SAMRÅDSUNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN AVSEENDE LNG-TERMINAL OCH GASLEDNING NORRSUNDET SANDVIKEN



Relevanta dokument
Förslag till föreskrifterna bifogas i bilaga.

Samhällsbygnadskontoret Laholm

GASLEDNING MELLAN GÄVLE, SANDVIKEN OCH HOFORS

Väg 1023, Kragenäs-Resö hamn

Information om nyheter inom Sevesolagstiftningen

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål. Förslag till ANTAGANDEHANDLING

Begäran om planbesked för del av fastigheten Erstavik 25:1 i kommundelen Älta

Väg- och trafikfrågor vid planering för ASTA

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR KOMPLETTERANDE SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN AVSEENDE LNG-TERMINAL OCH GASLEDNING NORRSUNDET SANDVIKEN

Ottsjö vattenskyddsområde

LNG-terminalen. Informerar om säkerhet.

INFORMATION OM ATT SÖKA TILLSTÅND FÖR VATTENVERKSAMHET OCH OM SAMRÅDET

1. Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum

vägtrafiken? Hur mycket bullrar

Flytande naturgas framtidens fartygsbränsle

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Svar på medborgarförslag 2014:14 om att använda fastigheten Gredelby 7:76 till enbart park-, kultur- och fritidsändamål KS-2014/614

Sicklaön 37:41, Nacka kommun Ansökan om strandskyddsdispens för ombyggnad av svarta ladan vid Finnboda hamn till sommarrestaurang med uteplatser

Östra Torp - Geoteknik

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SIDENSVANSEN 4, DEL AV SIDENSVANSEN 7 OCH DEL AV OSKARSHAMN 3:3

PM Synpunkter kring planerat schakt för grundläggning av studentbostäder på Campus, Brinellvägen Grundvattenpåverkan

266 Genomförandetiden gäller bara ändringen. Genomförandetiden är

Morängsvägen Nusnäs, Mora kommun, Dalarnas län. T i l l ä g g t i l l P L A N B E S K R I V N I N G. Handlingar. Ändring, del av detaljplan Dp 206 vid

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Avgifter i skolan. Informationsblad

ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

BESKRIVNING som tillhör detaljplan för område öster om SVÅGERTORPS STATION i Hyllie i Malmö

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Statens räddningsverks författningssamling

Detaljplan för Rörvik 3:8 i Rörviks fritidshusområde, öster om Läppe, Vingåkers kommun, Södermanlands län. PLANBESKRIVNING

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Södra Svalöv 32:1 m.fl. Hjalmar Nilssons park riskbedömning med anledning av transport av farligt gods på Söderåsbanan

Frågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017

Yttrande över remiss av förslag till allmänna råd om prövning samt föreskrifter om prövning

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Riktlinjer för antagning till gymnasieskolan

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

Beslut för förskoleklass och grundskola. efter tillsyn av ULNO AB

Införande av boendeparkering i södra Kungsladugård

Anmälan om sjukhusens läkemedelsförsörjning

Friskoleurval med segregation som resultat

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah

Förstudie: Spårväg Lund C till ESS Ett starkare kunskapsstråk med spår på Lundalänken

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring i ELSÄK-FS 2013:1

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Handlingsprogram Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr:

Socialstyrelsens författningssamling

LNG TERMINAL I GÖTEBORGS HAMN

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Innehåll. Begrepp. Policy för delaktighet på lika villkor

Ändring av detaljplan (ÄDP) för del av Stiby 1:107 (kvarnen), Gärsnäs, Simrishamns kommun, Skåne län

Kung Magnus väg, Visby

Särskilt stöd i grundskolan

ANBUDSUTVÄRDERING Kommunikationsnät för AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag

Kommittédirektiv. Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor. Dir.

Svensk författningssamling

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Sammanfattning av kursdag 2, i Stra ngna s och Eskilstuna

ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN STENSJÖ 1:95. Sotenäs kommun. Västra Götalands län

SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 9

Granskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2014

1 Bostadsgård. 9 Plankarta 1: vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. 2 Offentlig grönyta

Upprättad Reviderad AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer

Vindkraft! Konferens i Piteå, Strömsund, Falkenberg, Söderåkra och Höör.

Beslut för gymnasieskola

Pemco Energi, Pär Westborg

Ett samtal om Väsjöplaneringen. - Den 8 november 2011

ANTAGANDEHANDLING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Antagen av KF 25 mars 2014 Laga kraft 23 april 2014

Lastbilsförares bältesanvändning. - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013

Sid i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag

Detaljplan för Norra Bäcklösa Uppsala kommun - Samråd

Beslut för fritidshem

Utlåtande 1. Hur samrådet har bedrivits. Detaljplan för bostäder på Fursten Norra 3 Liljeholmen Jönköpings kommun

Upplägg och genomförande - kurs D

Guide för att hitta markavvattningssamfälligheter och täckdikningsplaner

Bild 9. Bäckravinens början. Det finns inga kända klassade naturvärden i bäckravinen men den kan ändå bedömas ha ett visst naturvärde.

Beslut för grundsärskola

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

Svar på skrivelse om upphandling av vuxenutbildning - komvux och sfi

Test Virkesmarknad och Lagerteori

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015

Uppdrag att samordna en försöksverksamhet med krav på lämplighet vid tillträde till lärar- och förskollärarutbildning

Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner

Förslag 4 Tillägg på Doktor Lindhs gata

FÖRÄNDRAD PBL Diskussionsdag förändrad PBL Söderhamn

Bilaga 1 Innehåll i en ansökan om tillstånd eller anmälan för muddring och dispens för dumpning

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING 1 (6) Detaljplan för ABBORREN 10, Eslövs kommun, Skåne län. Planbeskrivning och genomförandebeskrivning

VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: (SBSC dok )

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad

Genomförandebeskrivning - antagandehandling

Stenhuggeriet, Mölnlycke. Utlåtande om förslag till upphävande av strandskydd

Åtgärder, avfall och renhållning inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll

Transkript:

JUNI 2015 SWEDEGAS SAMRÅDSUNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN AVSEENDE LNG-TERMINAL OCH GASLEDNING NORRSUNDET SANDVIKEN GÄVLE, OCKELBO OCH SANDVIKEN KOMMUNER, GÄVLEBORGS LÄN

ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se JUNI 2015 SWEDEGAS SAMRÅDSUNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN AVSEENDE LNG-TERMINAL OCH GASLEDNING NORRSUNDET SANDVIKEN GÄVLE, OCKELBO OCH SANDVIKEN KOMMUNER, GÄVLEBORGS LÄN PROJEKTNR. A06949 DOKUMENTNR. VERSION SLUTLIG UTGIVNINGSDATUM 2015-06-02 UTARBETAD Caroline Örtengren och Anna E Wilhelmsson GRANSKAD Anna E Wilhelmsson GODKÄND Anna E Wilhelmsson

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 5 INNEHÅLL 1 Administrativa uppgifter 7 1.1 Sökanden 7 2 Inledning 9 2.1 Inledning 9 2.2 Bakgrund 10 3 Tillstånd, samråd och kommunala planer 13 3.1 Tillstånd 13 3.2 Samråd 13 3.3 Kommunala planer 14 4 Alternativa lokaliseringar 16 4.1 LNG-terminal 16 4.2 Anslutande gasledning 25 5 Verksamhetsbeskrivning 34 5.1 LNG och natur-/biogas 34 5.2 Regelverk och standarder 35 5.3 LNG-terminal 37 5.4 Anslutande gasledning 41 6 Förutsättningar och övergripande konsekvenser av LNG-terminal 49 6.1 Emissioner till luft 49 6.2 Risk 49 6.3 Riksintressen och skyddsvärda områden 51 6.4 Buller 51 6.5 Utsläpp till vatten och mark 51

