Utbildningsinspektion i Uppsala kommun Luthagens skolor Dnr 53-2004:2933 Utbildningsinspektion i Luthagens skolor, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan/rektorsområdet...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av utbildningsresultaten...4 Bedömning av verksamheten...7 Bedömning av förutsättningarna för utbildningen...12 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Luthagens skolor den 30 augusti 2 september samt den 13 14 september. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida (www.skolverket.se/inspektion). Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om ca två år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Luthagens skolor, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Luthagens skolor intervjuades elever, lärare, rektor, företrädare för elevvården samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i förskoleklass upptill årskurs 9. Vid besöken fördes även spontana samtal med elever och personal. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1
Luthagens skolor Beskrivning av skolan/rektorsområdet Antal barn/elever Förskoleklass 77 Grundskola 995 Skolorna i Luthagen består av tre skolor: Eriksskolan, Sverkerskolan och Tiundaskolan. Skolorna ligger i det västra skolområdet. Skolorna är indelade i fyra spår och varje spår har elever från förskoleklass till åk 9. Eriksskolan och Sverkerskolan har två spår vardera och på Tiundaskolan finna alla fyra spåren. När denna organisation skapades fanns en rektor som ansvarig för eleverna i varje spår. Idag finns bara tre rektorer i området och ansvaret för eleverna i spår B delades vid tiden för inspektionsbesöket därför mellan två av rektorerna. Spår A Eriksskolan, årskurs F 5 Sverkerskolan, årskurs F 5 8 grupper i årskurs F 4 som mestadels arbetar åldersintegrerat 120 elever 6 klasser (F 5B) 150 elever Tiundaskolan, årskurs 4 9 5 klasser (5 9A) 150 elever Spår B 4 klasser (6 9B) 130 elever Spår C 6 klasser (F 5C) 150 elever 4 klasser (6 9C) och 2 särskilda undervisningsgrupper 120 elever Spår D 4 klasser (F 3D) 90 elever 6 klasser (4 9D), förberedelseklass och särskild undervisningsgrupp 190 elever I området pågår idag en organisationsöversyn av spårindelningen. Luthagens skolor ingår i ett landsomfattande försök där den nationella timplanen inte längre reglerar hur mycket undervisning varje elev skall ges inom ett visst ämne. En av de bärande tankarna i försöket är att målen för utbildningen i framtiden måste bli de viktigaste styrinstrumenten, inte den tid som används för att nå dit. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Luthagens skolor och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga skolförfattningar. Verksamheten vid Luthagens skolor är övergripande av god kvalitet. Det finns dock flera förbättringsområden av olika dignitet för skolorna att arbeta med. 2
Inspektörerna menar att den samordnade ledningen av skolorna och då särskilt Tiundaskolan, behöver utvecklas för att skolorna effektivare skall arbeta mot de nationella målen. Det är även angeläget att skolornas systematiska kvalitetsarbete förbättras med tanke på de många utpekade förbättringsområdena och särskilt då flera av skolans kunskapsresultat försämrats. Det är också angeläget att skolorna förvissar sig om att alla elever som är i behov av särskilt stöd, får det. I sammanhanget bör också nämnas att eleverna i Luthagens skolor trivs och känner sig trygga, liksom att värdegrundsarbetet på Sverkerskolan bedöms vara av mycket god kvalitet. Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden: Skolorna bör följa upp resultaten från nationella ämnesproven i årskurs 5 samt arbeta för att förbättra måluppfyllelsen. Vidare bör Tiundaskolans resultat utifrån betygen i årskurs 9, förbättras i förhållande till det förväntade resultatet utifrån skolans sammansättning av elever. Skolorna bör på en övergripande nivå bättre insamla, analysera och föreslå åtgärder utifrån eleverna utbildningsresultat. Så bör elevernas utveckling även i andra ämnen än svenska, matematik och engelska utvärderas och bedömas. Skolorna bör vidare säkerställa att eventuella skillnader i pojkars och flickors kunskapsresultat uppmärksammas. Skolorna bör förbättra elevernas inflytande och