Etik HT2010. Föreläsning 9: Rättighets- och dygdetik

Transkript

1 Etik HT2010 Föreläsning 9: Rättighets- och dygdetik

2 Rättighetsetik

3 Rättigheter Jag har rätt till något om det är rätt för mig att fritt förfoga över det samtidigt som det är fel av andra att hindra mig från att göra det (Tännsjö) Rättighetsetiken behandlar rättigheter som moraliska utgångspunkter Handlingars moraliska status bestäms av om de respekterar eller kränker de berördas rättigheter Naturliga rättigheter - inte deriverade från den nytta de gör Bentham: Nonsens på styltor. Rättigheter är enbart användbara fiktioner. Som t.ex. legala rättigheter.

4 Rättfärdigande av rättigheter Rättighetsetiken i opposition mot utilitarismen Många fall där U ger kontraintuitiva svar är fall där rättigheter kränks U menar att rättigheter är användbara, men inte okränkbara Stark ställning inom den politiska filosofin Nära relation till pliktetiken

5 Rättigheter och plikter Rättigheter och skyldigheter/plikter är nära förknippade: om jag har en rätt till X har andra en skyldighet/plikt att inte beröva mig X Utgår ofta från Kants andra formulering av KI: behandla människor som mål, aldrig enbart som medel Baseras också på en uppfattning om vad som krävs för att erhålla rättigheter Vilken funktion har rättigheter? Att skydda intressen?

6 Rättigheter och respekt Respekt för människor som förnuftiga, autonoma varelser: Våra handlingar bör kunna rättfärdigas för dem som berörs av dem Respekt för människor som enskilda individer Respektera självbestämmande Fritt förfoga egna 1) livet, 2) kroppen, 3)förmågor, och 4) frukterna av dessa (t.ex. legitimt förskaffade föremål och fördelar)

7 Negativa och positiva rättigheter Negativa rättigheter. Rätt ifrån. Andra är skyldiga att inte göra vissa saker mot mig, inte hindra mig, inte stjäla från mig, inte döda mig osv. (Om vi inte har ett avtal) Positiva rättigheter: Rätt till, andra har skyldigheter att hjälpa mig att utöva mina rättigheter (t.ex. handikappanpassning)

8 Nozicks lista av rättigheter Rätt till sitt liv, kropp, talanger Rätt till ting förvärvade på rätt sätt Rätt till allt man slutit avtal om Rättigheter är moraliska restriktioner Det är aldrig acceptabelt att kränka en rättighet

9 Privatliv Rättigheter skyddar den privata sfären. Beslut som andra inte bör ha inflytande över Moralisk immunitet inom denna sfär? Varje moraliskt subjekt har rätt till en sfär av självbestämmande - liv, kropp osv - så länge de inte inkräktar på andras liknande sfärer. Det är alltid fel att kränka denna rätt Rättighetsetiken är mindre krävande Befrämjar friheter - förknippat med liberalism

10 Rättigheternas gränser Gränser utstakade av andras lika rättigheter Vi kan legitimt förvärva föremål, så långe vi inte (aktivt) hindrar andra Jag får inte stjäla från dig, men jag får göra sådant som leder till att du förlorar det Jag får inte döda dig, men behöver inte rädda dig Om vi inte har ett avtal (jag är din läkare, säg). Absolut rätt till självförsvar mot kränkning? Vi kan förlora vissa rättigheter

11 Äganderätt Till saker man förvärvat på rätt sätt T.ex. saker du hittat, fått, köpt eller blandat ditt arbete med (Locke) Vi har rätt till frukten av våra talanger Wilt Chamberlain: en basketbollspelare som folk betalar för att få se Ett ojämnlikt utfall, trots att inga rättigheter kränkts?