6 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 7 Förutsättningar och övergripande konsekvenser av anslutande gasledning 52 7.1 Emissioner till luft 52 7.2 Risk 53 7.3 Riksintressen och skyddsvärda områden 53 7.4 Buller 53 7.5 Utsläpp till vatten och mark 53 7.6 Naturmiljö 54 7.7 Kulturmiljö 54 7.8 Friluftsliv 54 7.9 Naturresurser 55 7.10 Omkringliggande verksamheter och boende 55 8 Miljökonsekvensbeskrivning 56 9 Referenser 58 10 Bilagor 59 10.1 Bilaga 1, Intressekarta natur för studerade stråk i regionen 59 10.2 Bilaga 2, Intressekarta kultur samt övriga intressen för studerade stråk i regionen 59 10.3 Bilaga 3, Intressekartor natur för studerade stråk Norrsundet - Sandviken 59 10.4 Bilaga 4, Intressekarta kultur samt övriga intressen för studerade stråk Norrsundet Sandviken 59 10.5 Bilaga 5, Översiktskarta för studerade stråk i regionen 59

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 7 1 Administrativa uppgifter Sökande Kontaktperson sökanden Juridiskt ombud Swedegas AB Kilsgatan 4 411 04 Göteborg Organisationsnummer 556181-1034 Anders Hellström telefon 031-43 93 17 e-post: anders.hellstrom@swedegas.se Foyen Advokatfirma Pia Pehrson, advokat telefon 031-763 21 55 e-post: pia.pehrson@foyen.se Anna Berhardsson, jur. kand. telefon 031-763 21 59 e-post: anna.bernhardsson@foyen.se Berörda kommuner Berört län Gävle, Ockelbo, Sandviken Gävleborgs län 1.1 Sökanden Swedegas AB ( Swedegas ) är ett infrastrukturbolag som investerar i smarta energisystem. Swedegas äger och driver gasnätet i sydvästra Sverige, det vill säga det svenska stamnätet för gas som etablerades på 1980-talet och som sträcker sig från Dragör i söder till Stenungsund i norr. Varje år transporterar Swedegas energi motsvarande 15 TWh till distributörer och direktanslutna kunder. Gasnätet försörjer 33 kommuner, flera kraftvärmeverk och industrier med naturgas. Gasen används även av hushåll samt inom transportsektorn som fordonsgas. Swedegas satsar nu på att utveckla infrastruktur för både biogas och flytande naturgas (LNG). Swe-

8 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN degas har sitt huvudkontor i Göteborg. Swedegas har av Energimarknadsinspektionen blivit certifierad som TSO, Tranmission System Operator, på den svenska gasmarknaden. Swedegas har vidare av regeringen utsetts till balansansvarig för gas.

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 9 2 Inledning 2.1 Inledning Klimatförändringar orsakade av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser, från bland annat energiförsörjningen, industrin och transporter, är ett av de största globala miljöproblem som mänskligheten står inför under 2000-talet. Målet till år 2020 är att de svenska utsläppen ska ha minskat med 40 procent jämfört med 1990. En övergång från energislagen gasol och olja till naturgas och biogas inom industrin, och för transporter, kan leda till stora miljövinster. Regionala gasnät ger industri och transportsektor bättre tillgång till konkurrenskraftig och hållbar energi. Både industrier och transportföretag vill minska sin användning av olja, bensin och diesel och ställa om till mer miljövänliga alternativ. Då är gas ett effektivt energislag, som dessutom är förnybar när det produceras av biomassa till biogas. På detta sätt möjliggör gasnät en tryggad tillväxt och arbetstillfällen i regionen men även utveckling av biogasproduktion. Industrikunderna ansluter sig till gasnätet för att få leveranser av gas direkt till sina egna anläggningar och behöver därmed inte bygga egna lager. Genom att ansluta gasnätet till ett lager för flytande naturgas, LNG, som transporteras med t ex fartyg eller per järnväg, säkerställs att det alltid finns gas att leverera. Gasnätet kan ta emot all biogas som produceras i regionen vilket innebär att ingen biogas behöver facklas bort. Till gasnätet kan tankställen för fordonsgas anslutas, vilket idag efterfrågas av både företag inom kollektivtrafik, kommuner och privatbilister. Swedegas äger infrastrukturen, dvs gasnätet, men kommer inte att äga den gas som distribueras genom ledningen. Figur 1 visar hur ett regionalt gasnät fungerar. Swedegas planerar därför att bygga ett regionalt gasnät som ska förse regionens industrier och fordon med energi i form av naturgas och biogas. Den planerade gasledningen kan på så sätt bidra till en minskad klimatpåverkan och bättre luftkvalitet i regionen.

10 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN Figur 1 Hur ett regionalt gasnät fungerar. 1. Industriföretag ansluter sig direkt till nätet för att få leveranser av gas direkt till sina anläggningar 2. Längs gasnätet ansluter regionens biogasproducenter för att leverera gas. 3. Längs gasnätet byggs tankställen för fordonsgas. 2.2 Bakgrund Swedegas planerar att bygga ett regionalt gasnät för distribution av naturgas och biogas med utgångspunkt från en LNG-terminal i Norrsundets hamn via Sandviken och Forsbacka till Hofors i Gävleborgs län, se Figur 2 samt 10.5 (Bilaga 5). För att möjliggöra anslutning av intressenter och kunder mellan Sandviken och Gävle planerar Swedegas att anlägga grenledningar 1 på denna sträcka. LNG-terminalen i Norrsundets hamn kommer också att anläggas och drivas av Swedegas. Terminalen kommer att fungera som en så kallad open access -terminal vilket innebär att oberoende LNG-leverantörer som vill leverera LNG till den svenska marknaden kan boka kapacitet i terminalen. Det ger slutkunderna möjlighet att fritt välja leverantör av gas och köpa LNG till bästa världsmarknadspris. Swedegas har tidigare utrett ett sträckningsalternativ med utgångspunkt från Gävle. Alternativa stråk för gasledningen har samråtts under 2014 men på grund av synpunkter som framfördes i vid nämnda samråd har ett nytt sträckningsförslag för gasledning på delsträckan mellan Norrsundet och Sandviken tagits fram och utgör huvudalternativ för gasledningen i detta samrådsunderlag. Då sträckningsförslaget för delsträckan Sandviken och Hofors är den samma som i tidigare samråd kommer denna sträcka inte behandlas i detta samråd. Samrådet avser alltså endast LNG-terminalen i Norrsundet samt gasledningen mellan Norrsundet och Sandviken och Forsbacka. Den senare koncessionsansökan avser dock hela sträckningen för gasledningen mellan Norrsundet Hofors samt planerad LNGterminal i Norrsundets hamn, se Figur 2 samt 10.5 (Bilaga 5). Under våren 2014 genomförde Swedegas en marknadsstudie för att kartlägga intressenter i regionen såsom industrikunder, fordonsgasanläggningar och biogasproducenter. Av studien framgår att tung industri i bland annat Sandviken och Hofors är de största intressenterna. Dessa använder idag främst olja och gasol men vill ställa om till mer miljövänliga alternativ. Det finns också företag i regionen som 1 Ledning efter Mät- och reglerstation är inte koncessionspliktig

