Psykologi Personlighet och arbetsrelaterad utmattning En kvantitativ studie Författare: Anna Holmberg Handledare: Jens Agerström Examinator: Cecilia Dautovic Bergh Termin: HT2020 Ämne: Psykologi Nivå: III 1(1)
Abstract Mental illness as a part of work-related fatigue may in some cases lead to long periods of sick leave. This in turn often has major consequences for the individual, the work organisation and the society. Present study examines the relationship between personality and work-related fatigue. The participants (N=142) answered a web survey containing general background questions and 16 statements about personality and work-related fatigue. The results indicated a negative correlation between neuroticism and emotional exhaustion. Furthermore the results implicated positive correlation between extraversion, conscientiousness and openness and personal accomplishment. The results implicated lack of correlations between personality and depersonalization. The conclusion in the present study indicated correlation between personality and work-related fatigue. The results are partly in line with previous research. Keywords: Work-related fatigue, personality, the five-factor model, the Big Five. 1 (27)
Sammanfattning En del av den psykiska ohälsan handlar om utmattning relaterat till arbetet som i vissa fall leder till långa perioder av sjukskrivningar. Detta i sin tur innebär ofta stora konsekvenser för individen, arbetsorganisationen och samhället i sig. Föreliggande studie undersökte sambandet mellan personlighet och arbetsrelaterad utmattning utifrån tidigare forskningsresultat. Deltagarna (N=142) besvarade en webbenkät med påstående om personlighet och arbetsrelaterad utmattning. Resultatet visade att det fanns ett negativt samband mellan neuroticism och känslomässig utmattning. Vidare visade resultatet att det fanns positiva samband mellan extraversion, samvetsgrann och öppenhet och personlig prestation. Det fanns inget samband mellan personlighet och cynism. Slutsatsen i föreliggande studie visade att det finns ett samband mellan personlighet och arbetsrelaterad utmattning, dock är resultatet endast delvis i linje med tidigare forskning Ämnesord: Arbetsrelaterad utmattning, personlighet, femfaktormodellen, Big Five. 2 (27)
Introduktion Den psykiska ohälsan är ett växande problem både i Sverige och internationellt och står för större delen av sjukskrivningar, bland annat vid utmattningssyndrom som leder till långa sjukskrivningar (Försäkringskassan, 2020). Detta innebär stora konsekvenser för den enskilda individen och för privatekonomin och för arbetsplatserna (Arbetsmiljömedicin, 2020). I socialförsäkringsrapporten från Försäkringskassan undersöktes stressrelaterad psykisk ohälsa bland Sveriges arbetande befolkning. Rapporten visade att över 40 procent av alla sjukfall var relaterade till psykisk ohälsa. Kvinnor drabbas oftare än andra, vissa yrkesgrupper löper större risk att drabbas och både hög- och lågutbildade yrkesgrupper riskerar att drabbas. Stressrelaterad psykisk ohälsa är vanligt inom kontaktyrken som vård och omsorg men finns också inom apotek, lager och distribution, djurhälsa, bevakning och säkerhet. Personer inom högutbildade yrken som specialistläkare, arkitekter, veterinärer och apotekare har också visat sig vara överrepresenterade bland personer som riskerar att drabbas. (Försäkringskassan, 2020). Orsakerna till den ökade stressrelaterade psykiska ohälsan är bland annat stora förändringar inom arbetslivet med omorganisationer, neddragningar på personal, ökad digitalisering (Socialstyrelsen, 2003). World Health Organization (WHO) har funnit flera fundamentala stressindikatorer på psykosociala risker i arbetsmiljön som kan leda till stressrelaterad psykisk ohälsa kopplat till arbete. Indikatorerna är under- och överstimulering i arbetet, ensidigt arbete, okvalificerat arbete, brist på kontroll, dåliga relationer mellan kollegor, otrygghet i arbetet och otillräcklig lön i förhållande till arbetsansträngning (Andersson, 2018). Flera studier har undersökt personlighet som en orsak vid stressrelaterad psykisk ohälsa. Den mest använda modellen för att beskriva personlighet är femfaktormodellen Big Five som omfattar fem personlighetsdrag: extraversion, neuroticism, samvetsgrann, tillmötesgående och öppenhet. I en studie gjord av Bakker et al (2006) undersöktes sambandet mellan personlighet och utbrändhet. Studien gjordes bland volontärer som tog hand om svårt sjuka patienter. Studien visade samband mellan alla personlighetsdragen och de tre 3 (27)
