UPPDRAGSLEDARE THHM UPPRÄTTAD AV. Ingela Forssman

Transkript

1 UPPDRAG Centrala Älvstaden, kartläggning av förorenad mark UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE THHM UPPRÄTTAD AV Ingela Forssman DATUM Gullbergsvass Allmänt Gullbergsvass ligger på Södra Älvstranden och avgränsas av Tingstadstunneln i öster och Göta Älvbron i väster. Söderut sträcker sig området bort till Friggagatan och Centralstationsområdet. Totalt omfattar området ca m 2. Den norra delen av Gullbergsvass är bebyggd med kontor och mindre verksamheter finns såsom bilverkstäder mm, den södra delen domineras av spårområden och godsterminalen. Mellan den norra och södra delen löper Mårten Krakowleden. Historik Markförhållanden och utfyllnad Fram till mitten av 1800-talet var Gullbergsvass ett vidsträckt vassområde. En inpålning av Gullbergsvass påbörjades under tidigt 1840-tal. Denna strandskoning sträckte sig mellan Lilla Bommen och Gullbergsåns utlopp, en sträcka på ca 2400 meter. Under en tidsperiod av ca 20 år anlades i flera etapper en 210 m bred muddervall ut mot älven. Muddermassorna (lera/silt) kom från fördjupning av segelrännan i Göteborgs hamn. När invallningen var klar 1859 vidtog torrläggning av den grunda bassäng som uppstått innanför vallen. Länspumpningen av Gullbergsvass tog ca tre veckor. Den anlagda muddervallen torkade upp och på denna anlades en ny stadsdel tidigt kallad Hultmans holme, se figur 1. Längs med vallen byggdes efter hand kajer. Den västligaste delen, som ansluter till Lilla Bommens hamn, byggdes i slutet av 1880-talet. Den östligaste delen av Gullbergskajen anlades i slutet av 1890-talet. Denna del av kajen var huvudsakligen till för gasverkets behov. Sammantaget består utfyllnaderna främst av mudder i den norra delen av området. Söder om denna invallning har massor i princip bara tillförts vid anläggning av spårområden och speditionsbyggnader. Idag ligger de två delområdena på ungefär samma höjd, vilket innebär att fyllnadsmassornas mäktighet bör vara något större i den södra delen. Av visst intresse ur markmiljösynpunkt är den sk Drankån, ett biflöde till Fattighusån, som rann ut i Gullbergsvass via Stampen. Ån var på sin tid känd för att vara förorenad, bland annat av avfall från uppströms belägna garverier. Eventuellt kan detta ha lämnat spår efter sig i de underliggande vassbottensedimenten 1 (8) Sweco Environment AB

2 Figur 1. Karta över Göteborg I nordost syns Hultmans Holme och öster om denna det ännu inte utfyllda Gullbergsvassområdet. Verksamheter Den dränerade vassbotten som skapats genom torrläggningen av Gullbergsvass söder om muddervallen omfattade en yta av nära m 2. Till en början användes området för odlingsändamål. Sedan slutet av 1800-talet har verksamheterna inom den södra delen av Gullbergsvass dock dominerats av ban- och rangerverksamhet för tågtrafik. Bergslagernas Järnvägar (BJ) etablerade sin rangerbangård inom området och bedrev såväl gods- som persontrafik. Vita huset, BJ:s stationsbyggnad, uppfördes ca 1875 (se figur 2). Från och med slutet av 1920-talet fanns här såväl SJ:s som BJ:s fraktgodsmagasin, ett stort lastområde, hamnspår ut till Gullbergskajen m m. BJ:s järnvägsspår fortsatte mot sydväst i Södra Hamnbanan som sträckte sig till Klippan. I figur 3 visas spårområdenas utbredning på tidigt 30-tal. BJ hade även lokstallar med tillhörande verkstad och kollager, beläget i närheten av Gasverket i den nordöstra delen av Gullbergsvass. Stallarna tömdes 1957 när Tingstadstunneln byggdes. 2 (8)

3 Figur 2. Gullbergsvass ca Bergslagsbanans stationshus, Vita Huset har markerats med en blå pil. Figur 3. Karta från 1932, hämtad ur Stadsarkivet. Tre sammanhängande spårområden finns i den södra delen av Gullbergsvass vid denna tid. I nordost syns Gasverket. 3 (8)