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 11 vill producera biogas och behöver ett effektivt sätt att distribuera gas och nå kunder. Dessutom efterfrågas tankställen för nya drivmedel, som fordonsgas och LNG. Marknadsstudien ligger till grund för de målpunkter som gasledningen planeras ha. I alternativutredningen har sedan intressen, såsom miljö och infrastruktur legat till grund för framtagning av stråk. Som en fortsättning av marknadsstudien genomfördes en översiktlig studie av genomförbarheten av en eventuell framtida förlängning av ledningen från Hofors till Borlänge. Denna förlängning skulle även passera Falun för att möjliggöra anslutning av ytterligare gaskunder i området. Den största intressenten för detta stråk är tung industri i Borlänge. En förlängning av ledningen har inte utretts vidare. Planerad gasledning projekteras dock så att en framtida förlängning till Borlänge är möjlig, för det fall det blir aktuellt i framtiden. Sträckan mellan Hofors och Borlänge kommer inte att ingå i aktuell koncessionsansökan. Anledningen till detta är att det är ett stort projekt både avseende kostnader och planering varför det är lämpligare att genomföra en eventuell förlängning mellan Hofors och Borlänge i en egen process. Under våren 2015 har en lokaliseringsstudie genomförts avseende alternativa stråk mellan Norrsundet och Sandviken. Intressen, såsom miljö och infrastruktur mm har på samma sätt som i tidigare studier legat till grund för framtagning av dessa stråk. Resultatet av denna lokaliseringsstudie sammanfattas i och utgör grunden för detta samrådsunderlag. I samrådsunderlaget redovisas även utredda stråk ur ett regionalt perspektiv. Detta samrådsunderlag avser även samråd av lokalisering av LNG-terminal. En lokaliseringsstudie av lämpliga alternativa lokaliseringar inom Norrsundets hamn har genomförts. Resultatet av denna lokaliseringsstudie sammanfattas i och utgör grunden för detta samrådsunderlag. I samrådsunderlaget redovisas även alternativa lokaliseringar av LNG-terminaler som utretts ur ett regionalt perspektiv. Gasledningen planeras att gå från Norrsundet via Sandviken och Forsbacka till Hofors med en längd på cirka 81 km. Därtill kommer grenledningar till kundanläggningarna och mot Gävle för anslutning av kunder och intressenter längs denna sträcka. Grenledningarna är dock inte koncessionspliktiga och redovisas som en följdverksamhet av ansökan. Under 2015 planerar Swedegas att genomföra samråd och kompletterande utredningar för projektet för att i slutet av 2015 inkomma med en koncessionsansökan. Under 2016 och 2017 planeras detaljprojektering, upphandling och byggnation för att anläggningen ska stå färdig för första leverans under 2018.

12 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN Figur 2 Översiktskarta förordat ledningsstråk Norrsundet Sandviken (rött stråk) samt anslutande gasledning till Forsbacka biogasanläggning(grönt stråk).tidigare samrått stråk Sandviken Hofors (grått stråk),

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 13 3 Tillstånd, samråd och kommunala planer 3.1 Tillstånd För etablering av en gasledning och en LNG-terminal som ansluts till en gasledning krävs koncession (tillstånd) enligt naturgaslagen (2005:403). En ansökan om koncession omfattar samråd och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt miljöbalkens krav. Utöver koncessionsprövningen kan även andra parallella prövningar enligt miljöbalkens 7:e kapitel (områdesskydd) och miljöbalkens 11:e kapitel (vattenverksamhet), samt sannolikt även enligt kulturmiljölagen (1988:950), aktualiseras för den planerade gasledningen och i vissa delar även LNG-terminalen. Detta samrådsunderlag är en del av tillståndsprocessen enligt miljöbalken, såväl som koncessionsprövningen enligt naturgaslagen och prövningen enligt 7:e och 11:e kapitlet miljöbalken. LNG-terminalen omfattas även av den högre kravnivån enligt förordningen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, (1999:382). LNG-terminalen kräver också bl.a. bygglov enligt plan- och bygglagen (2010:900). 3.2 Samråd 3.2.1 Allmänt I enlighet med miljöbalkens bestämmelser skall samråd hållas med de myndigheter och särskilt berörda, som kan komma att beröras av planerad verksamhet samt med övriga intressenter. Samrådet syftar till att i ett tidigt skede i tillståndsprocessen inhämta uppgifter och synpunkter angående planerad verksamhet. Dessa synpunkter och uppgifter kommer sedan att ligga till grund för ansökningshandlingar och miljökonsekvensbeskrivningen.

14 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 3.2.2 Tidigare genomförda samråd Under hösten 2014 genomfördes samråd avseende gasledningsstråk mellan Gävle och Hofors. Ett första samrådsmöte genomfördes med länsstyrelsen, berörda kommuner och myndigheter rörande alternativa stråk mellan Gävle och Hofors. Samrådet kungjordes även i Gefle Dagblad och Arbetarbladet. Därefter sammanställdes en samrådsredogörelse som ingavs till länsstyrelsen för beslut om betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen meddelade i beslut 2014-10-23 att verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 5 miljöbalken. Fortsatt samråd genomfördes under november och december. I början av november genomfördes nytt samrådsmöte med länsstyrelsen, berörda kommuner och myndigheter samt ett separat samrådsmöte med Trafikverket. Parallellt genomfördes även skriftligt samråd med särskilt berörda samt en utställning för särskilt berörda och allmänhet i Gävle, Sandviken och Hofors. Under december genomfördes ett samrådsmöte med särskilt berörda och allmänhet i Sandviken och kompletterande skriftligt samråd. Eftersom den förordade sträckningen för gasledningen mellan Sandviken och Hofors är den samma som i tidigare samråd kommer inget nytt samråd att hållas för denna delsträcka. Detta samrådsunderlag utgör därmed endast underlag för ett samråd om delsträckan Norrsundet till Sandviken och Forsbacka samt LNGterminalen i Norrsundets hamn. 3.2.3 Aktuellt samråd Ett första samrådsmöte med länsstyrelsen, myndigheter och kommuner planeras under juni 2015. Samråd kommer även att ske med särskilt berörda genom annons i Gefle Dagblad och Arbetarbladet. Samrådsmaterial och annonser kommer att finans tillgängliga på Swedegas hemsida. Det första samrådet syftar till att få in synpunkter på planerade lokaliseringar för LNG-terminalen samt de utredda stråken för gasledningen och det för närvarande förordade huvudalternativet Norrsundet-Sandviken och Forsbacka, Alternativ 1, se vidare avsnitt 4. Efter samrådet kommer en samrådsredogörelse att sammanställas och skickas till länsstyrelsen för beslut om projektets miljöpåverkan. Om länsstyrelsen bedömer att projektet innebär betydande miljöpåverkan ska fortsatt samråd genomföras. I så fall kommer ytterligare samråd att genomföras med länsstyrelse och kommuner samt övriga myndigheter, organisationer, särskilt berörda och allmänhet. 3.3 Kommunala planer Gävle kommun har en gällande översiktsplan från 1990. En ny översiktsplan är under framtagande. I Sandvikens kommun finns en översiktsplan från 1990 samt en fördjupande översiktsplan för de centrala delarna av Sandviken från 2003. En ny översiktsplan är under framtagande. Ockelbo kommuns översiktsplan är från 2012.

