagligen eller någon/några gånger i veckan utanför lektionstid (figur 3.41). I hemmet använder eleven datorn med koppling till skolan dagligen eller någon/några gånger i veckan (figur 3.41). Hemma använder eleven internet för att söka information i skolarbetet och privat, skicka privat e-post samt för att ladda hem musik (figur 3.28). Datorn används för ordbehandling och för att söka information via internet dagligen eller någon/några gånger i veckan (figur 3.49). Eleven är intresserad av att använda internet och av att ladda ner musik, men är mycket ointresserad av att programmera (figur 3.50). Den största fördelen med IT i skolan är, enligt eleven, att det underlättar elevernas informationssökande och ger naturlig datorvana (figur 3.73). De största problemen och hindren med att använda IT i undervisningen är ointresserade elever, dålig utrustning, för få datorer, för lite tid för IT i undervisningen, för lite pengar, att eleverna missbrukar internet, felaktiga eller osanna uppgifter på internet och för långsamma datorer (figur 3.75). Eleven är positiv till att använda IT (figur 3.65) och internet i undervisningen (figur 3.68) samt tycker att de egna lärarnas ITkunskaper är tillräckliga (figur 3.105). Eleven anser att internet har ökat medvetenheten om källkritik hos elever i allmänhet (figur 3.79) och även den egna medvetenheten om källkritik (figur 3.80). Vidare tycker eleven att internet generellt förbättrat skolornas möjligheter till internationella kontakter (figur 3.87). Eleven tror att IT-användningen har bidragit till att förbättra elevernas förmåga i allmänhet att uttrycka sig skriftligt (figur 3.81) och anser även att den egna förmågan har förbättrats (figur 3.83).