POTATISMODULEN ETT RÅDGIVNINGSVERKTYG I GREPPA NÄRINGEN

POTATISMODULEN ETT RÅDGIVNINGSVERKTYG I GREPPA NÄRINGEN Håkan Sandin Jordbruksverket, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: hakan.sandin@sjv.se Inledning Potatis utlakar mer kväve än andra grödor. Det finns inte belägg för att potatis utlakar mer fosfor. Däremot finns en oro för att läckage av fosfor kan uppstå, som en följd av höga halter av fosfor i marken. Detta sker lätt genom ytavrining i samband med bevattning, upptagning eller jordbearbetning. Odling av potatis är ofta belägen i speciellt miljökänsliga områden. Konkurrenskraftig odling av potatis kräver stora insatser av både växtnäring och kemiska växtskyddsmedel. Användningen av dessa produktionsmedel måste optimeras (begränsas), så att läckaget av växtnäring och skadliga effekter av kemikalier på miljön minskar. Målet är att uppfylla miljökvalitetsmålen och samtidigt behålla en konkurrenskraftig produktion av potatis. Miljökvalitetsmålen blir en verklig utmaning. Olika insatser behövs för att göra odlare, branschföreträdare, rådgivare, potatisindustrin, forskarna och myndigheterna medvetna om att detta kräver insatser på flera olika områden. Insatserna måste dessutom samordnas och integreras. För att starta ett nyskapande arbete, vilket är nödvändigt, måste rådgivarna och brukarna engageras i betydligt större utsträckning än vad som är fallet idag. Det är här Greppa Näringen kommer in. Greppa Näringen försöker att hitta de mest effektiva åtgärderna för att minska miljöbelastningen. Projektet erbjuder därför individuell rådgivning på gårdsnivå. Potatismodulen är ett sådant exempel. Potatismodulen arbetar främst med två av miljökvalitetsmålen, nämligen Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet. Arbetet inom Greppa Näringen har visat att odlarna måste ta ett större ansvar, inte bara för sin egen gård utan också för sin bygd. I detta sammanhang kommer grupprådgivning säkert att bli aktuell. Viktigt är att kunnig expertis knyts till detta arbete. Expertis, som engageras, måste ha en bredd som gör det möjligt att diskutera målkonflikter och ge förslag på rationella lösningar utifrån ett holistiskt synsätt. Exempelvis, vilket ansvar tar potatisbranschen för att samarbeta och finna lösningar, samt vilket ansvar tar brukarna i ett utsatt område för att minska belastningen på miljön. Detta kräver en ny syn på vilka experter som engageras och hur vi arbetar. Det gäller att hitta de mest effektiva kombinationerna av experter och sättet att arbeta. Brukarperspektivet blir speciellt viktigt. Greppa Näringen och potatisodlingen Det odlas potatis på cirka 30-35 000 hektar i vårt land. I ett nationellt perspektiv svarar potatisodlingen inte för någon stor del av jordbrukets totala belastning på miljön. Lokalt kan däremot potatisodlingen vara ett problem. Merparten av odlingen ligger i de sydliga länen i de s.k. känsliga områdena. Potatisen odlas dessutom ofta i särskilt naturkänsliga områden, nära vattendrag, sjöar och kuster, på lätta, väldränerade och tidiga jordar. Odlingsdistrikten är dessutom ofta djurintensiva. Här finns därför stor tillgång på stallgödsel, som används i potatisodlingen. Näringsnivåerna i marken är följaktligen mycket höga och därmed också läckaget. Potatisen förekommer ofta i monokulturer eller korta växtföljder, vilket ökar behovet av intensiv skötsel med insatser av specialgödselmedel, bevattning och växtskyddsmedel. 10:1