12 Problem för rättighetsetiken Orimliga konsekvenser? Vissa har inte förmåga att ta hand om sig själva. Rättigheter skyddar visserligen svaga från kränkning, men det är kanske inte tillräckligt Kan de gå under, utan att några rättigheter kränks? Konflikter mellan rättigheter. Prioritetsordning? Underminerar principen Tillåtet att stjäla för att rädda liv? Ingen vägledning av rättighetsteorin i svåra fall

13 Liberalism? Förespråkar maximal frihet (kompatibel med andras friheter) Givet att utgångsläget är rättvist Historiska orättvisor: mycket få saker som rättmätigt kommit i vår, eller andras, ägo Skatt som ett sätt att återställa den naturrättsliga ordningen? (kränker individen, som inte frivilligt ingått ett sådant avtal?) Arvsrätten

14 Exempel Obegränsad frihandel? Organ, prostitution? Eller är detta kränkningar av rättigheter, helt oavsett vad agenten anser? Jfr att sälja sig själv till slaveri. Finns en skillnad mellan rättigheter vi kan avsäga oss, förlora och de som vi alltid behåller? Abort - kvinnans rätt till sin kropp (fostrets rätt till liv?) Inte aktivt dödande, bara passivt dödande genom att en rättighet skyddas? (Ingen rätt att inte bli passivt dödad) Tillåter inte att vi maximerar rättigheter, om vi samtidigt kränker någon

15 Otillräckliga rättigheter? Rätt att göra vad man vill så länge det inte kränker andra Vissa handlingar är goda eller dåliga oberoende av deras respekt för kränkning Rättighetsetiken accepterar olika, och uppenbart olika bra utfall av en handling, ett samhälle etc. Enbart rättigheter räcker inte för att säkra ett gott utfall - naivt att tro motsatsen? Kanske uttömmer rättigheter inte moralen?

16 Paus

17 Dygdetik

18 Dygdetik Skiljer sig från pliktetik, konsekvensetik och rättighetsetik: Fokus är inte på riktiga handlingar I stället: vad är en god person? Ändå en moralisk teori, med implikationer för hur vi bör handla och hur vi bör leva Vi bör vara goda personer, och vi bör handla så som en god person skulle handla Aristoteles menar att det är genom att utföra goda handlingar som man blir god. Fake it till you make it

19 Extremt kort bakgrund Dygder och det goda livet är centralt i antikens tankeliv Platon, Aristoteles Fokus är på agentens konstitution och handlande. Goda konsekvenser tänks följa från att vara en god person Blir mindre centralt i och med kristendomens intåg, då moraliskt handlande dikteras ovanifrån

20 Dygdetik Dygdetiken avvisar moraliska ideal som kommer utifrån Moralen kommer inifrån. Idealen är mänskliga ideal. Moralen är en mänsklig praktik Tanken om en Idealmänniska har en plats inom många etiska teorier, som något att eftersträva, eller någon vars preferenser skulle vara vägledande Moralen kan inte uttryckas i abstrakta, rigida regler Moralisk klokhet/kompetens

21 Universalism - partikularism Partikularism är en variant av detta. Det finns inga absoluta, undantagslösa moraliska regler. De är snarare Omdömesfrågor Regler som inte kan fångas? Omdömet behövs eftersom vi inte kan räkna in alla relevanta faktorer Misstro mot moralfilosofin som ett förnu!sprojekt Känsla, moralisk sensibilitet Är detta en beslutsmetod eller riktighetskriterium?

22 Dygdetikens grundtanke Vilken sorts person bör man vara? En dygdig person Aristoteles: det högsta livet innebär själslig aktivitet i enlighet med dygderna. Mod, Rättvisa, Välvilja, Generositet, Ärlighet, Klokhet, Tolerans, Lojalitet, Pålitlighet, Samvetsgrannhet

23 Direkt-indirekt idé om en god person Indirekta teorier om en god person Utilitarismen: man bör vara den person som det har bäst konsekvenser om man har Pliktetiken: den som gör sin plikt, inte behandlar andra som medel osv Direkt teori om en god person Dygdetiken - vi bör vara ärliga för att det är en dygd, inte p.g.a. dess konsekvenser Icke-konsekventialism: Inget egenvärde i att maximera mängden dygdiga personer eller handlingar. Räcker inte med att göra det rätta, vi måste också vilja göra det rätta

24 Dygder och motivation Dygdetiken värderar motiv, karaktärsdrag Viktigt varför vi gör någonting Exempel: Hälsa på en vän på sjukhuset Inte för att det har goda konsekvenser Inte för att det är min plikt Inte ens för att det är dygdigt! För att jag är en god vän. Jag är en god person för att vänskap motiverar mig.