möjligheter att ta ansvar för det egna lärandet. Som ett led i detta bör skolorna också förbättra elevernas, särskilt de yngres, kännedom om utbildningsmålen. Värdegrundsarbetet behöver förbättras på Tiundaskolan. Skolorna bör förbättra arbetet med stöd och säkerställa att alla elever som är i behov av sådant stöd får det i de ämnen där det behövs. Tiundaskolan bör se över förberedelseklassens elevers möjligheter att gå över i vanlig klass. Arbetet med att säkerställa likvärdig bedömning av elevernas resultat behöver stärkas. Inspektörerna finner att Luthagens skolor bör förbättra sitt kvalitetsarbete, särskilt i fråga om uppföljning av elevernas kunskapsutveckling och genom att analysera måluppfyllelsen och låta denna analys ligga till grund för åtgärder och förbättringsarbete. Det pedagogiska ledarskapet, framför allt av Tiundaskolan, behöver bli mer tydligt och samordnat. Rektorsansvaret för spår B behöver fördelas på ett sådant sätt att varje enskild elev endast har en rektor att vända sig till. Informationen angående elevernas möjligheter till olika språkval i Luthagens skolor bör förbättras. Eleverna i Sverkerskolan bör ges bättre möjlighet till att använda datorer som ett led i en tidsenlig undervisning. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast skall åtgärdas. 3
Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknas för elever i den så kallade förberedelseklassen på Tiundaskolan (5 kap. 5 grundskoleförordningen). Beslut om anpassad studiegång saknas för elever som har sådan i den så kallade förberedelseklassen (5 kap. 10 grundskoleförordningen). Eleverna i den så kallade förberedelseklassen ges inte möjligheter att få betyg (7 kap., grundskoleförordningen). Svenska som andraspråk anordnas inte som alternativ till undervisning i svenska för de elever som behöver det (2 kap. 15-16 grundskoleförordningen samt 6 2 kap. grundskoleförordningen). Bedömning av utbildningsresultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt målen i skollagen och i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, avsnitten 2.1 och 2.2. I förskoleklasserna i Sverkerskolan och Eriksskolan arbetar lärarna systematiskt med att utveckla barnens språkliga mognad och att ge dem grundläggande matematisk förståelse. Barnens kunskapsutveckling i dessa avseenden utvärderas regelbundet och stödåtgärder, även specialpedagogiska, sätts in i det fall någon bedöms behöva sådana. Vidare är utveckling genom lek ett betydande inslag i alla Luthagens förskoleklasser. Enligt skollagen skall utbildningen i förskoleklassen ligga till grund för fortsatt skolgång och såvitt inspektörerna kunnat bedöma får eleverna i förskoleklassen förutsättningar att utvecklas i den riktning som målen för skolformen anger. Nedan redovisas statistik från de nationella proven i åk 5 år 2005 i Sverkerskolan, Eriksskolan och Tiundaskolan. Uppgifterna kommer från skolans rektorer. Andelen elever i procent som nått målen i samtliga moment på nationella proven i årskurs 5 år 2005. Sverkerskolan Eriksskolan Tiundaskolan Svenska 86 % 88 % 80 % Engelska 85 % 80 % 93 % Matematik 92 % 68 % 64 % Inspektörerna bedömer att skolan bör analysera resultaten och vidta åtgärder i syfte att de generellt skall förbättras. Redan i 2004 år kvalitetsredovisning uppmärksammades vikande resultat på de nationella proven i årskurs 5. I kvalitetsredovisningen angavs vidare att skolorna närmare skulle undersöka orsakerna till försämringen. Någon sådan analys har inte redovisats inspektörerna. Ur tabellen ovan framgår också att endast 64 respektive 68 procent av eleverna bedömts ha tillräckliga kunskaper efter de nationella proven i matematik i Tiundaskolan och Eriksskolan. 4
