Centrala Älvstaden, Göteborgs Stad Centrala Älvstaden i Göteborg Uppdragsnummer 1311521 000 Förorenade områden, kartläggning och översiktlig bedömning av saneringskostnader Centrala Älvstaden i Göteborg Göteborg Sweco Environment AB 1 (15) Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Thomas Holm 0703-23 10 73 thomas.holm@sweco.se mark\färdig rapport\huvudrapport.doc
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund 3 2 Uppdrag, syfte och omfattning 4 3 Förutsättningar och avgränsningar 4 4 Lagstiftning avseende sanering av markföroreningar 4 5 Definitioner 5 6 Genomförande 5 6.1 Organisation 5 6.2 Underlag 6 6.3 Ingående moment 6 6.3.1 Inventering av befintlig kunskap 6 6.3.2 Sammanställning och bearbetning 6 6.3.3 Översiktlig kostnadsbedömning 7 6.3.4 Kommentarer till beräkningsresultat 11 6.4 Redovisning 12 7 Framtida mottagningsmöjligheter för förorenade massor 12 8 Kartläggning och kostnadsbedömning, resultat och osäkerheter 13 9 Slutsatser och rekommendationer 14 Bilaga 1 Centrala Älvstaden. Kartläggning av förorenade områden inklusive redovisning av föroreningsklasser. 2 (15)
1 Bakgrund Centrala Älvstaden utgörs av de centrala delarna av Göteborg, på båda sidor av Göta älv. Området omfattar på den södra älvstranden Norra Masthugget, Skeppsbron, Lilla Bommenoch Gullbergsvass, samt på den norra älvstranden Lindholmen, Frihamnen, Backaplan, Ringön Kvillebangården och Kvillebäcken, se figur 1.1. Figur 1.1 Centrala Älvstaden i Göteborg. Inom Centrala Älvstaden har en stadsutvecklingsprocess påbörjats, som underlag inför en framtida planering och exploatering. Ökad kunskap om förekomst av förorenade områden (jordlager, grundvatten, sediment) har identifierats som en viktig förutsättning för hur området ska kunna utvecklas. Förorenade områden påverkar kostnaderna vid exploatering och kan även begränsa möjligheterna vad avser markanvändning. De olika delområdena ligger i allmänhet älvnära, eller inom delar som för inte så länge sedan var en del av Göta älv eller av dess närmaste omgivning (vassområden, marskland o dyl). Områdena har därefter successivt fyllts ut och olika verksamheter har tillkommit. Utfyllnadsmaterialets ursprung såväl som de verksamheter som pågått kan ha medfört att marklagren är påverkade av föroreningar i varierande grad. 3 (15)
2 Uppdrag, syfte och omfattning Föreliggande utredning har utförts av Sweco Environment på uppdrag av Centrala Älvstaden, Göteborgs Stad. Det övergripande syftet med uppdraget är att sammanfatta befintlig kunskap om mark-, älvbotten- och grundvattenföroreningar inom de delar av Centrala Älvstaden som förväntas bli framtida exploateringsområden. Kartläggningen utförs för att därefter översiktligt kunna bedöma: Risker förknippade med mark-, älvbotten- och grundvattenföroreningar Möjlig markanvändning idag utifrån ett föroreningsperspektiv Ungefärliga kostnader för undersökning och sanering av förorenade områden Möjliga deponier och annat omhändertagande av förorenade massor Kartläggning och bedömningar är tänkta att användas i kommande planprocess och exploatering. 3 Förutsättningar och avgränsningar Kartläggningen omfattar sådana delområden som ingår i Centrala Älvstaden och som utgör troliga framtida exploateringsområden. Kartläggningen baseras på befintliga inventeringar och undersökningar, kompletterat med studier av historiska dokument, intervjuer samt egna observationer. Utredningen omfattar enbart kartläggning av befintliga utredningar m m, inte genomförande av miljötekniska markundersökningar o dyl. En översiktlig kostnadsuppskattning för undersökning och sanering av förorenade områden har utförts och redovisas separat för de olika delområdena. Saneringen avser en åtgärdsnivå som klarar kraven på en blandstad, där även bostäder ingår. Kostnadsuppskattningen bygger bl a på antagna kostnader för extern mottagning av förorenade jordmassor, baserade på erfarenheter från vintern/våren 2011. 