PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET

2012 05 24 Kommunledningskontoret Johanna Morin 0413-626 97 PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET Tid: torsdag den 24 maj, klockan 14:00 16:00 Lokal: Stadshuset, Sal Albert Sahlin Närvarande: Eslövs kommun Cecilia Lind, KS, ordf. Henrik Wöhlecke, KS Annette Linander, KS Lars Månsson, SoT Karl-Erik Malmgren, KoF Claus-Göran Wodlin, GoV Sven-Olov Wallin, GoV Lesley Holmberg, KS Monica Eberyd, VoO Tony Hansson, VoO Kent Karlsson, BoF Bernt Nilsson, AoF Johanna Morin, KlK Åsa Mikkelsen, KlK Peter Juterot, KoF Lena Zander, VoO Lotta Ljungström, BoF Andreas Lindoff, BoF Behailu Tefera, praktikant KlK Handikappföreningarna Ingemo Hellgren Wivian Holmberg Göthe Roth Stig-Åke Grönvall Arne Westerberg Ingrid Jönsson Inger Isaksson

Snezana Krisanovic Irene Strand POMS/Närpolisen Räddningstjänsten Försäkringskassan Ungdomsmottagningen Kärråkra vårdcentral Mats G Odestål Thomas Nilsson Markus Blåder Anita Ström Åsa Löfkvist Camilla Danielsson 1. Mötet öppnas Ordförande Cecilia Lind hälsade alla välkomma, och förklarade mötet öppnat. Markus Blåder, Räddningstjänsten Syd önskades extra välkommen. 2. Justerare utses Henrik Wöhlecke utsågs att justera dagens protokoll. 3. 5:e samverkansavtal Kommunalråd Cecilia Lind och polismästare Thomas Nilsson undertecknade samverkansavtalet för år 2012. Samverkansavtalet mellan Eslövs kommun och Närpolisen i Eslöv gäller för ett år i taget och årets är det femte i raden av samverkansavtal. Överenskommelsen är framtagen utifrån en gemensam problembild och omfattar prioriterade åtgärder som harmonierar med parternas ordinarie handlingsoch verksamhetsplaner. Rådet för Hälsa och Trygghet ansvarar för förslag till revidering, utveckling och uppföljning av överenskommelsen. Företrädare för Eslövs kommuns olika förvaltningar och Polismyndigheten i Eslöv/Närpolisen har kommit överens om följande områden för fördjupad samverkan för att öka den upplevda och faktiska tryggheten i kommunen: 1. Tidig upptäckt av barn och ungdomar i riskmiljöer 2. Trygghet i offentlig miljö 3. Våld i nära relationer 4. Alkohol- och drogförebyggande arbete 5. Organiserad brottslighet Resultaten för respektive insats under de fem prioriterade områdena ska årligen följas upp och redovisas i kommunens välfärdsbokslut. Till samverkansavtalet finns en bilaga där respektive insats beskrivs mer utförligt. Samverkansavtalet och bilagan finns att hämta på: http://www.eslov.se/samverkansavtal

