Strålsäkerhetsmyndighetens underlag till regeringens forskningspolitik

Transkript

1 Dokumentstatus: Godkänt Promemoria Datum: Diarienr: SSM Handläggare: Eva Simic Fastställd: Fredrik Hassel Strålsäkerhetsmyndighetens underlag till regeringens forskningspolitik Målbild En högkvalitativ forskning inom strålsäkerhetsområdet ska bedrivas på universitet och högskolor. Detta är centralt av flera skäl. En livskraftig forskning utgör grunden för relevanta universitetsutbildningar som lockar studenter. Forskning och utbildning på universitetsnivå är nödvändiga för att garantera en hög kompetensnivå och en nationell kompetensuppbyggnad inom strålsäkerhetsområdet. Detta är i sin tur är nödvändigt för att garantera en fortsatt säker drift och avveckling av svenska kärnkraftverk, en säker slutförvaring av kärnavfall och att verksamheter med strålning utförs på ett säkert sätt. Det är också en förutsättning för Sveriges internationella engagemang och en förutsättning för att Sverige ska uppfylla de internationella åtaganden som finns formulerade i Kärnsäkerhetskonventionen (INFC1RC/449), Icke-spridningsfördraget (NPT) och de som upprättats i enlighet med NPT, Konventionen om fysiskt skydd samt Kärnsäkerhetsdirektivet (2014/87/Euratom) och Kärnavfallsdirektivet (2011/70/Euratom). Mål kärnsäkerhet: tillräcklig kunskap och kompetens till utbildningsväsende, myndigheter och verksamhetsutövare för att kärnkraften ska kunna drivas och avvecklas på ett säkert sätt, samt för att det svenska kärnavfallet ska kunna slutförvaras på ett säkert sätt. Mål strålskydd: tillräcklig kunskap och kompetens till utbildningsväsende, myndigheter och verksamhetsutövare för att säkerställa att verksamheter med strålning utförs på ett säkert sätt, samt för att hålla en hög nivå av beredskap för kärntekniska och radiologiska olyckor. Mål nukleär icke-spridning: tillräcklig kompetens för att Sverige ska uppfylla de nationella förpliktelser som följer av internationella icke-spridningsåtaganden och agera pådrivande i internationella fora. Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE Stockholm Tel: E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax: Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

2 Sida 2 (5) Nuläge och utmaningar I Sverige bedrivs en omfattande verksamhet inom strålsäkerhetsområdet. Det svenska kärnkraftsprogrammet är i internationell jämförelse relativt stort. Det finns dessutom en omfattande verksamhet inom hälso- och sjukvårdssektorn och svenska industriföretag använder strålskällor i sin verksamhet. Sverige har som medlem i IAEA tagit på sig att följa IAEA:s standarder i ett antal områden. IAEA lägger i sina grundläggande principer fast att de länder som har ett kärnkraftsprogram även ska ha en nationell policy och strategi som säkerställer att det finns en tillräcklig kompetens inom landet för att upprätthålla och utveckla säkerheten. I samband med den granskning som IAEA genomförde på Sveriges begäran 2012 konstaterades det att Sverige inte fullt ut lever upp till detta krav. Man rekommenderade Sverige att utveckla en policy och en strategi för att leva upp till IAEA:s standard. Liknande krav finns i Kärnsäkerhetskonventionen (INFC1RC/449), Kärnsäkerhetsdirektivet (2014/87/Euratom), Kärnavfallsdirektivet (2011/70/Euratom) och i Konventionen om fysiskt skydd av kärnämne (SÖ 1985:24). Strålsäkerhetsmyndigheten har även under 2015 genomfört en kartläggning av kompetensläget inom strålskyddsområdet (SSM ) på uppdrag av regeringen och en kartläggning av kompetensläget inom kärnsäkerhetsområdet (SSM ). Dessa identifierar utmaningar och brister som kräver långsiktiga satsningar. Kärnsäkerhet och kärnteknik Flera omvärldsfaktorer påverkar utvecklingen när det gäller forskning och utbildning på universitet och högskolor inom kärnsäkerhetsområdet. Tidigarelagd avveckling av äldre kärnkraftverk och det faktum att planerna på att uppföra nya reaktorer skjutits på framtiden, har fått till följd att antalet studenter på kärntekniska utbildningar och kurser har sjunkit kraftigt och förutsättningarna för utbildning och forskning har försämrats drastiskt (SSM ). Kärnkraftsindustrin har också aviserat att de inte längre har möjlighet att bidra till denna verksamhet i samma omfattning som tidigare. Vidare har Vetenskapsrådets satsning på forskning kring nya reaktorer (GENIUS) avslutats sedan något år tillbaka och kärnkraftsindustrins finansiering av forskning inom transmutation och separation upphör under Det svensk-franska avtalet inom kärnkraftteknik som inneburit att Sverige kan skicka doktorander till Frankrike, dels till forskningsreaktorn Jules Horowitz och dels till demonstrationsreaktorn ASTRID, upphör dessutom att gälla På sikt kommer detta att innebära att Sverige tappar kompetens inom kärnsäkerhetsområdet, vilket i sin tur gör det svårt att upprätthålla säkerheten vid de svenska kärnkraftverken, både de som fortfarande är i drift och de som är under avveckling. Det kan också få en negativ effekt på uppbyggnaden av nationell kompetens nödvändig för en säker hantering av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle. För att trygga och utveckla forskning och utbildning inom kärnsäkerhet och kärnteknik i Sverige samt för att skapa bättre villkor för forskare, bedömer myndigheten att 2011-års forsknings- och utbildningsvolym inom kärnsäkerhets- och kärnteknikområdet måste bibehålls under perioden Sverige bör också söka strategiska samarbeten med internationella forskningsprogram för att öka kunskapsintensiteten i forskningen. För att leva upp till IAEA:s säkerhetsstandarder bör denna ambition manifesteras i en av regeringen antagen policy och strategi för hur den ska nås.

