Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de? Anders Hjern. barnläkare, professor

Relevanta dokument
Barn som anhöriga: Hur går det i skolan?

Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

Barns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och skydd. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Hälso- och sjukvårdslagen

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de?

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterad sjuklighet hur stor roll spelar sociala faktorer? Tomas Hemmingsson Sorad Stockholms universitet

Barn är också anhöriga. Dom finns där, ser, hör, känner men glöms ofta bort

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? 2013 Författarna och Nationellt kompetenscentrum anhöriga

Barn som anhöriga till patienter i vården - hur många är de? Nka Barn som anhöriga 2013:1 Rapport 1 från projektet Barn som anhöriga - en kartläggning

5. Separationer mellan föräldrar

Barn som anhöriga en hälsoekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader

Fakta och förhållningssätt för professionella som möter utsatta barn

Fritidshem. Information till dig som ska söka in ditt barn till fritidshem

ANTOLOGI. Att se barn som anhöriga - Om relationer, interventioner och omsorgsansvar. Hur många barn och hur går det för barnen?

LVM Lag om vård av missbrukare i vissa fall SFS 1988:870

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Socialstyrelsens författningssamling

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016

Barn som anhöriga ekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader. Bo Hovstadius, Lisa Ericson, Lennart Magnusson. Nka Barn som anhöriga 2015:8

Anne Denhov & Guy Karlsson. Tvång i öppenvård Patienter, permissioner och en ny lagstiftning

Anhörig den som ger stöd, hjälp, vård och omsorg. omvärlden

5. Separationer mellan föräldrar

Barn till föräldrar med cancer hur många berörs och vilka är konsekvenserna i ett livsloppsperspektiv?

Uppsala. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

avseende god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7 (egen ansökan).

En gemensam bild av verkligheten

Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 2011

Länsstyrelsens uppdrag Allmänna råd om Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld, Katarina Edlund

Svensk författningssamling

Innehåll. 7. Boendet

3. Befolkningsförändringar bland barn 2004

Regler och placeringsföreskrifter för förskola, fritidshem och pedagogisk

Barn som anhöriga ekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader. Bo Hovstadius, Lisa Ericson, Lennart Magnusson. Nka Barn som anhöriga 2015:8

Anmälan / Underrättelse till Överförmyndarenheten

ANSÖKAN OM GOD MAN/ FÖRVALTARE. enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7. (ansökan från anhörig)

Bilaga till. Socialförsäkringsrapport 2008:11 Nya resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken ISSN

Unga föräldrars deltagande i föräldragrupper vid BVC. Jan Hjelte Ulf Hyvönen Magdalena Sjöberg

INTYG om provtjänstgöring

ANMÄLAN om förvaltare enligt Föräldrabalken 11 kap 7

avseende god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7 (ansökan från anhörig).

Vet du vilka rättigheter du har?

Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Anders Håkansson, leg läkare, med dr Beroendecentrum Malmö Avd för psykiatri, Lunds universitet

JÄMIX 2010 för Högskolan i Gävle

8. Föräldrars sysselsättning och föräldraledighet

Nyckeltal. Medborgarförvaltningen

Bortfallsanalys Yrkesregistret 2004

Modellområde BARN och UNGA främja psykisk hälsa förebygga psykisk ohälsa

Kontaktperson/kontaktfamilj Institutionsvård

ANSÖKAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4

Allmänhetens syn på sjukvård

Skolans likabehandlingsarbete och integration Hur fungerar det?

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län februari (7,9%)

Anmälan om svenskt medborgarskap för person som har fyllt 18 men inte 20 år

Mellan äldreomsorg och psykiatri py. Om äldres psykiska ohälsa

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

4 Kostnader för fetma

Kartläggning av stödet till anhöriga i Strängnäs kommun. Lena Talman, FoU-handledare, doktorand Carina Forsman Björkman, FoU-chef

Lägre kostnader och bättre hälsa samtidigt är det möjligt?

februari 2015 Arbetsvillkor för personal inom HVB barn och unga

Uppdrag att ta fram ett utbildningspaket för vårdpersonal om bemötande

Utredning av hyressättning i vård- och omsorgsboende för personer med funktionsnedsättning i Tyresö kommun

2. Ekonomiska konsekvenser av utökad rätt till omsorgstid från 20 tim till 25

4. Föräldrar och syskon

Barnrätt. Den ojuridiska familjerätten. Reglernas funktioner. Handlingsdirigerande funktion Konfliktlösande funktion Skyddsfunktion