Dimensionerna av utbrändhet. Neuroticism och extraversion var de starkaste prediktorerna för utbrändhet. Extraversion och välvillighet visade positivt samband med personlig prestation. Morgan & de Bruin (2010) fann i sin studie med universitetsstudenter ett samband mellan personlighet och utbrändhet. Neuroticism visade ett positivt samband med känslomässig utmattning och cynism och ett negativt samband med personlig prestation. Extraversion hade ett negativt samband med känslomässig utmattning och cynism och positivt samband med personlig prestation. I en studie av Swider & Zimmerman (2010) delades utbrändhet in i tre nivåer: organisatorisk, yrkesmässig och individuell där personlighet räknades in i den individuella nivån. Studien undersökte också sambandet mellan utbrändhet och personlighet. Resultatet från studien visade att individer med hög nivå av neuroticism och lägre nivå av extraversion, samvetsgrann och tillmötesgående är mer benägna att uppleva arbetsrelaterad utmattning. Sjukskrivningar med stressrelaterad psykisk ohälsa fortsätter att öka dramatiskt i Sverige och internationellt och beräknas kosta 20 miljarder inom EU (Perski et al, 2017). Det finns flera orsaker till denna ökning och föreliggande studie har som avsikt att undersöka personlighetens betydelse arbetsrelaterad utmattning. Bakgrund Arbetsrelaterad utmattning Vi arbetar en stor del av våra liv och arbete kan ses som en förutsättning för hälsa genom inkomst och försörjning och genom att bidra till att få en identitet och status (Andersson, 2018). Människor har olika motståndskraft mot yttre förändringar och 4 (27)
påfrestningar som stress kan innebära i olika situationer, och både genetiska faktorer och uppväxtmiljön kan spela roll. Stress tog form på 1930- och 40-talet och sågs som ett fysiologiskt begrepp. Fysiologen Hans Selye publicerade sin teori om stress tio år efter andra världskrigets slut och beskrev stress som ett generellt anpassningssyndrom och menade att det vara en serie löst sammanhängande reaktioner på livshotande yttre händelser (Allvin et al, 2006). Den amerikanske psykologen Richard Lazarus studerade stressens betydelse på 1950- talet och menade att stressreaktioner uppträder när individen kommer fram till att kraven är så stora att ens resurser inte räcker till (Allvin et al, 2006). Kliniska studier har visat att många långtidssjukskrivna ofta är hårt arbetande arbetstagare och ofta uppfattas som värdefulla av sina medarbetare (Socialstyrelsen, 2003). Höga krav och låg egenkontroll är den mest skadliga kombinationen. Detta kan förebyggas och motverkas om arbetet görs om genom att undvika olika typer av arbetsbelastning och förbättra det sociala stödet till arbetstagaren och att anpassa den a fysiskarbetsmiljön. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) sett hur forskningsläget ser ut när det gäller samband mellan orsaker i arbetsmiljön och utmattning. Den visar att vid små möjligheter att påverka kan personer som upplever bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön, utveckla fler symtom på utmattningssyndrom än andra. Personer med pressade arbeten där belöningen upplevs som liten i relation till arbetsinsatsen, utvecklar fler symtom på utmattning än andra. I miljöer där personer upplever goda möjligheter till kontroll i arbetet och rättvis behandling utvecklas mindre symtom på utmattning (SBU, 2014) Nedan följer en sammanfattning av de faktorer i arbetslivet som kan bidra till arbetsrelaterad utmattning: 1. För stor arbetsbelastning som leder till för lite tid för återhämtning. 2. Bristande kontroll över arbetet som innebär otydlighet kring rollfördelning och rollkonflikter. 3. Brist på erkänsla som innebär en upplevelse av att belöningen inte är jämlik med arbetsinsatsen och en känsla av orättvis behandling jämförelse med kolleger. 4. Upplevelse av bristande arbetsgemenskap. 5 (27)