4 Lagstiftning avseende sanering av förorenade områden I Miljöbalken (1998:808) redovisas lagstiftning kring vem som ansvarar för sanering av markföroreningar. Alla som har vidtagit en åtgärd, som medfört skada på eller olägenhet för miljön, ansvarar för att denna avhjälps (2 kapitlet 8 MB). Ansvaret regleras i miljöbalkens tionde kapitel. Enligt huvudregeln är det den som har bidragit till föroreningen, som är ansvarig för utredning och sanering. Detta gäller oavsett om verksamheten har lagts ned eller överlåtits. Skyldigheten gäller till dess skadan/olägenheten har upphört. Kan inte förorenaren utföra eller bekosta undersökningar och sanering kan andra bli ansvariga. Ansvaret kan delas solidariskt mellan flera verksamhetsutövare och fastighetsägare. Finns ingen ansvarig är fastighetsägare eller den som utfört åtgärd i förorenat område ansvarig 4 (15)
5 Definitioner Merkostnader - avser kostnader som tillkommer vid exploatering av ett område på grund av att jordmassor eller ytlager (t ex asfalt) kan vara förorenade. Exempel på sådana kostnader är särskilda mottagnings-/behandlingskostnader p g a föroreningsinnehåll, undersöknings- och utredningskostnader, längre transportväg till godkänd mottagare, kostnader för miljökontroll, behandling av länshållningsvatten m m. Däremot ingår inte kostnader för hantering av icke förorenade massor, liksom inte heller kostnader för eventuell återfyllnad med tillförda, godkända massor. Teknisk schakt schakt som enbart motiveras av anläggningstekniska krav, t ex ner till en blivande grundläggningsnivå för en huskropp, eller gata. Miljöschakt Utöver teknisk schakt kan ytterligare schakt bli aktuell p g a kvarlämnade föroreningar. Detta kan t ex praktiskt innebära att en teknisk schakt måste fördjupas (efter schaktbottenkontroll), eller att urgrävning måste genomföras inom områden där teknisk schakt ej planerats. KM avser generella riktvärden för förorenad mark inom markområde med känslig markanvändning, d v s bostäder, daghem o dyl, enligt Rapport 5976, Naturvårdsverket. MKM - avser generella riktvärden för förorenad mark inom markområde med mindre känslig markanvändning, d v s kontor, industrier o dyl, enligt Rapport 5976, Naturvårdsverket. FA, farligt avfall avser Avfall Sverige:s rekommenderade haltgränser för klassificering av förorenade massor som farligt avfall (Rapport 2007:1, "Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor") 6 Genomförande 6.1 Organisation Utredningen har genomförts av en arbetsgrupp inom SWECO Environment bestående av Thomas Holm, uppdragsledare och kvalitetsgranskare, samt Ingela Forssman och Marie Börnell, handläggare. Från beställarsidan har Svante Sjöstedt, Centrala Älvstaden, och Martin Blixt, Norra Älvstranden Utveckling AB, deltagit med synpunkter och med underlagsmaterial. Från Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad, har Carl Forsström, Lars Samuelsson och Anders Svensson varit behjälpliga vid inventering av befintlig kunskap och överföring av information till utredningsgruppen. Från norra Älvstranden Utveckling AB har Cecilia Strömer och Olle Lindkvist bidraget med synpunkter på framtida stadsutveckling och exploateringsgrad. Kontakter har under utredningens gångs även hafts med Karin Bergdahl, Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad. 5 (15)
6.2 Underlag Underlaget för utredningen har till största delen utgjorts av befintlig information i form av kartor, utredningar och rapporter från Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad, i form av kartor och rapporter. Efterforskningar har även gjorts på Stadsbyggnadskontoret, Stadsarkivet, flera offentliga bibliotek, m m. Kartmaterial (digitala grundkartor och ortofoton) för bearbetning och redovisning har erhållits från Stadsbyggnadskontoret. 