3 Sida 3 (5) Strålskydd Kartläggningen av kompetensläget inom strålskyddsområdet har återigen visat på kompetensbrister (SSM ). Strålskyddsforskningen är idag splittrad och utförs inte sällan av små grupper med begränsad finansiering. I flera ämnen är situationen kritisk, t.ex. strålningsbiologi och radioekologi. Den stora utmaningen är nu att skapa forskargrupper som är tillräckligt starka för att både kunna bedriva forskning av hög kvalitet och utbilda nya experter. Sverige måste trygga och utveckla forskning och utbildning inom strålskyddsområdet för att skapa bättre villkor för forskare och för att Sverige ska kunna återta sin internationellt framträdande roll. SSM bedömer att en strategisk satsning på starkare forskarmiljöer måste genomföras, genom långsiktiga insatser, för att etablera forskningsnätverk, särskilt inom strålningsbiologi och radioekologi. I detta ingår stöd till högre forskartjänster och doktorand- och forskarassistenttjänster för att trygga återväxt, kompetens och resurser för grundutbildningen. För att kunna genomföra dessa åtgärder behöver Strålsäkerhetsmyndighetens forskningsmedel förstärkas med 10 miljoner kronor per år. Myndigheten anser även att forskningsmedlen bör höjas med ytterligare 5 miljoner kr per år för att finansiera universitetslärartjänster. Myndigheten föreslår att dessa medel tillförs SSM för att i sin helhet användas för kompetenshöjande och kompetenssäkrande åtgärder vid landets universitet. Nukleär icke-spridning Kompetens inom området nukleär icke-spridning är en förutsättning för att ett land ska kunna leva upp till de internationella krav som följer av fredlig användning av kärnenergi. Kraven inom icke-spridning finns främst i Icke-spridningsavtalet (NPT), som Sverige ratificerat, men även inom olika överenskommelser inom exportkontroll. Sverige har vidare en lång tradition inom nedrustningsområdet. För att Sverige även i framtiden ska kunna spela en viktig roll i kampen mot kärnvapenupprustning och kärnvapenspridning globalt krävs att man i framtiden kan bibehålla nivån inom de olika kunskapsområden som kärnämneskontroll, verifikationsteknologi, exportkontroll samt kopplingen till övergripande internationella institutioner. Den svenska kompetensbasen är idag mycket liten inom detta område och det finns en överhängande risk att denna kompetens förloras. Myndigheten gör därför bedömningen att det krävs en samlad strategi för hur kompetensbasen inom detta område ska säkras för framtiden. SSM är idag i stort sett den enda finansiären av forskning inom nukleär icke-spridning. För att trygga och utveckla forskning och utbildning inom området bedömer myndigheten att 2011-års forsknings- och utbildningsvolym utökas till dagens nivå samt att regeringen lägger fast en ambitionsnivå för resterande del av perioden Viktiga forskningsinfrastrukturella satsningar När det gäller miljöteknisk forskning och utveckling inom det kärntekniska området är Sverige i vissa delar är världsledande, t.ex. genom det arbete som under 30 år bedrivits av Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) med att utveckla tekniska lösningar för slutförvaring av använt kärnbränsle. Strålsäkerhetsmyndigheten vill uppmärksamma regeringen på att det inom forskarsamhället har uttryckts intresse för att bredda utnyttjandet av SKB:s Äspölaboratorium utanför Oskarshamn genom att bygga upp en nationell forskningsinfrastruktur kring underjordsanläggningen för grundläggande och tillämpad forskning inom ett antal olika discipliner, t.ex. hydrologi och vattenresurser,

