Vad är Skrivrummet? *Se även sid. 38 39



Relevanta dokument
Argumenterande Berättande. Återberättande. Instruerande. Förklarande. Beskrivande. LGR 11, del 1 Skolans värdegrund och uppdrag

Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6

Artikel/reportage år 9

SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING

3.17 Svenska. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Planering i SV och SVA klass 4 Gul läsåret 2011/2012

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

Skrivna texter... Saga, fakta, instruktion, dikt

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

SKOLFS 2012:18. Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000

Planering i SV och SVA klass 5 Gul läsåret 2011/2012

Konsekvenser sv/sva åk 8 vt 13

SVENSKA 3.17 SVENSKA

Modersmål - finska som nationellt minoritetsspråk

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Muntliga presentationer och. Gester och kroppsspråk. muntligt berättande.

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1

Syftet är att öka medvetenheten dels om vilka språkliga handlingar som krävs i ämnet, dels om vilka som utförs.

Södervångskolans mål i svenska

Uppdrag undersökning

Svenska som andraspråk, år 8

SVENSKA ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR ÅR 6, 7, 8, 9: LYSSNA

3.7.5 Modersmål - romani chib som nationellt minoritetsspråk

LPP Magiska dörren ÅR 4

Upplägg och genomförande - kurs D

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Särvuxpedagogernas rikskonferens 2010

LATIN SPRÅK OCH KULTUR

Krigsreportage inbo rdeskriget i Bosnien

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Svenska som andraspråk

Nyanlända elever i skolan

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?

SKOLMATEN OCH ELEVINFLYTANDE

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Del ur Lgr 11: kursplan i svenska som andraspråk i grundskolan

Skolplan för Svedala kommun

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Dagens program Bedömning Kaffe Entreprenöriellt lärande tar till vara elevernas kreativitet

Statens skolverks författningssamling

Remiss - Promemoria En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U 2014:C)

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning?

Del ur Lgr 11: kursplan i teknik i grundskolan

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Planering samhällskunskap/svenska/bild år 6, vt 2016 demokrati mänskliga rättigheter brott och straff

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Bilaga B Kartläggningsmaterial - Litteracitet Samtals- och dokumentationsunderlag avkodning, läsning, läsförståelse och skrivning

Svenska 8B v Syfte:

Bedömning för lärande i matematik i praktiken. Per Berggren och Maria Lindroth

NO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

Arbetsplan Jämjö skolområde

svenska som andraspsråk

Förväntansdokument Bodals Skola F-9

Fritidshem och skola i samspel

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Kursplanen i ämnet moderna språk

Natur och samhälle Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Pedagogisk planering: Skriva argumenterande texter, åk 4

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?

Centralt innehåll år 1-3

Tillsyn av Omsorgslyftet Utbildningar AB inom kommunal vuxenutbildning i Nacka kommun

Lokal Pedagogisk planering

Tätorpsskolan Samverkan språk och ämnen

Reflekterande arbetssätt i Idrott och Hälsa

Kiwiböckerna metod och begrepp

DATORISERAD MÖNSTERHANTERING

Momentschema 910G01 92SA31 92SA37 93SA37 VT 2015 V. 4-13

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

Bedömningsuppgift i geografi och svenska (se kraven och bedömning för svenska längre ned)

Mer än bara fotboll VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.

KURSPLAN,! KUNSKAPSKRAV! ELEVARBETEN!

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Bild Engelska Idrott

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris

Lite om bakgrunden till projektet

PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Lokal Pedagogisk Planering

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?

Resan som började med ett slut

Syftet med en personlig handlingsplan

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Transkript:

Vad är Skrivrummet? Skrivrummet är utarbetat för att hjälpa elever i åk 4, 5 och 6 att utveckla sitt skrivande så att de kan nå kunskapskraven för skrivande. I kursplanerna för ämnet svenska och svenska som andraspråk i Lgr 11 * kan man under rubriken Centralt innehåll för årskurs 4 6 bland annat läsa följande för de olika delområdena: Läsa och skriva Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator. Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord. Berättande texter och sakprosatexter Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad, typiska språkliga drag samt deras ord och begrepp. Språkbruk Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext. Skrivrummet bygger på en metod där läraren stöttar eleverna under varje steg i skrivprocessen och på så sätt ger dem möjlighet att behärska en rad olika typer av texter. Läraren spelar en viktig roll i denna process och du får därför förslag på hur du kan ge dina elever de verktyg de behöver före skrivandet, stötta dem under skrivprocessen och göra det möjligt för dem att vidareutveckla sina färdigheter efter skrivandet med hjälp av checklistor och matriser. *Se även sid. 38 39 Zick Zack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning 7