4 På 1960-talet flyttades en del av bangårdsfunktionen över till Sävenäs, och bangården byggdes om. I samband med att Mårten Krakowsgatan breddades försvann den gamla bangården norr om BJ:s stationshus (se figur 4). Figur 4. Bild från början av 1900-talet. Vy österut med vita huset mitt i bilden och den gamla gasklockan i bakgrunden. Den stora godsterminalbyggnaden uppfördes i två etapper under 60- och 70-talet. I bygglovshandlingarna har noteringar påträffats om en förbränningsugn för avfall samt lagerhus för oljefat. Dessa platser bedöms ligga under terminalbyggnaden. I den norra delen av Gullbergsvassområdet, beläget på den muddervall som anlades mot älven, har det genom åren bland annat funnits gasverk, smidesverkstad, handelsmagasin, glasmästeri och en kapsylfabrik. Renova hade tidigt sitt huvudkvarter intill Gullbergskajen och viss verksamhet finns kvar där än idag. Den sannolikt mest förorenande verksamhet som försiggått inom området är Göteborgs Gasverk. Gasverket flyttades från Pustervik på Skeppsbron till Gullbergsvass i slutet av talet och byggdes därefter ut i flera etapper. När gasverket var som störst omfattade det tre kvarter. I länsstyrelsens MIFO-databas finns 18 verksamheter registrerade i Gullbergsvassområdet, dessa omfattar bland annat en oljedepå, färgindustrier, bilvårdsanläggningar, bensinstationer, gasverk, kemtvätt, sågverk, ytbehandling av trä, ytbehandling med lack/färg/lim och verkstadsindustri. Huvuddelen av dessa MIFO-objekt ligger i den norra delen av området. 4 (8)

5 Utförda undersökningar En sammanställning av inventerade miljötekniska markundersökningar, sammanfattande beskrivningar av resultat m m samt SWECOs bedömning av representativitet och föroreningsklass redovisas i bilaga 2. Referenser m a p undersökningar, liksom övrigt källmaterial redovisas i bilaga 3. Föroreningssituation Jordlager Nästan hela delområdet, utom de delar som är belägna längst mot öster och sydost, omfattas av utfyllnadsarbeten i Göta älv eller inom det tidigare vassområdet i anslutning till älven, Gullbergs vass. Dessa arbeten pågick mellan mitten och slutet av 1800-talet. Den undre delen av fyllnadsmassorna utgörs av muddermassor (silt/lera), den övre delen av sannolikt grövre fraktioner, med större bärighet. Särskilt inom det stora godsterminalområdet och övriga järnvägsområden bedöms dessa massor huvudsakligen utgöras av sand/grus och makadam. Gasverksområdet i den nordöstra delen av Gullbergsvass omfattade som mest tre hela kvarter, ca m 2. Få undersökningar har framkommit från gasverksområdet. I samband med att en gasklocka revs i början av 1990-talet, utfördes saneringsarbeten, varvid närmare 1000 ton förorenad jord transporterades till SAKAB i Kumla. Jordprover från detta tillfälle uppvisar halter som indikerar att jorden var mättad med kreosotolja. Utbredning av föroreningar i jordlagren och föroreningshalter inom gasverksområdet (och dess närmaste omgivningar) är inte kända i detalj, men ställvis har kraftigt förhöjda halter av tjärämnen påträffats. Undersökningar har också gjorts kring den kvarvarande gasklockan i området östra del. Dessa indikerar att marken är kraftigt påverkad av den tidigare verksamheten. Inom norra delen har markföroreningar annars huvudsakligen påträffats vid nybyggnation inom kvarter där det tidigare funnits industriell verksamhet. Ett exempel på detta är kv Tennet, som sanerades i samband med ett kontorsbygge på 1990-talet. De föroreningar som påträffades var metaller, olja och PAH; halterna är dock att beteckna som relativt måttliga. På kajerna har hantering av diverse gods som kol och olja skett genom årens lopp. På senare tid har de östra delarna av Gullbergskaj nyttjats för renovering av båtar, vilket kan ha resulterat i föroreningar som t ex lösningsmedel, färgrester etc. Några undersökningar närmast Göta Älv har dock inte gått att finna. Erfarenhetsmässigt är denna typ av förorening i de flesta fall koncentrerad till det ytligaste marklagret. I den södra delen av området har en undersökning gjorts inom det stora godsterminalområdet (ca m2) som ligger i nära anslutning till Mårten Krakowleden. Vid denna konstaterades att fyllnadsmassornas mäktighet inom området varierade mellan ca 1,5 och 3,5 meter och att jordlagren till stor del utgjordes av sand och grus. Ställvis påträffades dock slagg i massorna. Föroreningspåverkan bedömdes generellt som begränsad. Det bör beaktas att områdets area är mycket stor och att undersökningarna är av stickprovskaraktär. 5 (8)