5. Orättvisor som visar sig främst inför arbetsledningen då det är viktigt att arbetstagaren kan uttrycka sin egen uppfattning och behandlas med respekt (Socialstyrelsen, 2003). Kliniska studier av långtidssjukskrivna patienter för psykisk ohälsa visar att tillståndet ofta är relaterat till arbete och är ofta ett resultat av en långdragen process med kroppsliga och psykiska problem. Den sjuke kan använda uttrycket jag har gått in i väggen och flera termer har använts på tillståndet. En term som ofta används är utbrändhet och på engelska burnout. Begreppet utbränd började användas av amerikanska forskare under 1970-talet. Den amerikanska läkaren Herbert Freudenberger såg att personer som arbetade ideellt med narkotikamissbrukare på en klinik i New York gradvis tappade energi och upplevde ökad depression. Samtidigt såg Christina Maslachs liknande tillstånd bland vårdpersonal i Kalifornien och båda började kalla symtomen för burn-out, oberoende av varandra. Bland vårdpersonalen sågs ett utslocknat engagemang och brist på motivation till skillnad från att bara vara utsliten från för mycket arbete (Allvin et al, 2006). Termen utbrändhet används i vardagsspråk för stressrelaterad ohälsa. Den mildare formen av utbrändhet innebär symtom som inte hindrar arbetstagaren från att arbeta och klinisk utbrändhet innebär långvarig trötthet, sömnsvårigheter, minnes och koncentrationssvårigheter (Grossi et al, 2015). Maslach såg tre huvudsakliga dimensioner av utbrändhet, vilka var känslomässig utmattning, cynism och minskad professionell prestation. Dessa blev sedan kärnan i Maslach Burnout Inventory (MBI), ett frågeformulär för att mäta mönster av utbrändhet i grupper eller individuellt. Känslomässig utmattning är den grundläggande dimensionen och representerar den individuella stressdimensionen i utbrändhet, och är den mest rapporterade och analyserade dimensionen. Känslomässig utmattning innebär en känsla av total utmattning både känslomässigt och fysiskt. Det känslomässiga engagemanget finns inte mer och individen har inget mer att ge. Att vila och återhämta sig hjälper inte då individen känner sig trött hela tiden. Cynism innebär att individen är känslokall, cynisk och håller avstånd till sina arbetskollegor. Medmänsklighet och värme finns inte mer. Individen har en negativ inställning till sitt arbete och detta 6 (27)
påverkar arbetet negativt. Minskad personlig prestation innebär att individen känner sig otillräcklig och känner att självförtroendet minskar. Detta kan leda till att kollegor inte har förtroende för individen mer. Dimensionerna påverkar varandra (Maslach et al, 2001). Cutoff poängen i MBI är inställda på att identifiera vilka personer som är höga i utbrändhet. I 2016 års publicering av MBI manualen togs dessa bort då det ansågs sakna diagnostisk giltighet. Klassificeringarna var tidigare hög, måttlig och låg (Leiter & Maslach, 2016). Varken utbrändhet eller klinisk utbrändhet anses vara psykiatriska störningar i sig och ingår inte i DSM. I den internationella klassificeringen av sjukdomar (ICD-10) klassificeras utbrändhet som ett tillstånd av vital utmattning. Vid en bedömning av klinisk utbrändhet används en kombination av utbrändhetsfrågeformulär och diagnostisering baserat på ICD- eller DSM-kriterier (Perski et al, 2017). Diagnostic and Statistical Manual of mental disorder (DSM) och International Statistical Classification of Dieseases and Related Health Problems (ICD) är system för att kategorisera psykiatriska sjukdomar och olika tillstånd (Folkhälsomyndigheten, 2013). Socialstyrelsen rekommenderad att utmattningssyndrom (UMS) ska användas istället för utbränd het