ETIK HT 2011 Föreläsning 8: Plikt- och Rättighetsetik
REGELUTILITARISM De regler som, om de efterföljs, leder till bäst konsekvenser Byter fokus - vi bedömmer typer av handlingar, istället för individuella handlingar Tillåter undantag i vissa extrema fall? Tilläggsregler för detta Koordinerade handlingar, där inte varje ingående handling är optimal Fortfarande svårt att bedöma vilka regler som kommer ha de bästa konsekvenserna på sikt "Government House" Utilitarism Kort försvar för U: Förklarar common sense. Enkla, rimliga grundprinciper
PLIKT-ETIK - DEONTOLOGI Kanske det de flesta förknippar med en moralisk uppfattning: absoluta regler Kritisk opposition till utilitarismen Problemet med utilitarismen är att den inte utesluter vissa handlingstyper: Ändamålen helgar medlen Även regelutilitarismen är för svag för att utesluta typer av handlingar tydligt nog
PLIKTETIK En teori om vad som gör en handling rätt Det rätta är inte nödvändigtvis baserat på det goda Riktigt och felaktigt handlande är de primära begreppen Bra och dåligt är sekundära (Utilitarismen kan sägas vara en pliktetisk position med bara en regel - maximera nyttan)
FOKUS PÅ FÖRBUD Vissa handlingstyper är absolut förbjudna Att döda oskyldiga - livet är "heligt" Att ljuga Att använda en annan människa som medel (att utnyttja någon) Oavsett konsekvenser
HANDLINGSTYPER I CENTRUM Rätt och fel bestäms inte av omständigheter/ konsekvenser utan av handlingstyp Möjligt undantag: plikt-kollisioner, genuina moraliska dilemman Distinktion mellan handling och underlåtelse Att låta någon dö inte lika fel som att döda någon En moralisk distinktion mellan avsedda och oavsiktliga effekter av en handling
SPÅRVAGNSPROBLEMET Philippa Foot, (dygdetiker) 1920-2010 Trolley - problem Illustrerar skillnaden mellan att aktivt eller passivt, avsiktligt eller oavsiktligt orsaka någons död
SPÅRVAGNSPROBLEM 1 En skenande spårvagn är på väg att köra över fem personer. Du kan dra i en spak så att vagnen byter spår och dödar en person. Bör du göra det?
SPÅRVAGNSPROBLEM 2: GÅNGBRON Samma som i fall 1, men i stället för en spak behöver du putta en person ned på rälsen. Du kan inte offra dig själv, eftersom du är för liten för att stoppa vagnen Bör du putta ned personen på rälsen?
RESONEMANG KRING DESSA FALL Vad är den relevanta skillnaden mellan de två fallen? Fel att avsiktligt ta någons liv? Doktrinen om den dubbla effekten: i fall ett så dör 1 person som en förutsedd bieffekt av att vi räddar 5 I fall 2 dör en person som ett medel för att rädda 5 Om det är det viktiga, hur är det då om vagnen är på väg mot en, men kan styras om till att döda fem? Är det okej att dra i spaken då?
PLIKT-ETISKA ÖVERVÄGANDEN Handlingar som har både goda och onda (förutsedda) konsekvenser kan vara tillåtna om 1) Det goda inte åstadkoms genom det onda 2) Det onda står i rimlig proportion till det goda (om det inte är fem utan fem tusen som räddas är det kanske okej att offra en oskyldig?) Men överväg ytterligare ett fall:
SPÅRVAGNSPROBLEM 3: LOOPEN Som i fall 1 behöver vi dra i en spak. Som i fall 2 räddas 5 genom att en dör Bör vi dra i spaken?
