GMF KONFERENS 2011-09-29 Välkomsthälsning Edgardo Iozia, President of the Single Market Observatory. EESC (Economic and Social Committe) Viktigt med den lokala nivån och erfarenheten hos GMF kring beslutsprocessen. Det spanska Forumet är av stort intresse. Ett bra exempel på delaktighet som vi hoppas kommer att spridas i Europa. EESC vill stödja initiativen. Konferens 10/12 2012 kärnkraftsäkerhet o koppling till presentationen av stresstesterna. Dock ingen teknisk diskussion. Kriskommunikation o erfarenheter från Japan. Beredskapsplanering Ute Blohm-Hieber, Nuclear energy, transport, decommissioning and waste management Kärnavfallsdirektivet, 2011/70/Euratom (20/7 2011): EU först regionala aktör som inför bindande regler för ansvarsfull o säker kärnavfallshantering. IAEA är mycket nöjd med detta. Alla typer av avfall, men inte från gruvnäringen/urngruvor för de hanteras i annat direktiv. för korttidsförvar kan lagring vid anläggningarna vara O K, men för långvarig o säker förvaring så krävs ett slutförvar. 8 av 16 länderna med kärnavfallsprogram finns ett slutförvar för låg o medelaktivt avfall. 2020 hoppas Kommissionen att alla länder bör ha slutförvar. Långlivat avfall låg o medelaktivt avfall slutförvar i Konrad gruvan i Tyskland 2019. Slutförvar högaktivt avfall. Finns inget slutförvar ännu i Europa eller världen. Politiskt känslomässigt svårare. Mest avancerade projekt i Sverige, Finland o Frankrike. Viktigt med politiskt och socialt stöd. Stegvis process som bör inledas så tidigt som möjligt. Måste ta sin tid ca 40 år minimum. Situationen i medlemsländerna. Otillräckligt med forskning, brist på politisk. Brist på tekniska o ekonomiska resurser. Olillräcklig information och delaktighet. I en enkät om hur nyttig lagstiftningen är så anser över 80 % att det är angeläget med lagstiftning inom området. Lagtexten: -nationella regler för högaktivt avfall -undvika bördor för framtida generationer -effektiva åtgärder för information o kommunikation rörande delaktighet i beslutsprocessen -slutlig et ansvar för medlemsländerna -polluter pay principle -export av avfall endast under väldigt strikta regler. Export kan förekomma utanför EU, men då gäller särskilda krav, t ex att det måste finnas ett slutförvar redan -passiv säkerhet för långsiktig hantering -måste finnas nationell lagstiftning och tillsynsmyndigheter
-kompetent och oberoende tillsynsmyndighet -förstahandsansvaret ligger hos industrin/anläggningsägaren -ekonomiskt/finansiellt system på plats -finnas system för offentlig delaktighet o information -nationella program finnas: detaljerade krav från EU. tidsramar, nyckelfaktorer, kostnads uppskattningar och finansiell plan, policy för transparens. Tidplan: -implementering augusti 2013 -första nationella programmet augusti 2015 -första implementerings rapporten augusti 2015 o sedan vart tredje år. Om det skulle vara så att länderna inte följer direktivet så är det viktigt att Kommissionen får veta detta. De handlar inte bara om att lagstifta utan att länderna verkligen implementerar lagstiftningen. Fukushima- EU aktivitetsplan ECURIE informationssystem inom EU, 24-7 beredskap Aktiverades 11/3 2011. Beredskapsteam som informerade EU-myndigheter och länder Stress tester: 15/3 möte mellan industri och regeringarna 21/3 energiministrarna möts 24-25/3 regeringscheferna träffas 24/5 Kommissionen o ENSREG enades om metodologin o tidtabellen -Frivilliga tester av oberoende nationella myndigheter och utvärdering Tidplan: 1/6 testerna inleds 31/10 operatörernas slutrapporter klara 9/12 