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 15 3.3.1 LNG-terminalen Inga detaljplaner finns inom Norrsundets hamn. Områdesbestämmelser för Norrsundets industriområde finns från 1992. Områdesbestämmelserna innebär en befrielse från skyldigheten att söka bygglov för vissa åtgärder. Dessa åtgärder innefattar inte naturgashantering. 3.3.2 Gasledningen Gasledningen mellan Norrsundet och Sandviken antas endast beröra ett fåtal detaljplaner utmed sträckningen. Hur detaljplanerna berörs av gasledningen kommer att studeras närmare i kommande miljökonsekvensbeskrivning.

16 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 4 Alternativa lokaliseringar Nedan redovisas resultat av genomförda lokaliseringsstudier, både för planerad LNG-terminal och för anslutande gasledning. En fullständig lokaliseringsutredning kommer att presenteras i kommande miljökonsekvensbeskrivning. Nedan följer endast en sammanfattande redogörelse. Information om alternativa tekniska utformningar kommer att redovisas i kommande miljökonsekvensbeskrivning och i den tekniska beskrivningen. 4.1 LNG-terminal I begreppet terminal avses här lagringstankar, kaj för lossning av fartyg och utlastning till fartyg, utlastning till järnväg och lastbilar samt utrustning för anslutning till gasledningen. 4.1.1 Utgångspunkter Fyra olika hamnar har studerats i regionen för en eventuell etablering av en LNGterminal. Nedan anges kriterier som bör uppfyllas för att en etablering av en LNGterminal ska vara lämplig (SGC Svenskt Gastekniskt Center, 2011). Närhet till farled med mycket fartygstrafik Närhet till större hamn Närhet till konsumenter på landsidan 2 Kriterierna tar sikte på att visa vilken potential ur ett marknadsperspektiv som finns och förutsättningarna i fråga om infrastruktur. För den planerade LNG-terminalen är också transport- och distributionsförutsättningarna per järnväg och vägnätet betydelsefulla faktorer och dessa har därför utretts. Dessutom har nautisk säkerhet och säkerhetsaspekter på land bedömts vara betydelsefulla faktorer, där framför allt avstånd till närmaste bostäder, verksamheter och andra riskobjekt vägs in. 2 Ställer också krav på infrastruktur för transport på järnväg och väg

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 17 Nedan följer en beskrivning av varje studerat alternativ varefter en sammanvägning av betydelsefulla faktorer för samtliga alternativ redovisas. 4.1.2 Lokalisering av LNG-terminal i Gävleregionen Fyra olika hamnar i Gävleregionen, Gävleborgs Län, har studerats för en eventuell etablering av LNG-terminal, se Figur 4. De fyra alternativa lokaliseringarna redovisas nedan. Skutskärs hamn Skutskär ligger ca 10 km sydost om Gävle. Verksamheten i hamnen domineras idag av Stora Ensos tillverkning av pappers- och fluffmassa. Ved- och kemikaliekajen är 250 meter lång med djup vid kaj på 7,20 m. Hamnen har stor utvecklingspotential med en stor elektrifierad bangård med direkt anslutning till Ostkustbanan. Järnvägen mellan Furuvik och Skutskär byggs om vilket kommer att innebära att industrispåret in till hamnen inte kommer att vara lika trafikerad som tidigare. Vägavstånd från hamnen till E4 via Gävle (riksväg 76) är ca 15 km. Söderut nås E4 via Älvkarleby efter ca 22 km. Inom hamnområdet finns 5 vindkraftverk. Hamnen bedöms vara ostkustens säkraste hamn för insegling med en mycket kort inseglingsled. Närmaste bostäder ligger ca 300 m från hamnområdet. En lokalisering i norra delen av hamnen har identifierats som lämpligt område för en LNG-terminal och ligger i anslutning till befintlig kaj. Sammantaget bedöms Skutskärs hamn ha medelgoda förutsättningar med hänsyn till att avståndet på landsidan till konsumenter är långt (lång anslutande gasledning). Boende finns på nära avstånd vilket därmed ökar riskerna på landsidan. De nautiska och de infrastrukturella förutsättningarna är goda. Karskär Billerudkornäs AB:s produktionsanläggning i Gävle är lokaliserad vid Karskär. På anläggningen tillverkas vätskekartong och WTL (white top liner). Billerudkornäs har en egen hamn till vilken råvaror skeppas in och produkter skeppas ut. I hamnen finns en pir med möjlighet till tilläggning på båda sidor. Djupet vid kaj är ca 8 m. Industrispår finns in till anläggningen som ansluter till stambanan i Gävle. Vägavstånd mot väster från Billerudkorsnäs till E4 genom Gävle är ca 10 km. Närmaste bostäder ligger ca 1800 m från den tänkta lokaliseringen i industriområdet. En lokalisering i sydöstra delen av industriområdet har identifierats som lämpligt område för en LNG-terminal för vilken anläggande av ny kaj och muddring bedöms krävas. Sammantaget bedöms en lokalisering i Karskär innebära medelgoda förutsättningar avseende infrastruktur, hamn samt säkerhetsaspekter på land och till sjös. Ny kaj och område för LNG-terminalen kommer att behöva etableras vilket försämrar helhetsbedömningen.

18 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN Norrsundets hamn Norrsundets hamn är belägen ca 35 km norr om Gävle inom industriområdet i Norrsundet. På platsen har det bedrivits hamnverksamhet sedan början av 1900- talet. Idag bedrivs hamnverksamheten av Norrsundets Hamn AB. Hamnen används i dagsläget främst för in- och utskeppning av träpellets, massaimport och fisk. Nuvarande tillstånd för hamnen är kopplat till den verksamheten som Stora Enso tidigare bedrivit på platsen. Då denna verksamhet är nedlagd bedömer tillsynsmyndigheten (Bygg & Miljö Gävle kommun) och Länsstyrelsen att gällande tillstånd inte längre speglar den funktion som hamnen har idag eller bedöms ha i framtiden. Norrsundets Hamn AB avser därför att söka nytt tillstånd för hamnverksamheten inom den närmsta tiden. Inom hamnen finns två kajer, den äldre i söder kallas massakajen och är 180 meter lång och den nyare i norr som är 300 lång kallas vedkajen. Infrastrukturen i anslutning till hamnen är god med närhet till E4 och stambanan för järnväg. Avståndet till E4 är ca 10 km. Till industriområdet finns järnvägsspår, det s.k. hamnspåret och två stickspår till hamnspåret. Dessa ansluter till stambanan. Ytterligare järnvägsspår går till det närliggande industriområdet. Inseglingsleden in till hamnen är ca 6 km (3 nautiska mil) och är relativt trång och krokig. Lotstvång gäller. Muddring planeras för att räta ut farleden som säkerhetshöjande åtgärd. Närmaste bostäder ligger ca 500 m från hamnen. Tre olika lägen för etablering av en LNG-terminal har identifierats varav 1 lägen ligger i anslutning till befintliga kajer och 2 lägen skulle kräva anläggande av ny kaj och en av dessa nytt terminalområde genom utfyllnad. Sammantaget bedöms förutsättningarna för en lokalisering av en LNG-terminal i Norrsundets hamn som medelgoda med hänsyn till djupgående i farled och hamnbassäng, hamn samt nautisk säkerhet. Farleden behöver förbättras säkerhetsmässigt vilket försämrar helhetsbedömningen. Gävle hamn Gävle Hamn är en kommunikationsanläggning av riksintresse och en allmän hamn. Hamnen är en av Sveriges 10 största hamnar och ostkustens största containerhamn. Gävle Hamn består huvudsakligen av de två hamndelarna Fredrikskans och Granudden samt vattenområdet inom Yttre Fjärden. Godsslagen som hanteras i hamnen är petroleumprodukter, kemikalier, träråvaror, skrot, slig och bulkråvaror tillpappersindustrin. Farleden in till Gävle Hamn har uppgraderats. Det nya farledsdjupet får ett ramfritt djup på 13,5 m och hamnbassängen 9,5 m. Bra anslutningsvägar finns till E4 för farligt godstrafik. Ny järnväg till hamnen medger även direktanslutning till både norra och södra stambanan och transport av farligt gods. Elektrifiering av järnvägen utreds. Närmaste bostäder finns inom bostadsområdena Lervik och Nygårdarna som ligger ca 1 km norr respektive söder om hamnen. Avståndet till Gävle centrum är ca 1 km. Inom hamnen finns ett 30- till 40-tal verksamheter bl.a. depåer för petroleumprodukter och kemikalier, hantering av farligt gods mm.

