KOMPETENSLÄGE FÖR ETT STRÅLSÄKERT SAMHÄLLE

Transkript

1 Sida: 1/70 Datum: Dnr: SSM Författare: Fredrik Hassel m.fl. Fastställd: Ann-Louise Eksborg KOMPETENSLÄGE FÖR ETT STRÅLSÄKERT SAMHÄLLE SAMMANFATTNING Regeringen uppdrog i regleringsbrevet för 2010 till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) att redovisa: hur myndigheten bedömer kompetensläget i Sverige inom strålsäkerhetsområdet och hur detta kompetensläge motsvarar framtida behov inom myndighetens ansvarsområde vilka framtida behov av kompetens som myndigheten bedömer att den behöver knyta till sig utifrån vunna erfarenheter av sammanläggningen och den utveckling som kan förutses i samhället hur de slutsatser som framkommer utifrån de två första frågeställningarna påverkar strålsäkerheten. Beträffande den förstnämnda frågan visar SSM:s analys att kompetensläget inom kärnkraftsområdet är tillfredställande. På sikt kan dock generationsväxlingen bland den personal som är anställd inom kärnkraftsindustrin ge upphov till kompetensbrister inom vissa områden. Detta gäller särskilt om en ansökan om att få uppföra nya kärnreaktorer i landet skulle inkomma. Det är därför väsentligt att noga följa utvecklingen inom detta område. Inom strålskyddsområdet finns däremot vissa brister i kompetensläget. Detta gäller framförallt inom industrin utanför kärnkraftsbranschen, på

2 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 2/70 arbetsmiljöområdet, på miljöövervakningsområdet och inom strålskyddsberedskapen. Inom dessa områden behöver kompetensläget förbättras. De brister som har uppstått beror delvis på att det saknas en generellt inriktad strålskyddsutbildning som riktar sig till personal utanför kärnkraftsbranschen och hälso- och sjukvården. Vad gäller SSM:s egen kompetens som myndighet visar den kompetensinventering som har genomförts att kompetensen är underkritisk inom vissa områden och att tillgången på internationellt gångbar spetskompetens behöver förbättras. Ny kompetens kan också behöva tillföras inom vissa områden. Allmänt konstaterar SSM att myndigheten måste täcka ett mycket brett och samtidigt djupt kompetensområde med en relativt liten personalstyrka. Detta ger upphov till särskilda problem i kompetensförsörjningen. Givet dessa reservationer visar kompetensinventeringen att SSM:s kompetensläge i huvudsak är tillfredställande. Vad gäller kompetenslägets konsekvenser för strålsäkerheten bedömer SSM att de kompetensbrister som har konstaterats inom strålskyddsområdet utanför kärnkraftsbranschen och hälso- och sjukvården ökar risken för personskador och skador på miljön till följd av exponering för strålning genom misstag och olyckor. Dessutom innebär bristerna minskad förmågan att hantera större olyckor och terrordåd där utsläpp eller användning av radioaktiva ämnen kan ge upphov till höga stråldoser. En konsekvens av de brister som har konstaterats avseende SSM:s myndighets kompetens har att göra med kompetensstabilitet och nyckelpersonsberoende och syftar på att myndigheten i sina bedömningar måste utgå från kompetensen hos enstaka individer. Detta ställer stora krav på enskilda medarbetare samtidigt som myndigheten mycket snabbt kan tappa hela kompetenser genom att dessa nyckelpersoner lämnar myndigheten, vilket då påverkar myndighetens möjligheter att utföra sitt uppdrag. En annan konsekvens av bristerna i myndighetskompetens avser kompetenser som idag inte finns på myndigheten men där myndigheten dragit slutsatsen att kompetenserna krävs för att SSM ska kunna utföra sitt uppdrag. Risken med att dessa kompetenser saknas är att viktiga

3 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 3/70 utgångspunkter inte behandlas av myndigheten och att dessa aspekter därmed inte heller vägs in i myndighetens samlade bedömning. Detta kan få konsekvenser för strålsäkerheten. Bristen på spetskompetens medför dessutom att myndigheten i vissa sammanhang inte kan uttala sig med den auktoritet som vore önskvärd. En annan konsekvens är sämre möjligheter att påverka den internationella utvecklingen inom vissa områden, t.ex. regelverket inom strålsäkerhetsområdet. Detta kan medföra att regler och andra beslut som även Sverige måste följa inte anpassas tillräckligt till svenska förhållanden. Också detta kan medföra risker från strålsäkerhetssynpunkt. SSM rekommenderar att regeringen genomför följande åtgärder vad gäller kompetensläget i Sverige inom strålsäkerhetsområdet: Inom kärnkraftsområdet är kompetensläget tillfredställande. Inga speciella åtgärder behöver därför genomföras av regeringen på kort sikt. SSM följer utvecklingen och återkommer om åtgärder behöver vidtas. Inom strålskyddsområdet finns brister i kompetensläget. Regeringen bör därför tillsätta en utredare med uppgift att granska kompetensläget närmare och att föreslå de åtgärder vad gäller den utbildning som erfordras. Det finns även anledning att på sikt se över strålskyddsforskningens inriktning och omfattning. SSM rekommenderar att regeringen genomför följande åtgärder som berör SSM:s myndighetskompetens: SSM bör ges möjlighet att bedriva egen forskning. Detta bör bl.a. ske för att ge myndigheten möjlighet att utveckla spetskompetens på internationell nivå inom vissa områden. (Konkretiseras i SSM:s budgetunderlag för ) Regeringen bör utreda för och nackdelar med att samla befintlig kompetens för att stödja arbetet mot kärnvapenspridning till SSM eller FOI. Regeringen bör tillföra SSM ökade resurser för att ge myndigheten möjlighet att också i fortsättningen upprätthålla en god kompetens inom alla de områden som har identifierats vid inventeringen av SSM:s myndighets-

4 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 4/70 kompetens (inklusive de nya områden som har identifierats i denna rapport och där kompetens nu saknas eller är bristfällig). Avgiftsuttaget från tillsyns- och tillståndsverksamheterna kan därför behöva höjas. (Konkretiseras i SSM:s budgetunderlag för ) 1. Uppdraget Strålsäkerhetsmyndigheten fick följande uppdrag i myndighetens regleringsbrev för år 2010: Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa hur myndigheten bedömer kompetensläget i Sverige inom myndighetens ansvarsområde och hur kompetensläget möter framtida behov utifrån hur verksamheterna kan komma att utvecklas. SSM ska vidare utreda myndighetens framtida behov av kompetens utifrån vunna erfarenheter av sammanläggningen och den utveckling som kan förutses i samhället. SSM ska också bedöma eventuell påverkan på strålsäkerheten utifrån dessa frågeställningar. Uppdraget ska redovisas i samband med årsredovisningen Uppdraget syftar till att besvara tre frågeställningar: Den första är att myndigheten ska redovisa hur myndigheten bedömer kompetensläget i Sverige och hur detta behov motsvarar framtida behov inom myndighetens ansvarsområde. Den andra är att SSM ska utreda vilka framtida behov av kompetens som myndigheten bedömer att den behöver knyta till sig utifrån vunna erfarenheter av sammanläggningen och den utveckling som kan förutses i samhället. Den tredje är att SSM ska bedöma hur de slutsatser som framkommer utifrån de två första frågeställningarna påverkar strålsäkerheten. Den första frågeställningen besvaras sistnämnda frågeställningen besvaras i anslutning till de kapitel som behandlar myndighetens egna kompetensbehov (kapitel 5) och kompetens-läget i Sverige inom strålsäkerhetsområdet

5 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 5/70 (kapitel 6). I bilaga 1 redovisas också en teoretisk genomgång av vilka konsekvenser som kan uppstå på grund av bristande kompetens eller resurser hos aktörer som bedriver verksamhet som har betydelse från strålsäkerhetssynpunkt. Analysen utgår bl.a. från SSM:s omvärldsanalys och risk- och sårbarhetsanalys. Som framgick av föregående stycke behandlas SSM:s kompetensbehov som myndighet i rapporten före kompetensläget i Sverige inom strålsäkerhetsområdet. Anledningen är att den kompetensinventering som redovisas i kapitel 5 underlättar läsningen av det kapitel som handlar om kompetensläget i Sverige (kapitel 6). De rekommendationer som SSM:s analys föranleder redovisas i kapitel 7. I detta kapitel sammanfattas också SSM:s bedömning av konsekvenserna av de kompetensbrister som har identifierats vad gäller myndighetens egna kompetensbehov och beträffande kompetensläget i stort i Sverige inom strålsäkerhetsområdet. 2. Vissa begrepp Begreppet strålsäkerhet är en samlad benämning på den verksamhet som SSM ska bedriva enligt 1 förordningen (2008:452) med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten. Enligt instruktionen är SSM förvaltningsmyndighet för frågor om skydd av människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande strålning, frågor om säkerhet och fysiskt skydd i kärnteknisk och annan verksamhet med strålning samt frågor om nukleär icke- spridning. Syftet med strålsäkerhetsarbetet är att: användningen av strålning ska optimeras så att strålningens positiva effekter kan tas till vara på bästa sätt samtidigt som skadliga effekter på hälsa och miljön minimeras och dosgränser för individer inte överskrids, riskerna med kärnteknisk verksamhet och annan verksamhet med strålning ska minimeras,

6 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 6/70 riskerna för exponering från naturligt förekommande strålning ska begränsas, spridning av ämnen, kunskap eller material som kan användas för att producera kärnvapen eller som på annat sätt kan användas för att åstadkomma avsiktlig skada ska förhindras. Enligt regeringens uppdrag i regleringsbrevet ska två typer av kompetenser beskrivas och analyseras av SSM. Den första av dessa omfattar SSM:s kompetens som myndighet, dvs. den kompetens som SSM behöver för att kunna bedriva sin verksamhet på ett effektivt sätt (myndighetskompetensen). Den andra omfattar kompetensen inom de sektorer som omfattas av SSM:s tillsyns- eller tillståndsansvar (den nationella kompetensen). Med hänsyn till att det är svårt att direkt mäta kompetensen hos aktörer utanför SSM har den nationella kompetensen preciserats till att avse de resurser som skapar kompetens inom strålsäkerhetsområdet, dvs. de resurser för utbildning och forskning som finns vid landets universitet och högskolor och som har relevans för strålsäkerhetsarbetet. 3. Tidigare utredningar som berört kompetensfrågor inom strålsäkerhetsområdet Statens strålskyddsinstitut (SSI) redovisade i mars 1995 en utredning om strålskyddskompetens inom svensk sjukvård. Utredningen genomfördes av företrädare för SSI, Socialstyrelsen, Svensk förening för radiofysik och Svensk förening för medicinsk radiologi. Utredningen redovisade bl.a. följande förslag: Klinikchefer och lärare i specialiteter där strålning används bör uppmärksammas på behovet att redan i grundutbildningen ge blivande läkare kunskaper om strålskydd. Strålskyddsutbildningen bör göras obligatorisk i specialiteterna medicinsk radiologi och onkologi samt för läkare som vidareutbildar sig inom nukleärmedicin.

7 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 7/70 Sjukhusfysikerutbildningen bör formaliseras och omfatta såväl teoretisk utbildning som praktiktjänstgöring. Kärnsäkerhetsutredningen gjorde 2003 en genomgång av säkerhetsfrågor inom kärnkraften. Utredningens förslag redovisades i betänkandet Kärnkraftverkens säkerhet och strålskydd (SOU 2003:100). När det gällde säkerhet inom det kärntekniska området utgick Kärnsäkerhetsutredningen från en tidigare utredning som hade beställts av Statens kärnkraftinspektion (SKI) 1. Kärnsäkerhetsutredningens slutsats avseende återväxten av kompetens inom det kärntekniska området var att den samordnade satsning som gjordes på forskning och utbildning genom det s.k. SKC-avtalet (Svenskt Kärntekniskt Centrum, se avsnitt 6.2) gav en struktur som hade förutsättningar att täcka SKI:s och branschens behov av kompetens under de närmaste tio åren. Det var dock utredningens uppfattning att det kunskapsläge som framgick av SKI:s inventering var något bräckligt och att utvecklingen behövde bevakas noga under det kommande decenniet. Kärnsäkerhetsutredningen tog även upp kärnkraftens behov av strålskyddskompetens. Utredningen konstaterade därvid att kärnkraftens framtida kompetensbehov inom strålskyddsområdet såg ut att kunna tillgodoses men att det fanns problem när det gäller vissa högre utbildningar och viss spetskompetens. Utredningen föreslog därför att regeringen skulle uppdra åt SSI att kartlägga det strategiska kompetensbehovet inom strålskyddsområdet på lång sikt för den kärntekniska verksamheten i landet. Myndigheten skulle också lämna förslag till åtgärder. Regeringen följde Kärnsäkerhetsutredningens förslag och uppdrog i regleringsbrevet för 2005 åt SSI att kartlägga det strategiska kompetensbehovet inom strålskyddet på lång sikt i Sverige och att lämna förslag till åtgärder för att säkerställa kompetensen. SSI inhämtade underlag för sina bedömningar bl.a. genom intervjuer med företrädare för avdelningarna för radiofysik/medicinsk radiofysik, strålningsfysik, genetik, mikrobiologi och toxikologi vid olika akademiska lärosäten. 1 Kartläggning av strategiska kompetensbehov för kärnteknisk verksamhet i nuläget och i framtiden. SKI Rapport 01:

8 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 8/70 SSI:s förslag blev att den högre utbildningen inom strålskyddsområdet borde förstärkas. Detta gällde särskilt ämnena strålningsbiologi och radioekologi. Förstärkningen borde ske genom att fördjupningskurser motsvarande C- och D-kurser samt forskarutbildningskurser inrättades. Dessutom borde medel tillföras för att möjliggöra nya lektorstjänster samt doktorand- och forskarassistenttjänster inom berörda ämnen. När SSI:s utredning var inne i sitt slutskede - hösten framkom det att regeringen avsåg att föreslå att SSI skulle tillföras 10 mnkr per år fr.o.m för att finansiera grundläggande och tillämpad forskning inom strålskyddsområdet. De aktuella medlen skulle i första hand användas för att inrätta forskartjänster inom centrala ämnesområden och för finansiera forskning inom dessa områden. 4. Arbetsmetod 4.1 Kartläggning av SSM:s myndighetskompetens Myndighetskompetensen avser den kompetens som finns hos myndighetens personal och den kompetens som myndigheten kan avropa från andra myndigheter, företag eller universitet och högskolor. För att det ska vara möjligt att använda kompetens utanför myndigheten måste denna kompetens vara oberoende i förhållande till de tillstånds-havare eller andra kommersiella intressen som finns inom de verksamheter där myndigheten bedriver tillsyn eller prövar tillståndsansökningar. SSM behöver kompetens inom följande områden för att kunna utföra sina uppgifter effektivt. Dessa områden är: Det första området avser kunskap om hur strålning alstras, om strålningens och radioaktiva ämnens egenskaper samt om hur dessa egenskaper påverkar människor och miljö. Det andra området avser kunskap om hur olika typer av strålning/radioaktiva ämnen används i samhället och vilka åtgärder som behöver vidtas för att denna användning ska kunna ske på ett strålsäkert sätt.

