I detta nummer: 25.2.1994

I detta nummer: 25.2.1994 Operatörsservicen slut 1 Omsen föll bort från datorpriserna 1 Mailadresserna 1 Vem får använda ÅA:s datorer? 2 Campus-avtal på DEC:s programvara 3 SAS tas ur bruk 3 Att tänka på före Du ger namn åt Ditt barn 3 Avtal om Microsofts programvara 5 Vad kostar Akademins adb-tjänster? 8 Märkning och fästning av datorer 9 Labbets debitering 10 VAX-kabinettet EDIT på en PC med Kermit 13 TPU på en PC med Kermit 14 VMS News och registrering i möten 15 Nya Gopher-kommandon på VMS-sidan 17 Hjälp! 18 Nytt under Solen There are suspended jobs! 19 PC-spalten Koppla din PC direkt till nätet 21 Konvertering av filer mellan olika teckenuppsättningar 22 Två allmäna PC:n i Gadolinias aula 23 Kostnaderna för pc:s, datanätet, labbet, superdatorerna 24 Utrustningen, årsstatistik 24

DCP45 1 Operatörsservicen slut stigo Operatörsservicen finns inte längre. Som ett led i de allmänna inbesparingssträvandena har DC:s operatörstjänst i samråd med FÄ till hälften (eftermiddagar) flyttats till telefonväxeln. Carita Söderblom, som sköter tjänsten, fungerar under förmiddagarna som Orakel på DC. Arrangemanget gäller tillsvidare. Detta innebär att DC ej mera kan bjuda på operatörstjänster. Den, som behöver montering av magnetband, kasetter o.dyl. kan istället rikta sitt önskemål till Unix- eller VMS-sektionerna, helst per mail. Vi försöker betjäna önskemålen under följande arbetsdag. Omsen föll bort från datorpriserna Mailadresserna stigo Omsättningsskatten betalas ju som bekant inte mera med den egna institutionens anslag. Priserna på adb-utrustning och programvara har följaktligen sjunkit (i förhållande till Akademins anslag) med 18%. Kolla de nya billigare priserna i rekommendationslistorna i Gopher! Du kommer väl dock ihåg att användning av fjolårets eller äldre anslag fortfarande kräver oms? Vid privata anskaffningar läggs omsen tyvärr på som förut. stig-goran.lindqvist@abo.fi Mailadresser av typ fornamn.efternam@abo.fi är det kanske vanligaste adresseringssättet inom Internet, och mera informativt än att man använder sitt datornamn. Detta sätt kan användas på såväl Linus som på Unix-datorerna. Vi hoppas att förnamn.efternamn så småningom blir standard även vid Akademin. Detta kan noteras t.ex. vid tryckning av nya visitkort och på brevhuvuden. Namnen skrivs utan skandinaviska tecken, med a, o istället för å, ä, ö, samt med u istället för ü. Om du hör till de undantag, som behöver ett andra förnamn i adressen för att skilja dig från någon annan ÅA-användare, så separeras även förnamnen med en punkt. Eventuella bindestreck i namnen skrivs ut. ex: stig-goran.lindqvist@abo.fi De gamla adresserna kommer fortsättningsvis att fungera.

2 DCP45 Mail via EARN/BITNET har blivit en raritet. Funet kommer möjligen att slopa den servicen helt så småningom. EARN/BITNETmailadresserna borde alltså lämnas bort från visitkorten. Man kan göra sökningar efter mailadresser i det nya formatiet i gopher under Mailadresser, telefonnummer,... ÅA telefonnummer, mailadresser mm. ÅA s MAIL-adresser (förnamn.efternamn formatet). Vem får använda ÅA:s datorer? Babo Avgiftsfritt För att man skall få använda ÅA:s datorer gratis krävs att man tillhör någon av följande grupper: Avgiftsbelagd användning - Inskriven studerande vid ÅA - Frånvaroanmäld studerande vid ÅA (tillsvidare) - Personal vid ÅA - Studerande/personal vid annan högskola Behörighetskontroll av studenter Ifall man studerar vid annan högskola måste man motivera sitt behov av ÅA:s datorer, t.ex. att man behöver något program som inte finns på den egna högskolans datorer. Nu finns det naturligtvis en hel del specialfall, varje institution kan själv avgöra vem den vill betrakta som anställd, det kan bli fråga om personer som har anknytning till institutionen fast de inte direkt är anställda av ÅA. Ifall man vill använda ÅA:s datorer trots att man inte tilhör någon av kategorierna ovan, kan man göra ett betalningsavtal med DC. Närmare information om kostnader och villkor för användningen får du från DC. Vid årsskiftet togs nya förmånligare taxor i bruk. På Linus kan du kontrollera vad din körning hade kostat ifall du var betalande användare genom att ge kommandot @PUB:DEBIT strax innan du bryter kontakten med datorn. I samband med uppgifter om användarnamnen på ÅA:s datorer lagrar vi numera också en kod som anger om personen är studerande eller personal, och för studenterna ytterligare personens matrikelnummer. På detta sätt är det enkelt för oss att kontrollera ur Sture huruvida personen är inskriven vid ÅA eller inte. Detta medför att institutionerna inte längre nödvändigtvis behöver sköta behörighetskontrollen av nya datoranvändare (stude-