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 19 I hamnen har två olika lägen för etablering av en LNG-terminal identifierats varav det ena med intilliggande kaj och det andra kräver anläggande av ny kaj och terminalområde. Sammantaget bedöms Gävle hamn ha goda förutsättningar för en etablering av LNG-terminal särskilt rörande hamn och infrastruktur samt nautisk säkerhet. Resultat De fyra alternativen har utvärderats utifrån de kriterier som specificeras i SGCs rapport (2011) samt möjligheterna till transport på järnväg, anslutning till gasledningen och lossning vid kajer. Utvärderingen har gjorts på en tregradig skala där 3 innebär goda förutsättningar/möjligheter och 1 innebär begränsade möjligheter/förutsättningar. Tabell 1 visar en sammanställning av resultatet. Tabell 1 Sammanställning över utvärdering av hamnar i Gävleregionen Skutskär Karskär Norrsundet Gävle Närhet till trafikstråk med mycket fartygstrafik 1 1 2 3 Närhet till större hamn *) 2 2 1 3 Närhet till konsumenter på landsidan 1 2 2 2 Närhet till järnväg 3 2 3 3 Närhet till kajområde för lastning och lossning **) 2 1 2 2 Nautisk säkerhet ***) 3 2 1 3 Säkerhet på land ***) 1 2 3 2 Totalt 13 12 14 16 *) Med närhet till större hamn avses en hamn som har möjlighet att ta emot större fartyg och farled med tillräckligt djupgående. **) Med närhet till kajområde för lastning avses att det finns kajer som är lämpliga för lastning och lossning av LNG. ***) För bedömning av nautisk säkerhet och säkerhet på land har framför allt avstånd till närmaste bostäder, verksamheter och andra riskobjekt beaktats. Resultatet i tabellen visar att lokaliseringen i Gävle hamn får den högsta totalsumman vilket innebär att detta alternativ bedöms ha bäst befintliga förutsättningar för en etablering av LNG-terminal. Övriga tre alternativa lokaliseringar är relativt lik-

20 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN värdiga vid utvärderingen utifrån befintliga förutsättningar men Norrsundets hamn är något bättre än övriga två. Planerad muddring och säkerhetshöjande åtgärder i inseglingen till Norrsundets hamn kommer att innebära att Norrsundet får en högre totalsumma och förbättrade förutsättningar för lokalisering av en LNG-terminal. I Gävle hamn finns planer på att anlägga en LNG-terminal av en annan aktör. Denna LNG-terminal kommer inte att fungera som en sk "open access" terminal. Gävle Hamn är inte intresserade av att ha två terminaler inom hamnen och den andra aktören är inte intresserad av att ansluta terminalen till gasledningen. Det stråk som utretts från Gävle hamn (Nord), se 4.2.1, skulle innebära konflikter med flera intressen och skyddade områden, bl. a Testeboåns delta. Av nämnda skäl har Swedegas därför valt att inte gå vidare med Gävle alternativet. Swedegas har fört diskussioner med de olika hamnarna angående etablering av en LNG-terminal och Norrsundets Hamn har visat stort intresse för projektet och parterna har tecknat ett intentionsavtal. Dessutom innebär de stråkalternativ som utretts mellan Norrsundet och Sandviken, se vidare 4.2.1 betydligt färre konflikter och mindre intrång i skyddade områden. Av redovisade skäl har Swedegas valt att gå vidare med att utreda en lokalisering i Norrsundets hamn vilket beskrivs nedan. 4.1.3 Lokalisering av LNG-terminal i Norrsundets hamn Inom Norrsundets hamn har 3 olika lokaliseringar identifierats, se Figur 3. Dessa har utretts baserat på flertalet kriterier som bedömts betydelsefulla: Närhet till kaj för angörande LNG-fartyg upp till en storlek av 7500 m 3 samt möjlighet till kajplats för pråm Ytor för LNG-terminal på ca 7500 m 3 LNG Möjlighet att distribuera LNG med järnväg Möjlighet att distribuera på vägnät med en kapacitet på ca 6 tankbilar/dygn Nautisk säkerhet Säkerhet på land Muddringsbehov Riksintressen och andra skyddsvärda områden Motstående intressen Kostnader

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 21 Figur 3 Utredda lokaliseringar av LNG-terminal inom Norrsundets hamn Alternativ 1 Granskär Granskär är en ö som är förbunden med fastlandet genom en nordlig vägbank och en sydlig fördämning som används som tillfartsvägar och räddningsväg för biltrafik. Under 1960-talet bedrevs impregneringsverksamhet med brädgård på Granskär. Det finns stor risk för föroreningar i mark och i sediment i viken mellan Granskär och fastlandet. Den avskärmade delen mellan fastlandet och Granskär har under tiden då Stora Enso bedrev sågverksamhet använts som sedimentationsbassäng. Idag bedrivs ingen verksamhet på Granskär. En tänkt placering av LNG-terminal på Granskär skulle innebära anläggande av ny kaj mellan fastlandet och Granskär som en förlängning av vedkajen i norra delen. LNG-terminalen, utlastning till lastbil och järnväg samt anslutning till gasledningen skulle placeras på Granskär. Gasledning mot fastlandet förläggs i anslutning till vägbank eller som sjöledning. Förutom ny kaj krävs ny- och ombyggnad av vägbank för väg och järnväg vilket innebär höga anläggningskostnader för detta alternativ. Förorenade massor och sediment kommer att behöva omhändertas vilket också kommer medföra höga kostnader samt risk för spridning av föroreningar till omgivande natur och vattenmiljön. Ur ett riskperspektiv är dock lokaliseringen bra med tanke på avstånd till övrig hamnverksamhet och bostäder samt med kajer ämnade åt LNG fartyg. Södra delen av Granskär är identifierad som "arkeologi ytor" enligt länsstyrelsens karttjänster (WebbGIS). Lämningar efter brädgård,