Att ge omsorg mitt i livet

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012

Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering

Samordna rehabiliteringen

Begränsad uppräkning av den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017

Kristina Nordmark Verksamhetsutvecklare, äldreomsorgen Skellefteå kommun

Sammanfattning på lättläst svenska

Svar på motion om att utreda åtgärder för att öka tryggheten hos främst flickor

RIKTLINJER OCH REGLER FÖR AVGIFTER I FÖRSKOLA, FRITIDSHEM OCH PEDAGOGISK- OMSORG BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Svenska palliativregistret Slutsatser Presenteras av Greger Fransson Registerhållare

Annerstaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola och fritidshem

ZA4883. Flash Eurobarometer 247 (Family life and the needs of an ageing population) Country Specific Questionnaire Sweden

Att satsa på folkhälsa en god affär

Channeling vid biologisk behandling av RA i Sverige - vilken patient får vilket läkemedel?

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av maj månad 2013

Lågt socialt deltagande Ålder

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

God Man. Förvaltare. Förmyndare

Konsultation med skolan

Invisible Friend Senast uppdaterad

Referensvärden samtliga undergrupper

Referensvärden samtliga resultatenheter

Analys av enheter med goda resultat för patienter med diabetes och BMI>35. Gemensam studie mellan BCG och NDR April 2013

Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Hälsobarometern. Första kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker

Beräkning av inavelsgrad

Anmälan om behov av god man enligt Föräldrabalken 11:4

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av december månad 2013

Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016

Bortfallsanalys Yrkesregistret 2002

Transkript:

Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de? Anders Hjern barnläkare, professor

Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider.

Studierna baseras på två olika analysmodeller och populationer : Barn födda i Sverige 1987-89/1973-89 med uppföljning från födelsen till 18 års ålder. Alla folkbokförda barn (0-17 år) i Sverige 2006-2008. Här beräknades ett genomsnittligt värde per år med analys också av om barnet bor i samma hushåll som den aktuella föräldern.

Procent av barn födda 1987-89 som har en pappa och/ eller mamma som vårdats inneliggande på sjukhus pga. missbruk och/eller psykisk sjukdom under deras barndom. 10,0% 9,0% 8,0% 7,6% 7,0% 6,0% 5,7% 5,0% 4,0% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,0% Alkohol Narkotika Psykisk sjukdom Minst en av dessa tre

Procent av barn födda 1987-89 som har en pappa och/eller mamma som haft någon indikation i nationella register på riskbruk av alkohol och/eller narkotika..

Antidepressiv medicinering hos biologiska föräldrar under åren 2006-8 i relation till barnets ålder det aktuella året. Årsincidens. 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% Far Mor 4,0% 2,0% 0,0% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18

Andel av mödrar som vid ett givet inneliggande vårdtillfälle 2006-2008 bodde i samma hushåll som sina biologiska barn den 31 december föregående år. 80% 70% 60% 60,3% 52,9% 68,4% 63,6% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Alkohol Narkotika Psykisk sjukdom Minst en av dessa tre

Andel av fäder som vid ett givet inneliggande vårdtillfälle 2006-2008 bodde i samma hushåll som sina biologiska barn den 31 december föregående år. 60% 56,4% 50% 49,8% 40% 30% 30,6% 30,4% 20% 10% 0% Alkohol Narkotika Psykisk sjukdom Minst en av dessa tre

Procent av barn födda 1973-89 som förlorade minst en förälder innan de fyllde 18 år efter dödsorsak. 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Mor Far 0,5 0,0 Alla dödsfall Säkerställt eller misstänkt självmord Olycka/Våld Övriga

Barnets ålder vid faderns dödsfall efter dödsorsak. 100% 90% 80% 70% 36,7% 27,9% 60% 50% 40% 30% 20% 48,4% 31,0% 34,9% 32,4% 55,58% 29,68% 12-17år 6-11 år 0-5 år 10% 0% 20,6% 28,4% 39,7% 14,74% Alla dödsfall Säkerställt eller misstänkt självmord Olycka/Våld Övriga

Procent av barn födda 1987-89 som har en pappa och eller mamma som vårdats inneliggande på sjukhus i minst en vecka sammanhängande på grund av somatisk sjukdom, uteslutande missbruk 14% 12,6% 12% 10% 8% 6% 6,4% 6,8% 4% 2% 0% Far Mor Någon eller bägge