Skolverket har betonat vikten av att ha tydliga mål för eleverna genom individuella utvecklingsplaner (IUP) samt nationella prov för elever i åk 3 och åk 6. Därför behöver vi lärare undervisa så att det är möjligt att ställa upp tydliga mål och stötta eleverna så att de kan uppnå dessa. När eleverna tillgodogör sig verktygen för skrivandet utvecklas även deras tänkande och inlärningsförmåga. Vi har sett en direkt koppling mellan utvecklandet av elevernas skrivförmåga och deras förmåga att tänka och lära sig i alla ämnen. Eleverna skaffar sig kontroll över ordval och meningskonstruktion och ökar på så sätt dramatiskt sin förmåga att beskriva, förklara, göra antaganden, dra slutsatser, förutsäga, definiera, kategorisera och återberätta. I Skrivrummet kopplas skrivandet ofta till skolans olika ämnen och eleverna utvecklar därför språket samtidigt som de lär sig ämnena. Forskning har visat att en stor andel av de studenter som påbörjar universitetsstudier saknar förmåga att skriva olika typer av texter. En ökande andel studenter med svenska som andraspråk ställer också stora krav på skolans språkutvecklande skrivundervisning. Så är det inte bara i Sverige, liknande utmaningar finns runt om i världen. I Australien har detta faktum tagits upp i den nationella läroplanen, vilken även innehåller undervisningsmetoder som ger eleverna de verktyg de behöver för att skriva olika typer av texter. Senare har också England utvecklat sina lärares kunskaper och färdigheter att undervisa i skrivandets konst genom tydligt formulerade mål i National Literacy Strategy. Skrivrummet är vårt sätt att göra det enkelt för lärare i Sverige att undervisa utifrån läroplanen och dess kunskapskrav. 2000-talets värld kräver en mer sofistikerad nivå på skrivkunskaperna än någonsin tidigare och de som inte besitter en ansenlig kunskap på området kommer effektivt att utestängas från så mycket av den kunskap, information och de idéer som är en del av samhällslivet. ur Stärk språket, stärk lärandet av Pauline Gibbons 8 Zick Zack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning

Hur utgår Skrivrummet från kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk i Lgr 11? Vi som gjort Skrivrummet har naturligtvis under arbetets gång följt utarbetandet av de nya kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk i Lgr 11 *. Till vår glädje har vi funnit att våra tankar kring skrivundervisning i stort sett sammanfaller med kursplanernas syfte och centrala innehåll. I det inledande stycket med rubriken Syfte kan man i läroplanen läsa: Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. I Skrivrummet betonas vikten av explicit undervisning som ska ge eleverna just de förutsättningar de behöver för att kunna uttrycka sig i skrift i olika sammanhang. Vi betonar också vikten av att veta vilket syfte en text har och vilka den riktar sig till. Vidare skriver man under rubriken Syfte : Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. [---] Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för andra människor. I Skrivrummet tar vi upp grammatik i sitt sammanhang för att på så sätt tydliggöra att grammatiken har betydelse för hur en text blir läst. Vi betonar att grammatiken har en avgörande betydelse för innehållet i en text och hur det tolkas. Under rubriken Centralt innehåll, i årskurs 4 6, Läsa och skriva finns bl.a. följande punkter: Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. I Skrivrummet lär sig eleverna de sex vanligaste texttyperna med betoning på typisk uppbyggnad och språkliga drag. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. I Skrivrummet ges eleverna möjlighet att med jämna mellanrum bedöma egna och andras texter med hjälp av olika matriser. Varje kapitel behandlar en texttyp och * Se även sid. 7 8. 38 Zick Zack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning

avslutas med en matris för bedömning, som görs av eleven själv och av läraren. Efter bedömning, sätter eleven upp nya mål. Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord. I Skrivrummet finns övningar som ger eleverna kunskaper om språkets struktur. Grammatik övas när den blir betydelsefull för textens utformande. Vi visar på de olika texttypernas struktur och hur de hänger ihop med hjälp av olika typer av sambandsord. Under rubriken Berättande texter och sakprosatexter finns bl.a. följande punkter: Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger. I Skrivrummet handlar ett av kapitlen om berättande texter. I årskurs 4 behandlas den korta enkla fabeln med budskap (sensmoral), språkliga drag och typiska uppbyggnad, samt dialog. I årskurs 5 och 6 utvecklas berättandet med person- och miljöbeskrivningar i andra typer av berättande texter. Den återberättande texten har ett eget kapitel med språkliga drag och typisk uppbyggnad. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. I Skrivrummet behandlas dessa texttyper i varsina kapitel. Beskrivande texter tas upp i form av faktatexter, förklarande texter behandlar olika förlopp, till exempel vattnets kretslopp, instruerande texter ger exempel på arbetsbeskrivningar, recept m.m. och argumenterande texter behandlar såväl reklam som hur man skriver en insändare. För varje texttyp får eleverna läsa flera olika modelltexter, studera hur de är uppbyggda och lära sig använda de språkliga drag som är typiska för varje texttyp. Zick Zack Skrivrummet åk 4, Lärarhandledning 39