Denna bakgrund är anledningen till att Greppa Näringen intresserar sig speciellt för potatisgrödorna. Växtnäringsbalansen i fält varierar mycket beroende på kulturens längd, liksom möjliga åtgärder för att kontrollera läckaget. Potatisodlingen består av korta och långa kulturer. Odlarna producerar potatis allt mer specialiserat. Alla potatisprodukter har sina specifika krav på kvalitet. Matpotatisen levereras som tidig och omogen, nyskördad mogen, eller lagrad potatis. En mångfald av olika sorter och kvaliteter behövs för att tillfredställa de ökande kraven. Konsumenten blir alltmer medveten och krävande. Storköken behöver stora och små potatis, tvättade och otvättade, skalade och oskalade. Industrin behöver sina speciella kvaliteter anpassade till chips, pommes frites, klyftpotatis, potatismos eller stärkelse. Alla dessa skilda produktionsinriktningar ställer höga krav på odlingen och miljön, med tanke på de insatsmedel som behövs. Denna insikt ledde till beslutet att utveckla en potatismodul. Arbetet har pågått ett tag och kommer att pågå kontinuerligt framöver. Målsättningen är att anpassa rådgivningen till de senaste rönen inom forskningen och bästa möjliga teknik. Det kräver kunskap om vilken forskning och utveckling som pågår. Det kan vara forskning och utveckling som handlar om så skilda saker som; utlakning av växtnäringsämnen, bevattningsstrategier och bevattningsteknik förekomst av rester av växtskyddsmedel i grundvattnet, hur våra kusthav mår, vilka utsläpp av växthusgaser vi gör, hur effektiva olika potatissorters rötter är på att ta upp näring, bästa sättet att placera våtmarker hur brukare kan samverka för att få friskare kulturer etc. Det kräver också insikt om hur denna forskning och utveckling skall kunna användas för att nå miljömålen. Observera att i potatismodulen koncentrerar vi oss emellertid på växtnäringsproblematiken och miljömålen Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet. Potatismodulen Potatismodulen är en kväve- och fosforstrategi. Detta betyder att rådgivaren samtalar med brukaren om hur man kan optimera potatisodlingens fosfor- och kväveeffektivitet, samt hur man kan reducera växtnäringsläckaget. Målet för modulen är således att skapa en fosfor- och kvävegödslingstrategi på gården som minimerar växtnäringsläckaget i fält och därmed bidrar till miljömålen Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet. Alla moduler följer samma mall i sin uppbyggnad; Översiktlig beskrivning (första stycket ovan) Mål för modulen (andra stycket ovan) Underlag och grunddata Rådgivningens innehåll och omfattning 10:2

Resultat Krav på dokumentation Krav på rapportering till GNW-adm (Se Bilaga 1: 11C Potatis- kväve och fosforstrategi. Gårdar med odling av potatis ) Modulen är tänkt att fungera som en fristående modul vid sidan av det övriga utbudet inom Greppa Näringen. Potatismodulen förutsätter dock att man åtminstone genomfört modulerna 1A och 10A Start-rådgivning och den grundläggande Växtnäringsbalans. För miljörådgivning inom den övriga växtodlingen är tanken att man använder sig av 11A Kvävestrategi samt 11B Fosforstrategi. Liksom övriga moduler inom Greppa Näringen innehåller Potatismodulen en s.k. Kokbok. Kokboken är en lista över de åtgärder, som lantbrukaren lämpligen vidtar vid genomförandet av modulen, förslag på hur man kan arbeta med dessa åtgärder samt vilket understödsmaterial som finns. Understödsmaterial Understödsamaterial kan vara av många olika slag. Det kan vara inläsningsmaterial, bilder, tabeller, datastöd för beräkningar, köksbordsmaterial som delas ut vid besöket. Kort sagt allt som kan vara till hjälp för att genomföra rådgivningen. Följande material är under produktion. Blanketter för att fyllas i före rådgivarens besök eller under besöket.uppgifter som behövs för att analysera odlarens situation och ge underlag för rekommendationer av olika slag. Exempel på växtnäringsbalanser, ett underlag med statistiska sammanställningar av genomsnittsvärden för utförda växtnäringsbalanser i olika typer av potatisodlingar, färsk-, mat-, stärkelse-, och chipspotatis. Underlaget växer fram efter hand som nya växtnäringsbalanser görs i Grepparådgivningen. Hur sker förlusterna av kväve och fosfor från potatisåkern, ett kortfattat material som beskriver i vilka situationer förluster uppstår med förslag på effektiva åtgärder. Potatisodling några viktiga råd med tanke på miljön, ett bakgrundsmaterial med viktiga generella råd i potatisodlingen. Växtnäringsämnenas betydelse för potatisgrödan, ett