6.3 Ingående moment 6.3.1 Inventering av befintlig kunskap Inventering och insamling av befintlig kunskap har främst byggt på Miljöförvaltningens markmiljödatabas. Databasen är GIS-baserad (MapInfo 9.5.1) och av den lagrade informationen framgår vilka ärenden som är kopplade till de olika delområdena, samt vilken typ av information som föreligger (miljötekniska markundersökningar, anmälan enligt Miljöbalken e t c). I enstaka fall finns kortfattade texter med en sammanfattning av resultat att tillgå direkt i databasen. En digital koppling mellan t e x en fastighet och undersökningsrapporter från fastigheten saknas dock, dokumentet får sökas manuellt i separat arkiv. Inventering har även omfattat den s k MIFO-databasen, vilken tidigare hanterades av Miljöförvaltningen, numera hanteras denna av länsstyrelsen i Västra Götaland. Informationen ligger i detta fall normalt på blanketter (digitalt format). En genomgång har även gjorts av SWECO Environments eget arkiv. Kontakter har även tagits med andra aktörer, t ex Trafikverket m m. 6.3.2 Sammanställning och bearbetning Framkomna uppgifter om förorenade områden m m har sammanställts och bearbetats inom varje delområde för sig. Utredningar m m har gåtts igenom och för varje delområde har en tabell upprättats som (kortfattat) redovisar: Fastighets- eller kvartersbeteckning Storlek hos undersökningsområdet Antal provtagningspunkter, analyser m m Fyllnadsmassors mäktighet Påträffade föroreningar (föroreningar, halter m m) Övriga kommentarer (karaktär hos fyllnadsmassor m m) Eventuella genomförda saneringsåtgärder och åtgärdsmål vid sanering 6 (15)
Bedömd föroreningsklass inom det undersökta området, se nedan En bedömning av hur väl det undersökta området representerar hela fastigheten/kvarteret, se nedan Med föroreningsklass avses en bedömning av själva undersökningsområdet fördelat på följande klasser: Klass 0: Klass I: Klass II: Klass III: I allmänhet halter < Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM I allmänhet halter mellan generella riktvärden för KM och MKM I allmänhet halter mellan generella riktvärden för MKM och FA Halter > FA Områdets representativitet avser i vad mån det undersökta (del)området bedöms representera hela fastigheten/kvarteret, eller bara en begränsad del av det. En skala mellan 1 och 5 används, där siffran 1 anger att utförd undersökning endast avser en mindre del av hela fastigheten/kvarteret (ibland avser en undersökning t ex enbart en underjordisk tank el dyl) och siffran 5 anger att undersökningen bedöms vara representativ för hela fastigheten/kvarteret. I en bilaga för varje delområde redovisas resultat av kartläggningen i form av en karta där kvarter/fastigheter, eller delar av fastigheter där miljötekniska markundersökningar har utförts, redovisas. Om en undersökning bedömts vara representativ för en hel fastighet, redovisas detta genom att hela fastigheten har getts en färg som motsvarar den bedömda föroreningsklassen. Om en undersökning endast bedöms representera en begränsad del av en fastighet, redovisas undersökningen endast som en färgad mindre delyta (ett moln ) inom fastigheten. 6.3.3 Översiktlig kostnadsbedömning En översiktlig bedömning har genomförts för varje delområde avseende merkostnader p g a hantering av förorenad mark vid exploatering. Kostnadsbedömningen omfattar dels kostnader för sanering (grävsanering), dels kostnader för genomförande av erforderliga miljötekniska markundersökningar som underlag inför en sanering. Utgångspunkten för kostnadsbedömningar inom utfyllnadsområdena är vanligen att det är (de grövre) fyllnadsmassorna ovanpå de tillförda muddermassorna (silt/lera) som är förorenade, antingen genom att de är primärt förorenade (innehåller t ex restprodukter av olika slag), eller att de förorenats av verksamhet på platsen (t ex spill och läckage). 6.3.3.1 Beräkningsmetodik avseende saneringskostnader Den använda metodiken för kostnadsbedömning m a p sanering har för de olika delområdena inneburit att kostnaderna beräknas m h a olika parametrar, där de enskilda parametrar som ingår i beräkningen vanligen beskrivs med en statistisk fördelning, se figur 6.1. Detta möjliggör att en parameters osäkerhet kan beskrivas och hanteras. Resultatet 7 (15)