22 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN fyrplats, hamn samt kaj har identifierats. Alternativet berör riksintresse för yrkesfiske. Alternativ 2 norra hamnen Lokalisering av LNG-terminalen enligt alternativ 2 är i norra delen av hamnen nordost om det träpelletslager som finns på den norra delen av vedkajen. I denna del av hamnen sker idag främst in- och utskeppning av träpellets. Norrsundets Hamn AB för diskussioner med ett företag inom energisektorn som är intresserat av att etablera sig i hamnen. Detta bolag har behov av större kajområde och är främst intresserat av in och utskeppning vid vedkajen vilket skulle innebära att denna kaj är tillgänglig i mycket begränsad omfattning för lossning av LNG. Med hänsyn till nämnda etablering utreds utfyllnad och skapande av en ny yta, ca 15 000 m 2, i viken nordost om norra vedkajen. Vissa byggnader kan komma at behöva rivas. Ny kaj anläggs mellan fastlandet och Granskär i enlighet med förslag för alternativ 1 Granskär. Lastbils- och järnvägsutlastning ansluts till befintliga vägar och spår i hamnen. Förutom ny kaj krävs anläggande av ny terminalyta genom utfyllnad vilket innebär höga anläggningskostnader för detta alternativ. Förorenade sediment kommer att behöva omhändertas vilket också kommer medföra höga kostnader samt risk för spridning av föroreningar till omgivande natur. Anslutning till ny gasledning planeras ske norr ifrån. Med denna lokalisering ligger LNG-terminal och kajer på ungefär samma avstånd till bostäder som alternativ 1 medan avstånd till övrig hamnverksamhet blir betydligt kortare. Kajerna blir ämnade åt LNG-fartyg vilket innebär minimala inskränkningar på övrig fartygstrafik. Alternativet berör riksintresse för yrkesfiske. Alternativ 3 industriområdet i nordöstra delen av hamnen Detta alternativ innebär att hela LNG-terminalen placeras i den nordvästra delen av hamnområdet. Anslutande LNG-ledningar anläggs genom hela industriområdet till befintliga kajer i norra delen av hamnen vilken skulle innebära en ca 1 km lång ledning. Vissa byggnader kommer att behöva rivas för att ge plats åt en LNGterminal med tillhörande utrustning. Lastbils- och järnvägsutlastning ansluts till befintliga vägar och spår i hamnen. Muddring kan komma att krävas vid kajplats för det flytande lagret (pråmen). Lokaliseringen innebär en ofördelaktig lossningsplats för LNG-fartyg med hänsyn till inskränkningar på övrig fartygstrafik och den etablering som tidigare nämnda företag inom energisektorn planerar. Ur ett riskperspektiv innebär detta alternativ en fördelaktig placering av LNG-terminalen i förhållande till bostäder och annan hamnverksamhet. Anlöp och lossning av fartyg kan dock innebära inskränkningar på annan fartygstrafik. Lokaliseringen innebär inte några större åtgärder i form av nya kajer eller andra anläggningar som medför höga kostnader. Dock innebär den långa LNG-ledningen höga kostnader och är processtekniskt komplicerad. Alternativet berör riksintresse för yrkesfiske.

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 23 Resultat De olika alternativen har bedömts på en femgradig skala från 1 till 5 där 5 är det högsta betyget och 1 det lägsta 3. De olika faktorerna har också viktats utifrån dess betydelse för etablering av LNG-terminalen, där 3 innebär att denna faktor är mycket betydelsefull, 2 betydelsefull och 1 mindre betydelsefull. I Tabell 2 görs en sammanvägning av bedömningen för varje alternativ baserat på kriterierna ovan. Resultatet visar att Alternativ 3 får högsta totalsumman. Alternativ 3 innebär dock en ofördelaktig lossningsplats för LNG-fartyg med hänsyn till inskränkningar på övrig fartygstrafik och den etablering som företag inom energisektorn planerar. Dessutom innebär lokaliseringen en mycket lång LNG-ledning som i sin tur medför höga kostnader samt en processtekniskt komplicerad lösning. Lösningen är processtekniskt komplicerad pga. att det längs LNG-ledningen (den kryogena ledningen) sker värmeförluster och ju längre LNG-ledningen är desto mer sk boil-off gas (BOG) bildas som måste omhändertas, vilket i sin tur innebär förlorad produkt (LNG). Dessutom är mängden energi som åtgår för nedkylning beroende av hur lång ledningen är. För nedkylning av LNG-ledningen kan flytande kväve komma att krävas. Av dessa skäl har Alternativ 3 valts bort i fortsatta fördjupade utredningar av lokaliseringen av LNG-terminalen. Alternativ 2 som är den tredje bästa lokaliseringen och är för fortsatta fördjupade utredningar huvudalternativet. Efter anläggande av ny kaj samt utfyllnad för nytt terminalområde blir lokaliseringen väl anpassad till övrig hamnverksamhet samt för anslutning till befintlig infrastruktur för lastbilstrafik och järnväg. Ny kaj samt utfyllnad av terminalområde innebär en högre kostnad. Säkerhet på land är en faktor där Alternativ 2 får lägre poäng än Alternativ 3 eftersom Alternativ 2 innebär att terminalen kommer ligga närmare annan verksamhet och bebyggelse. I kommande riskanalyser kommer dessa aspekter och skyddsåtgärder att utredas. Alternativ 1 vid Granskär har i utvärderingen erhållit det lägsta betyget. De främsta skälen är att detta alternativ medför höga anläggningskostnader för väg och järnvägsanslutning till Granskär, nya kajer samt omhändertagande av förorenade massor och sediment. 3 Skala och poängsystem har utarbetats i tidigare projekt rörande etablering av LNGterminaler, bl a etablering av LNG terminal i Göteborgs hamn. Poängsystemet utgörs av en kvantitativ och kvalitativ gradering som kommer redovisas närmare i kommande miljökonsekvensbeskrivning.

24 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN Tabell 2 Sammanställning av bedömningen för respektive lokalisering inom Norrsundets hamn Viktning Alternativ 1 Granskär Alternativ 2 norra delen av hamnen Alternativ 3 industriområdet i nordvästra delen Närhet till kaj för angörande LNG-fartyg 1) 3 3 3 3 Ytor för LNG-terminal på ca 8000 m3 LNG 3 9 6 15 Möjlighet att lasta LNG till järnväg 1 1 4 3 Möjlighet att lasta LNG till tankbil med en kapacitet på ca 6 tankbilar/dag 2 6 8 8 Nautisk säkerhet 3 12 12 6 Säkerhet på land 3 12 9 15 Muddrings- och utfyllnadsbehov 2 4 4 10 Riksintressen och skyddsvärda områden 2 6 8 8 Motstående intressen befintliga och planerade närliggande verksamheter 2 8 6 2 Motstående intressennärliggande bostäder 2 6 6 8 Kostnad 3 3 6 15 Totalt 67 72 93 1) upp till en storlek av 7500 m 3 samt möjlighet till kajplats för pråm. Innefattar även bedömning om ny kaj behöver anläggas.