material om de olika näringsämnenas betydelse för grödans utveckling. Exempel på gödslingsrekommendationer för olika typer av potatisodling. Fosfor och bladgödslingspreparat till potatis, ett material som beskriver möjligheterna att använda bladgödsling som ett komplement till bl.a. fosforgödslingen. Sänker vi fosforinnehållet i marken, genom minskad fosforgödsling, kanske bladgödsling behövs. Näringsämnenas betydelse för skördens kvalitet, en tabell över hur växtnäringsämnena påverkar kvaliteten. Analysbevis från SMAK, som ett underlag för att föra en diskussion kring gödslingens betydelse för kvaliteten, ekonomin och miljön. Rådgivaren måste hitta rätt balans mellan kväve-, fosfor och kaliumgivorna. Utvecklingen går mot allt mer specialiserad och detaljerad rådgivning med tanke på sort, plockningstidpunkt, jordart och kvalitet Betydelsen av en frisk potatiskultur de viktigaste åtgärderna, ett lista över de viktigaste åtgärderna för att hålla en kultur frisk Bevattningens betydelse för ett effektivt växtnäringsutnyttjande. Ett material som är sammanställt i en PowerPoint-presentation. Bilder och texter som går att använda direkt i rådgivningen. Exempel på redovisning, ett material som innehåller exempel på brev till odlaren med nulägesbeskrivning, nuvarande gödsling, förslag till ny gödsling och växtföljd, 10:3

kommentarer till gödslingsförslagen och växtföljden och eventuella andra åtgärder före och efter potatisen. Här finns också exempel på utlakningsberäkningar i STANK före och efter åtgärder. Utbildning Rådgivarna erbjuds utbildning kontinuerligt inom ramen för Greppa Näringen. I september nästa år kommer det att hållas en utbildning under två dagar. Utbildningen kommer för första gången att bygga på det material som kommit fram i samband med utvecklingen av potatismodulen plus att den kommer att kompletteras med en utvidgad växtskyddsdel. Utbildningen tas fram i ett samarbete mellan Hushållningssällskapen, SLU och Greppa Näringen. Övriga åtgärder Jordbruksverket arbetar även med andra insatser för att öka intresset för miljömålen inom potatis- grönsaksnäringen. Nyligen genomfördes ett stort miljömålsseminarium i Lund tillsammans med GRO och Skånes miljövårdfond, som nu utgör en grund för det fortsatta arbetet. I detta sammanhang kom det fram många kreativa förslag som vi arbetar vidare med. Parallellt med potatismodulen arbetar vi med en grönsaksmodul för frilandsodlade grönsaker. Den planeras vara klar för upphandling till hösten nästa år. Vi har också sedan en tid tillbaka arbetat med ett informationsmaterial, en broschyr om Ökat växtnäringsutnyttjande och bättre ekonomi i potatis- och grönsaksodlingen. Den kommer att tryckas i ca 6 000 exemplar och distribueras till alla brukare. Detta är ett samarbete mellan SLU, Jordbruksverket och Potatis- och grönsaksnäringen. Vi undersöker just nu möjligheten att producera en ny skrift om bevattning med den föreslagna titeln Rätt utförd bevattning ger effektivt växtnäringsutnyttjande. Ytterligare ett projekt, som vi för närvarande undersöker möjligheterna att genomföra är vad vi kallat en Färdplan för att nå miljömålen i potatisodlingen. Flera uppslag av den här karaktären kom fram under miljömålsseminariet i Lund. Arbetet med att sammanställa resultaten pågår och kommer att resultera i fler initiativ från Jordbruksverkets sida. Slutsatser En av de viktigaste uppgifterna just nu är att öka engagemanget ytterligare för miljömålsarbetet. Ett av instrumenten i detta arbete är rådgivningen. För att rådgivningen skall fungera bra är en av förutsättningarna en fungerande forskning. Forskning behövs på många områden för att fylla kunskapslucker i miljömålsarbetet. En annan viktig förutsättning för att vi skall lyckas i rådgivningsarbetet är att vi lyckas engagera brukarna i ännu högre grad än tidigare. Här krävs mycket arbete för att stimulera och motivera odlarna att ta ansvar för sin egen produktion, branschen och sin bygd. 10:4