9 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 9/70 Det tredje området avser den metodkompetens som myndigheten behöver ha för att kunna utföra sina uppgifter. Exempel på metodkompetens är kunskaper om hur man utför tillsyn, tillståndsprövning, utredningsverksamhet och projektledning. Det fjärde området avser förvaltningskompetens, dvs. de kompetenser som myndigheten måste ha för att SSM ska kunna bedriva sin verksamhet på ett effektivt och korrekt sätt. Exempel på sådana kunskaper är verksamhetsstyrning, förvaltningsjuridik, ekonomisk redovisning och IT-drift. Vid analysen av SSM:s kompetensbehov har de båda förstnämnda områdena sammanförts under rubriken sakkompetens. Under arbetets gång har myndighetens avdelningar gjort en inventering av vilka kompetenser som bör ingå i respektive kompetensområde (sakkompetens, metodkompetens och förvaltningskompetens). Resultatet av denna inventering redovisas översiktligt i bilaga 2. Kompetensbeskrivningen i bilaga 2 återger SSM:s samlade kompetensbehov som myndighet. I kompetensinventeringen har SSM värderat nuvarande kompetensläge vid myndigheten per kompetens och gjort detta i förhållande till de krav som uppgifterna ställer. På detta sätt har myndigheten kunnat värdera kompetensen ur ett robusthetsperspektiv, dvs. hur personberoende myndigheten är inom respektive kompetens och hur detta påverkar myndighetens tillgång på kompetens över tiden. I inventeringen har SSM också bedömt om det finns behov av en djup expertkompetens (spetskompetens) inom några kompetensområden för att myndigheten ska kunna vara drivande inom berörda verksamhetsområden i Sverige och internationellt. 4.2 Kartläggning av den nationella kompetensen Som nämnts är det svårt att direkt mäta kompetensen hos de aktörer som verkar inom det område som SSM har tillsyns- och tillståndsansvar för. Kartläggningen av denna kompetens har därför utförts som en genomgång av de utbildnings- och forskningsresurser som finns vid landets universitet och högskolor inom strålsäkerhetsområdet. I begränsad utsträckning har även andra utbildningsresurser kartlagts.

10 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 10/70 Utbudet av utbildningsresurser inom strålsäkerhetsområdet har bl.a. kartlagts genom en undersökning av universitetens och de tekniska högskolornas hemsidor. Kartläggningen har omfattat 14 statliga universitet och 21 högskolor (med olika inriktning). Syftet med kartläggningen har varit att identifiera utbildningslinjer som har betydelse för strålsäkerhetsområdet. Allmänt kan konstateras att antalet utbildningsområden, program och separata kurser är mycket stort. I syfte att få en kvalitativ bild av den utbildning och forskning som bedrivs vid universitet och högskolor har ett tjugotal intervjuer genomförts med företrädare för berörda utbildnings- och forskningsdiscipliner. Därvid har frågor ställts om omfattning, inriktning och kvalitet på utbildnings- och forskningsutbudet samt om behovet av utbildning i ett tioårsperspektiv. En fråga har också ställts om det finns kompetensbrister inom något område som har en sådan karaktär att säkerheten inom berörda områden är direkt hotad. 5. SSM:s myndighetskompetens 5.1 Ingångsvärden I föregående kapitel gavs en övergripande beskrivning av hur inventeringen av SSM:s myndighetskompetens har genomförts. Nedan beskrivs processen mer i detalj. Vidare anger SSM vilka förutsättningar som man har utgått ifrån i det analysarbete som har genomförts. Som framgick av kapitel 4 har SSM gått igenom vilka kompetenser som krävs för att myndigheten ska kunna lösa sina uppgifter på ett effektivt sätt. Arbetet har utgått från myndighetens instruktion, verksamhetsidé och vision. Dessa ingångsvärden har omsatts i tio verksamhetsområden (bilaga 3). Nio av dessa områden svarar mot strålsäkerhetsbehov som finns i samhället. Det tionde området - effektiv förvaltning - definierar myndighetens behov av förvaltningskompetens. För varje verksamhetsområde har SSM formulerat resultatmål (även dessa redovisas i bilaga 3). På detta sätt har SSM härlett behovet av myndighetskompetens ur de grundläggande styrdokument som gäller för verksamheten.

11 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 11/70 Den kompetensinventering som har genomförts visar att det krävs 40 sakkompetenser, 9 metodkompetenser och 10 förvaltningskompetenser för att SSM ska klara sina uppgifter. Kompetenserna är utformade på ett sådant sätt att de teoretiskt ska kunna upprätthållas av en person. I bilaga 2 finns en sammanställning av de kompetensområden som har identifierats och de kompetenser som ingår. SSM har utgått från kompetensinventeringen då myndigheten har analyserat kompetensläget vid myndigheten. Det befintliga kompetensläget vid myndigheten har således ställts mot de kompetensbehov som har identifierats i inventeringen. SSM:s analys har bl.a. inriktats mot att klargöra hur många medarbetare som är verksamma inom ett visst kompetensområde och på vilken nivå som medarbetarnas kompetens ligger. På detta sätt har det varit möjligt att fastställa inom vilka områden som myndigheten har en tillräcklig kompetens vad gäller kunskapsnivå och antal medarbetare som upprätthåller kompetensen. Det har också varit möjligt att fastställa var brister finns. Allmänt gäller att kompetenserna bör vara så breda att de har relevans för verksamheten men samtidigt så smala så att de i stort kan fyllas av enskilda individer. Detta innebär att vissa kompetenser är relativt smala och djupa till sin karaktär medan andra kan uppfattas som väl breda. Vissa kompetenser har dessutom en direkt koppling till utbildningslinjer på universitets- och högskolenivå medan andra har en tydligare verksamhetsinriktning. Vid bedömningen av hur en viss kompetens ska säkras har utgångspunkten varit att det krävs tre medarbetare som tillsammans upprätthåller den aktuella kompetensen för att SSM med full säkerhet ska anses vara långsiktigt kompetent inom det aktuella området. Bakgrunden till denna bedömning är att det krävs en kritisk massa av medarbetare för att skapa en långsiktigt hållbar kunskapsutveckling inom en viss kompetens. En bemanning om minst tre medarbetare inom en kompetens ger tillräckliga förutsättningar för att hantera personalförändringar utan att myndighetens effektivitet riskerar att gå ned. I några fall kan kompetensen upprätthållas av färre personer. Detta gäller framför allt förvaltningskompetenserna.

12 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 12/70 Anledningen är att dessa kompetenser är lättare att förstärka eller nyrekrytera eftersom de är mer generella till sin karaktär. I vissa fall räcker det inte med att myndigheten har tillräcklig kompetens för att genomföra ett grundläggande myndighetsarbete eftersom grunden för verksamheten är att myndigheten kan upprätthålla ett stort förtroende i samhället. Det är också viktigt att kunna hävda sig i det internationella samarbetet inom strålsäkerhetsområdet. SSM har därför valt att även analysera myndighetens kompetensbehov utifrån behovet av en internationellt gångbar spetskompetens inom vissa områden. När syftet är att delta i det internationella samarbetet är det inte helt avgörande inom vilka områden som myndigheten har spetskompetens. Det viktiga är att kunna delta på jämställd fot med andra länder i kunskapsutbytet mellan experter och att därigenom kunna påverka frågor som har betydelse för strålsäkerheten i Sverige. 5.2 Behov av sakkompetens Säkerhet i kärnteknisk verksamhet Inom kärnsäkerhetsområdet finns det för närvarande god tillgång på kompetens inom myndigheten. Inom några kompetenser är myndigheten dock på gränsen till underkritisk, dvs. kompetensen bärs endast upp av en eller två medarbetare. Myndigheten har inte tillgång till internationellt gångbar spetskompetens i den omfattning som krävs inom området, vilket påverkar förmågan att fullt ut driva strålsäkerhetsfrågorna. En konsekvens blir att myndighetens förmåga att bidra till den internationella utvecklingen inom kärnsäkerhetsområdet inte fullt ut kan nås. Ett sådant exempel är att SSM:s möjligheter att påverka utvecklingen av det internationella regelverket begränsas på grund av denna brist. En ökad tillgång på spetskompetens inom detta område ökar dessutom förutsättningarna för att hantera arbetet med att utforma förutsättningarna för och prövningen av en eventuell ansökan om att få uppföra en ny kärnreaktor. Områden där SSM kan anses ha en underkritisk kompetens är - vad gäller kärnsäkerhetsområdet - systemteknik samt drift av tryckvattenreaktorer (PWR), elsystemens konstruktion i en kärnreaktor, kontroll och provning,

13 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 13/70 instrumentering och kontrollsystem samt underhållsprinciper och underhållsprogram för kärnreaktorer. Dessa kompetenser är beroende av ett fåtal nyckelpersoner. Kompetenslägesanalysen visar vidare att SSM idag saknar tillräcklig kompetens att utföra egna analyser av inträffade händelser eller referensfall genom transientanalyser, probabilistiska säkerhetsanalyser eller vid svåra haverier. Denna typ av kompetens har tidigare upphandlats. SSM:s bedömning är dock att sådan kompetens nu kan behöva tillföras myndigheten. Ett skäl till detta är att myndighetens vederhäftighet och oberoende annars kan ifrågasättas. Ett annat skäl är att tillgången på denna typ av kompetens kommer att minska då kärnkraftsbranschen går in i ett generationsskifte bland personalen. SSM kan därför bli tvungen att säkerställa tillgången på kompetens genom att anställa egen personal, vilket det idag saknas ekonomiskt utrymme för. Kompetenslägesanalysen visar också att SSM behöver tillföras kompetens inom några områden där myndigheten inte tidigare har haft kompetens. Ett sådant område är upphandling och ledning av större projekt inom kärnkraftsbranschen. En erfarenhet från granskningen av de effekthöjnings- och moderniseringsarbeten som nu pågår inom kärnkraftsbranschen är att SSM saknat förmåga att bedöma realiserbarheten i tillståndshavarnas projekt. Detta kan i förlängningen även påverka säkerheten. Det andra området där SSM behöver tillföras kompetens är företagsstyrning inom kärnkraftsbranschen. Detta är ett område där tillsyn tidigare inte har bedrivits men där SSM kan konstatera att företagsledningarnas sätt att styra verksamheten och deras sätt att planera investeringarna påverkar säkerheten på medellång och lång sikt. SSM:s bedömning är därför att det finns starka skäl att bygga upp en förmåga hos myndigheten att bedriva tillsyn också inom dessa delar av den verksamhet som bedrivs inom kärnkraftsindustrin. Strålskydd Inom strålskyddsområdet finns idag god tillgång på kompetens inom myndigheten vad gäller kompetenser med inriktning på fysik och teknik. Vissa områden är på gränsen till underkritiska men mot bakgrund av den

14 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 14/70 totala kompetensbilden anser SSM att dessa kompetenser ändå upprätthålls på ett tillfredställande sätt. Brister finns i första hand inom de områden som handlar om effekterna av strålning. Myndighetens kompetens är på gränsen till underkritisk inom detta område. Den tydligaste bristen handlar om att myndigheten saknar anställd personal med medicinsk kompetens för att bedöma strålningens effekter på människor. Brister finns även inom interndosimetri. Sverige har under mycket lång tid haft en världsledande ställning inom strålskyddsområdet. Detta har sin grund i verksamhetens historia men även i den verksamhet som tidigare bedrevs av SSI. Genom en omsvängning under senare år av verksamheten från forskningsorgan till tillsynsmyndighet har förutsättningarna för att upprätthålla denna tätposition successivt försämrats. SSM konstaterar att det inom vissa kompetenser kan finnas skäl att överväga en höjd ambitionsnivå så att myndigheten även i framtiden kan bidra till den internationella utvecklingen. I förlängningen stärker detta också strålsäkerhetsarbetet i Sverige. En sådan satsning ger dessutom myndigheten möjlighet att bibehålla en hög trovärdighet inom områden som är väsentliga för verksamheten och för strålsäkerheten. Nukleär icke-spridning Nukleär icke-spridning är ett område där myndigheten bedriver verksamhet framför allt med stöd av kompetenser inom exportkontroll och kärnämneskontroll. Verksamheten har idag tillräckliga resurser men det kan finnas skäl för regeringen att överväga denna verksamhet i ett bredare sammanhang än SSM och dess verksamhet. Anledningen är att det för närvarande finns tre myndigheter med näraliggande ansvar och kompetenser inom detta område. Inspektionen för strategiska produkter (ISP) bedriver exportkontroll beträffande strategiska produkter (försvarsmateriel) som inte har koppling till nukleär verksamhet. SSM ansvarar för exportkontroll avseende radioaktivt material (inkl. kärnämnen), produkter med dubbla användningsområden (produkter som kan användas vid kärnvapentillverkning) och kärnämneskontroll (kontroll av det kärnämne som finns i Sverige).

15 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 15/70 Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) bedriver idag forskning med inriktning mot nukleär icke-spridning och har i kraft av denna forskning en god kompetens inom kärnvapenområdet. Exportkontrollen avseende radioaktiva ämnen har ett nära samband med kärnämneskontrollen. Den sistnämnda verksamheten har en stark koppling till SSM:s övriga verksamhet beroende på att allt kärnämne i Sverige finns i verksamheter som myndigheten bedriver tillsyn över. Kärnämneskontrollen bör därför inte flyttas från SSM. Däremot finns det anledning att överväga om inte all kompetens inom området kärnvapenspridning (inklusive exportkontrollen) borde koncentreras till en myndighet. En förutsättning för att Sverige även i framtiden ska kunna vara en stark aktör internationellt inom detta område är att den befintliga kompetensen inte sprids ut för mycket. SSM anser därför att regeringen bör överväga att samla den nationella kompetensen inom området kärnvapenspridning till FOI eller SSM. Mot detta kan invändas att FOI idag inte är någon tillsynsmyndighet och att SSM idag inte bedriver någon egen forskning. Trots detta anser SSM att det finns skäl att utreda för- och nackdelar med att samla kompetensen till en av dessa myndigheter. Fysiskt skydd Efter terrorattackerna i USA den 11 september 2001 har kraven på fysiskt skydd för känsliga anläggningar successivt ökat. Detta har medfört att SSM har stärkt sin kompetens inom området de senaste tio åren. Idag har SSM ett relativt gott kompetensläge inom de traditionella delarna av området fysiskt skydd. Det finns dock fortfarande brister inom informationssäkerhetsområdet. Detta är ett område där kompetensen började byggas upp i samband med att SSM bildades. Kompetensen är dock fortfarande underkritisk och fortsatta insatser krävs för att SSM ska kunna komma upp i en kompetensnivå som är rimlig. 5.3 Metodkompetens SSM:s behov av metodkompetens upprätthålls i huvudsak av medarbetare vilkas metodkompetens och sakkompetens kompletterar varandra. Ett

16 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 16/70 exempel på detta är normering där båda kompetenserna behövs. En stor del av den metodkompetens som myndigheten behöver utvecklas dock hos medarbetare som har en annan sakkompetens än den som närmast berörs. Detta är en nödvändig strategi för en liten myndighet vars uppdrag kräver en stor kompetensbredd. En nackdel är dock att vissa metodkompetenser inte kommer upp i den kvalitet som skulle vara möjlig om den samtidigt understöddes av den relevanta sakkompetensen. För att balansera dessa brister arbetar SSM systematiskt med att lägga fast rutiner som stöd för verksamheten och med kontinuerlig uppföljning av verksamheten ur ett metodperspektiv. Detta arbete kompletteras med intern och extern utbildningsverksamhet. SSM kommer inom en nära framtid att ställas inför stora tillståndsprövningsärenden. Myndighetens behov av kvalificerade projektledare kommer därmed att öka. Nuvarande bemanning inom detta område är inte tillräcklig. Ytterligare ett område som behöver uppmärksammas är inspektörskompetens. Inom detta område saknas idag fastställda kompetenskrav. Detta kan påverka kvaliteten i myndighetens tillsynsverksamhet. SSM har uppmärksammat detta och det pågår ett arbete med att förbättra och kvalitetssäkra myndighetens tillsynsarbete. 5.4 Förvaltningskompetens SSM har sedan myndigheten startade genomfört en omfattande satsning på att effektivisera och modernisera verksamheten. Denna satsning möjliggjordes bl.a. av sammanläggningen av de två tidigare myndigheterna och den större verksamhetsvolym som denna åtgärd medförde. Därmed förbättrades förutsättningarna för att utveckla de förvaltningskompetenser som krävs för att kunna bedriva en modern myndighetsverksamhet. Resultatet av denna satsning är att SSM idag har en god förvaltningskompetens. Brister finns dock inom vissa områden. Ett sådant område är IT-verksamheten. Statsmakternas krav inom e- förvaltningsområdet ställer ökade krav på myndigheterna i allmänhet. Större myndigheter med en omfattande IT-verksamhet kan lättare hantera dessa krav. För en myndighet av SSM:s storlek är detta något mer komplicerat.