DCP45 3 rande), utan DC kan sköta detta, d.v.s. institutionsföreståndarens underskrift på studenternas användarnamnsblanketter kan slopas, om institutionen så önskar. Personalen För personalens del måste vi ännu hålla kvar det gamla systemet med underskrifter, eftersom det inte är lika lätt att veta vem som är anställd. En gång per termin kommer vi att sända en lista över de personer som vi har registerat som anställda vid respektive institution. Vi hoppas att någon på varje institution tittar igenom listan och meddelar vilka som ej längre finns på institutionen. Campus-avtal på DEC:s programvara SAS tas ur bruk stigo Datadirektionen har gått in för ett täckande licensavtal med DEC som ger Akademin rätt att använda all DEC-programvara, såväl basprogram som tillämpningsprogram, på alla DEC-datorer inom Akademin. Kontakta alltså VMS-sektionen om du är intresserad av Digitals program. Avtalet ökar alltså vid behov vårt programutbud. Den primära orsaken till avtalet är dock att underhållskostnaderna minskar väsentligt (mot att DC åtar sig mera underhållsansvar). Det har gjorts i samarbete med TuY:s datacentral och Bioteknikcentret. stigo Datacentralen har för avsikt att stegvis säga upp avtalet om programpaketet SAS (på Aton). Vi har från årsskiftet slopat bl.a. grafikmodulen. Nu återstår endast Base- och Stat-modulerna. Dessa planerar vi att säga upp från 1.1.1995. Orsaken är att vi sparar licensavgifter. SAS-användarna bedes övergå till SPSS. En SAS-version för Windows finns att köpa. Att tänka på före Du ger namn åt Ditt barn Babo Som alla vet bildas användarnamnen hos oss genom att man tar första bokstaven ur förnamnet + efternamnet, och om det redan finns ett sådant namn plockar man med flera bokstäver ur förnamnet tills namnet är unikt. Pysslet med att para ihop datorernas användarnamn med namnen/matrikelnumren från Sture och dessutom bilda mailnamn av formen Fornamn.Efternamn, gav en del insikter som jag gärna vill dela med mej.

4 DCP45 Haemaelaeinen? Gustaf Evert Adolf Rurik Brynolf Error- name found in history list! Läs och begrunda detta innan du rusar iväg och kallar dina barn Mari,Maria, Mariella, MarieLouise och Marianne! Om du är säker på att ingen av dem börjar studera vid ÅA så behöver du eventuellt inte ta råden på allvar. Undvik alla skandinaviska bokstäver (med prickar eller små bollar ovanför) och liknande exotiska tecken. Man kan lika gärna heta Hakan som Håkan och Asa som Åsa. Ett annat tecken som kan ställa till med förtret är -, använd _ i stället.anna_maja är väl ett vackert namn, och precis lika enkelt att skriva. Helst borde hon förstås heta AnnaMaja, men absolut inte Anna Maja ifall hon inte tänker kalla sej enbart Anna. Specialtecken i efternamnet bör också elimineras. Vi beaktar dem ändå inte. Alla eventuella flügprickar tas hänsynslöst bort. Likaså får Gunnar Alén vackert finna sej i att bli tilldelad användarnamnet Galen. Skall ungen få flera än ett namn, bör man noga överväga ordningsföljden. Heter man Anders Engelbrekt Timoteus Persson, så kallar man sig kanske Timoteus och råddar därmed bort procedurer som söker efter användarnamnet APERSSON. Kom ihåg att alla förnamn tillsammans inte får ha mera än 30 bokstäver. Skaffa inte barn med någon kunglig person. Ge inte flera av dina barn namn som börjar med samma bokstav (bokstäver), i synnerhet inte om alla råkar ha samma föräldrar och därmed eventuellt samma släktnamn. När systrarna Mari* Österholm i sinom tid får sina användarnamn, så blir de på Linus: Mosterholm, Maosterholm, Marosterholm,Mariosterhol och Mariaosterho samt ifall de väljer Unix: Mosterho, Maosterh, Maroster, Marioste och Mariaost. Stackars äldsta moster och yngsta osten. Kontrollera också gärna vad medlemmarna i tjocka släkten heter, en släktdatabas kunde vara ett bra stöd vid namnval. Längre bak än två generationer behöver man kanske inte kontrollera, högst osannolikt att en eventuell namndublett i så fall finns kvar som datoranvändare. Fast man vet ju aldrig, med lite tur ärver man farfars studieprestationer och blir av Sture utnämnd till doktor som gulnäbb.