och sedan 2005 är UMS accepterad som en medicinsk diagnos, Orsaken till UMS utgörs av stressorer på arbete eller i privatlivet och ofta är det en kombination av båda. (ISM, 2016). Personlighet Definitionen av personlighet är känslor, tankar och beteende, vilka är stabila över tid och situationer. Personligheten består av många enskilda drag. Grundnivån för ett personlighetsdrag kallas baseline till vilken man ofta tenderar att återvända till (Fahlke & Johansson, 2007). I tidig forskning koncentrerade man sig på att studera egenskaper som var synliga och egenskaper ansågs vara samma sak som beteende. Numera menar man att grundläggande egenskaper innefattar känslor (emotioner) och tankar (kognitioner). Ett 7 (27)
gemensamt förhållningssätt är att dessa grundläggande egenskaper är stabila med mönster av känslor, tankar och beteende. Det innebär också att vi har mer eller mindre av grundläggande personlighets egenskaper. På en skala med två ytterligare och ofta befinner vi oss mitt på skalan. Personlighetsegenskaperna grundläggs tidigt i livet och följer med i personlighetsutvecklingen. De grundläggande personlighetsegenskaper har också sitt ursprung i en biologisk grund. Dessa i sin tur påverkas också av uppväxtmiljön och personliga livserfarenheter (Dåderman & Kajonius, 2020). Femfaktormodellen och personlighet Big Five är den mest använda personlighetsmodellen och personlighetsdragen delas in i följande: extraversion, neuroticism, välvillighet, samvetsgrannhet och öppenhet. Varje person har en viss nivå av varje drag och kan sedan jämföras med andra. Personlighetsdimensionerna har identifierats av många oberoende forskare och varit återkommande när man studerat människor i olika populationer och det råder tvärkulturell samstämmighet. Studier har också visat att det de fem faktorerna visat stabilitet över tid. Modellen har ingen enskild upphovsman utan är ett resultat av forskning huvudsakligen från Gordon Allports, Raymond Cattells och Hans Eysencks intensiva forskning och Paul Costa och Robert McCrae som haft stor betydelse de senaste decennierna (Fahlke & Johansson, 2007). Vidare kan Big Five beskrivas som en karta över en persons läggningar och utgör grunden för att kunna förutsäga känslor, tankar och beteende. Att vara högt eller lågt på Big Five dragen värderas inte och respektive drag har både för- och nackdelar i olika situationer (Fahlke & Johansson, 2007). Extraversion En person med personlighetsdraget extraversion är utåtriktad och social och vill gärna ta del av sin omgivning. En person med hög grad av extraversion märks ofta mer än andra och vill vara i fokus. En låg grad av extraversion innebär att personen är lugn, avslappnad och uppfattas av andra som en person med bra självförtroende. Till skillnad från en person med hög grad, hörs och syns personen mindre och hämtar sin motivation från sin inre värld hamnar (Dåderman & Kanjonius, 2020). 8 (27)
Neuroticism En person med hög neuroticism ser ofta faror och blir lätt orolig. Personen kan också bidra med drama och svängningar i relationer och är mer sårbar. En person med låg grad av neuroticism är ofta tystlåten och kan upplevas depressiv av andra och samtidigt mer stabil i sina känslor än de med hög grad av neuroticism (Dåderman & Kanjonius, 2020). Tillmötesgående En person med hög välvillighet är utåtriktad och uppfattas som positiv och varm av andra. Personen har en vilja av att vara överens med andra och är ofta omtyckt och bra på att samarbeta. En person med hög grad av tillmötesgående tenderar att bli överkörda. Medan en person med låg grad av tillmötesgående kan visa sig genom att motsätta sig normer och regler, vilket kan vara fördelaktigt vid tuffa förhandlingar och beslut (Dåderman & Kanjonius, 2020). Samvetsgrann Personen är fokuserad på sin uppgift och är ansvarstagande. Personen är ofta uppskattad av sina kollegor och en person med hög grad av samvetsgrann är ofta efterfrågad hos arbetsgivare. Personlighetsdraget har visat starka positiva samband på arbetsprestation. Att ligga