17 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 17/70 Av dessa skäl krävs en fortsatt satsning på att utveckla myndighetens ITverksamhet. Ett annat område där kraven på myndigheternas verksamhet ökat är upphandlingsområdet. SSM har sedan starten arbetat med att bygga upp myndighetens kompetens inom detta område. Trots detta kvarstår vissa brister. SSM noterar också att tillämpningen av lagen om offentlig upphandling (LoU) har blivit alltmer formaliserad med ett ökande antal överklaganden som följd. Detta i förhållande till de förutsättningar som gällde när framför allt SKI:s stödverksamhet byggdes upp. 5.5 Strukturella frågor Balansen mellan kompetensbredd och verksamhetsvolym SSM:s uppdrag ställer stora krav på både kompetensbredd och kompetensdjup. Det stora antalet kompetenser försvårar därför myndighetens kompetensförsörjning. Det är väsentligt att kunna rekrytera och behålla medarbetare med djupa kunskaper inom vissa ämnesområden samtidigt som det är avgörande för myndigheten att dessa personer också har en bredd som gör att de kan arbeta inom angränsande kompetensområden. I annat fall får myndigheten svårt att upprätthålla och utveckla rätt nivå inom alla kompetensområden. Kravet att upprätthålla kompetensbredden påverkar även möjligheterna att bedriva verksamheten resurseffektivt. Anledningen är att det är lättare att bedriva en effektiv och flexibel verksamhet inom områden där kraven på kompetens är likartade för flertalet medarbetare än om kompetenskraven varierar på det sätt som är fallet för SSM. Kravet på kompetensbredd driver därför fram svåra avväganden i myndighetens kompetensförsörjning mellan å ena sidan kompetensperspektivet och å andra sidan kravet på en tillräcklig verksamhetsvolym inom prioriterade områden. Med en personalstyrka på c:a 270 medarbetare och 59 kompetenser som behöver kompetensförsörjas måste myndigheten hela tiden väga verksamhetsvolymen mot kompetenskraven.

18 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 18/70 Behovet av externt expertstöd för verksamheten Sverige skiljer sig från många andra kärnkraftsländer på så sätt att landet saknar en oberoende så kallad TSO Teknisk Stöd Organisation. Exempel på sådana organisationer är IRSN (1800 anställda) i Frankrike, VTT (250 som arbetar med strålsäkerhetsrelaterade frågor) i Finland, GRS (420 anställda) i Tyskland och PSI (ca 200 som arbetar med strålsäkerhetsrelaterade frågor) i Schweiz. Dessa organisationer stöds i flera fall av staten. De har i regel har stora forskningsresurser. I Sverige fanns tidigare en sådan genom den verksamhet som bedrevs i Studsvik. Efter det att Studsvik privatiserades har SSM och dess föregångare SKI tilldelats särskilda medel för att kunna finansiera behovet av extern kompetens. Detta har på många sätt varit ett effektivt och bra sätt att komplettera myndighetens egen förmåga. Det finns dock en del problem med denna modell. Som tidigare har framhållits har tillämpningen av lagen om offentlig upphandling (LoU) blivit alltmer formaliserad vilket försvårar upphandlingen av konsultstöd och är resurskrävande. Ett annat problem är att det av integritetsskäl inte är lämpligt att myndigheten använder samma aktörer som används av de tillståndshavare som myndigheten ska granska. Detta minskar urvalet av experter och riskerar att påverka kvaliteten i den kompetens som myndigheten har möjlighet att upphandla. Situationen är idag hanterbar. Om någon aktör i Sverige skulle gå vidare med en ansökan om att få bygga en ny kärnreaktor kan dock konkurrensen om tillgänglig expertis bli besvärande. SSM förordar inte att en ny TSO inrättas i Sverige. Det finns dock anledning att framhålla att särskilda åtgärder krävs om konkurrensen om befintlig expertis skulle öka kraftigt på grund av en ansökan om att få bygga en ny kärnreaktor i Sverige (eller av andra skäl). I en sådan situation kan det bli nödvändigt att generellt förstärka SSM:s resurser för att myndigheten ska kunna bibehålla nuvarande arbetskapacitet. SSM kan också behöva utöka sin egen personal på grund av att det inte längre är möjligt att upphandla oberoende expertstöd från externa aktörer. Den ökade konkurrensen kan medföra att SSM:s kostnader både för att utnyttja externa resurser och för att

19 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 19/70 rekrytera egen personal kan öka väsentligt. Detta gäller särskilt vid ett eventuellt uppförande av nya kärnreaktorer. Behov av ett förändrat arbetsspråk Arbetet med strålsäkerhet är precis som flertalet andra tekniska och naturvetenskapliga områden globalt inriktat. Det dominerande arbetsspråket blir därmed engelska. Detta gäller allt ifrån tekniska beskrivningar och forskningsrapporter till kommunikation i arbetsgrupper och mellan olika aktörer. I takt med att konkurrensen om kvalificerad arbetskraft ökar kommer också behovet av att kunna rekrytera globalt att öka. Detta gäller även SSM. SSM har idag en relativt stor andel medarbetare som har ett annat modersmål än svenska och en stor andel medarbetare som under delar av sitt yrkesliv verkat i andra länder och där använt engelska som arbetsspråk. De medarbetare som har ett annat modersmål än svenska har på ett bra sätt anpassat sig till att ha svenska som arbetsspråk men för att kunna vända sig till en global arbetsmarknad bedömer myndigheten att kraven på att kunna arbeta med engelska som arbetsspråk ökar. Följden av detta blir sannolikt att SSM i framtiden i väsentligt ökad utsträckning kommer att använda engelska som arbetsspråk. 6. Kompetensläget inom strålsäkerhetsområdet i Sverige I detta kapitel redovisas resultatet av den genomgång som SSM har genomfört av kompetensläget inom strålsäkerhetsområdet i Sverige. Som framgick av kapitel 4 har arbetet utförts som en översiktlig genomgång av vilka utbildningar och vilken forskning som finns inom strålsäkerhetsområdet vid främst universitet och högskolor. Genomgången av befintliga utbildningar har kompletterats med intervjuer för att fånga upp kvalitativa aspekter på den utbildning och forskning som bedrivs. Totalt har kursutbudet vid 14 universitet och 21 högskolor i Sverige gåtts igenom.

20 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 20/ Allmänt om utbildningen vid universitet och högskolor Den utbildning som är av intresse för att bygga upp kompetens inom strålsäkerhetsområdet finns framförallt inom utbildningarna för naturvetenskap och teknik vid universitet och högskolor. Dessa utbildningar överlappar delvis varandra. Skillnaden är att naturvetenskap avser kurser som ges av universiteten medan teknik avser den utbildning som ges av tekniska högskolor. I begränsad utsträckning återfinns utbildning som kan ha betydelse för strålsäkerhetsarbetet också inom det samhällsvetenskapliga området. Det poängsystem (ECTS, europeiska standardpoäng) som används idag innebär att 60 högskolepoäng (hp) motsvarar ett helt läsår. Det betyder att ett kandidatprogram motsvarar 180 hp (tre år) och ett masterprogram, en påbyggnad med 120 hp (två år). I masterprogrammet ingår ett självständigt arbete motsvarande hp. Detta följer Bolognamodellen som alla universitet och tekniska högskolor tillämpar idag. Det naturvetenskapliga området har stor bredd och omfattar de program som erbjuds av universiteten. Den naturvetenskapliga utbildningen omfattar följande huvudområden: matematik, fysik, kemi, biologi samt geologi/miljö. Av särskilt intresse från strålskyddssynpunkt är den utbildning till sjukhusfysiker som ges inom ämnet radiofysik. Denna utbildning är femårig och ges vid fyra universitet (Stockholms universitet, Göteborgs universitet, Lunds universitet och Umeå universitet). Utbildningen på de tekniska högskolorna omfattar som lägsta nivå en högskoleexamen som endast finns inom byggsektorn (tvåårig utbildning). Nästa nivå är högskoleingenjörsexamen och teknologie kandidatexamen (den förstnämnda är mer praktiskt inriktad än den sistnämnda). Båda dessa utbildningar är treåriga. Såväl högskoleingenjörsexamen som teknologie kandidatexamen är kompletta utbildningar som leder direkt till yrkeslivet. Det är dock även möjligt att komplettera dem med magister- eller mastersutbildningar. Nästa nivå är civilingenjörsexamen som är en femårig utbildning. Denna utbildning inkluderar ett masterprogram.

21 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 21/70 Ämnesområden som är relevanta från strålsäkerhetssynpunkt finns inom följande områden: byggteknik och byggproduktion, elektroteknik, kemi, fysik, maskinteknik, material, energi och miljö samt industriell ekonomi. Av särskilt intresse för kärnkraftsområdet är utbildningar med explicit nukleär inriktning. Dessa utbildningar har nyligen startat och finns vid Uppsala universitet, KTH och Chalmers. Följande utbildningar finns eller planeras: Kärnkraftteknik (1-årig högskoleutbildning vid Uppsala universitet; en liknande utbildning kommer att införas fr.o.m. hösten 2011 på KTH). Nuclear energy engineering (mastersprogram som kan ingå i flera av civilingenjörsutbildningarna; den finns på KTH och Chalmers). Även inom ämnet kärnkemi finns kurser som har betydelse för flera strålsäkerhetsområden såsom avfallshantering och reaktorvattenkemi. Inom det samhällsvetenskapliga området är det kursutbud som har relevans från strålsäkerhetssynpunkt begränsat. Det finns dock områden som har särskild betydelse, t.ex. människa-teknik-organisation samt finansiell kontroll. 6.2 Utbildning inom kärnkraftsområdet Kompetensens infrastruktur Det är universiteten och de tekniska högskolorna som utbildar och därmed förser kärnkraftsindustrin, myndigheter och andra berörda organisationer med kompetens. För att få kvalitet på den högre utbildningen måste universiteten ha tillgång till avancerad forskning. Omkring år 2000 var utbildningssituationen mycket kritisk i Sverige och det fanns en stor risk att utbildningen skulle falla bort då flera professorer inom kärnkraftsområdet var på väg att pensioneras och inte skulle ersättas av efterträdare inom samma ämnesområde. För att motverka dessa risker tog SKI tillsammans med kärnkraftsindustrin initiativet till att bilda Svenskt Kärntekniskt Centrum. Man började även ekonomiskt stödja inrättandet av kvalificerade forskartjänster (tidigare endast doktorander). Detta har i efterhand visat sig vara en framgångsrik investering för alla berörda.

22 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 22/70 Kärnkraftsspecifika ämnen - situationen idag När det gäller mastersutbildningar finns sådana både på KTH (startade hösten 2007) och på Chalmers (startade hösten 2009). Det är en tvåårig utbildning på 120 hp. Uppsala universitet har satsat på en treårig högskoleutbildning där det sista året är inriktat på kärnkraft. Även KTH kommer fr.o.m. hösten 2011 att införa ett högskoleprogram med sista året inriktat på kärnkraft (ett halvår vid KTH och ett halvår vid Oskarshamns kärnkraftverk). Dessa utbildningar har funnits i några få år och har varit mycket resurskrävande att ta fram. Framför allt masterprogrammet på KTH har haft många utländska studerande som i regel inte stannar i Sverige. Fördelen har varit att kursen därmed har fått ett tillräckligt antal studerande. Det sista året har situationen förändrats och idag är de flesta studerande på de aktuella utbildningarna från Sverige. Den mest omfattande PSA-utbildningen (Probabilistisk säkerhetsanalys) finns på civilingenjörsprogrammet System i Teknik och Samhälle vid Uppsala universitet. Denna kurs får stöd av SSM. Generellt gäller att behovet av kärnkraftstekniker i huvudsak täcks av den utbildning som finns vid högskolorna och att antalet teknologer i stort sett motsvarar behovet. Det finns även möjlighet att öka utbildningskapaciteten om en nybyggnad av kärnkraften skulle bli aktuell. Utbildningar med anknytning till kärnteknisk verksamhet Kärnteknisk verksamhet är ett område med stor bredd och även om de specifika kärnkraftsutbildningarna täcker relativt många av de kompetensområden som behövs så finns det utbildningar som inte ingår i kärnkraftsutbildningarna. Hit hör t.ex. PSA-utbildningar och utbildningar med inriktning på säkerhetsfilosofi. Ett område som också är av intresse för kärnkraften är strömteknik (speciellt starkströmsteknik). Också ämnen som material/kemi, hållfasthet, kontroll och provning är av intresse för kärntekniska verksamheter. Dessa utbildningar finns på många ställen i Sverige. Experter inom dessa områden kan vid behov komplettera sina kunskaper med kortare utbildningar i kärnkraftsteknik. Bl.a. har KSU (Kärnkraftsäkerhet och utbildning AB) en fyraveckorskurs i kärnkrafts-teknik.

