Upplägg och genomförande - kurs D



Relevanta dokument
Upplägg och genomförande - kurs C

Upplägg och genomförande

Upplägg och genomförande

Senaste lydelse av SKOLFS 2009:2. Förordning om kursplan för utbildning i svenska för invandrare;

Utbildning i svenska för invandrare: Sammanställning av kunskapskrav kurs A (A1-/A1)

Upplägg och genomförande - kurs B

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

Modersmål - finska som nationellt minoritetsspråk

3.7.5 Modersmål - romani chib som nationellt minoritetsspråk

SKOLFS 2012:18. Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000

Upplägg och genomförande

Konsekvenser sv/sva åk 8 vt 13

Sag Mal 1 Woche DET HÄR SKA DU ARBETA MED: DU KOMMER LÄRA DIG: LÄXA: Kapitel 1 och 2 *Berätta om dig själv *Siffror *Böja verb i jag- och duform

3.17 Svenska. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING

Artikel/reportage år 9

Engelska Lyssna/förstå

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 8

Svenska som andraspråk, år 8

Argumenterande Berättande. Återberättande. Instruerande. Förklarande. Beskrivande. LGR 11, del 1 Skolans värdegrund och uppdrag

NO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål

Krigsreportage inbo rdeskriget i Bosnien

Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp,

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Bild Engelska Idrott

LATIN SPRÅK OCH KULTUR

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?

Södervångskolans mål i svenska

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET MODERNA SPRÅK

KOSMOS - Små och stora tal

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?

Du kommer känna igen en del av området och få chansen att repitera detta men samtidigt kommer du att stöta på lite nytt.

Lokal Pedagogisk planering

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

Vad är Skrivrummet? *Se även sid

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Syftet är att öka medvetenheten dels om vilka språkliga handlingar som krävs i ämnet, dels om vilka som utförs.

SVENSKA ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR ÅR 6, 7, 8, 9: LYSSNA

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL

Diskussionsfrågor till version 1 och 2

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Skriva B gammalt nationellt prov

PRÖVNING I SVENSKA 2

BRA VIBRATIONER. Namn: Klass: Ett ämnesövergripande område i Bi,Fy,Tk 8a,8b och 8e ht.2012.

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk

Individuell studieplan

Bilaga B Kartläggningsmaterial - Litteracitet Samtals- och dokumentationsunderlag avkodning, läsning, läsförståelse och skrivning

Svenska som andraspråk

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Resan som började med ett slut

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov B ÅRSKURS

DESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Matematik - Åk 8 Geometri

LPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Kursens mål och innehåll

Kursbeskrivning med betygskriterier. Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth

FINSKA ( version 1) Muntlig förmåga i finska/hf, TF

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

Svenska som andraspråk

Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?

KURSPLAN,! KUNSKAPSKRAV! ELEVARBETEN!

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Världshandel och industrialisering

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

Yttrande över remiss av förslag till allmänna råd om prövning samt föreskrifter om prövning

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet

Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa matematik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Studiehandledning utifrån de olika målen och de centrala innehållen för kursen.

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %)

Läsning efter önskemål ingår i kursen, men litterära och andra texter fokuseras tydligare som kunskapskällor.

Exempel på tentafrågor: Internationell politik

Tillsyn av Omsorgslyftet Utbildningar AB inom kommunal vuxenutbildning i Nacka kommun

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända

Kursplanen i ämnet moderna språk

Dagens program Bedömning Kaffe Entreprenöriellt lärande tar till vara elevernas kreativitet

Information till elever och föräldrar i skolår 5

My Language a g Biography

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

Vi skall skriva uppsats

Bedömning av skriftlig färdighet inom utbildning i

912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik?

sfi Svenska för invandrare, kurs D Uppföljning av nationellt sfi-prov 22

Ämne - Fysik. Ämnets syfte

Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå

DATORISERAD MÖNSTERHANTERING

Transkript:

Upplägg och genomförande - kurs D Provet består av fyra delprov: Läsa A och B Höra Skriva Tala Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Tid på respektive provdel bestäms utifrån erfarenheter vid utprövningarna så att testtagarna generellt sett ska ha gott om tid att lösa uppgifterna. Hela provet beräknas ta cirka 5 timmar. Delarna kan genomföras på en och samma dag men varje del är fristående och skolan har därför möjlighet att anpassa genomförandet efter lokala förhållanden, t.ex. dela upp provet på flera dagar. Vi rekommenderar att den ordning mellan provdelarna som föreslås ovan följs men vid behov kan ordningsföljden ändras. Det är dock viktigt att hela provet genomförs. Vid hörförståelsen är det viktigt att testtagarna sitter i en lokal som är lämplig för syftet och att utrustning och cd-skiva har testats i god tid så att allt fungerar vid provtillfället. Cd-skivan är cirka 40 minuter lång, men testtagarna bör få några minuter att titta igenom provhäftet innan skivan startas samt ytterligare några minuter efter avlyssning för att titta igenom sina svar innan provhäftena samlas in.