högt innebär att personen har höga krav på sig själv och andra och i extrema fall kan detta innebära tvångsbeteende (Kajonius & Dåderman, 2020). Att ha en låg grad av personlighetsdraget innebär att personen är lat, vårdslös och gärna njuter av livet men har inga särskilda mål i livet (Fahlke & Johansson, 2007). Öppenhet Personlighetsdraget innebär att personen har ett intresse och är nyfikenhet på sin omvärld. En person med låg öppenhet är ofta traditionsbunden och en person med hög öppenhet har ofta en liberal syn. Låg grad kan också innebära att personen upplevs vara jordnära (Dåderman & Kanjonius, 2020). 9 (27)
Femfaktormodellen och utbrändhet Neuroticism. Det här personlighetsdraget har fått mest uppmärksamhet i samband med forskning om utbrändhet. Dessa individer förväntas ha höga nivåer av känslomässig utmattning på grund av negativa känslor. De anses också vara mer benägna att fokusera på negativa sidor i olika situationer. I arbetslivet kan det visa sig i osäkerhet och att ignorera det som engagerar och istället fokusera på det som är tråkigt i arbetet som de utför (Swider & Zimmerman, 2010). Extraversion. Personlighetsdraget har en tendens att uppleva positiva känslor som glädje, entusiasm och optimism. Detta gäller också på arbetsplatsen och det positiva sättet leder till lägre nivåer av utmattning. De söker ofta tillhörighet med sina kolleger (Swider & Zimmerman, 2010). Tillmötesgående. Personlighetsdraget upplevs vara varma, stöttande och varmhjärtade. De har en uppsättning av vårdande känslor och en positiv syn på sitt arbete och en anpassningsförmåga, vilket gör att de klarar negativa aspekter av arbetsmiljön. Deras omsorg om andra och deras tillgivenhet gör dem framgångsrika i sina relationer med kollegor (Swider & Zimmerman, 2010). Samvetsgrann. Personlighetsdraget är mindre benäget att uppleva känslomässig utmattning. De upplevs vara effektiva och vara hårt arbetande på sin arbetsplats och ha en hög arbetsmoral (Swider & Zimmerman, 2010). Öppenhet. Personlighetsdraget har en tendens att vara intellektuellt nyfikna och öppna för nya miljöer. I arbetslivet är de öppna för nya arbetssituationer och ser möjligheter. I stressituationer på arbetsplatsen ser de ofta lösningar (Swider & Zimmerman, 2010). 10 (27)
Syfte och hypoteser Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan personlighetsdragen i Big Five och de tre dimensionerna i arbetsrelaterad utmattning. Följande hypoteser utgår från tidigare resultat av Bakker et al. (2006) och Morgan & de Bruin (2010): Hypotes 1: Det kommer att finnas ett samband mellan personlighetsdragen i Big Five och känslomässig utmattning. Baserat på tidigare resultat av Bakker et al. (2006) och Morgan & de Bruin, (2010) kommer det finnas samband mellan neuroticism och känslomässig utmattning Hypotes 2: Det kommer att finnas ett samband mellan personlighetsdragen i Big Five och cynism. Baserat på tidigare resultat av Morgan & de Bruin (2010) kommer det att finnas ett positivt samband med neuroticism och negativt samband med extroversion och cynism. Hypotes 3: Det kommer att finnas ett samband mellan personlighetsdragen i Big Five och personlig prestation. Baserat på tidigare resultat av Bakker et al (2006) och Morgan de Bruin (2010) kommer det att finnas ett positivt samband mellan extroversion och välvillighet. Baserat på tidigare resultat av Morgan de Bruin (2010) kommer det att finnas ett negativt samband mellan neuroticism och personlig prestation. Metod Deltagare I studien deltog 142 personer varav 114 kvinnor och 28 män. Samtliga hade arbetslivserfarenhet över sex månader. Åldern var från 22 är till 64 år. I studien deltog 71.8 % med heltidsanställning, 12 % med deltidsanställning, 5,6 % var studerande, 4.2 % var egenföretagare, 2.8 % var sjukskrivna, 1.4 % hade timanställning, 1.4 % var föräldralediga och 0.7% hade annan huvudsaklig sysselsättning. 11 (27)