23 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 23/70 Ett generellt problem inom de icke-kärnkraftsspecifika områdena är att antalet teknologer som söker sig till dessa områden är för litet för att kompetensbehoven inom dessa områden i Sverige ska kunna tillgodoses. Det finns därför en brist på ingenjörer och civilingenjörer inom dessa områden. Sammanfattande bedömning SSM gör bedömningen att den utbildning som behövs för att uppnå en specifik kärnkraftskompetens i Sverige har en tillräcklig bredd och en lämplig inriktning. Antalet teknologer inom kärnkraftsspecifika ämnen är för närvarande tillräckligt. Vid en nybyggnad av kärnkraften behövs fler teknologer. Erfarenheter från Finland visar att intresset för att söka sig till kärnkraftsrelaterade ämnen ökar vid en nybyggnad av kärnkraften. Inom icke-kärnkraftsspecifika områden finns en viss brist på ingenjörer och civilingenjörer inom t.ex. starkströmsteknik och materialteknik. Detta påverkar arbetsmarknaden som helhet och därför även kärnkraften. 6.3 Forskning inom kärnkraftsområdet Kärnkraftsforskningen omfattar många discipliner. Flertalet av dessa har en teknisk inriktning men även andra områden som ekonomi och beteendevetenskap har betydelse. Vid KTH och Chalmers finns avdelningar vars forskning enbart är inriktad på kärnkraftsområdet. KTH:s kärnkraftsforskning bedrivs inom följande avdelningar: Kärnkraftsäkerhet Reaktorteknologi Reaktorfysik Kärnkemi Chalmers kärnkraftsforskning bedrivs inom följande avdelningar: Nukleär teknik (främst Reaktorfysik med koppling till Termohydraulik) Kärnkemi

24 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 24/70 Uppsala universitets kärnkraftsforskning bedrivs inom avdelningen för Tillämpad kärnfysik. Kärnkraftsforskningen har nyligen tilldelats ökade resurser. Detta beror på två omständigheter: Vetenskapsrådet stödjer forskning inom Generation IV-reaktorer (GENIUS) vid KTH, Chalmers och Uppsala universitet. Detta stöd omfattar 36 mnkr under en fyraårsperiod. Ett avtal mellan svenska och franska staten innehåller även en satsning på svenska kärnkraftsdoktorander där forskningsarbete i tre år i franska laboratorier ingår. Forskningen avser främst Gen IV-reaktorer men även Gen III. Detta stöd omfattar 100 mnkr under en femårsperiod. Å andra sidan har SKB annonserat en viss minskning av forskningsstödet ska ske till följd av att SKB:s stöd till forskning inom separation och transmutation fasas ut under en treårsperiod med början Detta stöd omfattar c:a 7 mnkr per år. Tillförseln av nya forskningsmedel medför att en stor andel av forskningen kommer att inriktas mot Gen IV reaktorer. Forskningen omfattar områden som bränsleteknik, termohydraulik, nya material och hanteringen av svåra haverier. Antalet yngre lektorer och professorer har ökat kraftigt. Av totalt 17 lektorer och professorer befinner sig 15 i åldersintervallet år. Sammanfattande bedömning SSM konstaterar att det under senare tid har skett en förstärkning av medelstilldelningen till forskning vid de kärnkraftsrelaterade avdelningarna vid KTH, Chalmers och Uppsala universitet. För närvarande bedöms forskningen ha en tillräcklig bredd och volym. Det har även skett en generationsväxling av kvalificerade lärare och forskare. 6.4 Utbildning inom strålskyddsområdet Utbudet av utbildningar inom vilka huvuddelen av innehållet är specifikt inriktat på strålskyddsfrågor är relativt litet. De flesta utbildningar som

25 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 25/70 redovisas nedan är fördjupningsutbildningar som kräver förkunskaper inom de mer grundläggande naturvetenskapliga, tekniska och samhällsvetenskapliga ämnesområdena. De har dessutom inriktning på vissa yrkesområden och attraherar i första hand studerande som ser framför sig en karriär inom de aktuella områdena. Längre utbildningar som är specifikt inriktade på strålskydd finns inte. Strålskydd ingår i de utbildningar som redovisas nedan som fördjupningsområde och kräver förkunskaper inom de naturvetenskapliga eller tekniska ämnesområdena. De har inriktning på vissa yrkesområden och attraherar i första hand studerande som är inriktade på en karriär inom de aktuella områdena. Den utbildning som ger den bredaste strålskyddskompetensen är sjukhusfysikerprogrammet (300 hp). Det är en akademisk utbildning inom medicinsk strålningsfysik som leder fram till en yrkesexamen, sjukhusfysikerexamen. Legitimationen utfärdas av Socialstyrelsen. Sjukhusfysikern är hälso- och sjukvårdens expert på strålning och dess användning inom diagnostik och strålbehandling. Utbildningen är även användbar utanför sjukvården exempelvis i anställningar som strålskyddsfysiker eller produktspecialist inom medicinsk-tekniska företag eller vid strålsäkerhetsmyndigheter både inom Sverige och utomlands. Kurser som ingår i programmet är bland annat fysik, matematik, radiofysik, krisberedskap och strålskydd, röntgenfysik, nukleärmedicinsk fysik, fysik vid strålterapi, joniserande strålning i samhället samt effekter av elektromagnetiska fält. Man kan studera till sjukhusfysiker vid Göteborgs universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet och Umeå universitet. Vid Umeå universitet finns inget program som benämns sjukhusfysiker. Däremot leder studier på civilingenjörsprogrammet i Teknisk fysik med inriktning mot sjukhusfysik till en sjukhusfysikerexamen. SSM har på senare år fått indikationer på att de teoretiska kunskaperna hos yngre sjukhusfysiker har försämrats något medan motsatt utveckling skett beträffande de praktiska kunskaperna. I universitetens kursbeskrivningar framhålls att utbildningen i medicinsk strålningsfysik även kan syfta till anställning inom områden utanför

26 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 26/70 sjukhussektorn. Bl.a. anger Lunds universitet att sjukhusfysikerprogrammet syftar till att förse samhället med experter i strålningsfysikaliska frågor inom andra områden än sjukvården. SSM har inte underlag för att generellt bedöma i vilken grad som detta mål har nåtts. I samband med beredskapsövningar har dock noterats att det krävs en bättre kompetens och en kompletterande utbildning för att berörda personer ska kunna verka praktiskt i olyckssituationer. En annan utbildning som har strålskyddsinslag är röntgensjuksköterskeprogrammet. Programmet är en akademisk utbildning på 180 hp som leder fram till en yrkesexamen. Legitimationen utfärdas också i detta fall av Socialstyrelsen. Programmet kan studeras vid Göteborgs universitet, Högskolan i Jönköping, Karolinska institutet, Luleå tekniska universitet, Lunds universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet och Örebro universitet. Som röntgensjuksköterska arbetar man både med människor och med teknik. Man utför självständigt undersökningar med bland annat konventionell röntgen, skiktröntgen, magnetkamera och ultraljud. Röntgensjuksköterskan assisterar även läkare vid olika former av behandlingar. I röntgensjuksköterskeprogrammet studerar man också ämnen som är väsentliga från strålskyddssynpunkt, t.ex. radiografi, strålning och teknik, radiologisk diagnostik, akutsjukvård och katastrofmedicin. Biomedicinska analytikerprogrammet är liksom röntgensjuksköterskeprogrammet en akademisk utbildning på 180 hp som leder fram till en yrkesexamen. Legitimationen utfärdas av Socialstyrelsen. Programmet innehåller kurser inom radiofysik samt nukleärmedicin med medicinsk informatik. Det biomedicinska analytikerprogrammet kan studeras vid Göteborgs universitet, Högskolan i Jönköping, Högskolan i Kristianstad, Karlstads universitet, Karolinska institutet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Malmö högskola, Umeå universitet, Uppsala universitet och Örebro universitet. Utbildningen till civilingenjör inom teknisk fysik (300 hp) och kandidatprogrammet i fysik (180 hp) är exempel på generella utbildningar som är relevanta från strålskyddssynpunkt eftersom båda utbildningarna innehåller inslag av elektromagnetisk fältteori, elektrisk mätteknik samt atom- och

27 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 27/70 kärnfysik. Samtliga dessa ämnen har betydelse för kompetensuppbyggnad inom området icke-joniserande strålning. Specialistsjuksköterskeprogrammet - onkologisk vård med inriktning mot strålbehandling är en verksamhetsförlagd utbildning inom strålbehandling. Programmet är en fördjupningsutbildning som förutsätter att den studerande har legitimation som sjuksköterska. Utbildningen ger kompetens att arbeta som specialistsjuksköterska inom strålbehandlingsområdet. Fördjupningsutbildningen är på ett år (60 hp) och går att studera på Karolinska institutet och Lunds universitet. Tillämpad elektronik med inriktning medicinsk teknik är ett högskoleprogram (180 hp) som går att studera på Umeå universitet. Utbildning har en speciell inriktning mot radiologi (röntgen, magnetkamera, strålbehandling, m.m.). Utbildningen innehåller inslag av fysik för att studenterna bättre ska förstå hur strålningen uppför sig och hur den kan mätas. Medicinsk nuklidteknik är ett masterprogram (120 hp) på Uppsala universitet. Programmet är en spetsutbildning för att möta ett ökande behov av specialutbildade läkare, farmaceuter, sjuksköterskor, assistenter, fysiker, biologer och kemister. Kurser som ingår i programmet genomförs i nära samarbete med pågående forskning och innehåller bland annat inslag om effekterna av joniserande strålning samt medicinska effekter av strålning, radiokemi och dosimetri. Kursen innehåller även generella strålskyddsmoment. Som tidigare framhållits bedriver KTH och Chalmers mastersutbildningar i reaktorteknologi. För att studera dessa program krävs att man har genomgått en civilingenjörsutbildning. Utbildningen innehåller bland annat kurser inom strålskydd, dosimetri och detektorer, strålskadefysik i materia, hantering i kärnteknisk industri, kärnavfallshantering och kärnkraftssäkerhet. SSI har i tidigare utredningar betonat att läkarnas strålskyddskunskaper bör förstärkas generellt. Den svenska sjukvården har en stark strålskyddskompetens genom sjukhusfysikerna men verksamma läkare - som remitterar patienter till undersökningar och behandlingar - borde erhålla obligatorisk utbildning i strålskydd. Även vid de intervjuer som SSM nu har

28 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 28/70 genomfört har behovet av att komplettera läkarutbildningen på detta sätt understrukits av flera intervjuade. Det finns flera yrken där strålning används i betydande omfattning där strålskydd kommer in redan i yrkesutbildningen. Exempel på detta är yrken inom tandvården. Veterinärutbildningen är exempel på ett område där strålskydd borde finnas med redan i grundutbildningen men inte gör det idag. För yrkesmässig användning av strålning där behovet av fördjupad strålskyddsutbildning inte är lika omfattande utan mer verksamhetsanpassad utbildning, som till exempel för teknisk radiografering eller industriell användning, ges kurser av privata kursarrangörer och branschorganisationer. Sammanfattande bedömning Flertalet av de utbildningar som har berörts i detta avsnitt är inriktade mot strålskydd i en sjukhusmiljö. Vissa av utbildningarna är dessutom så specialiserade att de knappast kan användas utanför sjukvården. Detta gäller t.ex. röntgensjuksköterskeprogrammet. Sjukhusfysikerutbildningen tillgodoser i första hand sjukvårdens behov av strålskyddsutbildning och är inte anpassad till de behov som finns inom andra områden (även om vissa som har genomgått utbildningen har anställningar utanför sjukvården). I de intervjuer som SSM har genomfört har framkommit att det vore önskvärt med en bredare utbildning. En sådan är under utarbetande vid Göteborgs universitet i form av en mastersutbildning med särskild inriktning mot beredskapsfrågor. Också i vid lärosätena i Malmö och Lund pågår ett visst utvecklingsarbete. Det är dock inte möjligt att idag värdera dessa utbildningar. Kärnkraftens behov av strålskyddsutbildning tillgodoses till stor del genom de strålskyddsinslag som finns i den högre utbildningen (t.ex. inom mastersutbildningarna i reaktorteknologi). Inom detta område finns också kortare utbildningar som anordnas av KSU och internt vid kärnkraftverken. Man kan därför konstatera att sjukvårdens och kärnkraftens behov av strålskyddsutbildning i huvudsak är tillgodosedda. Vissa brister finns dock, t.ex. vad gäller läkarutbildningen och inom beredskapsområdet.

29 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 29/70 Genomgången visar att det saknas generella strålskyddsutbildningar som kan tillgodose utbildningsbehov utanför sjukvården och kärnkraften. I de intervjuer som SSM har genomfört har påpekats att det finns kompetensbrister inom övriga områden, bl.a. inom industrin utanför kärnkraften. Detta tyder på att tillgången på kortare strålskyddskurser som ges av ovan nämnda privata branschorganisationer i landet kan vara otillräcklig. 6.5 Forskning inom strålskyddsområdet Strålskyddsforskningen är tvärvetenskaplig och involverar kunskaper, metoder, terminologi och expertis från olika vetenskapliga discipliner. Forskning med inriktning mot dessa områden är relativt utbredd inom de större universiteten i Sverige. Däremot finns det inte någon universitetsinstitution som huvudsakligen forskar på frågeställningar som har direkt strålskyddsrelevans. Sveriges enda institution för radioekologi lades ned i slutet av 1990-talet. I intervjuerna har många påpekat att denna forskning har minskat i omfattning sedan mitten av 1990-talet. Viss forskning inom området bedrivs dock vid fyra universitet i Sverige, nämligen vid Göteborgs universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet och vid Sveriges lantbruksuniversitet. SSM finansierar sedan 2008 tre högre forskartjänster inom strålningsbiologi, strålningsdosimetri och radioekologi i syfte att långsiktigt stödja utbildning och forskning inom strålskyddsområdet. Medlen till dessa tre forskartjänster med tillhörande doktorand/post-dok tjänster (cirka 6 mnkr årligen) erhöll SSM genom ett särskilt regeringsbeslut. Innehavarna av forskartjänsterna utgör tillsammans med forskare verksamma vid Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi (GMT) vid Stockholms universitet, Göteborgs universitet och SSM det kunskapskapital som bildar grund för Centrum för Strålskyddsforskning (CRPR). SSM finansierar genom ett utlysningsförfarande grundläggande forskning inom strålskyddsområdet med ca 5 mnkr per år. Bedömningen av inkomna ansökningar görs av externa experter/forskare enligt Vetenskapsrådets kriterier.

30 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 30/70 SSM använde under 2010 cirka 4 mnkr till forskningsstöd inom beredskapsområdet (två lektorstjänster och fyra doktorandtjänster). Det rör sig om med krisberedskapsmedel (2:4-anslaget). Reglerna för fördelning av dessa medel kommer dock att ändras. Krisberedskapsmedlen kan därför inte användas för forskningsstöd. Genom bildandet av SSM sammanfördes de båda tidigare myndigheternas forskningsresurser. Detta har haft positiva konsekvenser för strålskyddsforskningen som i den nya myndigheten kan hanteras i ett större sammanhang. Detta har i sin tur lett till en bättre helhetssyn på forskningen inom strålsäkerhetsområdet som helhet. Sammanfattande bedömning Även om forskning av betydelse för strålskyddsområdet förekommer vid flera olika universitetsinstitutioner så finns det inte någon institution som huvudsakligen forskar på frågeställningar som har direkt strålskyddsrelevans. SSM:s bedömning är att det vore önskvärt att utöka forskningen i syfte att långsiktigt säkra kunskapsuppbyggnaden inom strålskyddsområdet på ett antal institutioner av särskild betydelse. Situationen har förbättrats under senare år, bl.a. till följd av tillförseln av tillfälliga medel från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och de ökade medel som erhölls från regeringen som stöd till forskning inom strålskyddsområdet. För att kunna konkurrera om medel inom EU:s ramprogram för forskning krävs också en hög kvalité som kan vara svår att uppnå med för få och splittrade forskningsgrupper. SSM anser att situationen i nuläget är godtagbar men att det finns brister. Medel för att mer permanent kunna inrätta de tre lektorstjänster och fem forsknings- och assistenttjänster som äskades redan 2005 vore önskvärt. På längre sikt bör en förnyad prövning av forskningsområdet göras och ytterligare medel tillskjutas för att strålskyddets behov ska kunna tillgodoses.