DCP45 5 Made in Hongkong Adel, som Anne? Om du har en kinesisk hustru/man, låt absolut inte dennes släktnamn bli barnets. Man vet aldrig åt vilket håll man skall vända kineserna, än är det Kung Fu = KFU och än Fu Kung = FKUNG. Von, van, de, af plockar du förstås bort från efternamnet ifall det finns sådana där, eller skriver ihop dem med resten av namnet. von Tratt lider inte av att skrivas Vontratt. Om du trots dessa goda råd är osäker, kontakta Datacentralen så kan vi kontrollera att namnet du valt uppfyller våra krav. Du kan också reservera ett användarnamn i förväg för barnet, en bra dopgåva! Avtal om Microsofts programvara Micke Datacentralen har tillsammans med andra högskolor gjort ett tvåårigt sk Microsoft Academic Select avtal. Detta avtal ger en möjlighet att köpa Microsofts program till ett förmånligt pris. Avtalet tillåter institutioner, personal och studeranden attköpa Microsofts program, programmen får användas i icke-kommersiellt (även privat) bruk. I avtalet ingår operativsystem (t ex MS-DOS och MS WINDOWS), applikationsprogam ( t ex MS Word och MS Excel) för DOS-, MAC- och WINDOWS-omgivningar samt programmeringsverktyg ( t ex Visual Basic) för DOS- och WINDOWS-omgivningar. Nedanstående tabell beskriver ett par program som ingår i avtalet, deras versioner, språk, till vilket operativsystem programmet är tillgängligt samt hur många disketter som krävs för en fullständig diskettuppsättning. Tabellen beskriver nuläget, vilket innebär att t ex vissa versioner endast finns på engelska (us) och att andra språk av samma version kommer senare. Vissa program (t ex programmeringsverktygen) finns tillgängliga endast på engelska och kommer knappast att bli tillgängliga på något annat språk. Den nyaste och fullständiga informationen kommer alltid att finnas i Gopher och på Tor (/PC/PUB/MSSELECT). Program Version/språk Disketter Pris Word for Dos 6.00/us 6 300,- Visual Basic for Dos 1.00/us 3 200,- Visual Basic for Dos Prof. 1.00/us 8 280,- Access for Windows 1.10/us 8 300,-