studien deltog 62 % med högskole eller universitetsutbildning som högsta utbildningsnivå, 17.6 % med gymnasieutbildning, 16.9 % med eftergymnasial utbildning, 2.1 % med annat och 1.4 % med grundskola. I studien arbetade 31 % inom hälso och sjukvård, 16.2 % inom administration, juridik och ekonomi, 11.3 % personer inom pedagogiskt arbete, 10.6 % som chefer och verksamhetsledare, 6.3 % inom socialt arbete, 4.9 % inom övrigt, 4.2 % inom försäljning, inköp och marknadsföring, 4.2 % inom data och IT, 2.1 % inom industriell tillverkning, 2.1 % inom bygg och anläggning, 1.4 inom hotell, restaurang och storhushåll, 1.4 % inom tekniskt arbete, 1.4 % inom naturvetenskapligt arbete, 0.7 % inom naturbruk och 0.7 % inom säkerhetsarbete. Instrument Webbenkäten innehöll bakgrundsfrågor och 16 påstående om personlighet och arbetsrelaterad utmattning. Enkäten innehöll tre avsnitt och inleddes med information om undersökningen och etiska förhållningssätt Första avsnittet innehöll bakgrundsfrågor bestående av kön, ålder, arbetslivserfarenhet, huvudsakliga sysselsättning, högsta avslutade utbildningsnivå och yrkesområde. Vid val av yrkesnivå utgick enkäten från Arbetsförmedlingens kategorier av yrkesområden. Det andra avsnittet bestod av 10 påståenden om personlighet. Ten Item Inventory Personality (TIPI; Gosling et al., 2003) svensk version användes som är en kortversion av Big Five Inventory för att mäta personlighetsdragen i Big Five. Påståendena innehöll skalfrågor från 1 7 med följande alternativ; (1) Håller inte alls med, (2) Håller inte med, (3) Håller inte riktigt med, (4) Varken eller, (5) Håller med lite grann, (6) Håller med, (7) Håller fullständigt med. Två påstående är kopplade till personlighetsdragen: extraversion, neuroticism, samvetsgrann, tillmötesgående och öppenhet. Vid poängräkningen av skalorna omkodades fråga 2, 4, 6, 8 och 10 d.v.s. 1 blir 7, 2 blir 6, 3 blir 5, 4 blir 4, 5 blir 3, 6 blir 2 och 7 blir 1. Höga värden i de fem personlighetsdragen visar höga nivåer av extraversion, vänlighet, 12 (27)
samvetsgrannhet, neuroticism och öppenhet och låga värden visar låga nivåer av personlighetsdragen (Gosling et al, 2003). Det tredje avsnittet bestod av 16 påståenden om känslor som kan uppstå i samband med arbete. Maslach Burnout Inventory - General survey (MBI-GS; Bria et al.,) användes och är ett mått på utbrändhet och innehåller tre dimensioner: känslomässig utmattning, cynism och professionell prestation. Känslomässig utmattning mäter känslan av att bli känslomässigt överansträngd och utmattad av sitt arbete. Cynism mäter den overklighetskänsla som upplevs i samband arbetet. Personlig prestation mäter känslor av kompetens och prestation i arbetet (Bria et al., 2014). I undersökningen användes en svensk version av MBI-GS och påståendena innehöll skalfrågor från 0 6 med följande alternativ; (0) Aldrig, (1) Några gånger per år, (2) Någon gång i månaden, (3) Några gånger per månad, (4) Någon gång per vecka, (5) Några gånger per vecka, (6) Varje dag. Vid poängräkningen av skalorna räknades medelvärdet ut för påstående kopplat till känslomässig utmattning, cynism och personlig prestation (Bria et al., 2014). Höga värden för känslomässig utmattning och cynism visar hög nivå av utbrändhet. Medan höga värden på personlig prestation visar låg nivå av utbrändhet (MBI, u. å.). Procedur Föreliggande studie bestod av webbenkät. Webbenkäten innehöll bakgrundsfrågor och ett antal påstående om personlighet och arbetsrelaterad utmattning. Ett bekvämlighetsurval gjordes genom att en webbenkät delades på två privata Facebook konto och ett Linkedin konto. Det går inte att uttala sig om hur många som tackade nej till att delta i undersökningen. Webbenkäten delades vid två tillfällen på Facebook och Linkedin som ett inlägg med en förfrågan om att delta i undersökningen. Efter två veckor hade 142 svar kommit in och data sparades i en Excel fil för att sedan analyseras i Jamovi. Statistiska analyser genomfördes i Jamovi1.2.27. Analyserna bestod av tre separata multipla regressionsanalyser med de fem personlighetsdragen i Big Five (extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet, neuroticism och öppenhet) som prediktorer och de tre dimensionerna (känslomässig utmattning, cynism och personlig prestation) i MBI som beroende variabler. 13 (27)