DÖDSHJÄLP Principen om den dubbla effekten är viktig i svensk lag om dödshjälp Aktiv avsiktlig dödshjälp är förbjudet Passiv dödshjälp är tillåten Det är tillåtet att underlåta att ge livsuppehållande om syftet är smärtlindring Aktiv - där döden blott är förutsedd men inte avsiktlig är också tillåten (ex. morfin)
HUR RÄTTFÄRDIGAS VÅRA PLIKTER? Immanuel Kant: Det kategoriska imperativet Handla så att du samtidigt kan vilja upphöja principen för ditt handlande till allmän lag Ungefär Tänk om alla gjorde så? Jfr med Hypotetiskt imperativ. Om du vill X så bör du göra Y (där Y är ett medel för att nå X) Instrumentell rationalitet
SVAR PÅ EGOISMEN? Vad jag moraliskt bör göra är inte på villkor av vad jag vill göra Det är inte så att jag bör följa dessa regler om jag vill vara moralisk Vissa handlingar är sådana att vi bör göra dem Punkt Kategoriska imperativ är något som förnuftet kräver av oss
KANT OM LÖGNER Att ljuga, även om det leder till goda konsekvenser, kan inte rättfärdigas enligt Kant Det vore Självupphävande: Om vi tillåter lögner skulle den tillit som lögner kräver för att fungera undermineras Vita lögner? Kant: om vi ljuger är vi ansvariga för eventuella dåliga konsekvenser (men inte annars)
MÄNNISKOR SOM ÄNDAMÅL Formulering 2 av KI: handla så att du behandlar andra som mål, och aldrig enbart som medel! 1)Det högsta goda är den fria och förnuftiga viljan, dvs att vara styrd av KI 2)Alla förnuftiga varelser har värdighet och förtjänar respekt 3) Att behandla någon som (enbart) medel är att inte respektera henes förnuft Tänk på spårvagnsfallen! Vi använder mannen på bron som ett medel
PLIKTER OCH RESPEKT Människor ska behandlas som mål, inte som medel Våra plikter baseras på denna princip Respekt för autonomi, självbestämmande Respekterar att människor är distinkta - vi kan inte kompensera en persons lidande med en annans lycka
EXEMPEL: DE GÖMDA Du gömmer en grupp människor från nazisterna. Du tillfrågas om var de befinner sig. Rätt att ljuga? Prioritetsordning mellan att ljuga och att orsaka att oskyldiga dödas? Nazisterna förtjänar att vi ljuger för dem En grupp människor gömmer sig på en vind. Nazisterna är på nedervåningen, ett spädbarn är på väg att börja skrika, kommer att kvävas om vi tystar det Agerar vi fel oavsett vad vi gör? Bör implicerar Kan. Åtminstone en tillgänglig handling måste vara rätt
PROBLEM FÖR PLIKTETIKEN Svåra gränsdragningar för aktivt/passivt, avsiktligt/ oavsiktligt För rigid - regeldyrkande, inflexibel Det finns fall då jag bör ljuga, kanske också döda, när konsekvenserna är avsevärda Vilken regel är det vi handlar efter? Varje handling kan beskrivas på olika sätt Anscombe: KI fungerar inte om vi inte har någon princip för att formulera regler
PLIKTKONFLIKT! Konflikt mellan plikter? Om jag kommer att döda någon genom att tala sanning T.ex. om jag har att skäl att tro att någon skulle dö av ett dåligt besked Okej att tala sanning, eftersom döden bara vore en bieffekt? Fel att ljuga eftersom jag då skulle åstadkomma det goda genom det onda? Kan konflikter avgöras med KI?