4. Samverkan kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Lotta Ljungstöm, Barn- och familjeförvaltningen och Lena Zander, Vård- och omsorgsförvaltningen presenterade ett samarbete mellan Barn- och elevstödsenheten, Gymnasie- och vuxenutbildningen och Vård- och omsorg kring barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I läroplan för grundskolan står det att skolan ansvarar för att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. För elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar handlar det som att skapa en tillvaro med sammanhang och inkludering. NPF-gruppen som samarbetet kom att kalla sig har som utgångspunkt ställt sig frågande till hur skolan kan skapa en miljö där alla får plats och olikheter ses som en tillgång. NPF-gruppen är ett pilotprojekt som genomfördes mellan augusti 2011 och februari 2012. Gruppen arbetade kommunövergripande. Projektet berörde barn och ungdomar i åldrarna 1-19 år med neuropsykiatrisk diagnos eller de som uppvisade symptom och behov liknande målgruppens. NPF-gruppens syfte med pilotprojektet var att identifiera, kartlägga och skapa förutsättningar för att stödja dessa barn och ungdomar. Målet med projektet var att minska andelen elever som ej når skolans mål, minska antalet barn vars funktionsnedsättning upptäcks efter det fjärde året i grundskolan och att ge rätt stöd anpassat efter barnets behov redan i förskolan. Vidare ville man också undersöka personalens respons till pilotprojektet genom en kasam-kartläggning (känsla av sammanhang). I pilotprojektet deltog sammanlagt 17 elever och antalet direkt berörd personal var 26 personer. NPF-gruppen började med att göra en nulägesanalys med följande frågeställningar: Vilken kunskap finns hos berörd personal? Vilken kompetens har berörd personal? Vilken kompetens finns inom respektive förvaltning? Vad behövs för att en inkludering ska vara möjlig? Organisation av lärande miljö? Efter förberedels för elever, pedagoger och föräldrar inleddes pilotprojektet på fem av Eslövs kommuns skolor. Arbetssättet inkluderade; inledande observation, praktisk handledning samt material och stöd till pedagoger, elever och föräldrar, handledning av psykolog erbjöds, närvaro på föräldramöten, kontinuerliga avstämningsmöten av och med NPF-gruppen. Insatser i den fysiska miljön inkluderade bildstöd, schema, anpassning av material och klassrumsmiljö med syfte och mål att skapa förutsägbarhet i elevens vardag. Insatser i klassrummet inkluderade extra stöd för att klara av sin roll som lärare till en elev inom NPF samt stöd att hitta en balans mellan klassen och den enskilda elevens behov. Insatser till föräldrar och annan personal inkluderade tips och råd kring strategier i bemötande och förhållningssätt, kunskap om funktionsnedsättningens konsekvenser och kunskap kring hur man förebygger konfliker. Insatser direkt till eleven inkluderade råd och tips kring funktionsnedsättningens konsekvenser, olika strategier för att klara vardagslivet bättre samt förskrivning av hjälpmedel av arbetsterapeut. Resultatet visar att små insatser kring barnet kan förbättra elevens sociala situation och ge pedagogen en mer positiv uppfattning och upplevelse av situationen. Detta är goda nyheter för de som i framtiden planerar insatser kring dessa barn.

Majoriteten av pedagogerna ansåg att möjligheten till att få verktyg att hjälpa dessa elever hade känts positivt. Minskningen av konflikterna med eleven, större förståelse och kontroll över situationen är variabler som har påverkat pedagogernas arbetsmiljö positivt, vilket i slutändan även gynnar eleverna. Insatser kring dessa barn behöver ha ett långsiktigt perspektiv eftersom insatserna inte omedelbart skapar positiva förändringar kring elevens kunskapsresultat. Handledaren och pedagogen behöver bygga upp en relation och samarbete som kan utgöra grunden till det lärande som pedagogen behöver. 5. Eslövs kompisnät Under arbetet med att stärka barnperspektivet i introduktionsprocessen har det framkommit att ungdomar som kommer som flyktingar har svårt att etablera kontakt med ungdomar med svensk bakgrund. Detta gör att vägen in i det svenska samhället blir onödigt lång. Det finns tydliga önskemål från nyanlända ungdomar att hitta metoder för ökad integration. Ett pilotprojet har drivits av Peter Juterot, Kultur- och fritidsförvaltningen, inom ramen för kommunens ungdomsarbete och pågående uppdrag att stärka barnperspektivet i introduktionsprocessen som bedrivits med medel från Migrationsverket av Camilla Marcusson, Arbete och försörjning. Eslövs kompisnät är en traditionell kontaktpersonsverksamhet. Inledningsvis avgränsades projektets målgrupp och omfattning till ett pilotprojekt som infattade fem matchningar. Syftet med pilotprojektet är att verka för integration och kunskapsutbyte, samt motverka isolering och utanförskap. Vidare syftar projektet till att på individnivå bidra till ett inkluderande samhälle med mångfald i fokus. Fem nyanlända ungdomar från Bergagymnasiets språkförberedande klasser matchades med fem etablerade svenskar elever från Folkhögskolan. Tre gemensamma träffar har också genomförts i öppna forum med ca 20 deltagare per tillfälle. Deltagare till projektet rekryterades tillsammans med Gymnasie- och vuxenutbildningen. Varje deltagare fick möjlighet att beskriva sina intressen, önskemål och förväntningar på den kontakt man skulle matchas med. Deltagarna bestämde själva under vilka former och hur ofta de ska träffas. Eslövs kompisnät har möjlighet att i en förlängning vända sig till alla kommuninvånare, oavsett ålder. Kompisnätet skulle kunna ses som ett medel till att motverka isolering för flera målgrupper såsom äldre utan nätverk, nyanlända barnfamiljer, med flera. Föreningslivet skulle kunna öka sina möjligheter att presentera sin verksamhetet för intresserade, vilket i sin tur skulle kunna öka mångfalden inom föreningslivet. Pilotprojektet har genomförts mellan februari 2012 och avslutat nu i juni med en cafékväll på Våfflan.