Vid inspektörernas intervjuer med lärare och rektorer framkommer att denna omständighet kommer som något av en överraskning för skolorna och att några övergripande åtgärder för att undvika detta resultat därför inte vidtagits. Resultaten är, med några undantag, även i övriga ämnen förhållandevis låga med beaktande av elevunderlaget för skolorna. Skolorna bör följa upp resultaten från årskurs 5 för att ha en beredskap för de eventuella åtgärder som kan komma att krävas för att dessa elever skall klara målen för årskurs 9. Ur tabellen nedan framgår att Tiundaskolans avgångselevers resultat, med några undantag, stadigt förbättrats under de senaste åren. Tiundaskolan År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 Genomsnittligt meritvärde 206,1 212,8 226,4 221,3 Andel elever behöriga till nationellt program 89 % 90,5 % 87 % 92,7 % Andel elever som uppnått målen i alla ämnen 75,2 % 78,1 % 72,4 % 84,6 % Tiundaskolans samtliga betygsvärden för år 2004 i tabellen ovan är högre än kommunens motsvarande genomsnittliga värden. Kommunens genomsnittliga meritvärde var 206,5. Av kommunens elever var vidare 91 procent behöriga att söka ett nationellt program och 72,5 procent av eleverna nådde målen i alla ämnen. En jämförelse med de värden som Skolverkets beräkningsmodell SALSA 1 uppskattar visar å andra sidan att Tiundaskolan inte någon gång under åren 2001 2004 nått lika goda eller bättre betygsresultat än de som modellen kalkylerar utifrån sammansättningen av elever. Som exempel kan nämnas att SALSA år 2004 beräknar ett förväntat genomsnittligt meritvärde för Tiundaskolan till 235 att jämföra med skolans faktiska värde som var 221,3. Inspektörerna bedömer att skolans resultat utifrån betygen i årskurs 9, behöver förbättras med utgångspunkt i att de sedan under flera års tid varit sämre än de resultat som kan beräknas utifrån skolans sammansättning av elever. Vidare menar inspektörerna att detta förhållande bör uppmärksammas av skolledningen och föranleda analys och åtgärder i syfte att ytterligare förbättra resultaten. Någon bedömning av resultaten i andra ämnen än de som omfattas av tabellerna ovan kan inte göras för Luthagens skolor, då sådana sammanställningar saknas. Ej heller finns sammanställningar av resultat uppdelade mellan pojkar och flickor. 1 För att få en mer nyanserad bild av skolors betygsresultat än enbart genom att tillhandahålla de faktiska betygsresultaten som skolor uppnår, har Skolverket utvecklat Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser - Salsa. Verktyget jämför i en statistisk modell kommuners och skolors faktiska betygsresultat avseende "andel elever som uppnått målen" respektive "genomsnittligt meritvärde" med ett modellberäknat värde. I denna beräkning tas hänsyn till bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelning pojkar/flickor i kommuner och skolor. 5
Inspektörerna bedömer att skolorna på en övergripande nivå bättre bör insamla, analysera och föreslå åtgärder utifrån eleverna utbildningsresultat, se vidare avsnittet om kvalitetssäkring och förbättringsarbete. Dessutom bör skolorna i Luthagen bedöma och utvärdera elevernas utveckling även i andra ämnen än svenska, matematik och engelska. Skolorna bör vidare säkerställa att eventuella skillnader i pojkars och flickors kunskapsresultat uppmärksammas. Inspektörerna bedömer att resultaten av skolornas arbete med att skapa en miljö där eleverna är trygga och trivs är goda till mycket goda efter besöken i skolorna i Luthagen. I skolornas årliga elevenkät skattar eleverna i Luthagens skolor tryggheten i sin studiesituation till ett medelvärde av 3,3 på en skala mellan 1 och 4, där 4 är högst. Vid Sverkerskolan har inget mobbningsfall rapporterats under förra läsåret och elever och föräldrar menar samfällt att skolan är en mycket trygg arbetsplats dit man gärna går. Även i Tiundaskolan och Eriksskolan upplever eleverna huvudsakligen att skolorna är trygga och skolornas mobbningsgrupper talar om få ärenden. Enligt läroplanen skall skolan sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. I detta avseende bedömer inspektörerna att goda resultat uppnås i Tiundaskolan och Eriksskolan, medan resultatet i Sverkerskolan är mycket bra. Läroplanen framhåller att eleverna genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Detta innebär att de bör fostras att i högre grad själva vara delaktiga i hur de skall lära sig, samt hur de skall redovisa sina kunskaper. Under inspektörernas besök i Sverkerskolan och Eriksskolan förekom få lektionspass där eleverna gavs ansvar för att utvärdera sina kunskaper eller planera vad de skulle arbeta med, utifrån vad de ansåg vara bäst för sitt eget lärande. Vanligen får eleverna bestämma vad de skall arbeta med under lektionerna endast i det fall de blivit klara med sina givna