Riksbankens arbete på betalningsmarknaden Anna-Lena Wretman
Agenda Riksbankens roll på betalningsmarknaden Sedel- och myntutbytet Förändringen på betalningsmarknaden Eller, behövs det fortfarande kontanter?
Riksbankens arbete på betalningsmarknaden Riksbankens uppdrag enligt Riksbankslagen. Ansvara för kontantförsörjningen Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende innebär i praktiken att vi Ger ut sedlar och mynt Genomför och publicerar studier och undersökningar för att bidra till en objektiv bild av betalningsmarknaden och kontantanvändningen påverka till förbättringar där vi ser behov Samordnar aktörer för samverkan Kontanthanteringsråd och nyetablerat Betalningsråd
Sveriges nya sedlar och mynt
Nya svenska sedelserien
Vicka på sedeln Nya säkerhetsdetaljer Färgskiftande bild Säkerhetsband
Färgskiftande bild
Säkerhetsband
Nya mynt
Viktiga datum K o m m e r i o k t o b e r 2015 K o m m e r i o k t o b e r 2016 2015 2016 2017 O g i l t i g a e f t e r d e n 3 0 j u n i 2 0 1 6 O g i l t i g a e f t e r d e n 3 0 j u n i 2 0 1 7
SMS-påminnelse och App Sms:a riksbanken start till 71120
Hur har introduktionen gått och vad händer nu? Introduktionen har gått bra 2 % av sedlar i cirkulation är nya sedlar och 10-15 % av de valörer som byts i etapp 1 Riksbanken får många frågor och synpunkter Stort jobb framför oss 100 och 500 lappen Mynten Ogiltighetsdatum
En betalningsmarknad i förändring
Kontanter i cirkulation 1950-2014 120 12,0% 100 10,0% 80 8,0% 60 6,0% 40 4,0% 20 2,0% 0 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 0,0% Utelöpande sedlar och mynt, mdr kr Som andel av BNP
Kortbetalningar och automatuttag sett till värde i miljarder kronor 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Uttag Värde Kortköp Värde Källa: Riksbanken
Vad används kontanter till? Utestående kontantmängd som kan förklaras (grova estimat) Transaktioner 10% Buffert och sparande 35-45% Försvunna kontanter 10% Oförklarad del av kontantmängden Förklaring saknas 35-45% Svårt att göra prognoser för framtiden
Liten användning av kontanter i Sverige jämfört med andra länder 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% övrigt kort kontant 20% 10% 0% Källa: Bagnall, J. et al. (2013) och (*) uppskattning av Sveriges Riksbank.
Sverige är teknikvänligt World Economic Forum Network Readiness Index 6 5,9 5,8 5,7 5,6 5,5 5,4 5,3 5,2 5,1 5 Anm: Indexet visar 54 indikatorer för 142 länder inom: marknad, politiska, lagar & reglering och infrastruktur; Förmågan hos företag, hushåll och myndigheter; Användningen av IT hos företag, hushåll och myndighter Källa: World Economic Forum 2015
Kontanter är fortfarande vanligt betalningssätt Källa: Riksbanken undersökning Svenska folkets betalningsvanor
Användningen av kort vid småbelopp ökar Hur betalade du vid ditt senaste inköpstillfälle? 2010: Kontanter 39% 2012: Kontanter 33% 2014: Kontanter 23% Fler än varannan använder kort vid betalningar under 100 kronor Källa: Riksbanken undersökning Svenska folkets betalningsvanor
Kontanter fungerar överlag väl Hur ofta har du inte kunnat betala med kontanter/kort? 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% En eller några ggr/vecka En till tre ggr/månad Mer sällan än en ggr/månad Aldrig Vet ej Kontanter Kort Källa: Riksbanken
Utvecklingen är positiv Nya tjänster förenklar människors vardag enklare och snabbare Kontanter ersätts med ur ett samhällsperspektiv mer kostnadseffektiva betalningsmedel Färre kontanter minskar risken för fysiska rån
Utmaningar på betalningsmarknaden och i kontantanvändningen Tillgängligheten till kontantservice har minskat Förändringsprocessen inom betalningsområdet går inte i takt med allmänhetens betalningsvanor Prismekanismerna mot hushåll fungerar inte för kontanttjänster eller andra betaltjänster Det saknas en heltäckande infrastruktur för fasta och mobila nät
Ansvaret för kontanttjänster idag Riksbankslagen: Sedlar och mynt är lagliga betalningsmedel Sällan bindande skyldighet att acceptera kontanter i praktiken Kunderna väljer vilka betallösnignar de vill använda Betaltjänstleverantörer bör ta ansvar för att tillgodose kundbehoven både för gamla och nya tjänster PTS och Länsstyrelserna har ansvar för grundläggande betaltjänster till rimliga priser
Marknadspenetration Kontanter kommer att behövas inom överskådlig tid Introduktion Tillväxt Mognad Avveckling Kort Internetbanksbetalningar Kontanter Pappersgiro Mobila betalningar Checkar Tid Betalningstjänsterna är bara några exempel, det finns fler!
Tack för att ni lyssnade!