31 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 31/ SSM:s samlade bedömning avseende kompetensläget inom strålsäkerhetsområdet i Sverige SSM:s samlade bedömning är att kompetensläget inom strålsäkerhetsområdet skiljer sig avsevärt mellan de båda huvudområden som har granskats i kartläggningen (kärnkraft och strålskydd). Beträffande kärnkraftsområdet konstaterar SSM att läget vad gäller den högre utbildningen är tillfredsställande. Därmed måste man utgå från att också kompetensläget inom kärnkraftsområdet är tillfredställande. Förutom de utbildningar som bedrivs vid KTH, Chalmers och Uppsala universitet finns kortare utbildningar vid KSU och internt vid kärnkraftverken. Därmed är hela skalan av utbildningar från det mycket grundläggande till avancerade utbildningar täckt. De svar som har lämnats i intervjuerna bekräftar att befintliga utbildningar tillgodoser de behov som finns inom kärnkraften idag. Också forskningen på kärnkraftsområdet har en tillräcklig bredd och volym. Detta beror bl.a. på att det under senare tid har skett en förstärkning av medelstilldelningen till forskning vid de kärnkraftsrelaterade avdelningarna vid KTH, Chalmers och Uppsala universitet. Av betydelse är också att Svenskt Kärntekniskt Centrum i början av 2000-talet utvidgade sitt stöd till forskningen. Utan detta stöd hade utbildning och forskning inom de kärntekniska ämnena sannolikt haft en väsentligt mindre volym idag. På sikt kan generationsväxlingen bland dem som är verksamma inom kärnkraftsbranschen ge upphov till kompetensbrist inom vissa områden. Detta gäller i synnerhet om det skulle ske en nybyggnad av kärnkraften i Sverige. Ett annat problem är att rekryteringen av seniora forskare inom kärnkraftsområdet försvåras. Detta beror dels på att utbildningsvolymerna har varit små de senaste 15 åren, dels på att det förfarande som tillämpas vid tillsättning av professorer i Sverige är tidsödande. Exempel finns på att kvalificerade sökande har gått förlorade till utlandet på grund av det tillsättningsförfarande som tillämpas. Kompetensläget inom strålskyddsområdet skiljer sig väsentligt från kompetensläget inom kärnkraftsområdet. SSM:s bedömning är att det finns

32 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 32/70 brister såväl vad gäller utbildningen som forskningen inom strålskyddsområdet. Två områden bör dock undantas från denna bedömning. Det gäller sjukvården och kärnkraften. När det gäller strålskyddskompetensen inom sjukvården är läget gott men ett behov av obligatoriska strålskyddsmoment i läkarutbildningen har identifierats. Också inom kärnkraften är läget gott även om det kan finnas ett behov av att utveckla spetskompetens inom strålskyddsområdet. Generellt gäller för båda dessa områden att det finns anpassade utbildningar som ger huvuddelen av personalen erforderlig kompetens. I övrigt saknas strålskyddsutbildningar som kan tillgodose behov inom industrin utanför kärnkraften, arbetsmiljöområdet, miljöövervakningsområdet eller strålskyddsberedskapen. I de intervjuer som SSM har genomfört har flera hänvisat till den strålningsolycka som nyligen inträffade i Bolidens gruva i Aitik och sett denna olycka som en indikation bl.a. på kompetensbrister vad gäller hantering av strålkällor. Tillsammans med annan kunskap SSM har om kompetensbrister i annan industri är SSM:s bedömning att det kan finnas behov av en mer generellt inriktad strålskyddsutbildning, t.ex. en högskolekurs inriktad på strålskydd. Strålskyddsforskningen har relativt begränsad omfattning och har ofta svårt att få finansiering för renodlade strålskyddsprojekt. SSM är den enda finansiären med ett utpekat ansvar för forskningen på området. Av de intervjuer som SSM har genomfört har framgått att strålskyddsforskningen anses vara underfinansierad. Det har under en längre tid varit i stort sett omöjligt att erhålla forskningsmedel från forskningsråden för att finansiera grundforskning inom området. Det bör dock påpekas att dåvarande SSI (nu SSM) fick 10 mnkr per år för att finansiera sådan forskning men även detta anses otillräckligt. Av dessa skäl finns det anledning att på sikt se över strålskyddsforskningens inriktning och omfattning. 7. SSM:s rekommendationer I detta kapitel sammanfattas de rekommendationer som SSM:s genomgång av kompetensläget inom strålsäkerhetsområdet föranleder. Bakgrunden till de rekommendationer som redovisas framgår av tidigare kapitel. Härutöver

33 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 33/70 sammanfattas konsekvenserna av de kompetensbrister som har identifierats inom vissa områden. 7.1 Myndighetens egen kompetens Som framhållits i kapitel 5 är SSM:s kompetensläge i stort sett tillfredställande. De höga kraven på kompetensbredd och kompetensdjup i kombination med en begränsad verksamhetsvolym medför dock att myndighetens resurser kan behöva förstärkas för att det ska vara möjligt att uthålligt upprätthålla kvaliteten inom verksamheten. Som framgick av kapitel 5 finns redan idag kompetensbrister inom vissa områden. Långsiktigt kan konkurrensen om såväl extern expertis som anställningsbar personal komma att skärpas. Detta gäller i synnerhet om en nybyggnad av kärnkraften i Sverige skulle ske. Den ökade konkurrensen ökar kostnaderna både för upphandling av konsulter och för att anställa egen personal. Det finns också anledning att understryka att SSM i likhet med kärnkraftsbranschen står inför ett generationsskifte beträffande delar av personalen. Detta ökar nyrekryteringsbehoven i en situation då konkurrensen om kvalificerad kompetens kan komma att öka kraftigt. Sammanfattningsvis rekommenderar SSM att regeringen genomför följande åtgärder som berör SSM:s myndighetskompetens: SSM bör ges möjlighet att bedriva egen forskning. Detta bör bl.a. ske för att ge myndigheten möjlighet att utveckla spetskompetens på internationell nivå inom vissa områden. En sådan kompetens är väsentlig för att SSM fullt ut ska kunna delta i det internationella samarbetet inom strålsäkerhetsområdet, bl.a. i syfte att påverka det internationella regelverket inom detta område. Tillgång till spetskompetens på internationell nivå ökar också förtroendet för myndighetens verksamhet generellt. Regeringen bör utreda för och nackdelar med att samla befintlig kompetens för att stödja arbetet mot kärnvapenspridning till SSM eller FOI.

34 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 34/70 Regeringen bör tillföra SSM ökade resurser för att ge myndigheten möjlighet att också i fortsättningen upprätthålla en god kompetens inom alla de områden som har identifierats vid inventeringen av SSM:s myndighetskompetens. Avgiftsuttaget från tillsyns- och tillståndsverksamheterna bör därför höjas. SSM kommer att lämna förslag om detta i budgetunderlaget. 7.2 Den nationella kompetensen SSM konstaterade i kapitel 6 att kompetensläget inom kärnkraftsområdet i Sverige är tillfredställande. Såväl utbildning som forskning inom detta område har en acceptabel volym och inriktning. På sikt kan problem dock uppstå till följd av en kommande generationsväxling bland personalen inom kärnkraften och en otillräcklig tillgång på seniora forskare vid universitet och högskolor. Om nya kärnreaktorer skulle uppföras ökar behovet av kompetens kraftigt. I ett sådant läge krävs utökade satsningar inom området. Mot denna bakgrund anser SSM att regeringen på kort sikt inte behöver vidta några särskilda åtgärder vad gäller kompetensläget inom kärnkraftsområdet. Myndigheten avser dock att noga följa utvecklingen inom området och återkommer om kompetensläget bedöms kräva åtgärder från regeringens sida. I kapitel 6 konstaterade SSM också att kompetensläget inom strålskyddsområdet ger anledning till farhågor. Detta gäller tämligen allmänt med undantag för sektorerna sjukvård och kärnkraft inom vilka utbildningen avseende strålskydd ligger på en acceptabel nivå. SSM har dock pekat på vissa förbättringsbehov också inom dessa sektorer. Utbildningar som är anpassade till behoven inom andra sektorer än kärnkraften och sjukvården saknas i huvudsak. SSM:s bedömning är att dessa brister kan medföra allvarliga risker för personal inom andra samhällssektorer, t.ex. industrin. Också allmänheten och miljön kan utsättas för onödiga risker till följd av dessa kompetensbrister. De kompetensbrister som finns inom strålskyddsområdet kan förvärras av att forskningen inom detta område har en otillräcklig omfattning. Forskare inom området uppger att det är mycket svårt att få medel för specifik strålskydds-

35 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 35/70 forskning från forskningsråden. De medel som SSM fördelar bedöms vara otillräckliga för att säkra en uthållig grundforskning och för att få fram de experter som behövs för andra sektorer än sjukvården och kärnkraften. SSM har svårt att mer exakt bedöma omfattningen av kompetensbristerna inom strålskyddsområdet på grundval av tillgängligt material. Vidare bedömer myndigheten att det kan finnas skäl att någon annan än myndigheten värderar denna fråga. Myndigheten föreslår därför att regeringen tillsätter en utredare med uppgift att granska kompetensläget närmare. Utredaren bör också överväga om det finns anledning att inrätta nya, generellt inriktade högskoleutbildningar inom strålskyddsområdet. Sammanfattningsvis rekommenderar SSM att regeringen genomför följande åtgärder vad gäller den nationella kompetensen inom strålsäkerhetsområdet: Inom kärnkraftsområdet är kompetensläget tillfredställande. Inga speciella åtgärder behöver därför genomföras av regeringen på kort sikt. SSM följer utvecklingen och återkommer om åtgärder behöver vidtas. Inom strålskyddsområdet finns brister i kompetensläget. Regeringen bör därför tillsätta en utredare med uppgift att granska kompetensläget närmare och att föreslå de åtgärder vad gäller den utbildning som erfordras. Det finns även anledning att på sikt se över strålskyddsforskningens inriktning och omfattning. 7.3 Konsekvenser av konstaterade kompetensbrister Som framgick av kapitel 1 ska SSM bedöma hur strålsäkerheten påverkas av eventuella brister som kan konstateras beträffande kompetensläget i Sverige inom strålsäkerhetsområdet och beträffande SSM:s kompetens som myndighet. SSM har berört dessa frågeställningar i tidigare kapitel och redovisar i bilaga 1 också en teoretisk genomgång av vilka konsekvenser som kompetensbrist inom olika områden kan medföra. I det följande sammanfattas de viktigaste slutsatserna vad gäller konstaterade kompetensbristers konsekvenser för strålsäkerheten.

36 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 36/70 I kapitel 5 påvisades att SSM:s myndighetskompetens är underkritisk inom vissa områden och att tillgången på internationellt gångbar spetskompetens behöver förbättras. Ny kompetens kan också behöva tillföras inom vissa områden. Trots detta måste SSM:s kompetens som myndighet i stort sett anses vara tillfredställande. Konsekvenserna av de brister som ändå har konstaterats avseende SSM:s myndighetskompetens är av flera slag. En typ av konsekvenser handlar om kompetensstabilitet och nyckelpersonsberoende och syftar på att myndigheten i sina bedömningar måste utgå från kompetensen hos enstaka individer. Detta ställer stora krav på enskilda medarbetare samtidigt som myndigheten mycket snabbt kan tappa hela kompetenser genom att dessa nyckelpersoner lämnar myndigheten. En annan typ av konsekvenser avser kompetenser som idag inte finns på myndigheten men där myndigheten dragit slutsatsen att kompetenserna krävs för att SSM ska kunna utföra sitt uppdrag. Risken med att dessa kompetenser saknas är att viktiga utgångspunkter inte behandlas av myndigheten och att dessa aspekter därmed inte heller vägs in i myndighetens samlade bedömning. Också detta kan få konsekvenser för strålsäkerheten. Bristen på spetskompetens medför dessutom att myndigheten i vissa sammanhang inte kan uttala sig med den auktoritet som vore önskvärd. Detta kan i sin tur ge sämre möjligheter att påverka allmänheten i vissa frågor. En annan konsekvens är sämre möjligheter att påverka den internationella utvecklingen inom vissa områden, t.ex. regelverket inom strålsäkerhetsområdet. Detta kan medföra att regler och andra beslut som även Sverige måste följa inte anpassas tillräckligt till svenska förhållanden. Också detta kan medföra risker från strålsäkerhetssynpunkt. I kapitel 6 konstaterades att kompetensläget inom kärnkraftsområdet är tillfredställande. På sikt kan dock generationsväxlingen bland personalen inom kärnkraftsbranschen ge upphov till kompetensbrister. Detta gäller särskilt om en ansökan om att få uppföra nya kärnreaktorer skulle inkomma. Det är därför väsentligt att noga följa utvecklingen. Som framgår av bilaga 1 kan kompetensbrister inom kärnkraftsområdet under olyckliga omständligheter få mycket allvarliga konsekvenser.

37 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 37/70 Inom strålskyddsområdet finns däremot vissa brister i kompetensläget. Detta gäller framförallt inom industrin utanför kärnkraftsbranschen, arbetsmiljöområdet, miljöövervakningsområdet och strålskyddsberedskapen. Inom dessa områden behöver kompetensläget förbättras. Om detta inte sker ökar risken för personskador och skador på miljön till följd av exponering för strålning. Dessutom minskar förmågan att hantera större olyckor och terrordåd där utsläpp eller användning av radioaktiva ämnen kan ge upphov till höga stråldoser.

38 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 38/70 Bilaga 1 Möjliga konsekvenser av kompetensbrister inom strålsäkerheten I det följande redovisas SSM:s bedömning av vilka konsekvenser som kan uppstå på grund av bristande kompetens eller resurser hos aktörer som bedriver verksamhet som har betydelse från strålsäkerhetssynpunkt. Analysen utgår bl.a. från SSM:s omvärldsanalys och risk- och sårbarhetsanalys. Syftet med redovisningen är att ge en teoretisk bild av de risker som kan uppstå vid kompetens- eller resursbrist hos olika aktörer. De kompetensbrister som faktiskt har identifierats inom vissa områden har berörts i rapporten. Redovisningen följer den indelning i verksamhetsområden som SSM har fastställt. Konsekvenser på grund av bristande strålsäkerhet inom verksamhetsområdet Strålsäker kärnkraft Kärnkraftverk i drift Ett reaktorhaveri påverkar stora delar av samhället psykologiskt, miljömässigt och ekonomiskt. Såväl akuta som långsiktiga skador uppstår. Radioaktiva ämnen kan också av andra skäl än ett reaktorhaveri spridas till omgivningen. Effekterna av detta kan bli omfattande. En ökad cancerrisk hos personalen kan uppstå till följd av brister i personalstrålskyddet. Förlust av kärnämnen och radioaktiva ämnen kan skapa förutsättningar för antagonistiska handlingar med radiologiska bomber eller liknande åtgärder.

39 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 39/70 Bränslefabriken i Västerås Radioaktiva ämnen kan spridas till omgivningen vilket påverkar människor och miljö i närområdet. Förlust av kärnämnen kan leda till antagonistiska handlingar med radiologiska bomber eller liknande åtgärder. Antagonister kan ta sig in i anläggningarna i syfte att stjäla kärnämnen. Konsekvenser på grund av bristande strålsäkerhet inom verksamhetsområdet Strålsäker hantering av radioaktivt avfall Reaktorer under avveckling Radioaktiva ämnen kan spridas till omgivningen vilket kan påverka människor och miljö i närområdet. En ökad cancerrisk kan uppstå hos personalen till följd av åtgärder som medför ökande personalstråldoser. Förlust av kärnämnen kan leda till antagonistiska handlingar med radiologiska bomber eller liknande åtgärder. Övriga kärntekniska avfallsanläggningar och förvar Radioaktiva ämnen kan spridas till omgivningen vilket kan påverka människor och miljö i närområdet. Förlust av kärnämnen kan leda till antagonistiska handlingar med radiologiska bomber eller liknande åtgärder. Antagonister kan ta sig in i anläggningarna i syfte att stjäla kärnämnen. Konsekvenser på grund av bristande strålsäkerhet inom verksamhetsområdet Strålsäker hälso- och sjukvård Ny utrustning kan tas i bruk utan tillräcklig kontroll och erforderliga regler på strålningsområdet.

40 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 40/70 En ökad cancerrisk för patienter och personal kan uppstå om stråldoserna ökar till följd av omotiverad användning av strålkällor. Radioaktivt avfall kan hanteras felaktigt med kontaminering av miljön och skador på människor som följd. Stöld av radioaktiva ämnen kan leda till antagonistiska handlingar med radiologiska bomber eller liknande åtgärder. Konsekvenser på grund av bristande strålsäkerhet inom verksamhetsområdet Strålsäkra produkter och tjänster Joniserande strålning Obefogad bestrålning av människor och miljö kan leda till ökad cancerrisk hos människor. Stöld av starka strålkällor kan leda till antagonistiska handlingar med radiologiska bomber eller liknande åtgärder. Strålkällor kan komma bort vilket kan leda till en farlig bestrålning av människor och miljö UV-strålning, laserstrålning och elektromagnetiska fält Överdriven användning av solarier ökar risken för hudcancer, ögonstarr och brännskador. Stark laserstrålning ökar risken för brännskador och ögonskador. Sekundärskador kan uppstå på grund av bländning vid användning av stark laserstrålning (piloter, bilförare, poliser). Det finns ännu inga vetenskapligt bevisade risker vad gäller effekten av EMF. Oro i samhället och ett något osäkert kunskapsläge motiverar dock att läget följs noga.