arbetsuppgifter för tidigt eller när tid ges för att göra påbörjade arbeten klara. Eleverna anser att det är lärarna som bestämmer över undervisningen och över vad de skall lära sig härnäst. I Tiundaskolan ges utrymme för något som kallas Egen Tid för Måluppfyllelse, ETM, på samtliga klassers scheman. Vid dessa tillfällen kan eleverna inom ett spår välja vilka arbetsuppgifter de vill arbeta med inom ett givet antal ämnen. Lärarna förbereder dessa arbetsuppgifter och kontrollerar också att varje elev utför ett arbetsbeting som bedöms vara tillräckligt stort inom varje ämne. Vid förfrågan ansåg de flesta av lärarna att huvudsyftet med ETM-lektionerna var att eleverna skulle ges möjlighet till individuell studietakt inom de olika ämnena, då skolan inte längre hade gemensam timplan. Få lärare angav elevernas ansvar för det egna lärandet som ett syfte med ETM. Inspektörerna konstaterade vid lektionsbesöken att eleverna tog ansvar för att göra sina uppgifter och att ETM gav ett visst utrymme för skillnader i studietakt. Dock verkade elevernas val i de lägre klasserna inskränka sig till i vilken ordning man skulle utföra i förväg givna arbetsuppgifter, medan elever i årskurs 8 och 9 i högre utsträckning själva kunde välja innehåll och form på arbetsuppgifterna. Däremot gavs inga elever systematiskt utrymme för att reflektera över vilka utbildningsmål som uppnåtts, i syfte att planera kommande arbete utifrån sådana begrundanden. 6
Inspektörerna bedömer utifrån ovanstående att det är ett förbättringsområde för Luthagens skolor att ge eleverna ökad delaktighet och uppmuntra ansvar för det egna lärandet. För att eleverna, enligt läroplanens intentioner, skall kunna ta ansvar för sin egen utbildning, krävs också att skolan klargör vilka mål utbildningen har. Inspektörerna konstaterar dock att det sällan talas om utbildningsmål på lektionerna i Sverkerskolan och Eriksskolan Dock förekommer i några klasser att eleverna noggrant upplyses om uppnåendemålen i årskurs 5, särskilt i de ämnen som prövas genom nationella proven, eller att eleverna som ett naturligt inslag i undervisningen arbetar mot i förväg uppställda mål och tillsammans med läraren utvärderar om dessa mål uppnåtts. I Tiundaskolan presenteras utbildningsmålen, vanligen i samband med att betygskriterierna diskuteras för de elever som står på tur för att få betyg. För eleverna i årskurs 4 7 talas dock mer sällan om mål för utbildningen. Inspektörerna bedömer att Sverkerskolan och Eriksskolan bör förbättra elevernas kännedom om utbildningsmålen. För Tiundaskolan gäller detta framför allt för de elever som ej får betyg. Sammanfattning Eleverna i förskoleklassen ges förutsättningar att utvecklas i den riktning som målen för skolformen anger. Skolan bör följa upp resultaten från nationella proven i årskurs 5 samt arbeta för att förbättra måluppfyllelsen. Tiundaskolans resultat utifrån betygen i årskurs 9, behöver förbättras i förhållande till det väntade resultatet utifrån skolans sammansättning av elever. Skolorna bör på en övergripande nivå bättre bör insamla, analysera och föreslå åtgärder utifrån eleverna utbildningsresultat. Dessutom bör elevernas utveckling även i andra ämnen än svenska, matematik och engelska utvärderas och bedömas. Skolorna bör vidare säkerställa att eventuella skillnader i pojkars och flickors kunskapsresultat uppmärksammas. Resultaten av skolornas arbete med att skapa en miljö där eleverna är trygga och trivs är goda till mycket goda. Det är ett förbättringsområde för Luthagens skolor att ge eleverna ökad delaktighet och uppmuntra ansvar för det egna lärandet, liksom att öka elevernas kännedom om utbildningsmålen. Bedömning av verksamheten Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet i det inre arbetet; innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning; kvalitetssäkring och förbättringsarbete; skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanerna och i andra författningar för respektive skolform. 7