medför också att den framräknade kostnadens osäkerhet kan redovisas. Genom att använda ett särskilt beräkningsprogram, Crystal Ball 2000 (DECISIONEERING) har den beräknade kostnaden redovisats som ett mest sannolikt värde (mediankostnaden eller den s k 50-percentilen) och värden motsvarar en vald osäkerhet, t ex 10- och 90- percentiler för underskridande. De parametrar som främst beaktats i den statistiska modellen är: Volym förorenade massor som återfinns inom aktuellt delområde, se kapitel 6.3.3.2 nedan. Vilken föroreningsklass som massorna tillhör, baserat på bedömd föroreningssituation, se kapitel 6.3.3.3 nedan. Kostnaderna för hantering (transport och mottagning/behandling) av massor tillhörande olika föroreningsklasser, se kapitel 6.3.3.4 nedan. Figur 6.1 Principbild av använd metodik vid beräkning av merkostnader för hantering av förorenade massor Kostnaderna för sanering av förorenade massor för ett delområde har därefter beräknats genom att modellen har genomlöpt ca 10 000 beräkningar, där de olika parametrarna vid 8 (15)
varje beräkning getts slumpmässigt valda värden (utifrån antagna statistiska fördelningar) och där det samlade utfallet (kostnaden) redovisas i form av en statistisk fördelning. 6.3.3.2 Bedömning av volym massor som ska omhändertas Denna parameter ges av områdets areal, tillsammans med mäktigheten hos de förorenade massorna som omhändertas. Områdets areal definieras här som de delar av ett delområde som bedöms kan komma ifråga för exploatering, d v s här ingår inte områden som redan är sanerade, nyare byggnader som sannolikt kommer att stå kvar, trafikleder o dylikt. Denna andel är översiktligt bedömd och redovisas för varje delområde tillsammans med hela delområdets area. När det gäller mäktigheten hos massor som kan komma att omhändertas, har generellt antagits att de ytliga jordlagren inom exploateringsområdet kommer att omfattas av teknisk schakt till ett djup av 0,5m. Vid detta antagande har hänsyn bl a tagits till behovet av att den framtida markytan bör höjas, jämfört med nuvarande nivå. Därutöver kan, beroende på föroreningssituationen, även miljöschakt bli aktuell. Om särskilda antaganden utförts avseende miljöschakt, redovisas dessa i delområdesrapporten. Vid uppförande av en blandstad kommer vissa byggnader, t ex bostäder och kontor, att till stor del uppföras med underjordisk parkering, eller med källare. Generellt antas att 40 % av ett område kommer att omfattas av teknisk schakt för källare m m, undantag har gjorts för Skeppsbron, Norra Masthugget och Lilla Bommen, där 60 % antagits. Schaktens djup bedöms vara 2,5 m under befintlig markyta. I det fall medelmäktigheten bedöms vara mindre än 2,5 m redovisas denna som en antagen statistisk fördelning. I det fall medelmäktigheten bedöms vara större än 2,5 m, antas schaktens djup till 2,5 m. Om det bedöms att miljöschakt kan vara aktuell, antas ett större schaktdjup än 2,5 m, vilket i så fall framgår av respektive delrapport. 6.3.3.3 Indelning av massor i föroreningsklasser En samlad bedömning utförs för hela delområdet, baserat på kunskapen från olika fastigheter/kvarter. De förorenade massorna inom ett delområde fördelas till fyra olika föroreningsklasser, från klass 0 till klass III, se ovan. Den uppdelning i klasser som utförts baseras bl a på aktuella mottagningsmöjligheter för olika typer av föroreningar och därav följande kostnader. En procentuell fördelning av massorna antas för respektive föroreningsklass. Den antagna fördelningen redovisas för varje delområde i en särskild bilaga. Beroende på föroreningssituationen, har vid beräkningar även vissa delområden delats in i mindre delar, när underlag för en sådan mer detaljerad indelning finns. Detta gäller t ex för Gullbergsvass, där bl a det s k godsterminalområdet avviker från omgivningen (ur föroreningssynpunkt) och därför hanteras separat. Indelning av förorenade massor inom ett delområde baseras på antal provpunkter och antal laboratorieanalyser, men också på observationer i fält vid jordprovtagningen, liksom 9 (15)