25 Vad är en dygd? Aristoteles: Ett karaktärsdrag som uppvisas i vanehandlingar (inte menat som automatiskt ) Inte bara vanan att handla på ett visst vis, utan att vara på ett visst vis Värderande dimension (skiljer dygder från laster) Förvärvad egenskap. T.ex. genom träning, resonerande, kontemplation? Skillnad på karaktärs- och personlighetsdrag? Det senare eventuellt medfött. Dygder måste utvecklas. Det räcker inte att vara snäll av naturen

26 Vad är en dygd? Qualities needed for successfull living (Rachels) Ett förvärvat karaktärsdrag, manifesterat i vanehandlingar, som är berömvärt i sig Dygder är det vi hänvisar till när vi rekommenderar någon Men hur ska man förstå berömvärd ovan? Cirkelbevis?

27 Vilka karaktärsdrag är dygder? Basera teorin på dess innehåll, hur rimlig är den, om vi ger några exempel på dygder? Aristoteles - den gyllene medelvägen Generositet - mellan snålhet och slösaktighet Mod - mellan feghet och dumdristighet Vänlighet - mellan illvilja och godtrogenhet Ärlighet - mellan förljugenhet och överinformatitet Teoretiskt svagt argument Dygder har funktioner: Mod, för att handskas med fara etc.

28 Passande attityder En dygdig person är en som intar en passande attityd till vad som sker Fokus på passande har haft stort inflytande inom modern moralfilosofi X är värdefullt = Det är passande att uppskatta X för dess egen skull Kvarstår att förklara vad passande betyder Om det inte ska vara cirkulärt, kan det inte vara passande, därför att objektet är värdefullt

29 Dygder och den mänskliga naturen En dygd utgör en aspekt av mänsklig förträfflighet Att i så hög grad som möjligt realisera vad som är utmärkande för en människa På samma sätt som en kniv kan vara en bra kniv Bra av sitt slag, uppfyllande sitt syfte Självförverkligande i någon mening

30 Naturliga och Sociala dygder Vad är naturligt, essentiellt för människan? Dygdetiken har ibland använts för att fördöma homosexualitet, t.ex. Människan har sociala roller, som kan associeras med sociala dygder Att vara en bra förälder, medarbetare, stins etc. En bra mördare? Inte alla sociala rollen ger dygder. Ellerr? Finns det något som är allmängiltigt över dessa varierande sociala roller? En bra människa?

31 Problem med dygdetiken Dygdkonflikter! Ex. Välvilja och ärlighet? Dygder är inte psykologiskt realistiska. Pålitliga karaktärsdrag är sällsynta Socialpsykologiska experiment 1. Millgram 2. Samaritexperimentet 3. Stanford prison experiment Harman We re just not built that way

32 Något att eftersträva? Dygdetiken är inte (tillräckligt) handlingsvägledande! Dygdetiken kan inte hjälpa oss i svåra fall, om vi inte har någon dygdig närvarande! Genom skolning? Härma, gör typiskt goda gärningar så kommer det att visa sig sedan vad som är rätt i svårare fall! WWJD?

33 Dygdetiska riktighetskriterier 1 En handling är rätt om och endast om den utförs av en (fullt) dygdig person Om jag inte är dygdig, men gör samma sak så är handlingen inte rätt. Fokus på motiv, bakgrund En dygdig person kan aldrig handla fel? Men teorin förutsätter att de kan handla fel, äkta dygd kräver ett fritt val Öppnar för en logiskt möjligt att vad som helst är rätt?

34 Dygdetiska riktighetskriterier 2 Slote: en handling är rätt omm den utförs av en dygdig människa som omsätter sin dygd i handling Krävs att vi har alla dygder? I så fall handlar alla fel hela tiden (den konsekvensen har också U) Dygdetiken bör vara psykologiskt realistisk, eftersom del av dess anspråk bygger på att de andra teorierna är för abstrakta Usla personer kan inte handla rätt. Orimligt?

35 Omformulering En handling är rätt om det är den handling som en dygdig människa hade gjort i situationen Eller vad en dygdig människa hade rekommenderat att göra? Förlorar vi kopplingen till avsikter och bakgrund?

36 Generella problem En dygdig person måste karaktäriseras oberoende av rätta handlingar Varför göra som den dygdige? Varför eftersträva dygder? Finns verkligen en nära koppling till motivation inom dygdetiken? Risk för cirkelresonemang. Förutsätter värde, riktighet? Är det verkligen viktigare att odla sina dygder, än att utföra riktiga handlingar? Karaktärsdrag viktiga av instumente$a skäl

37 I morgon: Feminism och omsorgsetik