delrapport från Kommissionen till parlamentet 31/12 Nationella rapporter klara 30/4 2012 utvärderingar av stresstesterna av oberoende juni 2012 slutrapport från Kommissionen till Europarådet. Tillbaka till medlemsstaterna där tillsynsmyndigheterna avgör hur de ska följa upp testerna Nationella beslut om åtgärder om ev stängning av anläggningar o avveckling Översyn av nuvarande EU-lagstiftning om säkerhet kärntekniska installationer. Ett förslag från Kommissionen 2012. Erfarenheter Fukushima -task force behövs kunna inkallas snabbt -informationsutbyte med medlemsländer och tillsynsmyndigheter utvecklas -harmonisering av av nationella ansvaret -Basic Safety Standards Directiv, EU-BSS, revideras -beredskapsplanering, referensnivåer tas fram
INSOTEC projektet 2011-2013 Anne Bergmans EURATOM finansiering Studerar relationen och teknisk utmaningar kärnavfallssystemet o sociala miljön Implementera IGD-TP plattformen. Föra samman olika stakeholders (NGO:s, kommuner o lokala aktörer, tillsynsmyndigheter m fl) Stimulera till interaktion. Första geologiska slutförvarsanläggningen baserad på plattformen 2025. Work packages 1-3. 13 partners. Forskare sociologer. Bl a Götborgs universitet. Kjell Andersson IPPA koordinator. Marie Berggren, Östhammar. Gör en enkätstudie kring IGD-TP- plattformen. Stakeholder seminar april 2012 för reflektioner och ökat medvetande. Mats Ardbreck, MSB Tjernobyl innebar att beredskapsorganisationen fik ändras när man insåg att en olycka i annan del av världen kunde påverka Sverige. Har utvecklats sedan dess. Sex scenarios för olika typer av tänkbara händelser inom området nukleära och radiologiska olyckor. Övningar vartannat år. SAMÖ KKÖ februari-mars 2011. 80 myndigheter och 7000 deltagare. Erfarenheter: brist på samverkan, otydligt ledarskap, informationshanteringen brister. Samma scenario på kärnkraftverket i övningen som i verkligheten i Japan. Fick avbryta övningen. Övade visste inte om Japanhändelserna va e del i övningen eller verklighet. Bättre samverkan mellan myndigheterna än under Tjernobyl. Förslag och idéer från allmänheten. Flera nya samarbetspartners som myndigheterna inte tänkt på tidigare. T ex frågor från flygbolagen om oh hur och var man kunde landa och om ansvarsfrågor. Erfarenheter: Mycket att lära utifrån olika rapporter Göra det i samverkan Sverige: -hur hantera motsvarande situation i Sverige? -24-7 i flera veckor- resurser? -brist på experter -1000 dokument från Japanska tillsynsmyndigheten på engelska. Översättningsresurser -Media -oroliga svenskar på plats
Inget behov av ny organisation och lagstiftning, men förbättringar: -snabbare komma igång i beredskapsorganisationen -uthållighet -kommunikation/information allmänheten -internationellt samarbete. ändelser påverkar oss nationellt även om d sker i andra delar av världen Spansk kärnenergiberedskap Joaquin Rodriguez Alvarez, Barcelona universitet, riskcenter 20 % kärnkraft. 8 anläggningar på 6 platser. En nationell plan 6 regionala. Kommunala aktionsplaner. Finns ingen harmonisering mellan planerna. Många inblandade parter. Civila samhället kan användas bättre för information/kommunikation. Kartläggning genom studier kommunala planer, intervjuer. Ingen Tillgång till statliga planer. Problem: -kunskapen hos allmänheten låg och konfunderande -kommunikation mellan olika adm.nivåer. Många artiklar i media som skapade förvirring och inte byggde på kunskap -infrastrukturen. Många byar har ingen täckning, vägars brisande underhåll. Inte bra ö evakuering -alarmsystemen behöver ses över -kommunalval