4 Sida 4 (5) geokemi och mikrobiologi, miljökunskap, ingenjörsteknik och materialvetenskap. En sådan nationell forskningsinfrastruktur skulle bidra till att Sverige även i framtiden har en internationellt framträdande roll. De senaste åren har kunskapen om grundläggande processer för olika degraderingsmekanismer i metalliska material ökat markant, kunskaper som är av central betydelse för bedömningar gällande långtidsdrift av kärnreaktorer men även gällande slutförvaret för använt kärnbränsle. En stor bidragande orsak till den ökande förståelsen har varit analyser med avancerade analysinstrument som Atom Probe Tomography (APT) och högupplösande transmissionselektronmikroskopi (TEM). Tillgången till dessa instrument är av avgörande betydelse för att möjliggöra fortsatt svensk spetsforskning, såväl för konventionella tillämpningar som för kärnkraftstillämpningar. Myndigheten vill uppmärksamma regeringen på att en långsiktigt strategisk satsning bör göras för att säkerställa god infrastruktur för hantering av aktivt material, där Studsvik AB har en ledande position internationellt, samt tillgång till avancerad analysutrustning på svenska universitet. Ny forskningsstruktur inom strålsäkerhetsområdet Ansvaret för och finansieringen av forskning och utbildning inom strålsäkerhetsområdet är idag splittrat. Lärosätena utvecklar forskning och utbildning utifrån en övergripande politisk styrning, den egna organisationens kompetens och studenternas intresse. Till detta kommer olika privata och offentliga forskningsfinansiärer. När det gäller strålsäkerhetsområdet har Strålsäkerhetsmyndigheten en roll som forskningsfinansiär. Myndighetens uppdrag är idag att bidra till att den nationella kompetensen utvecklas inom strålsäkerhetsområdet och forskningsanslaget används både för kompetenshöjande insatser och tillsynsstödjande forskning Den senaste tidens omvärldsförändringar innebär utmaningar för forskningen inom strålsäkerhetsområdet. Besluten om att avveckla reaktorer i förtid har lett till minskad tillströmning av studenter. Finansieringen av forskning inom strålsäkerhetsområdet har och kommer att minska. Detta i kombination med behovet av att säkra kompetens i Sverige för framtiden kräver, enligt SSM, åtgärder från regeringen. SSM menar att det måste finnas en tydlig styrning och strategi, baserad på en av regeringen antagen policy för att säkra kompetens i den omfattning och kvalitet som krävs för att Sverige ska kunna upprätthålla strålsäkerheten långsiktigt. SSM menar att regeringen bör peka ut myndigheten som ansvarig för att säkerställa att så sker. För att lösa uppgiften behöver en ny modell för hur forskningen inom området finansieras utvecklas. Det behöver genomföras en kartläggning när det gäller vilka ämnen/områden som bör omfattas och det behöver skapas en struktur för uppföljning och utvärdering. Sammantaget innebär förslaget att en rad förändringar måste genomföras. För att säkerställa att dessa genomförs på bästa sätt föreslår SSM att regeringen tillsätter en utredning som får i uppdrag att utarbeta förslagen ovan. Rekommendationer Strålsäkerhetsmyndighetens rekommenderar regeringen: att vidta de åtgärder som krävs för att Sverige ska leva upp till IAEA:s säkerhetsstandarder när det gäller det nationella ansvaret för att säkerställa att det finns tillräckligt med kompetens inom landet. att säkerställa att 2011-års forsknings- och utbildningsvolym inom kärnsäkerhetsområdet bibehålls under perioden ,

5 Sida 5 (5) att säkerställa att 2015-års forsknings- och utbildningsnivå inom nukleär ickespridning bibehålls under perioden , att ytterligare medel motsvarande 15 miljoner kronor tillförs Strålsäkerhetsmyndigheten för att förstärka strålskyddsforskningen, att ge Strålsäkerhetsmyndigheten det samlade ansvaret för att finansiera, följa upp och utvärdera forskningen inom strålsäkerhetsområdet, och att tillsätta en särskild utredare för att närmare precisera hur genomförandet av punkten ovan ska genomföras.