6. Brottsofferjouren Eslövs kommun och Brottsofferjouren mellersta Skåne har sedan 2009 ett avtal som förlängs ett år i taget efter inkommen verksamhetsberättelse och revision. Ordförande Anna Natt och Dag och vice ordförande Hans Klette är för tillfället ute i sina sju medlemskommuner: Eslöv, Hörby, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund och Staffanstorp. Medlemskommunerna har i och med avtalet betalat ett bidrag på 2 kr per invånare, dvs. 63 000 kr för Eslövs kommun. Verksamheten med Brottsofferjouren har hela tiden ökat, mer dramatiskt på sista tiden varpå Brottsofferjouren nu undersöker möjligheten med höjt bidrag till 3 kr per invånare från och med 2013. Verksamheten består dels av stödpersonsverksamhet, dels av vittnesstödsverksamhet vid Lunds Tingsrätt. Brottsofferjouren har under 2011 gett direkt brottsofferstöd till 647 personer bosatta i medlemskommunerna, detta är en ökning med 11 % i jämförelse med 2010. Antalet brottsutsatta inom polisområdet mellersta Skåne som vänder sig till Brottsofferjouren för stöd och hjälp har under flera år ökat, ca 10 % per år. Anledningar till denna ökning tros vara: Systemförbättring i polisens nationella rutiner gentemot målsägande i samband med anmälningsupptagning Under 2011 har BOJ även noterat ökning av brottsoffer som lever under särskilt utsatta förhållanden på grund av hemlöshet, missbruk eller sjukdom. Forum för frivilligt socialt arbete har gjort en beräkning på uppskattat värde av Brottsofferjourens verksamhet. Man har utgått från en kommunalt anställd socialsekreterares lön vilket är 227 kr i timmen (160 kr + sociala avgifter). Summan uppskattade kostnader syftar på den kostnad kommunen skulle behöva betala ut ifall Brottsofferjourens verksamhets inte fanns och kommunen skulle behöva bedriva stödpersonsverksamhet samt vittnesstöd i egen regi. Under är 2011 la Brottsofferjouren ner 1 005 h på ärenden kopplade till brottsoffer bosatta i Eslövs kommun. Dessa ärenden beräknas till en kostnad på 228 135 kr. Vid en höjning till 3 kr per invånare blir Eslövs kommuns bidrag 94 761 kr per år. Utifrån uträkning av Forum för frivilligt socialt arbete skulle Eslöv trots höjningen spara 131 674 kr per år (228 135 94 761 = 131 674 kr). Brottsofferjouren vill veta om detta förslag med en höjning från 2 till 3 kr per invånare är möjligt från och med 2013 för Eslövs kommuns del. Det är avgörande att alla medlemskommuner säger ja till förslaget annars kan inte höjningen genomföras. Beslut Rådet för Hälsa och Trygghet beslutar att från och med 2013 betala ut ett bidrag på 3 kr per invånare till Brottsofferjouren mellersta Skåne. Brottsofferjouren mellersta Skåne ska inkomma med verksamhetsberättelse och revision enligt avtal för att utbetalning ska kunna ske.

7. Brottsförebyggande arbete - Polisen informerar Mats G Odestål presenterade aktuell brottsstatistik. Statistiken avser den 19 april till den 24 maj 2012 i jämförelse med motsvarande period 2011. Ett urval av statistiken presenteras nedan. 2011 2012 Differens Brott i nära relationer 49 73 24 Tillgrepp genom inbrott 271 255-16 Våld i offentlig miljö 69 27-42 Totalt rån 11 11 0 Totalt olaga hot 78 67-11 Inbrott i bostad (försök och 46 62 16 fullbordat) Inbrott i lägenhet (fullbordat) 11 11 0 Totalt skadegörelse 116 206 90 Vanligtvis brukar bostadsinbrott minskar när det blir vår och ljusare på kvällarna. Västra Skåne har dock varit extra utsatta för inbrott under våren. Thomas Nilsson, polismästare talar om nya metoder och ligor som drar runt i olika delar av Sverige som sedan snabbt förflytta sig utan att efterlämna några som helst spår. Denna trend har lett till större samverkan mot inbrott mellan Polismyndigheterna i södra Sverige. Att ha larmade bostäder minska risken till inbrott. Man vet att man har ett bra larmsystem om larminstallationen ger reduktion på hemförsäkringen. Skadegörelse på bilar och på stat och kommun är ett fortsatt bekymmer i Eslöv. Stölder i idrottshallar har uppmärksammats i Skåne. Polisen ber om en förteckning på föreningar i Eslövs kommun så att de kan gå ut med en notis om att vara extra uppmärksam. Diskussion kring polisens bemanning i Ringsjöbygden. Thomas Nilsson vill ha nya polisaspiranter till januari 2013. - Räddningstjänsten informerar Markus Blåder redovisar räddningsinstanser för kvartal 1 (januari till och med april) i jämförelse mellan åren 2012 2008. 2008 2009 2010 2011 2012 Bostadsbränder 5 13 5 5 8 Skolbränder 1 0 1 0 0 Trafikolyckor 26 27 26 17 20 Sjukvårdslarm 13 25 11 14 22