6 DCP45 Program Version/språk Disketter Pris Visual C++ for Windows Prof. 1.00/us 20 300,- Excel for Windows 4.00/ fin, swe 6 350,- Excel for Windows 5.00/ us 9 300,- MS Office for Windows 4.00/ us 20 420,- Powerpoint for Windows 3.00/ us 7 300,- Publisher for Windows 2.00/ us 6 270,- Visual Basic for Windows 3.00/ us 4 190,- Visual Basic for Windows Prof. 3.0B/ us 11 280,- Word for Windows 6.00/ us 11 300,- Word for Windows 2.00/ fin, swe 9 300,- Excel for Macintosh 4.00/ us 6 300,- Excel for Macintosh 4.00/ fin 6 350,- Word for Macintosh 5.10/ swe 7 300,- Word for Macintosh 5.00/ fin 6 350,- MS-DOS 6.2/us 4 300,- MS-DOS 6.2/fin,swe 4 350,- Windows 3.1/ us 8 300,- Windows 3.1/ fin,swe 8 350,- Windows for Workgroups 3.11/ us 11 460,- Windows for Workgroups 3.11/ swe 11 540,- Alla disketter är så kallade High Density (HD) disketter. Priset är utan omsättningsskatt. I allmänhet är US språkversionerna billigare än t ex svenska och finska versionerna, prisskillnaden är mellan 50,- och 100,- beroende på program. Priset är ett så kallat licenspris, priset innehåller inte manualer, inte heller disketter, dvs kom ihåg att ta med egna disketter då ni kommer för att kopiera programmet, om ni kopierar programmet för privat bruk. ÅA:s institutioner kan köpa disketter. Manualerna beställs från datacentralen, vi kommer inte att ha några manualer i lager. Manualerna kommer från Irland, vilket betyder att leveranstiden är ca. 1 månad. Observera att manualer som är köpta via Datacentralen inte får säljas vidare Nedanstående tabell visar ett par exempel på manualpriser. Priset är utan omsättningsskatt. Postkostnaderna adderas till priset. Program Version Språk Pris Word for Dos 6.00 us 280,- Access for Windows 1.10 us 390,- Visual C++ for Windows Prof. 1.00 us 680,- Excel for Windows 4.00 fin, swe 280,- Powerpoint for Windows 3.00 us 280,- Visual Basic for Windows Prof. 3.0B us 280,- Word for Windows 2.00 fin, swe 280,- Excel for Macintosh 4.00 us, fin 280,-

DCP45 7 Vi hoppas på att kunna börja programförmedlingen i februari. Avtalet förbinder Datacentralen att följa upp alla programkopior som förmedlas åt anställda och studeranden för privat icke-kommersiellt bruk samt åt institutioner. Programkopieringen skall ske i Datacentralens utrymmen och en förbindelse skall underskrivas. Kopieringen sköts av licenstagaren. Licenstagaren bör ha egna disketter med sig. Datacentralen har skyldighet att registrera varje användare och stämpla allt material som förmedlas. Det viktigaste med denna licens är det att även om Datacentralen säger upp avtalet förblir de köpta licenserna institutionens/anställdas/studerandes egendom och de kan uppgraderas enligt normala uppgraderingsvilkor. Anställda och studeranden bör ha egna disketter med sig då de vill ha program för privat bruk. Nya program- och språkversioner kommer med 45 dagars mellanrum, det kan leda till en fördröjning, då nya programversioner introduceras. Följande restriktioner gäller: Distribution av Microsofts program Program Version Språk Pris Word for Macintosh 5.10 swe 280,- MS-DOS 6.00 us, swe, fin 170,- Windows 3.1 us, fin, swe 170,- Windows for Workgroups 3.11 us, fin, swe 220,- - Program och manualer som är köpta från Datacentralen får man inte sälja eller överlåta vidare. - Alla disketter skall ha Datacentralens stämpel. - Programmen får ej användas för kommersiellt bruk. Om du har frågor kan du kontakta PC-Sektionen (tel. 4469, mail TOFFELS). Beställningar handhas av Anne Adel (tel. 4535, mail ANNE). Distributionen sker i första hand i Datacentralens utrymmen i ASA, senare kommer Datacentralen att ge möjlighet att köra programmen från en server,vilket innebär att ingen egentlig installation av programmet behövs, utan det räcker att man fyller i förbindelseblanketten. Mera information om detta senare. Om du vill ha Microsofts program, gör så här: 1. Reservera tillräckligt många formaterade disketter. Kan kontrolleras från ms-index.txt, DC-pappret eller gopher. 2. Gå och prata med Anne Adel (ASA huset, B -flygel, bottenvåning, rum 135). 3. Berätta åt Anne vilket program du är intresserad av.