Läsa Läsförståelsen är uppdelad i två delar, Läsa A och Läsa B. Uppgifterna avser att pröva förmågan att läsa, förstå och använda enkla texter med viss komplexitet i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Uppgifterna är varierade i fråga om texttyp, syfte och format. Underlaget till uppgifterna är hämtade från autentiska situationer men texterna är ofta bearbetade för att passa nivå och uppgiftsformat. Kunskapskrav: Läsförståelse Eleven kan läsa, förstå och använda enkla texter med viss komplexitet i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Eleven läser berättande, beskrivande och argumenterande texter om bekanta ämnen och visar sin förståelse genom att göra sammanfattningar av huvudinnehållet. Eleven hämtar specifik information i faktaorienterade texter och för enkla resonemang om informationen. tydliga instruktioner och föreskrifter genom att på ett i huvudsak fungerande sätt agera utifrån dem. i huvudsak fungerande sätt olika lässtrategier utifrån syftet med läsningen. Eleven läser berättande, beskrivande och argumenterande texter om bekanta ämnen och visar sin förståelse genom att göra sammanfattningar av huvudinnehållet och kommentera väsentliga detaljer. Eleven hämtar specifik information i faktaorienterade texter och för utvecklade resonemang om informationen. tydliga instruktioner och föreskrifter genom att på ett relativt väl fungerande sätt agera utifrån dem. ändamålsenligt sätt olika lässtrategier utifrån syftet med läsningen. Eleven läser berättande, beskrivande och argumenterande texter om bekanta ämnen och visar sin förståelse genom att göra sammanfattningar av huvudinnehållet och kommentera väsentliga detaljer och vissa nyanser. Eleven hämtar specifik information i faktaorienterade texter och för välutvecklade resonemang om informationen. tydliga instruktioner och föreskrifter genom att på ett väl fungerande sätt agera olika lässtrategier utifrån syftet med läsningen. I delprov Läsa A och B har tre olika uppgiftsformat använts: Flerval, dvs. uppgifter där testtagaren efter varje fråga väljer mellan ett antal på förhand givna svarsalternativ. Kortsvar, dvs. uppgifter där testtagaren själv formulerar sitt svar. Matchning, dvs. uppgifter där testtagaren ska para ihop ett antal enheter (ord, fraser, meningar etc.) med ett givet antal andra enheter.

Höra Uppgifterna i hörförståelsen avser att pröva testtagarens förmåga att förstå innehållet i såväl monologiskt som dialogiskt tydligt tal. Texterna är hämtade från olika informella och mer formella situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv och precis som i läsförståelsen är uppgifterna varierade i fråga om texttyp, syfte och format. För att ge uppgifterna en autentisk prägel samt spegla olika språkbruk i samhället förekommer olika varieteter av talad svenska i provet men allt tal i hörförståelseuppgifterna är tydligt och innehåller inga särpräglade dialektala uttryck. Kunskapskrav: Hörförståelse Eleven kan förstå tydligt tal i informella och mer formella situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv. berättelser, beskrivningar, samtal, diskussioner, information och nyhetssändningar som rör sammanfattningar av huvudinnehållet. instruktioner genom att på ett i huvudsak fungerande sätt agera berättelser, beskrivningar, samtal, diskussioner, information och nyhetssändningar som rör sammanfattningar av huvudinnehållet och kommentera väsentliga detaljer. instruktioner genom att på ett relativt väl fungerande sätt agera berättelser, beskrivningar, samtal, diskussioner, information och nyhetssändningar som rör sammanfattningar av huvudinnehållet och kommentera väsentliga detaljer och vissa nyanser. instruktioner genom att på ett väl fungerande sätt agera I delprov Höra har två olika uppgiftsformat använts: Flerval, dvs. uppgifter där testtagaren efter varje fråga väljer mellan ett antal på förhand givna svarsalternativ. Kortsvar, dvs. uppgifter där testtagaren själv formulerar sitt svar. Progressionen för Höra och Läsa beskrivs i kursplanens kunskapskrav med hjälp av så kallade värdeord vilka måste förstås i sitt sammanhang och tolkas i relation till nivåbeskrivningen för respektive kurs. I de uppgifter som prövar förmågan att sammanfatta huvudinnehållet ska testtagaren svara på frågor eller ta ställning till påståenden där de ska uppfatta det övergripande innehållet, det budskap eller den information, som är mest framträdande i texten. I de uppgifter som prövar förmågan att kommentera väsentliga detaljer ska testtagaren svara på frågor eller ta ställning till påståenden som kräver att hon har uppfattat detaljer som är viktiga för förståelsen av helheten. Detta kan i vissa fall innebära att testtagaren måste uppfatta även det som uttrycks implicit i texten. I de uppgifter som prövar förmågan att kommentera väsentliga detaljer och vissa nyanser måste testtagaren uppfatta nyanser som uttrycks mer subtilt i texten för att kunna lösa uppgiften. Förmågan att visa sin förståelse för olika typer av texter genom att i olika grad agera fungerande utifrån dem är svåra att pröva i provsammanhang. Provet prövar inte om testtagaren kan föra utvecklade eller välutvecklade resonemang utifrån faktaorienterade texter, tabeller och diagram då konstruktionsgruppen menar att kravet att föra utvecklade eller välutvecklade resonemang utifrån vad man läst inte prövar läsförståelse och dessutom ligger över kraven som ställs på motsvarande kurs för de produktiva färdigheterna. Endast första delen av kunskapskravet som gäller faktaorienterade texter, tabeller och diagram prövas nämligen förmågan att hämta specifik information.