Etik Ejlertsson (2019) rekommenderar att fyra forskningsetiska krav tas i beaktande; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. I undersökningen har dessa beaktats. Respondenterna har fått information om enkätundersökningen och informerats om att det är frivilligt att delta i den. Respondenterna har informerats om att dem kunde avbryta sin medverkan närsomhelst utan att uppge skäl. Vidare har respondenterna genom att svara på webbenkäten samtyckt till att delta. En kontrollfråga ställdes för att säkerställa att respondent var över myndig d.v.s. över 18 år. Respondenterna informerades om att alla uppgifter skulle förvaras säkert och förbli anonyma. Endast klockslag registrerades vid inskickade svar. Respondenterna informerades om att uppgifterna enbart kom att användas för undersökningen. Resultat En regressionsanalys gjordes som inkluderade de fem personlighetsdragen i Big Five och de tre dimensioner i MBI som beroendevariabler. Syftet var att undersöka om de fem personlighetsdragen predicerade arbetsrelaterad utmattning. Tabell 1 presenterar beskrivande statistik för stickprovet (N = 141), medelvärden (M) och standardavvikelser (SD) för de tre dimensioner av Maslach Burnout Inventory (MBI) och de fem personligheterna i Big Five. Tabell 1. Deskriptiv statistik Extraversion Tillmötesgående Samvetsgrann Neuroticism Öppenhet Utmattning Cynism Prestation N 141 139 141 140 141 140 139 138 M 5.34 5.25 5.22 4.98 5.50 2.30 1.36 5.06 SD 1.39 0.99 1.27 1.38 1.09 1.43 1.43 0.83 Min 1.00 1.00 2.00 1.50 2.50 0.20 0.00 1.67 Max 7.00 7.00 7.00 7.00 7.00 6.00 6.00 6.00 14 (27)
Tabell 2. Korrelationsmatris som beskriver sambanden mellan Big Five faktorerna extraversion (E), tillmötesgående (T), samvetsgrann (S), neuroticism (N), öppenhet (Ö) och variablerna känslomässig utmattning (KU), cynism (C) och personlig prestation (PP). E T S N Ö KU C PP E T S N Ö KU C PP Pearson's r > p-value Pearson's r 0.027 p-value 0.752 Pearson's r 0.149 0.075 p-value 0.079 0.382 Pearson's r 0.039 0.076 0.254 p-value 0.644 0.377 0.003 Pearson's r 0.277 0.164-0.013 0.159 p-value <.001 0.054 0.874 0.061 Pearson's r -0.164 0.081-0.084-0.293-0.124 p-value 0.053 0.344 0.325 <.001 0.146 Pearson's r -0.129-0.013 0.015-0.102-0.172 0.526 p-value 0.129 0.880 0.863 0.235 0.043 <.001 Pearson's r 0.327 0.070 0.197 0.119 0.258-0.307-0.306 p-value <.001 0.421 0.021 0.165 0.002 <.001 <.001 Regressionsanalyser Innan regressionsanalyserna genomfördes undersöktes antagande gällande normalitet, outliers med hög påverkan på resultatet och kollinjaritet mellan prediktorer. Även om Shapiro Wilks test visade en signifikant avvikelse från normalitet så visade QQ-plotten att de flesta observationer följde linjen som förväntat om data är normalfördelad. Nästa antagande visade att inga enskilda outliers påverkade resultatet. Sista antagandet visade att prediktorer inte var för högt korrelerade med varandra. Regressionsanalyserna presenteras separat i tabell 3-5. Den första regressionsanalysen visade att den totala modellen för de fem prediktorer (extraversion, tillmötesgående, neuroticism, samvetsgrann och öppenhet) signifikant predicerade utmattning, 15 (27)
F(5,131) = 3.87, p <.001. Sambandet var R 2 =.13. D.v.s. 13 % av all variation i utmattning kan förklaras av de fem personlighetsdragen i Big Five. Neuroticism som enskild prediktor visade ett signifikant negativt samband, B = -0.27 (SE = 0.09), p =.002. Den andra regressionsanalysen visade att den totala modellen för de fem prediktorerna (extraversion, tillmötesgående, neuroticism, samvetsgrann och öppenhet) inte signifikant predicerade cynism, F(5,130) = 1.48, p >.20 Sambandet var R 2 =.05. D.v.s. 5 % av all variation i cynism kan förklaras av de fem personlighetsdragen i Big Five. Ingen enskild prediktor av personlighetsdragen i Big Five visade något samband med cynism. Den tredje regressionsanalysen visade att den totala modellen för de fem prediktorerna (extraversion, tillmötesgående, neuroticism, samvetsgrann och öppenhet) signifikant predicerade prestation F(5,129) = 7.23, p <.001. Sambandet var R 2 =. 