Skolförvaltningen Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen Sala kommun ALKOHOL-DROGER Policy/handlingsplan
Nov 2006 Allmänt Nittio (90) procent av den vuxna befolkningen i Sverige konsumerar alkohol. Vilket leder till att 19 % av män och 3 % av kvinnorna får under sitt vuxna liv alkoholrelaterade problem. Ett betydande antal medmänniskor avlider i följderna av för stor alkoholkonsumtion vilket i dagsläget innebär 11 % av männen och 9% av kvinnorna. Missbruk av alkohol och droger är ett stort problem i vårt samhälle. Missbruksproblemen berör även enskilda arbetsplatser. Varje människa har rätt att bestämma över sitt liv men vi har även ett ansvar för varandra som medmänniskor och inte minst vid våra arbetsplatser som arbetskamrater. Detta ansvar och omtanken om varandra tillåter oss inte att se en medmänniska och medarbetare gå under utan att vi ingriper. Vi har även ett ansvar enligt arbetsmiljölagstiftningen som arbetsgivare att skapa t.ex. rutiner för hur vi skall hantera missbruksproblem på arbetsplatsen. Skolförvaltningens och Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningens policy syftar till att: - förebygga ohälsa hos medarbetare till följd av missbruk av alkohol och/eller droger. - förebygga tillbud, olyckor eller försämrad psykosocial arbetsmiljö på grund av alkohol och/eller drogmissbruk. - skapa förtroendefull anda mellan arbetsgivare, fackliga organisationer och medarbetare i hantering av alkohol och drogfrågor. - bidra till ökad omtanke om varandra som individer och arbetskamrater. Vår grundsyn kan formuleras i följande meningar - Alkohol eller andra droger och arbete hör inte ihop. Det är inte acceptabelt att låta alkohol eller andra droger påverka sig i sitt arbete. - En anställd som är påverkad av alkohol eller andra droger skall alltid och omedelbart avvisas från arbetsplatsen av arbetsledningen. - I syfte att förhindra dolt missbruk bör alla anställda hos oss påtala för arbetsledningen om någon arbetskamrat luktar alkohol eller förefaller vara påverkad av andra droger. - Det är närmast ett svek att inte reagera alls i sådana fall. För att ju tidigare ett missbruk uppdagas och behandling sätts in ju bättre blir resultat.
- Restriktivitet skall råda beträffande alkohol samband med kurser, konferenser och övriga personalaktiviteter och aldrig på arbetsplatsen under arbetstid. Alkoholfria alternativ skall alltid framhållas. Vem har ansvaret I första hand är det individen själv som bär ansvaret, men även arbetsledning, arbetskamrater, fackliga förtroendemän och skyddsombud har skyldighet att ta initiativ till ett agerande om man upptäcker missbruk, lagning eller illegalt innehav av narkotika. Arbetsgivaren har dock ansvar för verkställande åtgärder. Arbetsgivaren har ett lagligt ansvar för den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Enligt arbetsmiljölagen skall arbetsgivaren aktivt förebygga att en arbetstagare utsätts för ohälsa eller risk för olycksfall. Arbetstagaren skall ej heller vara en risk för vare sig själv eller andra. Arbetsgivaren har ansvaret att ingripa när en person är påverkad i tjänsten eller medför förbjudna drycker eller preparat. Vid misstanke om missbruk kan arbetsledningen söka stöd genom förvaltningens personalhandläggare, kommunens personalfunktion eller företagshälsovården. Reagera hellre en gång för mycket än en gång för lite. Om missbruk konstateras ska arbetsgivaren ge stöd till missbrukaren som försöker avbryta sitt missbruk. Arbetsgivaren ska ha uppsikt över närvaron, följa utvecklingen och med aktivt arbete underlätta återanpassningen. Arbetsgivaren ska arbeta för ett klimat på arbetsplatsen som inte stöter ut missbrukaren. Vid behov kan arbetsledningen erhålla stöd och rådgivning från Barn och utbildningsförvaltningens personalfunktion. Som ett led i arbetsgivarens ansvar skall personalen utbildas i det förebyggande programmet gällande alkohol-drogreducering som benämns Prime for life. När och hur ingriper arbetsledningen För att underlätta för arbetsledning, fackliga förtroendemän och arbetskamrater på en arbetsplats rekommenderas följande rutiner i syfte att klargöra behovet av stödinsatser för en medhjälpare. Varje enskilt fall är i sig unikt, vilket kan minska antalet steg i den beskrivna processen. 1. Den som påträffas i sin tjänsteutövning påverkad av alkohol eller andra droger skall genast avvisas från arbetsplatsen för att inte skada sig själv eller andra. Arbetsledningen skall ombesörja att medarbetaren avlämnas i hemmet eller på annan lämplig plats.