8 DCP45 Installationsguide 4. Fyll i förbindelseblanketten. 5. Betala (gäller program för privat bruk) eller meddela fakturerings adress (gäller program som kommer till institutionerna) 6. Gå till Oraklet (ASA huset, B -flygel, bottenvåning, rum 150), som förklarar hur kopieringen sker. Kopieringen sköts av kunden, kom ihåg att reservera tillräckligt med tomma och formaterade disketter samt tillräckligt med tid. Microsofts DOS program installeras i allmänhet genom att sätta in den första disketten i diskettstationen och skriva: a:install eller b:install beroende på vilken diskettstation som gäller. Ett annat alternativ är att man skiver: a:setup eller b:setup beroende på vilken diskettstation som gäller. Microsofts Windows program installeras, genom att starta setup.exe programmet från den första disketten, via File Manager eller Program Manager. Mera information om installationen hittas i programmens manualer. Vad kostar Akademins adb-tjänster? stigo Datadirektionen och DC har nu fått färdigt det nya rapporteringssystemet över datoranvändningen inom Akademin med kostnaderna fördelade på olika adb-serviceformer (såsom serverdatorresurser, persondatorer, datanätresurser, reparationer och kabelarbeten, DC:s personalresurser m.m). Det är såsom tidigare fråga om statistik. Datadirektionen har uttryckligen beslutit att man ej kommer att gå in för intern debitering av adb-servicen. En avsikt med statistiken är att öka kunskapen om kostnaderna för olika typers adb-tjänster hos såväl DC som hos institutionerna. Vi strävar till att presentera kostnaderna så att de motsvarar Akademins faktiska direkta utgifter. Summorna visar att Akademin lägger ned betydande belopp på adb-funktionerna. Å andra sidan, om man delar beloppen över antalet användare, ser man att utgifterna ändå är rimliga. Datorn är ju ett viktigt personligt verktyg som rätt utnyttjad snabbt betalar sig genom ökad effektivitet och förbättrad tillgång till olika typers information.

DCP45 9 Vid uppskattningen av kostnaderna för den interna rapporteringen har vi beaktat driftskostnader (ur DC:s budget) såsom underhållsavtal, programlicenser, datakommunikation, materialkostnader o.dyl. Investeringskostnaderna är inberäknade för all utrustning, oberoende av om apparaten är skaffad för DC:s, andra akademiallmänna, eller för institutionens anslag. På så sätt blir olika adb-tjänsters kostnader någorlunda jämförbara. (Vem som inom Akademin äger apparaten eller programmet påverkar ju inte kostnaderna i rapporten). Vi beaktar därtill DC:s personalkostnader uppdelade på de olika adb-funktionerna, till den del det gäller underhålls- och utvecklingsarbete. DC:s rådgivningsarbete och användarstöd hoppas vi någongång kunna rapportera skilt, åtminstone såsom en grov uppskattning. Institutionens löneutgifter för ev. eget adb-arbete eller för utifrån köpta tjänster har vi ej förmått uppskatta. Vad beträffar bibliotekets Bo-dator har på motsvarande sätt ÅAB:s personalkostnader för underhålls- och utvecklingsarbetet, bl.a. katalogiseringen och utlåningen, inräknats. När man betraktar Almas kostnader i de efterföljande tabellerna skall man alltså notera att de ingalunda endast gäller själva datorsystemet, utan att en betydande del av kostnaderna är sådana som existerat redan långt före datorn. DC sänder månatligen rapporter åt institutionernas och enheternas adb-kontaktpersoner om användningen av serverdatorerna och arbetsstationerna. Skillnaden jämfört med tidigare är alltså att mk-beloppen nu är någorlunda reella.. När det gäller datanätets kostnader och användningen av persondatorer går det ej att få egentlig körstatistik. Vi försöker istället göra årliga uppskattningar och rapporter om dessa (se artikel i samband med den bifogade statistiken). Rapporteringssystemet ger oss även en grund för extern prissättning av Akademins adb-tjänster. Genom den nya lagen om avgifter till staten kommer DC bort från bundenheten till Statens datamaskincentrals prissättning.detta återkommer jag till senare, när Akademins nya kundtjänstregler är fastslagna. Statistiken för 1993 återfinns i slutet av detta DC-papper. Rapporteringssystemet är förstås under fortsatt utveckling, och förbättringsförslag och andra kommentarer mottas gärna. Märkning och fästning av datorer Leif Det finns en stor risk för stölder av datorer i Akademin. Apparaterna är ofta små och lätta att bära med sig och det är bara monitorn som är något större. Det enda som identifierar utrustningen är ofta bara två fastlimmade lappar:den ena med tillverkningsnumret och en annan med Åbo Akademis inventarienummer.