Arbetet med arbetsmiljö och delaktighet Vid besöken i Luthagens skolor noterade inspektörerna särskilt de teckningar, affischer och tavlor som speglade elevers och lärares gemensamma syn på värdegrundsfrågor i Sverkerskolan och Eriksskolan. Dessa verk tas fram i ett gemensamt arbete på skolan och innehållet hålls aktuellt för eleverna. Särskilt på Sverkerskolan, men även på Eriksskolan observerar inspektörerna att de gemensamma värdegrundsfrågorna är tydliga för eleverna och att de används för att underlätta umgänget i vardagen, liksom för att eleverna skall läras att omfatta dessa värderingar. På Sverkerskolan är dessutom elever och föräldrar mycket klara i sin åsikt att personalen resolut ingriper om någon elev eller vuxen uppträder på ett sätt som strider mot den gemensamma synen i värdegrundsfrågor, till exempel retas eller mobbar. Enligt läroplanen skall skolan aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Inspektörerna bedömer att Sverkerskolan och Eriksskolan gör ett mycket gott arbete vad gäller att påverka eleverna till att omfatta goda värderingar. Inspektörerna framhåller också gärna elevernas och föräldrarnas förtroende för personalen i Sverkerskolan, när det gäller att praktiskt ingripa ifall någon bryter mot de gemensamma reglerna. Även på Tiundaskolan arbetar eleverna med värdegrundsfrågor under tematiska former. Dessa arbeten omfattar ett par veckor under läsåret och därutöver lämnas värdegrundsarbetet, i syfte att eleverna skall omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar, till den enskilde lärarens ansvar. Inspektörerna konstaterar, efter lektionsbesök och intervjuer, att värdegrundsarbetets kvalitet och omfattning i Tiundaskolan varierar i allt för stor omfattning mellan olika lärare. Inspektörerna bedömer att Tiundaskolan bör utveckla system och rutiner för att förvissa sig om att sådant arbete på ett tillfredsställande sätt kommer alla elever tillgodo. Under rubriken Arbetet med arbetsmiljö och delaktighet har även arbetet med att ge elever inflytande i skolan och former för samverkan med föräldrar granskats. Inspektörerna har bedömt att arbetet är av god kvalitet utan att ge vidare kommentarer i denna rapport. Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen Luthagen skolor deltar i det landsomfattande projektet där timplanens tidsmått lämnats. Som ovan påtalats i föregående kapitel, saknas på skolorna en övergripande diskussion för skapa en gemensam bas om hur projektet om lämnad timplan skall tillämpas på skolorna. När tidsmåttet inte längre är styrande för utformningen av undervisningen är det än viktigare att utbildningen relateras till de nationella målen och att avstämningar sker på ett mer systematiserat sätt i förhållande till dessa, även för de yngre eleverna. Som tidigare påpekats är en förutsättning för att eleverna skall kunna ta ansvar för sin utbildning att de har kännedom om de mål som gäller, både på kort och på lång sikt. När eleverna inte har den kännedomen blir det också svårt att ge eleverna möjligheter att delta i planeringen av undervisningen på det sätt som författningarna ställer krav på. 8
Inspektörerna har vid lektionsbesöken sett goda exempel på varierade arbetsformer och arbetssätt, men däremot färre lektioner där eleverna haft kunskap om de mål undervisningen avser eller varför lektionen ser ut som den gör. Därmed har de heller inte kunnat vara delaktiga i planeringen av undervisningen. Målrelaterad undervisning, elevernas kännedom om målen och elevernas möjlighet till inflytande på sin utbildning hänger nära samman och påverkar kvaliteten på arbetssätten och arbetsformerna i undervisningen. Det är därför, som tidigare nämnts, angeläget att eleverna ges kunskaper om målen för utbildningen och att lärare och elever tillsammans utifrån dessa mål, planerar lektionerna. Under rubriken Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen har även skolans mål och organiseringen av undervisningen granskats. Inspektörerna har bedömt att skolans arbete inom dessa områden är av god kvalitet, utan att ge vidare kommentarer i denna rapport. Individanpassning, individuell studieplanering och stöd På Tiundaskolan finns möjligheter till individanpassning utanför den egna gruppen genom att det där inrättats särskilda undervisningsgrupper. Undervisningen i dessa sker utifrån varje enskild elevs behov och inspektörerna bedömer att verksamheten i dessa fungerar väl. I den undervisningsgrupp som avser förberedelseklass vill inspektörerna dock påpeka följande. Förberedelseklassen