RÄTTIGHETSETIK
RÄTTIGHETER Rättighetsetiken behandlar rättigheter som moraliska utgångspunkter Handlingars moraliska status bestäms av om de respekterar eller kränker de berördas rättigheter Jag har rätt till något om det är rätt för mig att fritt förfoga över det samtidigt som det är fel av andra att hindra mig från att göra det (Tännsjö) Naturliga rättigheter - inte deriverade från den nytta de gör
RÄTTFÄRDIGANDE AV RÄTTIGHETER Rättighetsetiken i opposition mot utilitarismen Många fall där U ger kontraintuitiva svar är fall där rättigheter kränks U menar att rättigheter är användbara, men inte okränkbara Bentham: Nonsens på styltor. Rättigheter är enbart användbara fiktioner. Som t.ex. legala rättigheter. Stark ställning inom den politiska filosofin Nära relation till pliktetiken - respekt för individer
RÄTTIGHETER OCH PLIKTER Rättigheter och skyldigheter är nära förknippade: om jag har en rätt till X har andra en skyldighet att inte beröva mig X Utgår ofta från Kants andra formulering av KI: behandla människor som mål, aldrig enbart som medel Baseras också på en uppfattning om vad som krävs för att erhålla rättigheter
RÄTTIGHETER OCH RESPEKT Respekt för människor som förnuftiga, autonoma varelser: Våra handlingar bör kunna rättfärdigas för dem som berörs av dem Respekt för människor som enskilda individer Respektera självbestämmande Fritt förfoga egna 1) livet, 2) kroppen, 3)förmågor, och 4) frukterna av dessa (t.ex. legitimt förskaffade föremål och fördelar)
NEGATIVA OCH POSITIVA RÄTTIGHETER Negativa rättigheter. Andra är skyldiga att inte göra vissa saker mot mig, inte hindra mig, inte stjäla från mig, inte döda mig osv. (Om vi inte har ett avtal) Positiva rättigheter: Rätt till, andra har skyldigheter att hjälpa mig att utöva mina rättigheter (t.ex. handikappanpassning)
NOZICKS LISTA AV RÄTTIGHETER Rätt till liv, kropp, talanger Rätt till ting förvärvade på rätt sätt Rätt till allt man slutit avtal om Rättigheter är moraliska restriktioner Det är aldrig acceptabelt att kränka en rättighet
PRIVATLIV Rättigheter skyddar den privata sfären. Beslut som andra inte bör ha inflytande över Moralisk immunitet inom denna sfär? Varje moraliskt subjekt har rätt till en sfär av självbestämmande - liv, kropp osv - så länge de inte inkräktar på andras liknande sfärer Det är alltid fel att kränka denna rätt Rättighetsetiken är mindre krävande Befrämjar friheter - förknippat med liberalism
RÄTTIGHETERNAS GRÄNSER Gränser utstakade av andras lika rättigheter Vi kan legitimt förvärva föremål, så långe vi inte (aktivt) hindrar andra Jag får inte stjäla från dig, men jag får göra sådant som leder till att du förlorar det Jag får inte döda dig, men behöver inte rädda dig. Om vi inte har ett avtal (jag är din läkare, säg). Vi kan förlora vissa rättigheter
ÄGANDERÄTT Till saker man förvärvat på rätt sätt T.ex. saker du hittat, fått, köpt eller blandat ditt arbete med (Locke) Vi har rätt till frukten av våra talanger Ett ojämnlikt/suboptimalt utfall möjligt, trots att inga rättigheter kränkts
PROBLEM FÖR RÄTTIGHETSETIKEN Orimliga konsekvenser? Vissa har inte förmåga att ta hand om sig själva. Rättigheter skyddar visserligen svaga från kränkning, men det är kanske inte tillräckligt Kan de gå under, utan att några rättigheter kränks? Konflikter mellan rättigheter. Prioritetsordning? Underminerar principen att de är okränkbara Tillåtet att stjäla för att rädda liv? Ingen vägledning av rättighetsteorin i svåra fall
LIBERALISM? Förespråkar maximal frihet (kompatibel med andras friheter) Givet att utgångsläget är rättvist Historiska orättvisor: mycket få saker som rättmätigt kommit i vår, eller andras, ägo Skatt som ett sätt att återställa den naturrättsliga ordningen? (kränker individen, som inte frivilligt ingått ett sådant avtal?) Arvsrätten
EXEMPEL Obegränsad frihandel? Organ, prostitution? Eller är detta kränkningar av rättigheter, helt oavsett vad agenten anser? Jfr att sälja sig själv till slaveri. Finns en skillnad mellan rättigheter vi kan avsäga oss, förlora och de som vi alltid behåller? Abort - kvinnans rätt till sin kropp (fostrets rätt till liv?) Inte aktivt dödande, bara passivt dödande genom att en rättighet skyddas? (Ingen rätt att inte bli passivt dödad) Tillåter inte att vi maximerar rättigheter, om vi samtidigt kränker någon
OTILLRÄCKLIGA RÄTTIGHETER? Rätt att göra vad man vill så länge det inte kränker andra Vissa handlingar är goda eller dåliga oberoende av om de respekterar eller kränker rättigheter Rättighetsetiken accepterar olika, och uppenbart olika bra utfall av en handling, ett samhälle etc. Enbart rättigheter räcker inte för att säkra ett gott utfall - naivt att tro motsatsen? Kanske uttömmer rättigheter inte moralen?
I MORGON: DYGD-, FEMINISTISK OCH OMSORGSETIK