10 DCP45 Labbets debitering För att förebygga stölder kan vi bränna in ÅA-logon i apparaternas plasthölje på ett synligt ställe. Har en apparat stulits kan man sedan lätt se att den är från Åbo Akademi. För att identifiera en stulen apparat kan vi även stämpla apparaten med en osynlig stämpel som bara syns i ultra-violett ljus. Vi har utrustning för brännmärkning och stämpling på Datacentralen och för 150 mk kommer vi och märker alla datorer på en avdelning. Vi kan också låna ut märkningsutrustningen till institutionerna gratis. Vi kan också fästa datorer i bordet med en vajer för att minska stöldrisken. För att stjäla en utrustning som är fäst måste man ha verktyg med sig och på det sättet kan man undvika att tillfället gör tjuven. Vi kan på labbet sköta en vajerfästning för 200 mk per maskin inklusive lås och en nyckel per avdelning. Leif De debiteringsavgifter labbet tillämpar finns i Gopher under Datacentralen informerar/ Information från labbet & datanätet och publiceras även här: Labbets uppgift är i första hand att reparera de apparater som finns eller har funnits på rekommendationslistan. DC svarar för dessa reparationer och står för kostnaderna om de inte blir oproportionerligt höga. DC har rätt att utföra garantireparationer på alla Schneider- och Pinusapparater (1993-) och debiterar importören för dessa. Vi tillämpar tre debiteringsprinciper: 1. Gratis rekommenderad utrustning Apparater som finns eller har funnits på rekommendationslistan repareras gratis. Om nya delar måste inköpas för över 300 mk står institutionerna för delarnas kostnader. Det är tanken att institutionerna skall svara för byte av moduler (t.ex. tangentbord och diskettstationer), medan DC svarar för byte av komponenter. 2. Icke rekommenderad utrustning samt privat utrustning för 150mk/timme Apparater som inte finns på rekommendationslistan reparerar vi på labbet efter mån av möjlighet. Då debiterar vi för arbetstiden 150 mk/timme samt för reservdelarnas kostnader. Vi reparerar även de anställdas datorutrustning på samma villkor förutsatt att utrustningen används för akademiarbete. 3. Externa reparationsarbeten 240mk/timme

DCP45 11 För arbeten till utomstående debiterar vi 240 mk/timme. Till denna kategori hör t.ex. studerande och privata firmors apparater. Kom ihåg följande när du sänder in en apparat för reparation: - Medsänd ej ström- och nätkabel - När en monitor sänds in för reparation önskar vi veta till vilken dator den hör (dvs.tillverknings-nummret) för att kunna mata in rätt uppgifter i utrustningsregistret.

12 DCP45

DCP45 13 VAX-kabinettet EDIT på en PC med Kermit HeGe I och med att vi har fått en ny version av Kermit-programmet (se DC-papperet nr. 44, "Ladda ner PC-softa från stordatorerna", Programpaket på /pc/pub" och "Ny standard Kermit för ÅA") har man nu tillgång till de funktioner som finns i editorn EDIT även på en PC som kör Kermit mot Linus. Funktionerna i EDIT baserar sig ju inte på s.k. "control- och escape-sekvenser", utan på funktions- och andra tangenter, vilket gör att editorn inte nödvändigtvis fungerar som den ska på olika terminaler och PC:n. Det finns flera funktioner som man kan utnyttja genom att använda det numeriska tangentbordet, men jag tar här upp endast de funktioner som man har tillgång till genom att utnyttja tangenterna som finns mellan det alfanumeriska- och det numeriskatangentbordet: INSERT HOME PGUP FIND INSERT REMOVE DELETE END PGDN SELECT PREV SCRN NEXT SCRN PC-keypad VT220-keypad Att "blocka" text Många kallar det att man flyttar en text (t.ex. en rad eller ett stycke) att "blocka text". Nåväl, på en PC 1 börjar man "blocka" text genom att flytta kursorn till önskad plats i texten och trycka på "Home"-tangenten (SELECT). Efter detta flyttar man kursorn och "väljer" den text man vill flytta eller stryka, varefter man trycker på "Delete"-tangenten (CUT). Den valda texten lagras nu i en buffer. Ifall man hade för avsikt att stryka texten ifråga är saken klar. 1. Tangenten inom citationstecken finns på en PC-keypad, parentesen anger vilken funktion tangenten har i EDT.