är till sin form att betrakta som en särskild undervisningsgrupp och därmed skall samma beslutsformalia iakttas för denna grupps elever. För de elever som inte läser alla skolämnen skall beslut om anpassad studiegång fattas. Alla elever skall ges möjlighet att få betyg i de ämnen som de undervisas i. Inspektörerna kan också konstatera att flera elever gått i förberedelseklassen under flera år, för att de sedan efter årskurs 9 skall börja det individuella programmet IVIK på gymnasieskolan, som också är av förberedande karaktär inför gymnasieutbildning på de nationella programmen. Syftet med förberedelseklassen måste vara att så snart som möjligt slussa eleverna ut i vanlig skolgång. Det finns risk för att eleverna på Tiundaskolan stannar kvar i förberedande utbildning under ett flertal år, i stället för att delta i vanlig undervisning. Skolan måste upprätta rutiner så att beslut fattas om placering i särskild undervisningsgrupp, i förekommande fall beslut om anpassad studiegång och ge eleverna möjlighet att få betyg i förberedelseklassen. Ett förbättringsområde för skolan är att se över elevernas möjligheter att gå över i vanlig klass. I Luthagens skolor finns planer och fungerande rutiner för att identifiera elever i behov av särskilt stöd. Dock uppges från både personal och föräldrar att alla elever inte ges det stöd de har rätt till och endast undantagsvis ges elever stöd i andra ämnen än matematik, svenska och engelska. Rektorerna däremot uppger att elever i behov av särskilt stöd får det. Enligt grundskoleförordningen skall särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Skolan skall också samverka med eleverna och elevernas föräldrar utifrån läroplanens bestämmelser, vilket sker på Luthagens skolor. 9
Detta får dock inte innebära att elevens rätt till stödinsatser åsidosätts och/eller att stöd sätts in för sent beroende på vårdnadshavarnas syn på stödets utformning. Inspektörerna bedömer att skolan bör säkerställa att alla elever i behov av särskilt stöd får sådant. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Enligt läroplanen skall läraren utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt, redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn. Rektorn skall ha informationen för att utifrån ett övergripande perspektiv kunna vidta åtgärder om målen inte nås. Inspektionen visar att Luthagens skolor, med systematik och i alla ämnen, endast utvärderar elevernas kunskaper mot de nationella målen i årskurs fem och i de årskurser betyg ges. Författningarna ställer inget krav på att skolorna skall göra lokala konkretiseringar av de nationella kursplanemålen. Enligt inspektörerna bör dock nationella kursplaner tolkas och utvecklas lokalt på ett sådant sätt att det klargörs vad undervisningen ska innehålla och hur den ska utformas för att leda mot de nationellt fastställda målen. Det måste också stå klart för både personal och elever mot vad elevernas kunskapsutveckling skall bedömas i de olika årskurserna. Inspektörerna bedömer att skolorna mer systematiskt, oftare och i alla ämnen bör utvärdera elevernas kunskaper mot de nationella målen. Särskilt viktigt är detta i en skola som inte arbetar efter den nationella timplanen och där undervisningstid inte längre används som ett mått på ämneskunskapers kvantitet och kvalitet Dessutom bör skolans resultat, i större utsträckning än idag, samlas in och behandlas på en övergripande nivå. Vad gäller frågan om likvärdig bedömning och betygssättning finner inspektörerna att det på Tiundaskolan förekommer spontana bedömningsdiskussioner efter enskilda lärares initiativ. Inspektörerna noterar i sammanhanget att lärares indelning i olika spår uppges ha medfört färre sådana spontana utbyten. Systematiska och regelbundna diskussioner om bedömningsfrågor och frågor om att utvärdera elevers kunskaper mot mål förekommer inte i Luthagens skolor. Inspektörerna menar att det är viktigt att det förs diskussioner om de lokala tolkningarna av kursplaner och betygskriterier mellan lärare i samma och olika skolor, både för att inspirera och lära av varandra och för att skapa likvärdiga förutsättningar för undervisningen och bedömningen av elever. Rektor ansvarar för att sådana diskussioner kommer till stånd och detta bedöms vara ett förbättringsområde för Luthagens skolor. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall en sådan redovisning upprättas varje år. Denna skall innehålla en bedömning av i vilken mån målen för utbildningen har uppnåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta om målen inte har uppnåtts. För Luthagens skolor finns en kvalitetsredovisning för år 2004. Den är skriven efter en gemensam mall för Uppsala kommuns skolor och måluppfyllelsen av de nationella målen framgår relativt tydligt. Dock saknas i många fall en analys av utfallet och konkreta åtgärder kopplade till denna analys. 10