Bilaga 1 Modul: Modulens inriktning: Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök: Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök: Särskild kompetens på ekologiska gårdar: Punkt Innehåll 11C Potatis- kväve och fosforstrategi Gårdar med odling av potatis 6-8 tim - Ja Översiktlig beskrivning Mål för modulen Optimering av potatisodlingens fosfor- och kväveeffektivitet, samt reducering av växtnäringsläckaget. Skapa en fosfor- och kvävegödslingstrategi på gården som minimerar växtnäringsläckaget i fält och därmed bidrar till miljömålen Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet. Underlag/ grunddata Växtnäringsbalans (högst 3 år gammal). Markkarteringsdata, helst inkl. jordart. Jordart är ofta bestämd i samband med linjekartering. Det skall minst finnas lantbrukarens uppskattning av jordarten på gårdens olika delar. Gårdens gödslings/växtodlingsplaner de senaste åren. Skall framgå gödslingsstrategi för potatisgrödan (stallgödselgiva, radgödsling, delade givor, tidpunkt för spridning). Gårdens huvudsakligaste växtföljder. Medelskörd för potatis de senaste 3 åren. Kvalitetsparametrar som påverkas av växtnäringstillförseln (SMAK-analys för matpotatis, stärkelsehalt i fabrikspotatis etc.). Värden för minst 3 år. Eventuellt utförda kväveanalyser (ex.vis. N-min i marken, växtanalyser, stallgödselanalyser). Rådgivningens innehåll och omfattning Motivering Förklara effekten av kväve- och fosforläckage både ur miljösynpunkt och för lantbrukarens ekonomi. Förklara kvävets omsättning i potatisgrödan Förklara i vilka former fosfor förekommer i marken. Beräkning utifrån nuvarande strategi Utgå från aktuell gödslingsplan och uppskatta genomsnittlig kvävegiva (växttillgängligt kväve), fosforgiva och kaliumgiva för gårdens potatisareal. Bedöm potatisgrödans växtnäringstillförsel utifrån gårdens kvalitetsparametrar och vad marknaden kräver. Bedöm i vilken mån de grödor som odlas före potatisgrödan bidrar till potatisens kväveförsörjning och hur detta påverkar potatisens kvalitet. Presentera förväntad förfruktseffekt av potatisgrödan till efterföljande grödor, både vad gäller kväve och fosfor. Diskutera förlustvägarna: denitrifikation och ammoniakavgång från potatisblasten. Upprätta en grödvis växtnäringsbalans för gårdens olika typer av potatis utifrån nuvarande gödsling och genomsnittliga skördar. Beräkna stallgödselns effektivitet vid olika spridningstidpunkter. Påtala nyttan av en stallgödselanalys (N, P, K), om sådan inte finns. Beräkna kväveutlakning för gårdens 1-2 mest odlade potatistyper med nuvarande strategi. Beräkningarna görs förslagsvis för en 10:5

Resultat Krav på dokumentation Krav på rapportering till GNW-adm potatistyp med tidig och en med sen upptagningstidpunkt. Förbered åtgärdsplanen genom att diskutera: var i växtföljden ev. stallgödsel lämpligast tillförs i förhållande till potatisgrödan effekten av eventuell bevattning på växtnäringsutnyttjandet och ekonomin effekten av en eventuell fånggröda eller annan gröda efter potatisen möjligheten att använda olika kväveprognoser under säsong. skyddszon eller gräsbevuxen vändteg som ett sätt att minska fosforförlusterna Åtgärdsplan Sammanfatta de åtgärder som funnits lämpliga pga. genomgången ovan. Upprätta ett förslag till kväve- och fosforgödslingsplan för potatisgrödorna. Beräkna kväveutlakning efter åtgärder för samma 1-2 potatistyper som för vilka utlakningsberäkning gjordes för nuvarande drift. Kväve- och fosforgödslingsplan, efter åtgärder utifrån dokumenterade kvalitetsparametrar. Åtgärdsplan. Värdering av kväve- och fosforförluster till vatten vid nuvarande drift och efter föreslagna åtgärder. Rådgivningsdokument innehållande: föreslagna förändringar och åtgärder. Kväve- och fosforgödslingsplan efter förslag till åtgärder. Utlakningsberäkning före och efter åtgärder. Registrering av rådgivningstillfället. Kväve- och fosforgiva i genomsnitt för gårdens potatisareal, kg N/ha, före och efter åtgärder. Kväveutlakning, kg N/ha, före och efter åtgärder. 10:6