Socioekonomisk position (SEP) Baserat på Hushållets SEI i Folk och Bostadsräkningen 1990 Hög=Högre och medelhög tjänstemän Medel=Lägre tjänstemän och yrkesutbildade arbetare Låg=Outbildade arbetare Oklassificerade=Övriga

Hushållets SEP i Folk och Bostadsräkningen 1990 och sjukhusvård på grund av alkoholmissbruk hos någon förälder hos barn födda i Sverige 1987-89, uppföljda till 18 års ålder. 6% 5,5% 5% 4% 4,0% 3% 2,3% 2% 1% 1,2% 0% Oklassificierade Låg SEP Medel SEP Högre SEP

Hushållets SEP i Folk och Bostadsräkningen 1990 och sjukhusvård på grund av narkotikamissbruk hos någon förälder hos barn födda i Sverige 1987-89, uppföljda till 18 års ålder. 6% 5,5% 5% 4% 4,0% 3% 2,3% 2% 1% 1,2% 0% Oklassificierade Låg SEP Medel SEP Högre SEP

Hushållets SEP i Folk och Bostadsräkningen 1990 och sjukhusvård på grund av psykisk sjukdom hos någon förälder hos barn födda i Sverige 1987-89, uppföljda till 18 års ålder. 12% 10% 9,6% 8% 7,7% 6% 5,3% 4% 4,0% 2% 0% Oklassificierade Låg SEP Medel SEP Högre SEP

Hushållets SEP i Folk och Bostadsräkningen 1990 och dödsfall hos någon eller bägge föräldrar hos barn födda i Sverige 1973-89, uppföljda till 18 års ålder (1/1000). 70 60 58,0 50 40 39,7 30 29,8 25,7 20 10 0 Ej klassificerade och egna företagare Låg status Medel status Högre status

Hushållets SEP i Folk och Bostadsräkningen 1990 och dödsfall hos någon förälder pga våld eller olycka hos barn födda i Sverige 1973-89, uppföljda till 18 års ålder.

Relativ risk för eget narkotikamissbruk i åldern 15-35 år efter barndomens socio-ekonomiska position. (Gauffin et al. Addiction 2013) 4 2 1 High non-manual Mid non-manual Low non-manual Skilled manual Unskilled manual Crude Fully adjusted

Relativ risk för eget alkoholmissbruk i åldern 15-35 år efter barndomens socio-ekonomiska position. (Gauffin et al. JECH, in press) 4 2 1 High non-manual Mid non-manual Low non-manual Skilled manual Unskilled manual Crude Fully adjusted

Procent av barn födda 1987-89 i Sverige som har en pappa och eller mamma som vårdats inneliggande på sjukhus pga. alkohol missbruk under deras barndom efter ursprung 7% 6% 5,8% 5% 4% 3% 2,5% 2% 1% 1,8% 1,3% 0% SV NO EU UE

Procent av barn födda 1973-89 till mamma eller pappa som vårdats inneliggande på sjukhus på grund av missbruk eller psykisk sjukdom som varit placerade i socialtjänstens dygnsvård. 40% 35% 34,2% 30% 25% 22,7% 20% 15% 14,9% 16,7% 10% 5% 0% Alkohol Narkotika Psykisk sjukdom Minst en av dessa tre

Procent av barn födda 1973-89 till mamma eller pappa som vårdats inneliggande på sjukhus på grund av missbruk eller psykisk sjukdom som varit placerade i socialtjänstens dygnsvård. 40% 35% 34,2% 30% 25% 22,7% 20% 15% 14,9% 16,7% 10% 5% 0% Alkohol Narkotika Psykisk sjukdom Minst en av dessa tre

Barn som är placerade under lång tid (>5 år)i samhällsvård 34,9% förälder vårdad pga. alkohol 22,4% förälder vårdad pga. narkotika 38,5% förälder vårdad pga. psykisk sjukdom 61,6% någon av ovanstående

Barn som är placerade under lång tid (>5 år)i samhällsvård 20,4% förlorar en förälder i dödsfall innan arton år Ytterligare 2,5% förlorar bägge föräldrarna

Slutsatser Missbruk, sjukdom och död hos föräldrar varierar med familjens sociala status/utbildning: Ojämlikhetsperspektivet viktigt! Barn i samhällsvård är en särskilt viktig målgrupp för insatser för barn som anhöriga. Beräkningar av hur många barn som berörs varierar med datakälla. Diskussion om prioriteringar behövs. Ytterligare analyser av barn till föräldrar med svåra fysiska sjukdomar angelägna.

Tack för uppmärksamheten! anders.hjern@chess.su.se