Som exempel kan nämnas att i fråga om det försämrade resultaten på de nationella proven i årskurs fem anges specifikt att en närmare undersökning krävs. Någon sådan undersökning har dock inte gjorts, inga åtgärder har vidtagits och skolans resultat vårterminen 2005 var närmast försämrat i vissa avseenden. Inspektörerna har vidare delgivits få exempel på konkreta åtgärder som vidtagits i direkt syfte att förbättra verksamheternas måluppfyllelse utifrån de resultat som presenterats i kvalitetsredovisningarna. Inspektörerna finner att Luthagens skolor bör förbättra sitt kvalitetsarbete, särskilt i fråga om att analysera inkomna resultat och låta denna analys ligga till grund för åtgärder. Skolledning och intern kommunikation För ledningen av Luthagens skolor finns idag tre rektorer. Dessa bedöms av inspektörerna ha pedagogisk insikt och utbildning samt vara förtrogna med det dagliga arbetet. Skolans ursprungliga organisation är dock skapad för fyra rektorer, en för varje spår (spår A, B, C och D). B-spårets rektor har nyligen slutat sin tjänst och med anledning av att skolorna i framtiden förväntas krympa sin verksamhet till tre spår, delas ansvaret för B-spåret idag mellan två av rektorerna. För B-spårets elever i Tiundaskolan innebär detta att de upplysts om att två rektorer samtidigt ansvarar för deras skolgång. I läroplanen anges vilka åligganden rektor har, bl.a. ett särskilt ansvar för att undervisningen och elevvårdsverksamheten utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Ingen elev skall riskera att en otydlig ansvarsfördelning innebär brister i detta hänseende. Det är därför av vikt att det står klart för varje enskild elev vem som är dennes rektor och som bär ansvaret för utbildningen. Om skolan väljer en lösning med flera rektorer för ett spår, finner inspektörerna att en tydligare fördelning av ansvaret måste ske så att varje enskild elev endast har en rektor att vända sig till. Tre rektorer på en skola, låt vara med ansvar för olika spår, ställer stora krav på ledningsmässig samordning. Särskilt på Tiundaskolan påtalar personalen motstridiga besked och brist på direktiv för arbetet. Detta förhållande tycks gälla inom spåren såväl som över hela skolan. Föräldrar talar å sin sida om god information från klassens lärare, men brist på information om skolornas övergripande verksamhet och organisation. För ledning av de arbetslag som bildats inom spåren finns arbetslagsledare utsedda. Deras arbetsuppgifter finns beskrivna i ett särskilt dokument och ansvarsfördelningen mellan arbetslagsledare och skolledning upplevdes av inspektörerna som tydlig för dessa två parter. För personalen i gemen är dock skolans inre organisation mindre tydlig. Få är insatta i arbetslagsledarens uppdrag i organisationen. Få vet vidare i vilka forum beslut fattas och meddelas och i vilka sammanhang man som medarbetare förväntas ha åsikter om givna förslag. Överhuvudtaget finns på skolan många olika åsikter i olika frågor om vad som är ett förslag, ett skolövergripande beslut eller ett beslut som endast gäller för ett särskilt spår. Skolförfattningarna lyfter fram rektorns centrala roll på skolan såsom ansvarig för det pedagogiska ledarskapet och personalen. Rektorn skall särskilt verka för att utbildningen utvecklas och han eller hon har en särställning när det gäller att garantera elevernas rättssäkerhet. 11