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 25 4.2 Anslutande gasledning Fyra alternativa lokaliseringar av anslutande gasledning har studerats mellan Gävletrakten och Sandviken. Alternativen har utformats utifrån de fyra alternativa placeringarna av LNG-terminal, Skutskär, Karskär, Gävle hamn och Norrsundet som studerats. Från respektive terminal sträcker sig de alternativa ledningssträckningarna till Sandviken, se Figur 4. Mellan Norrsundet och Sandviken har ytterligare tre alternativa stråk studerats, vilka presenteras närmare i 4.2.2. Alternativa stråk har tagits fram med hänsyn till flertalet faktorer: Lagar, föreskrifter, standarder och anvisningar bl. a. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps föreskrifter om ledningssystem för naturgas MSBFS 2009:7 och SIS naturgassystemanvisningar NGSA 2011 Byggbarhet (tekniska förutsättningar, geologi och topografi) Markanvändning Infrastruktur och bebyggelse Motstående intressen och skyddade områden Översiktsplaner och kommunala planer

26 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN Figur 4 Alternativa ledningssträckningar i regionen.

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 27 4.2.1 Utredda alternativa stråk i regionen Nedan beskrivs de fyra alternativa stråk för anslutande gasledning som utgår från fyra tänkta lokaliseringar av LNG-terminaler i Gävleregionen, se Figur 4. Berörda intressen framgår av Bilaga 1 och 2. Alternativ Skutskär Sandviken Gasledningen utgår från en tänkt LNG-terminal i Skutskär ca 10 km sydost om Gävle och passerar i skogsområden söder om Gävle. Ledningen går norr om Rörberg och Forsbacka innan den når Sandviken. Ledningssträckningen går genom orörd natur och saknar på flera ställen närhet till befintliga vägar. Ledningen korsar ett riksintresse för naturvården, kalkområdet sydost om Gävle samt tangerar ett naturreservat, Gustavsmurarna som även utgör ett Natura 2000- område. Ett riksintresse för kust, turism och friluftsliv, Nedre Dalälven korsas i anslutning till Skutskärs hamn. Ett fåtal fornlämningar tangeras, främst i anslutning till Rörberg och Forsbacka. Ledningen passerar genom vattenskyddsområde för Gävle Valboåsen. Alternativ Karskär Sandviken Alternativet utgår från Billerudkorsnäs hamn i Karskär sydost om Gävle Hamn och följer befintlig infrastruktur (Korsnäsvägen, Spängersleden, E4 och E16) utmed större delen av sträckan. Ledningen passerar söder om Gävle, Valbo och Mackmyra. Ledningen passerar i utkanten av T-uddens naturreservat samt genom riksintresse för kulturmiljövården, Södra Valbobygden. Flertalet fornlämningar tangeras. Passerar genom vattenskyddsområde för Gävle Valboåsen. Alternativ Gävle hamn Sandviken Stråket utgår från Gävle hamn och följer befintlig infrastruktur utmed större delen av sträckan (Hamnleden, E4 och E 16) Ledningen passerar Gävles norra delar samt går söder om Valbo och Mackmyra. Gasledningen tangerar naturreservatet, Testeboåns delta som även är ett Natura 2000-område. Korsar även riksintresse för naturvården, Testeboån Lundbosjön med Testeboåns delta, vilket även är ett Natura 2000-område. Ledningen passerar genom riksintresse för kulturmiljövården, Södra Valbobygden samt tangerar två riksintressen för kulturmiljövården, Sätra samt Gävle Stad. Flertalet fornlämningar tangeras längs sträckningen. Passerar genom vattenskyddsområde för Gävle Valboåsen. Alternativ Norrsundet Sandviken Stråket utgår från Norrsundets hamn, ca 3,5 mil norr om Gävle. Från Hamrångefjärden går ledningen genom skogslandskapet åt sydväst. Ledningen följer befintliga mindre vägar, passerar genom Mellansjön, där ledningen förläggs som sjöka-

28 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN bel på botten samt mitt emellan Hällsjön och Öjaren. Ledningen följer därefter längs Öjarens västra sida ner till Sandviken. Alternativet följer befintliga mindre vägar utmed stor del av sträckningen. Korsar riksintresse för naturvården, Hamrångeån. Tangerar ett flertal fornlämningar, främst i området norr om Sandviken. Passerar genom vattenskyddsområde för Lössenåsen och Hamrångefjärden. Jämförelse alternativ De fyra alternativen utvärderas nedan utifrån de hänsynsfaktorer som används vid framtagandet av alternativen, se Tabell 3. Detta för att möjliggöra val av huvudalternativ. Utvärderingen har gjorts på en tregradig skala där 3 innebär goda förutsättningar/möjligheter/ liten påverkan och 1 innebär begränsade möjligheter/förutsättningar/stor påverkan. Tabell 3. Sammanställning över utvärdering av utredda stråk i Gävletrakten Stråk/ämnes- område Skutskär Sandviken Karskär Sandviken Gävle hamn Sandviken Norrsundet Sandviken Byggbarhet 2 3 3 3 Översiktsplaner och kommunala planer 2 2 2 2 Skyddade naturområden 2 2 2 3 Friluftsliv 3 3 3 3 Kulturmiljö 3 2 2 3 Naturresurser 2 2 2 2 Infrastruktur 2 2 2 3 Totalt 16 16 16 19 Då Norrsundet Sandviken är det alternativ som får högst totalsumma vid utvärderingen har Swedegas valt att utreda denna sträcka ytterligare. Alternativet följer mindre vägar utmed en stor del av sträckningen vilket minskar intrång i orörd natur och ger en lägre byggkostnad. Alternativet berör även minst områden med skyddad natur och områden med kulturvärden.

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 29 På sträckan Norrsundet och Sandviken har ytterligare alternativlokaliseringar tagits fram och studerats för att på så sätt hitta det lämpligaste stråket för gasledningen. Dessa alternativ presenteras i följande avsnitt. 4.2.2 Utredda stråk mellan Norrsundet och Sandviken På sträckan Norrsundet och Sandviken har tre alternativa stråk studerats. Alternativen benämns Alternativ 1, Alternativ 2 och Alternativ 3, se Figur 5. Berörda intressen för dessa alternativa stråk framgår av 10.3 (Bilaga 3) och 10.4 (Bilaga 4). På ledningsstråken Alternativ 1 och Alternativ 2 har mindre alternativa delsträckor studerats för att hitta bästa möjliga tekniska och geografiska förutsättningar för ledningen. Dessa delsträckor benämns Alternativ 1a respektive Alternativ 2a och presenteras under Alternativ 1 och Alternativ 2. Mellan Norrsundets hamn och samhället Hamrångefjärden följer de tre alternativen samma sträckning. Här går ledningssträckningen från Norrsundets hamn norr om samhället Norrsundet och vidare åt sydväst längs med Hamrångefjärden. Ledningen går söder om Totra, norr om Hagalund samt strax väster om samhället Hamrångefjärden. Vid Hamrångefjärden delar sig alternativen i tre stråk. På sträckan mellan Norrsundets hamn och Hamrångfjärden korsar ledningen ett riksintresse för naturvården, Hamrångeån samt vattenskyddsområdet för Lössenåsen och Hamrångefjärden. Även strandskyddade områden passeras. Vid Hamrångefjärden delar sig alternativen och följer olika stråk fram till Sandviken. Denna sträcka presenteras närmare nedan under respektive alternativ.