41 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 41/70 Konsekvenser på grund av bristande strålsäkerhet inom verksamhetsområdet Strålsäkert förhållningssätt till naturlig strålning Kosmisk strålning Det finns en ökad risk för cancer hos framförallt flygande personal. Strålning från berggrunden och radon i byggmaterial Det finns en ökad risk för cancer hos de som exponeras för höga halter av radon i bostäder, på arbetsplatser, i daghem och skolor och i gruvor. Konsekvenser på grund av bristande strålsäkerhet inom verksamhetsområdet Strålsäkerhet internationellt Multilateralt samarbete Många frågor inom ramen för strålsäkerheten har en global dimension. Genom arbetet i internationella organ skapas ramverk och standarder för att utveckla strålsäkerheten. Det är viktigt att medverka i detta arbete. Nukleär icke-spridning En ökad kärnvapenspridning ökar riskerna för konflikter i världen och kan utsätta Sverige för direkta hot. Det är viktigt att delta i det internationella arbete som sker för att motverka kärnvapenspridning. Östsamarbete Strålsäkerheten i de av regeringen utpekade länderna i Östeuropa kan påverkas negativt om Sverige minskar sitt stöd. Detta kan även påverka Sverige. En försämrad kärnämneskontroll i dessa länder kan medföra att radioaktiva ämnen kommer i orätta händer och att förmågan att producera kärnvapen sprids.

42 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 42/70 Konsekvenser på grund av bristande strålsäkerhet inom verksamhetsområdet Den nationella strålskyddsberedskapen En bristande samordning av insatserna och en begränsad förmåga att agera vid en radiologisk olycka eller annan händelse med utsläpp eller spridning av radioaktiva ämnen leder till direkta konsekvenser för människor och miljö. Bristande kvalitet på laboratorier och reducerade möjligheter att genom mätningar bestämma förekomst och utbredning av radioaktiva ämnen i miljön försämrar underlaget för att ta väl grundade beslut om åtgärder i en krissituation. Konsekvenser på grund av otillräckliga satsningar inom verksamhetsområdet Nationell strålsäkerhetskompetens En reduktion av tillgängliga forskningsmedel kan medföra en försämrad nationell strålsäkerhetskompetens och en försämrad kompetens inom alla SSM:s verksamhetsområden. Följande effekter kan uppstå: Möjligheterna att delta i och följa den internationella utvecklingen inom strålsäkerhetsområdet begränsas. Sveriges möjligheter att påverka den internationella utvecklingen reduceras och intresset för att samarbeta med Sverige minskar. Rekryteringsunderlaget för experter minskar vilket får konsekvenser för SSM:s verksamhet och vederhäftighet. Förmågan att bedöma risker med strålning och strålningens användning i olika sammanhang minskar. Konsekvenser av bristande funktionalitet vid SSM:s riksmätplats för joniserande strålning Bristande kvalitet vid riksmätplatsen för joniserande strålning leder till sämre kvalitet vid nukleärmedicinska behandlingar av patienter i Sverige. Detta hotar patientsäkerheten.

43 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 43/70 Bristande kvalitet i Radonlaboratoriet resulterar i osäkra radonmätningar vilket kan innebära att riskerna med radon underskattas eller överskattas. Detta kan i sin tur medföra större risker för människor som vistas i utsatta miljöer eller onödiga investeringar för att bygga bort radonrisker. Bristande kvalitet i övriga laboratorier medför att SSM:s trovärdighet som ansvarig myndighet inom strålsäkerhetsområdet kan komma att ifrågasättas. Konsekvenser på grund av bristande funktionalitet inom verksamhetsområdet Effektiv förvaltning En bristande ledning och styrning av verksamheten riskerar leda till ett ineffektivt resursutnyttjande och en ofokuserad verksamhet. En bristande ekonomisk kontroll och uppföljning riskerar att orsaka brister i redovisning av de medel som myndigheten förfogar över och ett okontrollerat utnyttjade av statens medel. Brister i personaladministrationen riskerar att leda till en försämrad kompetensförsörjning vid myndigheten. Brister i arbetsmiljön ökar risken för att kompetent personal lämnar arbetsplatsen och att problem med att rekrytera rätt kompetens till myndigheten uppstår. En dålig IT-verksamhet riskerar att skapa ineffektivitet i verksamheten, leda till avbrott i verksamheten och att myndighetens förmåga att leda och samordna i en krissituation försämras. Brister i myndighetens kommunikationsverksamhet riskerar att medföra att informationen om myndighetens verksamhet försämras. Dessutom kan svårigheter uppstå när det gäller att leva upp till de krav som regeringen ställer i 7 i myndighetens instruktion. Brister i myndighetens juridiska verksamhet kan leda till olikheter i myndighetens rättstillämpning och en felaktig tillämpning av gällande lagstiftning.

44 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 44/70 Bilaga 2 Kompetenser inom SSM I denna bilaga redovisas kompetensstrukturen för SSM. Nedan återfinns tre tabeller en tabell för varje kompetensområde; sakkompetens, förvaltningskompetens och metodkompetens. Kompetensområde: Sakkompetens Kompetenser 1 Reaktorfysik, bränsle och kriticitetssäkerhet Kompetensområdet omfattar alla aspekter av reaktorhärdens konstruktion samt metoder för analys av kriticitetssäkerhet vid tillverkning, hantering, transport och förvaring av kärnbränsle 2 Reaktordynamik, termohydraulik och reaktorhaveriförlopp Kompetensområdet omfattar reaktordrift inkl. störnings- och haveriförlopp samt metoder och förfaranden för haverianalyser inkl. analys av s.k. källtermer. Kompetensens koppling till uppdrag och verksamhetsområde (VO) Krävs för att kunna ge ut föreskrifter, bedöma tillståndsansökningar och bedriva tillsyn inom VO: Strålsäker kärnkraft Strålsäker hantering av radioaktivt avfall Strålsäkra produkter och tjänster. Krävs för att kunna ge ut föreskrifter, bedöma tillståndsansökningar och bedriva tillsyn inom VO: Strålsäker kärnkraft.

45 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 45/70 3 Strukturmekanik och hållfasthet Kompetensområdet omfattar konstruktion och dimensionering av mekaniska anordningar och byggnadsstrukturer i kärntekniska anläggningar och av transportbehållare samt metoder och förfarande för analys av händelseförlopp och händelsekombinationer som ingår i konstruktionsförutsättningar. 4 Material och kemi Kompetensområdet omfattar egenskaper hos metalliska material, plast- och kompositmaterial samt hur egenskaperna påverkas av använda tillverknings-, bearbetnings-, värmebehandlings, åldring och sammanfogningsprocesser samt metoder och förfarande för analys av bestrålningsinverkan på mekaniska egenskaper. 5 Kontroll och provning Kompetensområdet omfattar kontroll och provning som behövs i olika skeden under tillverkning, installation och drift av tryckbärande och andra mekaniska anordningar i kärntekniska anläggningar. Krävs för att kunna ge ut föreskrifter, bedöma tillståndsansökningar och bedriva tillsyn inom VO: Strålsäker kärnkraft. Strålsäkerhantering av radioaktivt avfall. Krävs för att kunna ge ut föreskrifter, bedöma tillståndsansökningar och pröva anläggningsändringar inom VO: Strålsäker kärnkraft. Strålsäkerhantering av radioaktivt avfall. Krävs för att kunna ge ut föreskrifter, bedöma tillståndsansökningar och bedriva tillsyn inom VO: Strålsäker kärnkraft Strålsäker hantering av radioaktivt avfall.

46 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 46/70 6 Reaktorsäkerhet, principer och funktioner (kok- och tryckvattenreaktorer) Kompetensområdet omfattar principerna för säkerheten; vad avser djupförsvarets uppbyggnad och principerna för separeringen samt logikuppbyggnad. 7 El-system Kompetensområdet omfattar elsystemens funktion, konstruktion, miljökvalificering och instrumentering. Krävs för att kunna ge ut föreskrifter, bedöma tillståndsansökningar och bedriva tillsyn inom VO: Strålsäker kärnkraft. Krävs för att kunna ge ut föreskrifter, bedöma tillståndsansökningar och bedriva tillsyn inom VO: Strålsäker kärnkraft. 8 Informations- och kontrollsystem (I&Cutrustning) Kompetensområdet omfattar hur anläggningarnas styr- och reglersystem fungerar och säkerhet i komplexa informationsoch styrsystem. 9 Probabilistisk säkerhetsanalys (PSA) Kompetensområdet omfattar förmåga att använda Probabilistiska analysmetoder för att kunna värdera risker i olika konstruktioner. Krävs för att kunna ge ut föreskrifter, bedöma tillståndsansökningar och bedriva tillsyn inom VO: Strålsäker kärnkraft. Krävs för att kunna ge ut föreskrifter, bedöma tillståndsansökningar och bedriva tillsyn inom VO: Strålsäker kärnkraft.

47 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 47/70 10 Underhållsprinciper och underhållsfilosofi Kompetensområdet omfattar hur säkerheten upprätthålls genom tekniskt underhåll av anläggningarna, vilket omfattar bl.a. kvalitetssäkring av ersättningskomponenter och metoder för kontinuerligt underhåll. 11 Människa Teknik Organisation MTO Kompetensområdet omfattar samspelet mellan människamaskin och organisation allt ifrån ledning, styrning till säkerhetskultur och människamaskin gränssnitt. 12 Drift kokvattenreaktorer (BWR) Kompetensområdet omfattar alla aspekter av den operativa driften av kokvattenreaktorer, inklusive anläggningskunskap kring respektive reaktor (Oskarshamn 1-3, Forsmark 1-3 och Ringhals 1). 13 Drift tryckvattenreaktorer (PWR) Kompetensområdet omfattar alla aspekter av den operativa driften av tryckvattenreaktorer, inklusive anläggningskunskap kring respektive reaktor (Ringhals 2-4). Krävs för att kunna ge ut föreskrifter, bedöma tillståndsansökningar och bedriva tillsyn inom VO: Strålsäker kärnkraft Strålsäker hantering av radioaktivt avfall. Krävs för att kunna ge ut föreskrifter, bedöma tillståndsansökningar och bedriva tillsyn inom VO: Strålsäker kärnkraft Strålsäker hälso- och sjukvård Strålsäkra produkter och tjänster. Krävs för att kunna ge ut föreskrifter, bedöma tillståndsansökningar och bedriva tillsyn inom VO: Strålsäker kärnkraft delvis Strålsäker hantering av radioaktivt avfall (Barsebäck). Krävs för att kunna ge ut föreskrifter, bedöma tillståndsansökningar och bedriva tillsyn inom VO: Strålsäker kärnkraft delvis Strålsäker hantering av radioaktivt avfall (Ågesta).

48 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 48/70 14 Drift av övriga kärntekniska anläggningar Kompetensområdet omfattar alla aspekter av den operativa driften av övriga kärntekniska anläggningar, inklusive anläggningskunskap kring respektive reaktor. (Bränslefabriken i Västerås, anläggningarna i Studsvik, Barsebäck 1-2, anläggningarna i Ranstad, Ågestareaktorn, slutförvarsanläggningen SFR och mellanlagret CLAB). 15 Radiofysik/strålningsfysik (generell) Kompetensområdet omfattar grundläggande kunskaper kring strålning och strålskydd. Detta omfattar bl.a. grundprinciper för strålskydd (berättigande, begränsning, optimering), radioaktiva ämnens uppkomst och sönderfall, joniserande strålnings effekter och växelverkan med materia, praktiskt strålskydd (dosplanering, skärmning, dosimetri). 16 Geovetenskap med inriktning på slutförvar Kompetensområdet omfattar geovetenskap med in riktning mot modellering av spridning av radioaktiva ämnen i geosfär/biosfär. Krävs för att kunna ge ut föreskrifter, bedöma tillståndsansökningar och bedriva tillsyn inom VO: Strålsäker hantering av radioaktivt avfall Strålsäker kärnkraft (Bränslefabriken i Västerås). Krävs för att kunna ge ut föreskrifter, bedöma tillståndsansökningar och bedriva tillsyn ur ett strålskyddsperspektiv inom VO: Strålsäker kärnkraft Strålsäker hantering av radioaktivt avfall Strålsäkra produkter och tjänster Strålsäkert förhållningssätt till naturlig strålning. Krävs för att kunna ge ut föreskrifter, bedöma tillståndsansökningar och bedriva tillsyn av uppförande av slutförvarsanläggningar i berggrunden inom VO: Strålsäker hantering av radioaktivt avfall.

49 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 49/70 17 Bergbyggande Kompetensområdet omfattar hur berganläggningar konstrueras. 18 Anläggningskonstruktion Kompetensområdet omfattar hur byggnadskonstruktioner konstrueras och uppförs, inkl. projektledning och projektstyrning av stora projekt. 19 Tekniska skyddssystem (fysiskt skydd) Kompetensområdet omfattar användning av tekniska system för bevakning, larm och behörighetskontroll. Krävs för att kunna ge ut föreskrifter, bedöma tillståndsansökningar och bedriva tillsyn av uppförande av slutförvarsanläggningar i berggrunden inom VO: Strålsäker hantering av radioaktivt avfall. Krävs för att kunna ge ut föreskrifter, bedöma tillståndsansökningar och bedriva tillsyn av uppförande av slutförvarsanläggningar, nya reaktorer eller vid större anläggningsändringar vid befintliga kärntekniska anläggningar inom VO: Strålsäker hantering av radioaktivt avfall Strålsäker kärnkraft. Krävs för att kunna ge ut föreskrifter, bedöma tillståndsansökningar och bedriva tillsyn fysiskt skydd av kärnteknisk verksamhet inom VO: Strålsäker hantering av radioaktivt avfall Strålsäker kärnkraft Strålsäker Hälso- och sjukvård Strålsäkra produkter och tjänster.

50 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 50/70 20 Informationssäkerhet Kompetensområdet omfattar administrativ och teknisk informationssäkerhet, inklusive ledning, styrning och reglering samt skydd av SCADA-system. Allt i syfte att förhindra obehöriga intrång i viktiga system och att obehöriga får tillgång till sekretessbelagd information. 21 Nationalekonomi (Finansiell kontroll) Kompetensområdet omfattar de nationalekonomiska aspekterna av avvecklingen av all kärnteknisk verksamhet utifrån perspektivet att minska statens ekonomiska risk. 22 Företagsekonomisk analys (Finansiell kontroll) Kompetensområdet omfattar förmåga att analysera de olika tillståndshavarna som bedriver kärnteknisk verksamhets finansiella förmåga. Företagsstyrning Kompetensområdet bör utvecklas så att SSM kan bedöma hur tillståndshavarnas finansiella beslut påverkar säkerheten. Revision Kompetensområdet omfattar förmåga att revidera hur de olika aktörer som får medel ur kärnavfallsfonden använder dessa. Krävs för att kunna ge ut föreskrifter, bedöma tillståndsansökningar och bedriva tillsyn inom VO: Strålsäker kärnkraft Strålsäker hantering av radioaktivt avfall. Krävs för att kunna bedöma SKB:s beräkningar avseende kostnader för avveckling av det svenska kärnkraftsprogrammet. VO: Strålsäker hantering av radioaktivt avfall. Krävs för att kunna bedöma den finansiella statusen hos tillståndshavare som bedriver kärnteknisk verksamhet. VO: Strålsäker hantering av radioaktivt avfall. Krävs för att kunna bedöma strategiska ekonomiska besluts påverkan på den långsiktiga säkerheten i verksamheten. VO: Strålsäker kärnkraft Strålsäker hantering av radioaktivt avfall. Krävs för att kunna revidera hur medel som betalats ut från kärnavfallsfonden används och att detta stämmer med hur medlen får användas. VO: Strålsäker hantering av radioaktivt avfall.