Det inträffade följs upp genom samtal så fort som möjligt helst påföljande arbetsdag. Arbetsledningen understryker då att det inte är acceptabelt att vara påverkad vid tjänsteutövningen. Den ogiltiga frånvaron medför löneavdrag. Minnesanteckningar upprättas. När en medarbetare i andra situationer brutit mot gällande regler eller mer varaktigt visat försämrad arbetsprestation : exempelvis genom störningar i relationer med barn/elever, föräldrar eller/och medarbetare ska arbetsledningen ta upp samtal med berörd medarbetare. Samtalet ska syfta till att klarlägga motivet till samtalet och vid behov vilka regler som gäller på arbetsplatsen. Om medarbetaren avvisar eller helt förnekar förekomsten av de problem som arbetsledningen beskriver konstaterar arbetsledningen att genom samtalet har förhållandet påtalats. Minnesanteckningar upprättas och samtalet följs upp efter två till tre veckor. 2. Upprepas förseelsen ska arbetsledningen på nytt erinra om det oriktiga i det som hänt. Därefter erbjuds medarbetaren möjlighet till hjälp och stöd i syfte att komma tillrätta med eventuella personliga eller bakomliggande problem. Inför samtalet ska information ges att facklig representant kan närvara vid samtalet om den enskilde så önskar. Företagshälsovården kan här utgöra en resurs. Minnesanteckningar upprättas och samtalet följs upp efter två till tre veckor. 3. Vid upprepad förseelse bestäms om nytt samtal (enl. p 2 ). Vid dessa samtal är det angeläget att även facklig representant närvarar. Syftet med samtalet är att erbjuda rehabilitering och att upprätta en rehabiliteringsplan eventuellt med en kontraktsskrivning. Förvaltningens personalfunktion och/eller företagshälsovården kan här vara behjälplig med utredning och lämplig behandling. Behandlingsplanen och eventuella stödåtgärder utformas i samråd och kan innebära t.ex. regelbundna läkarbesök eller vård i någon annan typ av behandlingsinsatser. Minnesanteckningar upprättas och samtalet följs upp kontinuerligt. 4. Om den anställde vägrar att inställa sig hos läkaren eller följa dennes anvisningar eller i övrigt inte medverkar till utredningsarbetet och handlingsplanen utfärdar arbetsgivaren en skriftlig varning efter samråd med berörd personalorganisation. Kopia på varningen med underskrifter samt minnesanteckningar upprättas.
5. Om dessa åtgärder inte ger önskat resultat tas en förnyad förhandling med berörd personalorganisation. Skulle den anställde ånyo vägra följa föreskriven behandling kan detta leda till att han/hon sägs upp från sin tjänst. Förhandlingsprotokoll upprättas. 6. Om sjukskrivning ingår i läkarens anvisning ska stor vikt läggas vid återanpassning efter sjukskrivningen. Kostnader för den anställdes behandling skall i första hand täckas av samhället via Försäkringskassan eller Socialtjänsten. En överenskommelse om dessa riktlinjer ska finnas mellan barn och utbildningsförvaltningen och de anställdas respektive personalorganisationer. När överenskommelsen accepteras av de inblandade parterna, ska den göras allmänt känd samt fortsättningsvis alltid presenteras för samtliga nyanställda. De inblandade ska verka för att fördjupa och vidmakthålla principerna i denna antagna policy.