6 Inom spårområdena bedöms det föreligga en generell risk för läckage av smörjoljor m m från äldre typer av lok. Olja har även hanterats vid växlar. Grundvatten Inom det aktuella området avses med grundvatten det vatten som bildas i och förekommer i fyllnadsmassorna, framförallt i de grövre jordlagren ovan de finkorniga muddermassorna. Få undersökningar är utförda av grundvattnet. Inom särskilt det f d gasverksområdet kan grundvattnet förväntas vara påverkat av PAH, t ex kan enskilda PAH-föreningar som naftalen (vattenlöslig) komma att påträffas i grundvatten. Sediment Några undersökningar av sediment inom området är inte kända. Utanför Gullbergskajen går farleden i Göta Älv vilken muddras regelbundet. Sammanfattande bedömning i kartform I bilaga 1 redovisas resultat av kartläggningen i form av fastigheter eller delar av fastigheter där miljötekniska markundersökningar utförts. Om en undersökning bedömts vara representativ för en hel fastighet, redovisas detta genom att hela fastigheten har getts en färg som motsvarar den bedömda föroreningsklassen. Om en undersökning endast bedöms representera en begränsad del av en fastighet, redovisas undersökningen endast som en mindre färgad delyta (ett moln ) inom fastigheten. Inom Gullbergsvass har en större fastighet, det f d godsterminalområdet, undersökts översiktligt. Dessutom finns även några mindre fastigheter, där undersökningarna också kan sägas representera hela fastigheten. Flera mindre delområden har undersökts, vilka enbart bedöms representera själva undersökningsområdena, t ex en isolerad oljeskada. Översiktlig kostnadsbedömning En översiktlig kostnadsbedömning har genomförts avseende sanering av föroreningar i mark inom Gullbergsvass med inriktning på kostnader dels för en sanering (grävsanering) av förorenade massor inom området, dels för genomförande av miljötekniska markundersökningar som underlag till denna sanering. De antaganden m m som gjorts berör följande: Delområdets hela areal är m 2. Områden som redan sanerats, eller omfattas av gator och byggnader som sannolikt inte berörs vid en sanering, har översiktligt bedömts till ca 40 % av totala ytan, varför ca m 2 antas omfattas av sanering vid en exploatering. Beräkningarna har utförts genom att hela Gullbergsvassområdet delats upp i två delar, norra och södra delen, beroende på bedömda olikheter m a p föroreningsförhållanden 6 (8)

7 Fyllnadsmassors medelmäktighet; en statistisk fördelning är bedömd, se bilaga 4 Bedömd föroreningsklass för Gullbergsvass, se nedan. Framräknade jordvolymer inom södra och norra delen har fördelats till de olika föroreningsklasserna enligt tabell 1, baserat på framkommen information och erfarenhetsmässiga bedömningar. Övriga gjorda antaganden redovisas i bilaga 4. Tabell 1 Antagen fördelning av jordmassor till olika föroreningsklasser. Föroreningsklasser Klass 0 Klass I Klass II Klass III % av jordmassor, södra delen % av jordmassor, norra delen Resultat av kostnadsberäkningar I bilaga 4 redovisas antaganden samt resultat rfån beräkningar, inklusive framräknade volymer och kostnader. De senare redovisas bl a som ett mest sannolikt värde (50-percentil, eller medianvärde). Osäkerheterna i beräkningar redovisas som 10- och 90-percentiler (med 10- percentil avses den kostnad som med 10 procents sannolikhet kommer att underskridas, med 90-percentil det värde som med 90 procents sannolikhet kommer att underskridas). I tabell 2 har kostnader för miljötekniska markundersökningar lagts till, som ett schablonvärde räknat per ytenhet, i detta fall 30 kr/m 2. Tabell 2 Översiktligt bedömd kostnad för marksanering vid exploatering Sannolikhetsklass 10-percentil 50-percentil 90-percentil Översiktlig bedömd kostnad (M kr) Osäkerheter i bedömningar och beräkningar De stora osäkerheterna i samband med kostnadsberäkningarna för Gullbergsvass bedöms utgöras av: Delområdet vid Gullbergsvass är mycket stort. Indelningen i t ex föroreningsklasser är subjektiv och har stor påverkan på beräkningsresultatet. 7 (8)

8 Föroreningssituationen vid det f d gasverksområdet. Området är stort och föroreningspåverkan kan vara mycket omfattande, vilket kraftigt kan påverka beräkningarna. Gullbergskajen är mycket lång, undersökningar saknas helt och förorenande verksamheter är kända. Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Gullbergsvass. Miljötekniska markundersökningar med bedömning av föroreningsklass och representativitet. Gullbergsvass. Tabell, utförda undersökningar, sammanfattning och bedömningar. Referenser och övrigt källmaterial Kostnadsberäkningar, antaganden och resultat 8 (8)