För att rektorerna i Luthagen skall kunna fullgöra detta uppdrag på ett bra sätt bedömer inspektörerna att ledningen, framför allt av Tiundaskolan, behöver bli mer tydlig och samordnad. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att värdegrundsarbetet på Eriksskolan är av god kvalitet och att det på Sverkerskolan är av mycket god kvalitet, men det behöver förbättras på Tiundaskolan. För eleverna i förberedelseklassen på Tiundaskolan måste rutiner upprättas för beslut om placering i särskild undervisningsgrupp, i förekommande fall beslut om anpassad studiegång och eleverna måste ges möjlighet att få betyg. Skolan bör också se över elevernas möjligheter att gå över i vanlig klass. Inspektörerna bedömer att skolorna bör säkerställa att alla elever i behov av särskilt stöd får sådant. Inspektörerna bedömer också att arbetet med att säkerställa likvärdig bedömning av elevernas resultat behöver stärkas. Inspektörerna finner att Luthagens skolor bör förbättra sitt kvalitetsarbete, särskilt i fråga om att analysera inkomna resultat och låta denna analys ligga till grund för åtgärder. För att rektorerna i Luthagen skall kunna fullgöra sina uppdrag som chefer för personalen och pedagogiska ledare på ett bra sätt bedömer inspektörerna att ledningen, framför allt av Tiundaskolan, behöver bli mer tydlig och samordnad. Rektorsansvaret för spår B behöver fördelas på ett sådant sätt att varje enskild elev endast har en rektor att vända sig till. Bedömning av förutsättningarna för utbildningen Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen: tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildning, personal samt läromedel, pedagogiska material och utrustning. Bestämmelser finns i bl.a. skollagen. Tillgång till utbildning och information om utbildning Elever som bedöms behöva det ges undervisning under rubriken svenska som andraspråk. Denna undervisning är dock utformad som ett slags stöd för den reguljära svenskundervisningen i stället för att den ges som ett eget ämne med egen kursplan enligt författningarnas krav. År 2004 fick heller inga elever i årskurs 9 betyg i svenska som andraspråk, trots att de undervisats i ämnet. Inspektörerna bedömer att undervisningen i svenska som andraspråk skall utformas på det sätt som anges i kursplanen för ämnet. Även i fråga om Tiundaskolans utbud av språkval finns anledning att vidta åtgärder. Enligt grundskoleförordningen skall bland annat svenska och engelska erbjudas i stället för tyska, franska eller spanska, om eleven och elevens vårdnadshavare önskar det. När eleverna i Luthagens skolor skall välja språkval framgår det inte tydligt att det finns andra val än tyska, franska eller spanska. Inspektörerna bedömer att informationen i detta avseende bör förbättras. 12
I övrigt bedömer inspektörerna att eleverna i Luthagens skolor ges den utbildning och de valmöjligheter som skall finnas enligt förordningarna och såvitt inspektörerna kunnat utröna är utbildningen avgiftsfri. Personal Under rubriken Personal har tillgången till lärare med pedagogisk högskoleutbildning samt om de undervisande lärarna har ämnesutbildning för det ämne/de ämnen de undervisar i granskats. Även skolledningens utbildning, sakkunskap och erfarenhet samt om skolan har tillgång till lärare med speciell kompetens som exempelvis speciallärare har bedömts. Vidare har personalens och skolledningens tillgång till kompetensutveckling granskats. Inspektörerna har bedömt att tillgången inom dessa områden är god utan att ge vidare kommentarer i denna rapport. Materiella resurser Vad gäller tillgång och funktion avseende läroböcker, skrivmateriel, lokaler, bibliotek, utrustning och dylikt, har inspektörerna endast en invändning i Luthagens skolor. Datorerna är få till sitt antal och svaga till sin funktion på Sverkerskolan. Eleverna upplever därmed att de inte kan utnyttja sin undervisningstid effektivt, då de hindras av att datorerna är upptagna av andra elever eller ur funktion. Grundskolan skall ha utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning, enligt skollagen. Därför bör eleverna i Sverkerskolan ges bättre tillgång till datorer. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att undervisningen i svenska som andraspråk skall utformas på det sätt som anges i kursplanen för ämnet. Vidare bör informationen angående språkval i Luthagens skolor förbättras. Eleverna i Sverkerskolan bör ges bättre tillgång till datorer. Datum Ort 2006-11-01 Stockholm Lars Svensson Gudrun Rendling 13