14 DCP45 Ifall man hade för avsikt att flytta på texten får man tillbaka texten till den plats där man för närvarande har kursorn genom att trycka på "Insert"-tangenten. Andra funktioner Med "End"-tangenten kommer man åt funktionen att söka efter ett ord i texten och med "PgUp" och "PgDn" kan man flytta sig en sida upp- respektive ner i texten. Mera information om editorn EDIT finns bl.a. i Gopher, skriv (på Linus): $ vmsgopher och gå ner i hierarkin (Information från VMS-sektionen) Textbehandling Editorer EDT TPU på en PC med Kermit BUC Den nya Kermit-versionen till PC:n erbjuder förbättringar även för den som editerar med TPU-editorn. Blockandet av text och sökning sker på samma sätt som i EDT, genom att man använder sig av funktionerna Select, Remove, Find etc. Tangenterna för dessa funktioner hittar man mellan det alfanumeriska- och det numeriska tangentbordet (se närmare under Övriga tangenter ). Vilka tangenter är då relevanta för TPU-editering? Jag betecknar ett tangentbord man stöter på i samband med t.ex. Falco- eller Televideo-terminaler med VT220 och PC:ns tangentbord med AT/E. Tabellerna nedan visar hur editeringsfunktionerna finns utplacerade på både VT220 och AT/E-tangentbord.

DCP45 15 Funktionstangenter e.dyl. Övriga tangenter VT220 AT/E Innebörd F11 F11 Forward/Reverse (riktning: framåt/bakåt) F12 F12 Move by line (slutet/början av raden) F13 <Shift-F3> Erase word (stryka ett ord) F14 <Shift-F4> Insert/Overstrike (insättning/ överskrivning) Help <Shift-F5> Help (tangentlayout) Do eller PF4 F4 eller <Shift-F6> Do (kommandotangent) Funktionstangenterna finns på den översta raden på tangentbordet. <Shift-Fn> betyder att man håller Shift-tangenten nedtryckt och trycker på Fn. Övriga tangenter som behövs för TPU-editering befinner sig mellan det alfanumeriska- och det numeriska tangentbordet, ovanför kursortangenterna. VT220 AT/E Innebörd Find End Sökning Insert Here Insert Insättning av ett block Remove Delete Strykning av ett block Select Home Val av ett block Prev Screen Page Up Förflyttning en skärm uppåt Next Screen Page Down Förflyttning en skärm nedåt VMS News och registrering i möten BUC Programmet VMS News för newsläsning på VAX/VMS-sidan används rätt flitigt; vi har i medeltal 140-160 uppstartningar per dag. Gränssnittet mot användaren ser ut att vara relativt bra, eftersom de kommentarer man får om VMS News närmast berör felsituationer med enskilda möten samt problem som uppstår ifall det är ett avbrott på Aton (där News-inläggena fysiskt finns lag-

16 DCP45 Att registrera sig i News-möten rade). I samband med vissa problemsituationer har det dock kommit fram att begreppet "registrera sig i ett möte" inte riktigt verkar vara klart. Det finns för tillfället ca. 3700 News-möten som vi "prenumererar på". Att följa med alla möten är en omöjlighet; det är t.o.m. svårt att hinna bläddra igenom sådana möten man verkligen är intresserad av. Det finns emellertid funktioner i VMS News man kan använda för att göra News-läsandet enklare. Då man startar upp VMS News för första gången är man registrerad i fyra News-möten: abo.vms.news (innehåller nyttig info om VMS News), news.answers (svar på det mesta...), news.newusers.questions (nybörjarfrågor och -svar) och sfnet.aloittelijoille (info åt nybörjare). De registrerade mötena skiljer ur från mängden på så sätt att deras ordningsnummer syns med fetstil på skärmen. Det ser ut ungefär så här då man startar upp VMS News för första gången: ==> 1 abo.dc 2 abo.film - 3 3 abo.infa - 25 4 abo.infbeh - 2 5 abo.lobbybar 6 abo.pryltorg - 20 7 abo.test - 16 8 abo.unix - 1 9 abo.unix.news 10 abo.vms - 2 11 abo.vms.news... NEWS: Det är fritt fram att registrera sig i så många möten man tror att man hinner läsa. I praktiken gör man registreringen genom att förflytta sig med kursortangenterna, "Prev Screen" och "Next Screen" så att kursorn, dvs. ==>, pekar på önskat möte. Därefter trycker man på tangenten "Insert Here" eller skriver REG på VMS News kommandorad. Man kan även söka fram möten med kommandot GROUP. T.ex. GROUP *torg skulle förflytta kursorn till "abo.pryltorg" där man kan trycka på "Insert Here" för att registrera sig. Vill man registrera sig i flera möten, t.ex. alla våra lokala möten, på en gång kan man skriva REG abo.* och trycka Return