Tala Delprovet Tala består av två muntliga uppgifter, en enskild uppgift med fokus på produktion samt en paruppgift som även prövar interaktion. Uppgifterna avser att pröva testtagarens förmåga att kommunicera kring frågor som har anknytning till vardags-, samhälls- och arbetsliv. Enligt kursplanen ska kursdeltagaren kunna kommunicera i såväl informella som mer formella situationer. I delprovet Tala kan situationen sägas ha drag av både det informella och det formella; å ena sidan handlar det om att på ett informellt sätt berätta och diskutera kring ett ämne, å andra sidan kan provsituationen bidra till att talet får en mer formell karaktär. Kunskapskrav: Muntlig produktion Eleven kan, med viss anpassning till syfte och mottagare, kommunicera både i informella och mer formella situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Betyget E Eleven berättar om och beskriver i enkel form aktuella händelser, erfarenheter, intryck och åsikter samt ger råd och instruktioner. Betyget C Eleven berättar om och beskriver i utvecklad form aktuella händelser, erfarenheter, intryck och åsikter samt ger råd och instruktioner. Betyget A Eleven berättar om och beskriver i välutvecklad form aktuella händelser, erfarenheter, intryck och åsikter samt ger råd och instruktioner. Eleven uttrycker sig med visst flyt och till viss del sammanhängande samt visar viss språklig variation. i huvudsak fungerande sätt olika strategier för att förbättra kommunikationen. Eleven uttrycker sig med relativt Eleven uttrycker sig med gott flyt och gott flyt och relativt väl sammanhängande samt visar förhållandevis väl sammanhängande samt visar god språklig variation. god språklig variation. ändamålsenligt sätt olika strategier för att förbättra kommunikationen. olika strategier för att förbättra kommunikationen. Kunskapskrav: Muntlig interaktion Eleven kan, med viss anpassning till syfte och samtalspartner, kommunicera i både informella och mer formella situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Betyget E åsikter med enkla argument samt framföra och efterfråga tankar och information på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. i huvudsak fungerande sätt strategier som löser problem i interaktionen. Betyget C åsikter med utvecklade argument samt framföra och efterfråga tankar och information på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. ändamålsenligt sätt strategier som löser problem i interaktionen. Betyget A åsikter med välutvecklade argument samt framföra och efterfråga tankar och information på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. strategier som löser problem i interaktionen.

Skriva Delprovet Skriva består av två skriftliga uppgifter, en uppgift som utgår från en informell skrivsituation och en uppgift utifrån en mer formell situation. Syftet är att de två uppgifterna ska pröva testtagarens förmåga att skriva enkla texter med viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Delprovet ska genomföras genom att testtagaren skriver för hand. Endast i särskilda fall kan provet skrivas på dator, se vidare under avsnittet Anpassning. Kunskapskrav: Skriftlig färdighet Eleven kan skriva enkla texter, med viss anpassning till syfte och mottagare, för att kommunicera både i informella och mer formella situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Eleven skriver med visst flyt beskrivande, redogörande och argumenterande texter om bekanta ämnen. Eleven skriver med relativt gott flyt beskrivande, redogörande och argumenterande texter om bekanta ämnen. Eleven skriver med gott flyt beskrivande, redogörande och argumenterande texter om bekanta ämnen. Eleven skapar i huvudsak fungerande struktur i sina texter och visar viss variation i ordförråd och meningsbyggnad. Eleven använder med viss säkerhet enkla och mer avancerade grammatiska strukturer i sina texter. Eleven för och sammanställer på ett i huvudsak fungerande sätt anteckningar för eget skrivande. i huvudsak fungerande sätt olika strategier för skrivande. Eleven skapar relativt väl fungerande struktur i sina texter och visar förhållandevis god variation i ordförråd och meningsbyggnad. Eleven använder med relativt god säkerhet både enkla och mer avancerade grammatiska strukturer i sina texter. Eleven för och sammanställer på ett relativt väl fungerande sätt anteckningar för eget skrivande. ändamålsenligt sätt olika strategier för skrivande. Eleven skapar väl fungerande struktur i sina texter och visar god variation i ordförråd och meningsbyggnad. Eleven använder med god säkerhet både enkla och mer avancerade grammatiska strukturer i sina texter. Eleven för och sammanställer på ett väl fungerande sätt anteckningar för eget skrivande. olika strategier för skrivande.