Regeringen har gett uppdrag till Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) gällande en nationell strategi för hur brandskyddet kan stärkas genom stöd till den enskilda. Visionen är ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. Vidare har MSB kartlagt att var fjärde person över 65 år som omkommer vid brand i sin bostad var känd av socialförvaltningen, hemtjänst eller annan förvaltning. För att komma åt denna grupp samt att skikta mot nollvisionen ska man satsa på följande: Riktade kommunikationsinsatser, ex hembesök Tekniska lösningar, ex. brandvarnare och spisvakt Lokal samverkan identifiering av individer med särskilda behov. Vinsterna med dessa insatser är stora: Enskilde kan bo kvar hemma Kringboende mindre risk för brand Kommunen utebliven kostnad för särskilt boende, skadekostnader och eventuella försäkringspremie Fastighetsägare mindre skador och kostnader - Säkerhetsstrateg informerar Åsa Mikkelsen rapporterar ej. 8. Handikappföreningarna informerar Inger Isaksson presenterar utdrag ur en intern rapport för De Handikappades Riksförbund (DHR). Förbundsstyrelsen i form av Rasmus Iskasson har skrivit en sammanfattning från Hälsostämman 2012. Rasmus Iskasson sammanfattade Hälsostämman som följande: Folkhälsostämman 2012 pågår i tre dagar. Rasmus deltog endast första dagen. Han anser att det är viktigt de fortsätter bevaka folkhälsofrågorna. Folkhälsofrågan aktualiseras inom många av de områden som DHR arbetar med, t.ex. arbetsmarknaden och tillgänglighet. En intressant diskussion om folkhälsoarbetets ekonomiska lönsamhet kan kopplas till argumentet om lönsamheten i tillgänglighetsarbetet. Även om Rasmus anser att köpkraftsargumenten i tillgänglighetsdiskussionerna har varit effektiva så ser han nu en fara i att för mycket trycka på de ekonomiska argumenten. I Folkhälsodiskussionerna under stämman blev det tydligt att det i grunden behövs hållbara argument utifrån ett rättighetstänkande och ett människovärdesperspektiv. De ekonomiska argumenten är fortfarande ofta framgångsrika som metod men i hjärtefrågor bör vi i grunden vara säkra på att kunna hävda ett människovärdesargument och rättighetsargument. Stämman har fått Rasmus att uppvärdera folkhälsoproblematiken som en betydligt viktigare fråga för DHR än han hade förstått innan han kom dit. Det sker mycket på området och mycket tyder på att det är bra om DHR finns med i den utvecklingen. Som enda deltagare med synlig koppling till funktionshinderrörelsen kände han ofta att diskussionerna om personer med funktionsnedsättning fördes över våra huvuden och att DHR:s kunskaper och erfarenheter är efterfrågade i dessa diskussioner. En del kopplingar och argument ansåg han dessutom vara problematiska ur funktionshindrades synvinkel. En folkhälsoretorik som ständigt halkar in på ekonomiska argument riskerar att mycket smygande lyfta fram personer med funktionsnedsättningar som tärande och en belastning för samhället. Detta menar Rasmus trots att han är mycket medveten om att syftet var det motsatta, d.v.s. att visa på den ekonomiska lönsamheten av ett bra

folkhälsoarbete. Det är dock viktigt att tänka på vilka signaler man ger ut på vägen fram till att mottagaren har förstått budskapet och hur dessa signaler kan misstolkas eller förvrängas. Rasmus tackar för förtroendet att få representera DHR under första dagen av Folhälsostämman 2012 i Stockholm. Det har varit en mycket lärorik dag som gett honom mycket ny kunskap och inte minst inspiration för att se till att folkhälsoarbetet inte glöms bort som ett viktigt arbetsområde inom DHR:s förbundsstyrelse. 9. Övrigt Nästa Rådet för Hälsa och Trygghet flyttas från den 20 september till den 13 september 2012. Observerar att vi då är på Medborgarhuset, C-salen. 10. Mötet avslutas Ordföranden tackade de närvarande och önskade alla en riktigt skön sommar och avslutade mötet. Cecilia Lind Ordförande Henrik Wöhlecke Justerare