DCP45 17 på frågan "Select really all ABO.*? ÄYÅ". Se närmare i helpen för VMS News, dvs. HELP GROUP och HELP REG. I fortsättningen blir man tillfrågad varje gång man startar upp VMS News ifall man vill registrera sig i sådana möten som kommit till efter att man senast läst News. Dialogen vid uppstartningen ser ut på följande sätt: List of new newsgroups follows: [Enter 'Y' to register] [Enter 'N' to skip registration] [Enter 'A' to register all following] [Enter 'Q' to skip registration on all following] alt.sports.football.pro.pitt-steelers [Y N]? Det lönar sig att gå igenom de nya mötena enskilt och svara endera Y för att registrera sig eller N för att låta bli. Q är det rätta alternativet om man vill hålla sig till endast de möten man för tillfället är registrerad i. Att svara A är knappast ändamålsenligt. Observera att man måste avsluta VMS News med kommandot EXIT för att registreringen i mötena skall träda ikraft! Informationen om vilka möten man är registrerad i och vilka inlägg man läst sparas i filen NEWS.RC. Om man avslutar VMS News med kommandot QUIT sparas inte förändringarna! Användarprofil Då man registrerat sig i ett antal News-möten kan man enklare bläddra i mötena och t.ex. se vilka möten som innehåller olästa inlägg. Man kan lätt göra en definition så att man vid uppstartningen av News får fram på skärmen en lista på endast de möten man registrerat sig i. Det gör man i VMS News med kommandot SET NEWS/REGISTERED. För att enbart se möten man är registrerad i OCH där det existerar olästa inlägg skall man ge kommandot SET NEWS/UNREAD. Vill man dessutom ordna inläggena i alla möten i alfabetisk ordning kan man skriva SET GROUP/SORTED. Dessa förändringar i ens användarprofil aktiveras följande gång man startar upp VMS News, förutsatt att man avslutar VMS News med kommandot EXIT. Ens användarprofil får man fram med att trycka på Do-tangenten (F4 på en PC om man är inloggad via Kermit). Förändringarna i profilen sparas i en fil som heter NEWS.CONFIG. Nya Gopher-kommandon på VMS-sidan HeGe Med kommandot vmsgopher kommer man nu rakt in i VMS-hierarkin i Gopher $ vmsgopher Vad finns här för info egentligen?. Aktuellt/ Att jobba med Linus: hur man kommer igång,

18 DCP45 lösningar på problem/ Datakommunikation och Mail/ Textbehandling (Editorer, laserskrivare)/ Programvara på VAX datorerna/ Data om VMS-omgivningen (Linus & c/o) Andra informationskällor/ Miniguider och manualer (VMS och programvara)/ Glöm inte heller.../ Med kommandot katalog kommer man åt diverse kataloger, där man kan söka efter t.ex. telefonnummer och användarnamn. Även de nya mailadresserna typ Förnamn.Efternamn (kommer att) hittas här $ katalog ***** Läs detta ****** ÅA s telefonkatalog (uptodate!) <?> ÅA s FAX-nummer (anno 15.4.93) <?> Lista på ÅA s FAX-nummer (anno 15.4.93). ÅA s MAIL-adresser (uptodate!) <?> Användarnamnens indelning i gruppkoder. Hjälp! HeGe Ett nytt kommando, nämligen HJALP, finns nu på Linus $ hjalp Bakom detta kommando finns en meny, varifrån man kan välja vissa administrativa- och andra (automatiska) funktioner: HJALP - FIXAR TILL DIVERSE SAKER I VMS-OMGIVNINGEN 1. Städa mailfilen (purge och compress) 2. Städning av anvåndarområdet (delete alla LIS,DVI och TMP-filer) 3. FixaFalco (fixa skandinaviska tecken på en Falco-terminal) 4. Hitman (att ta livet av en process som har blivit hängande ) 5. FixaPortaCOM (att komma snabbt in i PortaCOM) 6. Diverse VMS-information i Gopher 9. Avsluta Ge ett nummer: Vi lägger till nya funktioner efter hand, på basen av vad som verkar behövas och vad vi hinner. Rubrikerna torde beskriva vad det gäller, så det är bara att testa!