51 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 51/70 23 Dosimetri (teoretisk-, externoch interndosimetri) Kompetensområdet omfattar beräkning av stråldoser i olika miljöer, simuleringar av beräkningar, dosimetri i mätinstrument vid olika strålslag. Extern dosimetri (strålskyddsdosimetri) Omfattar hur olika strålfält mäts och hur persondoser från extern strålning ska bestämmas i olika situationer. Krävs för att kunna ge ut föreskrifter, bedöma tillståndsansökningar, bedriva tillsyn och bedöma konsekvenser av bestrålning VO: Strålsäker kärnkraft Strålsäker hantering av radioaktivt avfall Strålsäker hälso- och sjukvård Strålsäkra produkter och tjänster Strålsäkert förhållningssätt till naturlig strålning. Interndosimetri Stråldoser vid intag av olika radionuklider, omfattar bl.a. beräkning av organdoser mät- och analysmetoder samt dosbestämning i efterhand. 24 Epidemiologi Kompetensområdet omfattar statistiska studier i stora befolkningsgrupper för att finna samband mellan strålning och skadliga effekter (t.ex. cancer). Detta kräver grundläggande kunskaper i matematik och statistik. Vidare behövs kunskap om strålningens risker och hur denna kunskap tagits fram. Krävs för att kunna ta ställning till och bedöma riskanalyser och slutsatser avseende strålningens verkan på människor (djur och miljö) inom VO: Strålsäker kärnkraft Strålsäker hantering av radioaktivt avfall Strålsäker hälso- och sjukvård Strålsäkra produkter och tjänster Strålsäkert förhållningssätt till naturlig strålning.

52 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 52/70 25 Strålningsbiologi Kompetensområdet omfattar bl.a. vilken effekt strålning har på cellnivå, cellöverlevnad i olika situationer, olika cellers känslighet och cancerrisk mm. 26 Radioekologi Kompetensområdet omfattar bl.a. hur olika radionuklider sprids resp. koncentreras i miljön samt vilka modeller som går att använda i olika situationer för att fastställa effekter. 27 Radiokemi Kompetensområdet omfattar bl.a. hur aktivitet sprids/koncentreras beroende på vilket ämne/molekyl de är bundna till eller i vilken kemisk form de befinner sig i, kemiska mätmetoder för att mäta aktivitet och kärnkemiska processer Krävs för att förstå och bedöma grundläggande effekter strålningseffekter på cellnivå och vissa biologiska dosimetrimetoder inom VO: Strålsäker kärnkraft Strålsäker hantering av radioaktivt avfall Strålsäker hälso- och sjukvård Strålsäkra produkter och tjänster Strålsäkert förhållningssätt till naturlig strålning. Krävs för att bedöma tillståndsansökningar och bedöma konsekvenser av bestrålning inom VO: Strålsäker kärnkraft Strålsäker hantering av radioaktivt avfall Strålsäkert förhållningssätt till naturlig strålning Nationella strålskyddsberedskapen Krävs för att kunna ge ut föreskrifter, bedöma tillståndsansökningar, bedriva tillsyn och bedöma konsekvenser av bestrålning. VO: Strålsäker kärnkraft Strålsäker hantering av radioaktivt avfall Strålsäker hälso- och sjukvård Strålsäkra produkter och tjänster Strålsäkert förhållningssätt till naturlig strålning.

53 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 53/70 28 Mätteknik, (radon) Kompetensområdet omfattar mätteknik för att mäta radon (dvs. en ädelgas) och hur radon mäts i olika miljöer. 29 Medicinsk kompetens Kompetensområdet omfattar bl.a. förmågan att utifrån bestrålning eller annan exponering av joniserande strålning kunna avgöra om det föreligger någon cancerrisk eller inte samt UVstrålning och lasers påverkan på människor vid exponering. 30 Sjukhusfysik Kompetensområdet omfattar alla aspekter av medicinsk bestrålning (röntgendiagnostik, nukleärmedicin, MR (bildgivande kärnspinnresonans), Strålbehandling (extern, intrakavitär och strålbehandling med öppna strålkällor), strålskyddskompetens rörande skydd av personal och allmänhet som kontamination med radioaktiva ämnen (och spridning till luft och vatten från nukleärmedicin) samt verksamhetskunskap från hälsooch sjukvården. Krävs för att kunna ge ut föreskrifter och fastställa strålningsnivåer som underlag för att bedöma risker. VO: Strålsäkert förhållningssätt till naturlig strålning eventuellt Riksmätplats. Krävs för att kunna ge ut föreskrifter och bedöma konsekvenser för människor av bestrålning. VO: Strålsäker kärnkraft Strålsäker hantering av radioaktivt avfall Strålsäker hälso- och sjukvård Strålsäkra produkter och tjänster Strålsäkert förhållningssätt till naturlig strålning. Krävs för att kunna ge ut föreskrifter, bedöma tillståndsansökningar och bedriva tillsyn. VO: Strålsäker hälso- och sjukvård.

54 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 54/70 31 Metrologi (mätteknik) Kompetensområdet omfattar förmåga att kunna mäta joniserande strålning (alfa, beta och gamma) med hög noggrannhet samt förmåga att kalibrera mätinstrument för verksamhetsutövare. 32 Elektromagnetiska fält (EMF) Kompetensområdet omfattar alla aspekter av elektromagnetisk strålning. 33 Optisk strålning Kompetensområdet omfattar alla aspekter av det optiska strålningsspektrumet, särskilt UVstrålning och laser. Krävs för att kunna ge ut föreskrifter, fastställa strålningsnivåer som underlag för att bedöma risker, upprätthålla mätnoggrannhet som grund för att kunna kalibrera instrument. VO Strålsäker kärnkraft Strålsäker hantering av radioaktivt avfall Strålsäker hälso- och sjukvård Strålsäkra produkter och tjänster Strålsäkert förhållningssätt till naturlig strålning Riksmätplats. Krävs för att kunna ge ut föreskrifter, bedöma tillståndsansökningar, bedriva tillsyn och bedöma konsekvenser av bestrålning. VO: Strålsäker hälso- och sjukvård Strålsäkra produkter och tjänster. Krävs för att kunna ge ut föreskrifter, bedöma tillståndsansökningar, bedriva tillsyn och bedöma konsekvenser av bestrålning: VO: Strålsäker hälso- och sjukvård Strålsäkra produkter och tjänster Strålsäkert förhållningssätt till naturlig strålning.

55 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 55/70 34 Krishantering/Krisberedskap Kompetensområdet omfattar alla förberedelser för och förmåga att kunna hantera en radiologisk händelse/olycka på ett effektivt sätt. Detta omfattar bl.a. spridningsberäkningar, markbeläggning och dosberäkningar, kunskap om källterm och haveriscenarier, tolka prognoser/mätresultat och ta fram råd och åtgärder. 35 Strålningsmätning (vid radiologisk händelse/olycka) Kompetensområdet omfattar bl.a. mätning av radioaktiva ämnen i fält upprätthålla SSM:s mätresurser (inkl. landsomfattande övervakningssystem) samt indikerings- och saneringsledning. 36 Hot- och riskanalys (fysiskt skydd/beredskap) Kompetensområdet omfattar risker och sårbarheter som relaterar till myndighetens VO och uppgift. Krävs för att kunna ge ut föreskrifter, bedöma tillståndsansökningar, bedriva tillsyn när det gäller tillståndshavarnas beredskapsåtgärder för att förhindra radiologisk olycka. Krävs vidare för att SSM ska kunna ta den operativa rollen inom ramen för den nationella strålskyddsberedskapen. VO: Nationella strålskyddsberedskapen Strålsäker kärnkraft Strålsäker hantering av radioaktivt avfall. Krävs för att SSM ska kunna ta den operativa rollen inom ramen för den nationella strålskyddsberedskapen. VO: Nationella strålskyddsberedskapen. Krävs för att myndigheten ska kunna värdera hot, risker och sårbarheter utifrån en fysiskt skydd och ett beredskapsperspektiv. VO: Nationella strålskyddsberedskapen Strålsäker kärnkraft Strålsäker hantering av radioaktivt avfall.

56 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 56/70 37 Tekniska ledningsstöd Kompetensområdet omfattar radiokommunikation och radiosamband, Rakel, telesamband, signalskydd och annan IT-applikationer för beredskap. 38 Exportkontroll/ Illicit trafficking Kompetensområdet omfattar vilka produkter och vilken kunskap som kan användas vid tillverkning av kärnvapen (exportkontroll) samt metoder för hur man förhindrar olovlig hantering av kärnämne, radiologiskt material ( Illicit trafficking ). 39 Kärnämneskontroll Kompetensområdet omfattar kärnämneskontroll ( safeguard ), dvs. verifierings- och mätmetoder för kärnämneskontroll. 40 Samarbete och utveckling Kompetensområdet omfattar kunskaper om förhållanden i Öst och Centraleuropa inom myndighetens ansvarsområde (kompetensområdet kombineras med ytterligare ett kompetensområde.) Krävs för att SSM ska kunna ta den operativa rollen inom ramen för den nationella strålskyddsberedskapen. VO: Nationella strålskyddsberedskapen. Krävs för att bedriva exportkontroll när det gäller kärnämne, produkter med dubbla användningsområden och radioaktiva ämnen samt för att SSM ska kunna bidra till att förhindra illegal handel med radioaktiva ämnen. VO: Internationellt. Krävs för att allt kärnämne som finns i Sverige är registrerat och kontrollerat, att IAEA och EU:s inspektionsverksamhet genomförs i samverkan med svensk myndighet och på ett sätt som gör att Sverige lever upp till de internationella åtaganden som ingåtts. VO: Strålsäker kärnkraft. Krävs för att bedriva den stödverksamhet som SSM bedriver i förhållande till Ryssland, Ukraina, Moldavien, Armenien och Georgien. VO: Internationellt.

57 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 57/70 Kompetensområde: Förvaltningskompetens Kompetenser inom kompetensområdet 1 Verksamhetsstyrning och ledningssystem Kompetensområdet omfattar alla aspekter av verksamhetsstyrning och utveckling, inklusive certifierade ledningssystem för miljö, arbetsmiljö, informationssäkerhet och kvalitet. Vidare ingår säkerhetsskyddsfrågor. 2 Juridik Kompetensområdet omfattar alla aspekter av förvaltningsjuridik, normering inom SSM:s ansvarsområde och upphandling inom ramen för Lagen om offentlig upphandling. 3 Registratur/arkiv Kompetensområdet omfattar alla aspekter kring registratur, och arkivläggning av myndighetens ärenden. 4 Ekonomi Kompetensområdet omfattar alla aspekter av SSM:s ekonomi som följer av de regelverk som styr myndighetens hantering av tilldelade ekonomiska medel. 5 Kommunikation Kompetensområdet omfattar alla aspekter av SSM:s kommunikation allt från strategisk till operativ, internt så väl som externt (inkl. tekniska system). Kompetensens koppling till SSM:s uppdrag och verksamhetsområde (VO) Krävs för att myndighetens verksamhet ska bedrivas effektivt. Krävs för att myndighetens verksamhet ska vara rättssäker och följa de olika lagar och regler som styr verksamheten. Krävs för att myndigheten ska hantera sina ärenden på ett korrekt sätt. Krävs för att myndigheten ska använda sina ekonomiska resurser på rätt sätt och hushålla med tilldelade medel. Krävs för att myndigheten effektivt och vederhäftigt ska kommunicera internt och externt.

58 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 58/70 6 HR-kompetens Kompetensområdet omfattar alla aspekter av personalförsörjning, kompetensutveckling, arbetsmiljö och arbetsrätt samt jämställdhet, mångfald och likabehandling. 7 IT-applikationer/förvaltning (stödsystem) Kompetensområdet omfattar förvaltning av SSM:s olika ITapplikationer som används som stöd för myndighetens styrning och förvaltning (Palasso (personalredovisning), Agresso (ekonomiredovisning), Sinus (verksamhetsstyrning), Tur och retur (Reseadministration), Office (ordbehandling m.m.) och SSM 360(dokument och ärendehantering). 8 IT-system Kompetensområdet omfattar ITstrategiska frågor, IT arkitektur och IT-säkerhet. 9 IT-drift Kompetensområdet omfattar införande av nya system, drift och underhåll av befintliga system samt uppgradering och avveckling av befintliga system och applikationer. 10 Lokalförsörjning Kompetensområdet omfattar förvaltning av SSM:s lokaler och dess skalskydd. Krävs för att myndigheten ska ha tillgång till rätt kompetens över tiden och för att myndigheten ska kunna fungera som en god arbetsgivare i linje med en statliga värdegrunden. Krävs som stöd för de verksamheter som använder de olika IT-applikationerna för att bedriva verksamheten. Krävs för att myndighetens IT-infrastruktur är effektiv, robust och säker samt att den skapar förutsättningar för att myndigheten ska fungera som en modern e- myndighet. Krävs för att SSM:s ITsystem ska fungera utifrån, av myndigheten, fastställda systemkrav. Krävs för att SSM:s lokaler är rätt anpassade, väl underhållna och effektivt utnyttjade.

59 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 59/70 Kompetensområde: Metodkompetens/verktyg Kompetenser 1 Chefs- och ledarskapskompetens Kompetensområdet omfattar förmåga att leda och aktivt medverka i verksamheten tillsammans med övriga medarbetare vid myndigheten och i kontakterna med medborgare, tillståndshavare, samarbetspartners och uppdragsgivare. 2 Inspektörskompetens Kompetensområdet omfattar förmåga att leda och delta i inspektioner, verksamhetsbevakningar och Rask(används vid en inträffad händelse). Detta innebär kunskaper kring intervjuteknik, bemötande, Konflikthantering, roller och ansvar. 3 Utredningskompetens Kompetensområdet omfattar förmåga att leda och genomföra utredningar inom ramen för myndighetens verksamhet. 4 Projektledningskompetens Kompetensområdet omfattar alla aspekter av projektarbete, inkl. projektstyrning, projektledning och deltagande i projekt. (SSM håller på att införa en projektmodell vid myndigheten.) Kompetensens koppling till SSM:s uppdrag och verksamhetsområde (VO) Krävs för att myndighetens verksamhet ska kunna bedrivas effektivt med en god arbetsmiljö. Krävs för att myndigheten ska kunna utföra sina tillsynsuppgifter rättssäkert och med hög kvalitet. Krävs för att myndigheten ska kunna utföra sina uppgifter inom tillsyn, tillståndsprövning, strålsäkerhetsvärderingar och övrig utredningsverksamhet. Krävs för att myndigheten ska kunna bedriva effektiva projekt.

60 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 60/70 5 Stabskompetens (krishantering) Kompetensområdet omfattar förmåga att använda stabsmetodik vid kriser. 6 Forskningsbeställningskompetens Kompetensområdet omfattar förmåga att beställa, följa och utvärdera forskningsverksamhet samt att sprida forskningsresultat. 7 Internationellt beslutsfattande/internationella relationer Kompetensområdet omfattar alla aspekter som krävs för att SSM ska kunna utföra sina internationella uppdrag. Detta innebär bl.a. hur internationellt beslutsfattande fungerar, hur internationella organisationer som t.ex. IAEA, OECD/NEA, EU och ICRP fungerar. 8 Utbildningspedagogik Kompetensområdet omfattar den pedagogik som krävs föra tt kunna ta fram utbildningar och genomföra dessa på ett bra sätt. 9 Normering Kompetensområdet omfattar förmåga att omsätta sakverksamhetens behov av reglering till fungerande regelverk. Krävs för att SSM ska kunna bedriva ett effektivt stabsarbete inom ramen för myndighetens krisorganisation. Krävs för att SSM ska kunna få fram relevant ny kunskap som stöd för tillsynen och för att förstärka den nationella strålsäkerhetskompetensen. Krävs för att myndigheten ska kunna delta i de internationella sammanhang som SSM deltar i. Krävs för att myndigheten ska kunna bedriva utbildningar med god kvalitet. Krävs för att myndigheten ska kunna utforma enkla och fungerande föreskrifter och allmänna råd så att de leder till ett strålsäkert samhälle.