från resultat av arkivstudier (kända verksamheter). Dessutom har erfarenhet från saneringar inom andra områden använts vid bedömningen, exempelvis praktiska möjligheter att urskilja och sortera massor tillhörande olika föroreningsklasser. 6.3.3.4 Kostnader för hantering av förorenade massor SWECO har löpande kontakter med potentiella mottagare av förorenade massor i samband med upphandling av omhändertagande av massor inom olika bygg- och anläggningsprojekt. I denna bedömning har uppdelningen i klasser, samt mottagningskostnader för de olika klasserna, baserats på vår erfarenhet av vilka krav som ställs från mottagarna, samt vilka kostnadsspann som är aktuella. Mottagningskostnaderna har förändrats under senare år, i huvudsak har priserna sjunkit något. I kapitel 7 redovisas även en sammanfattande diskussion om möjlig framtida hantering av förorenade massor i Göteborgsområdet. I tabell 6.1 redovisas exempel på antagna mottagningskostnader för de olika föroreningsklasserna, vilka använts vid kostnadsberäkningarna. Observera att kostnaderna avser merkostnader p g a att massorna är förorenade. Tabell 6.1 Antagna mottagnings- och transportkostnader (merkostnader) för förorenad jord. Mottagningskostnader anges för olika percentiler. Klass Mottagningskriterier Mottagningskostnad (kr/ton) 5 % 50 % 95 % Transport kostnad 0 < KM (ej förorenade) - - I KM MKM 30 70 100 Ej aktuell II MKM Farligt avfall 250 330 500 Ingår III > Farligt avfall 320 500 700 Ingår För massor tillhörande Klass I antas ej några merkostnader för transport, eftersom transporter i detta fall antas vara begränsade till Göteborgsområdet, varför sådana kostnader skulle vara aktuella även om massorna ej var förorenade. För jordmassor i klass II - III ingår kostnader för transport (transport krävs vanligen till mottagare utanför Göteborg). För varje delområde redovisas antagna mottagningskostnader och övriga antaganden i en särskild beräkningsbilaga. 6.3.3.5 Tillkommande kostnader, undersökningskostnader m m Innan saneringsarbeten kan påbörjas, måste ett antal olika moment genomföras. Till dessa hör främst miljötekniska markundersökningar i syfte att utreda jordlagerföljd, föroreningars förekomst, föroreningsnivåer, volym förorenade massor, grundvattenförhållanden m m som underlag till saneringsarbetet. 10 (15)
För markarbeten i samband med exploatering av större bostadsområden tillkommer som regel även mer omfattande utredningsarbeten, vanligen i samråd med Miljöförvaltningen. Sådana utredningar kan t ex ha som syfte att fastställa vilka halter av föroreningar som är acceptabla att lämna kvar, vilka krav som ska ställas på massor vid återanvändning o dyl. De utredningar som är aktuella för denna typ av problemställningar är: En fördjupad riskbedömning med framtagande av platsspecifika riktvärden En åtgärdsutredning med mätbara åtgärdsmål (acceptabla halter) för markarbeten När marksaneringen genomförs tillkommer också andra moment vilka påverkar den totala kostnadsbilden, bl a kostnader för; sortering/mellanlagring miljökontroll under markarbeten, analyser m m skyddsåtgärder, t ex mot spridning och omgivningspåverkan hantering av länshållningsvatten m m Om marksanering genomförs som enskilda entreprenader (t ex vid sanering till större djup nära kajer, eller andra särskilda saneringsinsatser) och inte enbart inom ramen för bygg- och anläggningsprojekt, kan detta medföra särskild projektering, upphandling, byggkontroll m m. Vid denna översiktliga kostnadsbedömning, med de osäkerheter som föreligger vad gäller totalt beräknade och bedömda kostnader, har endast kostnader för undersökningar och då främst miljötekniska markundersökningar beaktats. Orsaken till detta är att denna delkostnad vanligen bedöms vara dominerande. För att hantera detta på ett enkelt och rationellt sätt har en schablonkostnad för undersökningar lagts till den beräknade hanteringskostnaden för respektive delområde. Den schablonkostnad som valts, oberoende av föroreningssituationen, är 30 kr/m 2. 