vart fjärde år. Byte av politiker o adm. Måste hitta vägar för att kunna bibehålla kompetensen -statliga anslaget måste anpassas bättre till kommunernas demografi o geografi Slutsatser: -system och harmonisering av planverket i Spanien och gärna i EU -kommunala beredskapsplaner -möjligheter att utrymma sporadisk innan formellt statligt beslut kommer -övningar av berörd personal i kommunerna. Åtminstone en per år. -underhåll av utrustningen borde hyras a företagen -alarmsystemen är inte funktionella för syftena -kommunala vägnätet förbättras i beredskapszonerna -anslag ill kommunerna behöver modifieras för att motsvara kommunernas skiftande behov -partnerskap staten - näringslivet -kunskap hos kommunala beslutsfattare är hög, men ibland svårigheter att hålla sig ajour med planverket. Anita Szeitz, Katastrof myndigheten, Ungern Nationell arbetsgrupp som jobbar med löpande översyn av beredskapsplanverket Teknologiska kommittén och Logistikkommitten Övnings o träningsgruppen. Årliga övningar PAKS
Skydd av befolkningen - nationellt kärnkraft beredskapssystem. Centralt beredskaps- och övervakningscenter. Mätningsstationer 3 km runt PAKS. Alarmsystem runt PAKS 30 km. Registreringssystem där alla i 3 km beredskapszonen är inlagda. Kan på så sätt hålla koll på boende vid utrymning. Vill bygga ut till 30 km zonen. Brandskyddet är första insatsen på kärnkraftverket. Nästa nivå är angränsande län. Peter Merters, nationellt kriscenter, Belgien Tre nivåer -kommunal -provinsiell -federal Flera beredskapsplaner på olika nivåer. I ett beredskapsläge bildas tre nationella funktioner för utvärdering, beslutsfattande och information till allmänheten. Provinsiell samordningskommitté kommunala samordningskommiteér. Nukleära och radiologisk beredskapsplanering: -både i Belgien och angränsande länder såsom Holland och Frankrike -aktiveras av olika indikationssystem -utrymningsplaner 10-20 km runt anläggningarna Nationell Informationskampanj 2011 inom beredskapszonerna. Info nukleära risker o vad de ska göra vid en olycka. Har gjorts 1999 o. 2002. Utdelning av nya jodtabletter eftersom bäst före datum löpte ut i mars 2008. Infokampanjen råkade sammanfalla med Japanhändelserna vilket gjorde att allmänheten visade stort intresse för kampanjen. Olika kanaler samt utställningar på apoteken och sjukhusen. Även information om att det är viktigt att söka skydd inomhus. Resultat av kampanjen, telefonenkät 1 månad efter bland 1 800 respondenter - 70 % kom ihåg kampanjen -broschyrer och media viktigaste kanaler liksom informationen från kommunerna -58 % vet att rekommendation är att gå inomhus för skydd. 87 % i Walloniet och 50 % i Flandern. Yves Déer, säkerhetssamordnare Beveren kommun, Belgien 46 000 invånare i norra Belgien. Tar 2 1/2 timma från norra delen av kommunen till södra. Ligger nära hamnen i Antwerpen samt har petrokemisk industri och kärnkraft. 4 reaktorer kärnkraftverket DOEL, 2839 MW, PWR. 1000 anställda o 600 underleverantörer på daglig basis. 10 km zonen DOEL 8 049 invånare + 9000 i hamnområdet, skolor, förskolor... Bra samarbete med NPP. Öppen attityd till information. Tidning till 65 000 hushåll. Bra relationer med andra myndigheter. Räddningstjänst med 110 brandmän. Välutbildade och motiverade. Ny brandstation i hamnområdet. OSART- granskning DOEL genomförd. Omfattade även kommunala beredskapsplaner och räddningstjänsten. Bra betyg.
Alarmering. Kommunen själv bekostat tele och mobiltelesystem till allmänheten. Talade meddelanden förordas. 77 % av hushållen täcks. Vid ipaden! Ted Lindquist