30 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN Figur 5 Alternativa ledningssträckningar mellan Norrsundet och Sandviken

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 31 Alternativ 1 Alternativ 1 utgör det tidigare presenterade alternativet Alternativ Norrsundet Sandviken, se 4.2.1. Alternativet följer befintliga mindre vägar utmed stor del av sträckningen. Inga skyddade natur- eller friluftsområden berörs utmed sträckan. Alternativet tangerar ett flertal fornlämningar, främst i området norr om Sandviken samt flertalet strandskyddade områden. Alternativ 1a Alternativ 1 a går väster om Alternativ 1 samt väster om alternativ 2 och 2a, på en mindre sträcka om ca 8 km, längs med sjön Öjaren. Alternativsträckningen går genom orörd skogsmark. Inga skyddade natur- eller friluftsområden berörs utmed denna delsträcka. Inga fornlämningar tangeras längs delsträckan. Strandskyddade områden korsas på något ställe. Alternativ 2 Från Hamrångefjärden går Alternativ 2a strax öster om Alternativ 1 och passerar Mellansjön i dess bredaste del, där ledningen förläggs som sjökabel på botten. Från strax söder om Mellansjön och utmed större delen av resterande sträcka ner till Sandviken följer Alternativ 2a samma sträckning som Alternativ 1. Alternativ 2a följer mindre vägar utmed delar av sträckan. Inga skyddade natur- eller friluftsområden berörs utmed sträckan. Alternativet tangerar flertalet fornlämningar, främst i de norra delarna av Sandviken. Strandskyddade områden korsas på ett flertal ställen. Alternativ 2 a Alternativ 2 a går, på en sträcka om ca 8 km, något väster om Alternativ 2. Alternativ 2 a rundar Sörsjön för att sedan gå ihop med Alternativ 2 igen strax innan passagen av Mellansjön. Inga skyddade natur- eller friluftsområden berörs utmed sträckan. Alternativet tangerar inte heller några fornlämningar. Strandskyddade områden korsas på någotställe. Alternativ 3 Från Hamrångefjärden följer Alternativ 3 E4 söderut. Alternativ 3 passerar under Testeboån och korsar här E4 samt Norra stambanan för att fortsätta väster ut genom skogslandskapet mot Sandviken. Alternativ 3 korsar riksintresse för naturvården, Testeboån Lundbysjön med Testeboåns delta som även är ett Natura 2000-område. Alternativ 3 korsar flertalet fornlämningar främst öster om Sandviken. Strandskyddade områden korsas på ett flertal ställen.

32 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN Jämförelse alternativa stråk Norrsundet Sandviken De tre alternativen mellan Norrsundet och Sandviken utvärderas nedan utifrån de faktorer som har använts vid framtagandet av alternativen, se 4.2. En sammanställning av utvärderingen presenteras nedan, se Tabell 4. Detta för att möjliggöra val av huvudstråk mellan Norrsundet och Sandviken. Utvärderingen har gjorts på en tregradig skala där 3 innebär goda förutsättningar/möjligheter/ liten påverkan och 1 innebär begränsade möjligheter/förutsättningar/stor påverkan. Alternativ 1 a och Alternativ 2 a har presenterats i separata kolumner. Detta för att tydligare visa för och nackdelar med de olika stråken. Eftersom dessa två alternativ endast utgör delsträckor har de utvärderats utifrån att resterande del från Hamrångefjärden till Sandviken följer Alternativ 1 respektive Alternativ 2. Tabell 4. Sammanställning över utvärdering av alternativ mellan Norrsundet och Sandviken. Stråk/ämnes- område Alternativ 1 Alternativ 1a Alternativ 2 Alternativ 2a Alternativ 3 Byggbarhet (tekniska förutsättningar, geologi, topografi) 3 2 2 1 2 Översiktsplaner och kommunala planer 3 3 3 3 3 Skyddade naturområden 3 3 3 3 2 Friluftsliv 3 3 3 3 3 Kulturmiljö 3 3 3 3 3 Naturresurser 2 2 2 2 2 Infrastruktur 3 3 3 3 2 Totalt 20 19 19 18 17 4.2.3 Förordat huvudalternativ Av de utredda alternativen i regionen förordar Swedegas alternativ Norrsundet- Sandviken som huvudalternativ, utifrån resultatet på behovsanalysen för LNGterminalen samt gasledningsstråkens påverkan på utpekade intressen, se Bilaga 3 och 4. Av utredda stråk mellan Norrsundet och Sandviken förordar Swedegas Alternativ 1 efter utförd utvärdering. Alternativet följer befintliga vägar utmed sträckan vilket ger minst intrång i orörd natur, goda tekniska förutsättningar för byggnation och lägst byggkostnad. Alternativet berör få naturområden och få andra motstå-

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 33 ende intressen. Alternativ 1 a går genom orörd natur vilket gör att Alternativ 1 är att föredra på denna sträcka. Swedegas önskar i detta samråd få synpunkter på alternativa stråk mellan Norrsundet Sandviken. Därefter kan slutligt huvudalternativ väljas. Eftersom Norrsundet-Sandviken, alternativ 1 för närvarande är det förordade huvudalternativet har avsnitt 8 om konsekvenser av anslutande gasledning fokuserats på detta alternativ. Mellan Sandviken och Forsbacka (planerad biogasanläggning) har endast ett stråk studerats som följer befintlig infrastruktur, se vidare 5.4.1.

34 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 5 Verksamhetsbeskrivning Till ansökan om koncession kommer en teknisk beskrivning att redovisas. Följande kapitel är en sammanfattning av den kommande tekniska beskrivningen med syfte att ge övergripande förståelse för hur en LNG-terminal samt en gasledning anläggs och drivs. Verksamhetsbeskrivningen delas i en beskrivning av LNG-terminalen och en beskrivning av gasledningen. 5.1 LNG och natur-/biogas Försörjning av gas till den planerade gasledningen skall komma från en tänkt LNGterminal i Norrsundets hamn, samt från lokala biogasproducenter som finns, eller planeras, i närheten av gasledningen. Bland annat utreds möjligheterna till en produktionsanläggning för Bio-SNG (Synthetic Natural Gas) i anslutning till Norrsundets hamn, vilken kan leverera biogas till den planerade gasledningen. LNG är en engelsk förkortning av Liquified Natural Gas och står för flytande naturgas. Naturgas, precis som biogas, består huvudsakligen av metan. Metan (CH4) är naturens enklaste kolväte och därigenom idealiskt att använda i många processer. Metangas är en helt ren gas utan svavelinnehåll och den bildar inga partiklar vid förbränning. Metan är en färglös och helt luktfri gas. Biogas och naturgas är kompatibla vid såväl lagring och transport som vid användning. Detta är en fördel då man successivt kan ersätta naturgas med biogas. När naturgas (metangas), vid normalt atmosfärstryck, kyls ned till -162 C kondenserar gasen till vätska (LNG), och blir då lätt att transportera och lagra i isolerade tankar. Genom nedkylning och kondensering till vätska blir volymen cirka 600 gånger mindre än motsvarande gasvolym vid atmosfärstryck. Biogas och naturgas är i grunden samma gas. Naturgas är dock ett fossilt bränsle medan biogas är ett förnybart bränsle. Då biogas inte är fossil är den bättre ur koldioxidhänseende än naturgas eftersom biogasen inte tillför något nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. Både naturgas och biogas består av metan och kan därför transporteras samtidigt i samma infrastruktur och användas för samma ändamål. Om biogasmarknaden ska kunna växa är den beroende av en utvecklad infrastruktur för gas. Tillgång till ledningsnät för gas innebär tillförlitlig avsättning för biogasen, tillgång till en större marknad samt miljövänlig och energi-