6.3.4 Kommentarer till beräkningsresultat Beräkningarna ovan avser merkostnader för hantering av förorenade massor, inklusive transport, mottagningskostnader m m. Kostnader igår inte för hantering av icke förorenade massor, liksom inte heller kostnader för eventuell återfyllnad med godkända massor. Kostnader ingår inte för särskilda skyddsåtgärder eller tekniska installationer som kan krävas, t ex spontning mot älven, utläggande av tryckbank o dyl. Kostnader för omhändertagande av underjordiska installationer (cisterner, ledningar och liknande) ingår inte i den utförda bedömningen. 11 (15)
6.4 Redovisning Resultat från kartläggning, bedömning av föroreningsklass, utförda översiktliga kostnadsberäkningar inklusive antaganden m m, redovisas för varje delområde. Inledningsvis beskrivs historik i form av utfyllnadshistoria, kända verksamheter m m, med särskild inriktning på utfyllnader och verksamheter som kan ha medfört förorenade massor. Utförda miljötekniska markundersökningar inom delområdet sammanställs, kommenteras och bedöms kortfattat i tabellform, i en bilaga till varje delområde. Utförda kostnadsberäkningar med resultat redovisas för varje delområde, inklusive antaganden avseende de kostnadspåverkande faktorerna. För varje delområde redovisas även vilka särskilda osäkerheter som bedöms vara betydande. 7 Framtida mottagningsmöjligheter för förorenade massor Exploatering av de aktuella områdena kommer totalt sett att generera stora volymer massor med mycket varierande föroreningsinnehåll. I syfte att få en uppfattning av framtida mottagningsmöjligheter har kontakter tagits med såväl olika avfallsföretag (mottagare av förorenade massor), som flera kommunala fackförvaltningar. I kommunens översiktsplan finns inga områden avsatta för framtida deponier, efter ställningstagande från politikerna. Det som finns i planen är förslag till mellanlager av lätt förorenade jordmassor. I dagsläget är förorenade jordmassor befriade från deponiskatt; i dagsläget cirka 460 kr/ ton. Detta innebär att det i dag är ekonomiskt möjligt att transportera dessa massor för ett slutligt mottagande på deponi inom visst avstånd. Om en förändring sker av detta förhållande kommer det sannolikt att innebära en mer omfattande sortering och annan behandling av jordmassorna. Liknande fenomen uppstod när krav infördes gällande sortering av bygg- och rivningsavfall. Ingen avfallsmottagare som kontaktats har i dagsläget några konkreta planer på att inleda en process för att få till stånd en ny deponi för förorenade jordmassor. Tankar finns kring mellanlagring av massor i enlighet med det som översiktsplanen ger utrymme för. Sannolikt kommer behandlingen av förorenade massor att öka i syfte att minimera mängden massor som slutligen måste deponeras. Kompostering och sortering (t ex siktning) bedöms vara möjliga behandlingsmetoder som minskar volym förorenad jord. Återanvändningen av massor, t ex inom exploateringsområden, är av stor betydelse idag och bedöms bli än viktigare i framtiden. Detta gäller framförallt lätt förorenade överskottsmassor med halter mellan KM och MKM, vilka kan förekomma som fyllnadsmassor i stora mängder. Fördjupade, platsspecifika riskbedömningar tillsammans med särskilda åtgärdsutredningar kan öka acceptansen för återanvändning. 12 (15)
För bergtäkter kan t ex massor med föroreningsnivåer mellan KM och MKM vara lämpliga att nyttja i samband med avslutningen och återställningen av täktområdet. 