61 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 61/70 Bilaga 3 SSM:s verksamhetsområden, målbeskrivningar och resultatmål 1. Inledning Nedan följer en kort beskrivning av vad som ingår i de verksamhetsområden som gäller för SSM:s verksamhet, följt av myndighetens målbeskrivningar ur ett samhällsperspektiv (kursiv text) samt de resultatmål som fastställts för verksamheten. 2. Strålsäker kärnkraft Verksamhetsområdet omfattar SSM:s verksamhet avseende de tio kärnkraftverk som är i drift, tillståndsprövning av nya kärnkraftverk, bränslefabriken i Västerås och transporter av bränsle till kärnkraftverken samt kärnämneskontroll. Utvecklingen i samhället ska resultera i att kärnkraften i Sverige används på ett strålsäkert sätt och att strålsäkerheten i verksamheten och vid anläggningarna hela tiden utvecklas på ett positivt sätt. SSM:s verksamhet ska bidra till att kärnkraften är strålsäker och att strålsäkerheten successivt utvecklas. Detta gör SSM genom att: Vara pådrivande när det gäller att förbättra strålsäkerheten, minska riskerna för olyckor och begränsa utsläpp samt att utveckla säkerhetskulturen. Verifiera att tillståndshavarna följer gällande krav och tar sitt strålsäkerhetsansvar. Pröva ansökningar om tillstånd för att driva verksamhet på ett sätt som gör att verksamhet uppfyller kraven enligt regelverket.

62 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 62/70 Utveckla myndighetens föreskrifter och allmänna råd så att de är ändamålsenliga, enkla och begripliga samt att de utgår från internationell praxis. 3. Strålsäker hantering av radioaktivt avfall Verksamhetsområdet omfattar SSM:s verksamhet avseende hela det svenska systemet för hantering av radioaktivt avfall, kärnavfall och använt kärnbränsle, inklusive kärntekniska avfallsanläggningar, kärntekniska anläggningar under avveckling, transporter av avfall och utbränt kärnbränsle samt statens finansiella säkerhet för avveckling och kärnämneskontroll. Utvecklingen i samhället ska resultera i att radioaktivt avfall hanteras på ett strålsäkert sätt, så att människa och miljö skyddas mot skadlig verkan av strålning. SSM:s verksamhet ska bidra till att radioaktivt avfall transporteras, hanteras och slutförvaras på ett långsiktigt strålsäkert sätt, så att det inte kommer på avvägar, används i brottsligt syfte eller belastar kommande generationer med kostnader. Detta gör SSM genom att: Vara pådrivande när det gäller att förbättra strålsäkerheten, minska riskerna för olyckor och begränsa utsläpp samt att utveckla säkerhetskulturen. Verifiera att tillståndshavarna följer gällande krav och tar sitt strålsäkerhetsansvar. Pröva ansökningar om tillstånd för att driva verksamhet på ett sätt som gör att verksamhet uppfyller kraven enligt regelverket. Utveckla myndighetens föreskrifter och allmänna råd så att de är ändamålsenliga, enkla och begripliga samt att de utgår från internationell praxis. Granska tillståndshavarnas kostnadsberäkningar, föreslå avgifter och säkerheter samt följa upp att de medel som avsätts i fonder används så effektivt som möjligt.

63 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 63/70 4. Strålsäker hälso- och sjukvård Verksamhetsområdet omfattar SSM:s verksamhet avseende användningen av alla typer av strålning i diagnostiskt eller behandlande syfte inom sjukvården och tandvården i Sverige. Verksamhetsområdet omfattar delområdena Sjukvård och Tandvård. Utvecklingen i samhället ska resultera i att de patienter, som undersöks eller behandlas med strålning inom hälso- och sjukvården, utsätts för så låga risker som möjligt med avseende på akuta strålskador och sena strålskador, samtidigt som syftet med undersökningen eller behandlingen uppnås. SSM:s verksamhet ska bidra till i att alla undersökningar och behandlingar med joniserade strålning inom hälso- och sjukvården är berättigade och optimerade. SSM gör detta genom att: Vara pådrivande när det gäller att förbättra strålsäkerheten, minska riskerna för olyckor och begränsa utsläpp samt att utveckla säkerhetskulturen. Verifiera att tillståndshavare och de som bedriver övrig reglerad verksamhet strålning följer gällande krav och tar sitt strålsäkerhetsansvar. Pröva ansökningar om tillståndspliktig verksamhet med strålning inom hälso- och sjukvården på ett sätt som gör att verksamheten uppfyller kraven enligt regelverket. Utveckla myndighetens föreskrifter och allmänna råd så att de är ändamålsenliga, enkla och begripliga samt att de utgår från internationell praxis. 5. Strålsäkerhet internationellt Verksamhetsområdet omfattar SSM:s arbete med att stärka strålsäkerheten internationellt. Inom icke-spridningsområdet sker arbetet i stor utsträckning med stöd av internationella avtal. Ländervalet vid bilaterala insatser i Östeuropa har gjorts av regeringen.

64 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 64/70 Verksamhetsområdet delas in i följande områden; Nukleär icke-spridning, Internationellt miljö- och kärnsäkerhetssamarbete med Ryssland, Strålsäkerhetsarbete i Östeuropa (exklusive Ryssland) och SSM:s internationella arbete. Utvecklingen internationellt ska resultera i att strålsäkerheten utvecklas positivt globalt. SSM:s verksamhet ska bidra till den globala utvecklingen inom strålsäkerhetsområdet genom att: Bedriva internationellt samarbete. Reducera risken för spridning av klyvbart material och utrustning som kan användas för att framställa kärnvapen och kunskap om hur sådana vapen framställs. Förbättra strålsäkerheten i de av regeringen, utpekade samarbetsländerna i Öst- och Centraleuropa. Internationellt samarbete SSM:s verksamhet ska bidra till att utveckla strålsäkerheten i världen samtidigt som det internationella facksamarbetet ska bidra till att utveckla strålsäkerheten i Sverige. Detta gör SSM genom att: Delta i arbetet med att utveckla regelverk och standarder i internationella organisationer. Delta i multilaterala samarbeten med SSM:s motsvarigheter i andra länder. Nukleär icke-spridning SSM:s verksamhet ska bidra till att Sverige uppfyller de internationella konventioner som ratificerats. Detta gör SSM genom att: Handlägga exportkontrollärenden. Vara nationell kontaktpunkt för Illicit trafficking (olovlig hantering av kärnämne, radiologiskt material och utrustning)

65 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 65/70 Samarbete och utveckling SSM:s verksamhet ska vara en del i det internationella strålsäkerhetsarbete som bedrivs för att stödja vissa, av regeringen utpekade, länder i Öst- och Centraleuropa. Detta gör SSM genom att: Genomföra bilaterala samarbetsprojekt och delta i multilateralprojekt. 6. Strålsäkra produkter och tjänster Verksamhetsområdet omfattar SSM:s verksamhet avseende produkter och tjänster som är tillgängliga för allmänheten eller för yrkesverksamma inom olika tillämpningsområden. Det rör sig om produkter och tjänster som antingen själva avger strålning eller som använder sig av strålkällor då produkten eller tjänsten levereras. Produkter och tjänster som produceras vid kärnkraftsanläggningar eller inom hälso- och sjukvården redovisas under dessa verksamhetsområden. Utvecklingen i samhället ska resultera i att produkter som kan generera strålning eller tjänster som ger upphov till strålning endast ska medföra så låga som möjligt risker för människa och miljö. SSM:s verksamhet ska bidra till att den verksamhet med strålning som bedrivs är berättigad och att negativ påverkan på människa och miljö begränsas. SSM gör detta genom att: Vara pådrivande när det gäller att förbättra strålsäkerheten, minska riskerna för olyckor och begränsa utsläpp av radioaktiva ämnen samt att utveckla säkerhetskulturen. Verifiera att tillståndshavare och de som bedriver övrig reglerad verksamhet med strålning följer regelverket och tar sitt strålsäkerhetsansvar. Pröva ansökningar om tillståndspliktig verksamhet med strålning på ett sätt som gör att verksamheten uppfyller kraven enligt regelverket.

66 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 66/70 Utveckla myndighetens föreskrifter och allmänna råd så att de är ändamålsenliga, enkla och begripliga samt att de utgår från internationell praxis. 7. Strålsäkert förhållningssätt till naturlig strålning Verksamhetsområdet omfattar SSM:s verksamhet i syfte att öka kunskaperna om och att påverka befolkningens exponering för naturligt förekommande strålning. Sådan strålning omfattar bl.a. UV-strålning från solen, kosmisk strålning samt strålning från bergrunden t.ex. radon. Verksamhetsområdet omfattar två delområden: Naturlig UV-strålning och Naturligt förekommande joniserande strålning. Därutöver redovisas myndighetens arbete med att kartlägga strålmiljön (joniserande strålning) inom ramen för detta verksamhetsområde. Utvecklingen i samhället bör resultera i att begränsa exponering av människa och miljö från naturlig strålning på ett sätt som gör att riskerna för akuta strålskador och sena strålskador är låga. SSM:s verksamhet ska bidra till att människor och miljö inte ska utsättas för skadlig exponering från naturlig strålning. SSM gör detta genom att: Påverka attityder och beteenden så att människor, näringsliv och offentliga aktörer vidtar åtgärder som leder till att konsekvenserna av exponeringen för naturlig strålning blir så lindriga som möjligt. Verifiera att de som ansvarar för verksamheter där det förekommer naturlig strålning följer uppsatta krav. Pröva ansökningar om tillståndspliktig verksamhet med strålning på ett sätt som gör att förutsättningarna för att bedriva en strålsäker verksamhet uppfyller kraven enligt regelverket. Utveckla myndighetens föreskrifter och allmänna råd så att de är ändamålsenliga, enkla och begripliga samt att de utgår från internationell praxis.

67 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 67/70 8. Nationell strålskyddsberedskap Verksamhetsområdet omfattar SSM:s samordnande funktion inom den nationella strålskyddsberedskapen. Denna verksamhet syftar till att förebygga, identifiera och detektera nukleära eller radiologiska händelser som kan skada människors hälsa och miljön. SSM:s uppgifter omfattar bl.a. allmän rådgivning vid nukleära eller radiologiska nödsituationer, teknisk rådgivning till berörda operativa myndigheter vid en kärnteknisk olycka samt upprätthållandet av en nationell organisation för expertstöd vid nukleära och radiologiska nödsituationer. Tillsyn av de olika aktörers beredskap behandlas under respektive verksamhetsområde. Utvecklingen ska resultera i att Sverige ska ha en god förmåga att hantera nukleära eller radiologiska händelser så att de skadliga konsekvenserna av sådana förhindras eller begränsas. SSM:s verksamhet ska bidra till att öka möjligheterna för samhället att hantera nukleära eller radiologiska händelser. SSM gör detta genom att: Upprätthålla SSM:s strålskyddsberedskap. Identifiera och detektera nukleära eller radiologiska händelser som kan leda till skador på människors hälsa eller miljön. Ge råd om strålskydd och sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen, om en nukleär eller radiologisk nödsituation inträffar inom eller utom landet. Upprätthålla och leda en nationell organisation för expertstöd vid nukleära och radiologiska nödsituationer. Svara för teknisk rådgivning till de myndigheter som är ansvariga för hanteringen av konsekvenserna av en olycka i kärnteknisk verksamhet, inom eller utom landet.

68 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 68/70 9. Nationell strålsäkerhetskompetens Verksamhetsområdet omfattar SSM:s forskningsstödjande och kompetensuppbyggande verksamhet som syftar till att bygga upp eller vidmakthålla nationell kompetens. Utvecklingen i samhället ska resultera i att det ska finnas tillräcklig och adekvat kunskap inom strålsäkerhetsområdet i Sverige. SSM:s verksamhet ska bidra till att upprätthålla och utveckla centrala kompetensområden av betydelse för Sverige och för myndigheten. SSM gör detta genom att: Utreda och analysera behovet av kompetens inom olika samhällssektorer och akademiska discipliner. Beställa forskningsuppdrag. Finansiera kompetenskluster. 10. Riksmätplats Området omfattar SSM:s verksamhet som Riksmätplats för joniserande strålning och arbetet med att utveckla SSM:s radonlaboratorium till Riksmätplats för radon. Utvecklingen ska resultera i att joniserande strålning kan mätas korrekt i samhället och att bestrålningar ska kunna utföras med hög noggrannhet. SSM:s verksamhet ska skapa förutsättningar för verksamhetsutövare att kunna kalibrera sina instrument med en hög noggrannhet. SSM gör detta genom att: Tillhandahålla normaler för joniserande strålning. Genomföra kalibreringar med hög noggrannhet och tillförlitlighet.

69 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 69/ Effektiv förvaltning Verksamhetsområdet omfattar SSM:s myndighetsgemensamma ledningsoch stödfunktioner. Verksamhetsområdet omfattar den verksamhet som bedrivs inom ramen för SSM:s lednings och stödprocesser (se inriktningsdokument nr 39 Ledningssystem på Strålsäkerhetsmyndigheten). Utvecklingen av statsförvaltningen ska resultera i en rättssäker, effektiv och väl utvecklad förvaltning med rätt kvalitet, en god service och hög tillgänglighet. All statlig verksamhet ska präglas av den gemensamma värdegrunden. SSM:s förvaltningsverksamhet ska bidra till att utveckla statsförvaltningen enligt regeringens inriktning och skapa goda förutsättningar för en effektiv verksamhet med rätt kvalitet. SSM gör detta genom att: Ledning myndighetens ledning och styrning präglas av ett gott ledarskap certifiering och andra instrument verifierar att myndigheten har en god kvalitet i processer och resultat ständiga förbättringar utvecklar verksamheten för att maximera samhällsnyttan myndighetens direkta och indirekta miljöpåverkan begränsas. Ekonomi bedriva en effektiv ekonomiadministration som stödjer sakverksamheten myndigheten vid varje tillfälle har en god bild av den ekonomiska ställningen i enlighet med det statliga EA-regelverket bedriva en kostnadseffektiv verksamhet som bidrar till att mesta möjliga samhällsnytta skapas av de resurser myndigheten förfogar över. Juridik SSM:s myndighetsutövning präglas av en rättssäker tillämpning av lagar och föreskrifter

70 Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle Sida: 70/70 myndigheten följer gällande regelverk inköp och upphandlingar görs affärsmässigt med beaktande av de krav som gäller för offentlig upphandling dokument- och ärendehanteringen är effektiv och därigenom bidra till att uppfylla förvaltningsrättens krav på skyndsamhet samt offentlighet och sekretess. Personal - arbetsmiljö m.m. rekrytera, behålla och utveckla engagerade och resultatinriktade medarbetare med rätt kompetens ha en god arbetsmiljö som gör det möjligt för alla medarbetare att förena yrkeslivets krav med en fungerande vardag arbetsplatsen präglas av öppenhet, mångfald och tolerans. IT och internservice ha en modern och väl fungerande IT-miljö som möjliggör en utveckling av e-förvaltningen. ha ändamålsenlig kontorsutrustning inklusive IT-stöd samt lokaler anpassade efter verksamhetens behov säkerhetsskydd/skalskydd fungerar väl. Kommunikation verka för att myndighetens intressenter har förtroende för myndighetens beslut, råd och rekommendationer skapa förutsättningar för den intresserade att enkelt kunna följa myndighetens verksamhet.