8 Kartläggning och kostnadsbedömning, resultat och osäkerheter Resultat från kartläggning av förorenade områden och kostnadsbedömning för marksanering vid exploatering redovisas i respektive delrapport. I tabell 8.1 redovisas en sammanställning av kostnadsbedömningarna. Tabell 8.1 Sammanställning av översiktligt bedömda kostnader för marksanering inom olika delområden inom Centrala Älvstaden. Areal (m 2 ) (använd vid beräkningar) Osäkerhetsintervall 1 (Mkr) Kostnad kr/m 2 Norra Masthugget 190 000 95-155 500-820 Skeppsbron 50 000 25-45 500-900 Lilla Bommen 40 000 15-30 380-750 Gullbergsvass 750 000 115-190 150-250 Lindholmen 670 000 175-270 250-400 Frihamnen 430 000 60-115 140-270 Ringön, alt 1 (närmast bron) 70 000 25-40 360-570 Ringön, alt 2 (hela området) 700 000 320-525 460-750 Kvillebangården 30 000 5 10 170-330 Backaplan 560 000 190-295 340-530 Kvillebäcken Ca 225 000 60-120 270-530 TOTALT (inkl Ringön, alt 1) ca 800-1300 Osäkerheterna vid denna typ av översiktliga kostnadsbedömningar är givetvis stora. Några särskilda orsaker till detta är: Inom flera delområden finns enbart några få undersökningar vilket, särskilt med tanke på de stora volymerna, medför mycket stora osäkerheter vid en bedöm- 1 Med osäkerhetsintervall avses här värden för 10- respektive 90-percentiler från den statistiska beräkningen. 13 (15)
ning. Endast inom delar av ett fåtal delområden, t ex inom södra delen av Kvillebäcken, finns underlag som medför en någorlunda säker bedömning. Antaganden om vilka massor som omfattas av exploateringen, av såväl teknisk schakt som miljöschakt, är en subjektiv bedömning. Eftersom delområdenas massvolymer är mycket stora, får även dessa antaganden stora effekter på kostnadsbedömningarna. Indelningen av jordvolymer i olika föroreningsklasser är också en subjektiv bedömning som väsentligt påverkar resultatet av kostnadsberäkningen. Jämför beskrivning av bedömningsunderlaget ovan. Antagna kostnader för de olika föroreningsklasserna bedöms (i nuläget) vara realistiska. Priserna förändras med tiden, mottagningskostnaderna för jord med högre föroreningshalter har sjunkit under senare år, samtidigt som kostnaderna för lätt förorenade massor (halter mellan KM och MKM) förefaller ha ökat något under senare tid. Förändringar i antagna mottagningskostnader påverkar givetvis de beräknade totala saneringskostnaderna. När det gäller förekomst av förorenade sediment, har tillkommande kostnader för sådana inte hanterats i de redovisade kostnadsbedömningarna. Orsakerna till detta är flera. Kunskapen om förekomst av förorenade sediment inom de delområden som omfattas av utredningen är mycket begränsad, även om några områden pekas ut där förorenade sediment skulle kunna utgöra ett problem. En annan orsak är att exploatering av älvnära markområden ofta innebär krav på anläggning av tryckbankar i älven, ur stabilitetssynpunkt (t ex Sannegårdshamnen, Frihamnen m m). Detta innebär som regel att eventuella förorenade sediment inte saneras, utan istället kommer att täckas av tryckbanksmassor, vanligen avslutade med ett ytligt sandlager. 9 Slutsatser och rekommendationer Kartläggningen utifrån befintliga undersökningar och utredningar av förorenad mark inom Centrala Älvstaden visar att underlagsmaterialet för t ex kostnadsbedömningar m a p marksanering är mycket växlande mellan olika delområden. Med beaktande av detta kan dock ändå översiktliga kostnadsbedömningar genomföras för att indikera saneringskostnaderna vid en kommande omdaning/exploatering. Osäkerheterna skiljer sig åt mellan olika delområden och även inom enskilda delområden. Den använda statistiska beräkningsmodellen medger att osäkerheter i antaganden och beräkningar illustreras, vilket samtidigt ger en indikation på osäkerheten i beräkningarna. Man får dock inte glömma bort att det ligger flera antaganden och subjektiva bedömningar till grund för alla redovisade siffror. För att öka säkerheten i beräkningarna krävs dels förbättrad kunskap om förhållandena, men dels också säkrare uppgifter om vad omdaningen/exploateringen innebär praktiskt, t ex vad avser behov av schakt och schaktnivåer för undermarksbyggande. 14 (15)
Slutligen, av stor betydelse för kostnaderna och därmed i viss mån också för genomförbarheten, är kostnadsutvecklingen för behandling/mottagning av förorenade jordmassor. En möjlig framtida faktor kan som spelar roll är också om acceptansen ökar för ökad återanvändning av lätt förorenade massor. Sweco Environment AB Thomas Holm Ingela Forssman 15 (15)