22. D.v.s. 22 % av all variation i prestation kan förklaras av de fem personlighetsdragen i Big Five. Extraversion visade ett signifikant positivt samband, B = 0.16 (SE = 0.28), p = <.001. Samvetsgrann visade ett signifikant positivt samband, B = 0.13 (SE 0.20), p =.013. Öppenhet visade ett signifikant positivt samband, B = 0.13 (SE = 0.18), p <.030. Tabell 3. Resultat från regressionsanalys för känslomässig utmattning. 95 % CI Prediktor B SE Low Upp t p β Intercept 4.5044 0.9618 2.6019 6.4070 4.684 <.001 Extraversion -0.1483 0.0870-0.3204 0.0238-1.704 0.091-0.1464 Tillmötesgående 0.1393 0.1177-0.0936 0.3722 1.183 0.239 0.0981 Samvetsgrann -0.0417 0.0962-0.2320 0.1487-0.433 0.666-0.0368 Neuroticism -0.2828 0.0881-0.4571-0.1086-3.211 0.002-0.2728 Öppenhet -0.0970 0.1120-0.3185 0.1245-0.866 0.388-0.0757 16 (27)
Tabell 4. Resultat från regressionsanalys för cynism. 95% CI Prediktor B SE Low Upp t p β Intercept 3.37238 1.0159 1.362 5.3823 3.3195 0.001 Extraversion -0.10633 0.0903-0.285 0.0723-1.1773 0.241 0.10591 Tillmötesgående -0.00790 0.1238-0.253 0.2370-0.0638 0.949 0.00554 Samvetsgrann 0.01554 0.1011-0.185 0.2156 0.1537 0.878 0.01363 Neuroticism -0.08544 0.0924-0.268 0.0974-0.9247 0.357 0.08191 Öppenhet -0.19509 0.1185-0.429 0.0393-1.6468 0.102 0.15078 Tabell 5. Resultat från regressionsanalys för personlig prestation. 95% CI Prediktor B SE Low Upp t p β Intercept 2.4860 0.5172 1.4627 3.509 4.806 <.001 Extraversion 0.1580 0.0465 0.0660 0.250 3.398 <.001 0.2800 Tillmötesgående 0.0471 0.0630-0.0776 0.172 0.747 0.456 0.0591 Samvetsgrann 0.1322 0.0523 0.0288 0.236 2.528 0.013 0.2042 Neuroticism 0.0186 0.0478-0.0760 0.113 0.389 0.698 0.0313 Öppenhet 0.1328 0.0604 0.0133 0.252 2.199 0.030 0.1833 17 (27)
Diskussion Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan personlighetsdragen i Big Five och de tre dimensionerna i arbetsrelaterad utmattning. Följande hypoteser utgår från tidigare resultat av Bakker et al. (2006) och Morgan & de Bruin (2010): Hypotes 1: Det kommer att finnas ett samband mellan personlighetsdragen i Big Five och känslomässig utmattning. Baserat på tidigare resultat av Bakker et al. (2006) och Morgan & de Bruin, (2010) kommer det finnas samband mellan neuroticism och känslomässig utmattning. Resultatet från studien är i linje med tidigare forskning av Bakker et al. (2006) och Morgan & de Bruin, (2010). Det fanns ett samband mellan känslomässig utmattning och personlighetsdraget neuroticism dock var sambandet negativt. Medelvärdet för känslomässig utmattning bland deltagarna i föreliggande studie var lågt och för personlighetsdraget neuroticism var medelvärdet högt. Individer med högt värde på neuroticism förväntas ha höga nivåer av känslomässig utmattning på grund av negativa känslor. Dem anses också vara mer benägna att fokusera på negativa sidor i olika situationer (Swider & Zimmerman, 2010). Således förväntades att resultatet skulle visa ett positivt samband mellan neuroticism och känslomässig utmattning. Högt värde på känslomässig utmattning innebär en känsla av total utmattning både känslomässigt och fysiskt. Det finns inget engagemang och individen har inget mer att ge (Maslach et al, 2001). I arbetslivet kan det visa sig i osäkerhet och att ignorera det som engagerar och istället ha fokus på de mindre roliga delarna i arbetet (Swider & Zimmerman, 2010) Hypotes 2: Det kommer att finnas ett samband mellan personlighetsdragen i Big Five och cynism. Baserat på tidigare resultat av Morgan & de Bruin (2010) kommer det att finnas ett positivt samband med neuroticism och negativt samband med extroversion och cynism. 18 (27)
Resultatet i studien visade inga samband mellan något av personlighetsdragen i Big Five och cynism och detta är inte i linje med tidigare forskning av Morgan & de Bruin (2010). Medelvärdet för deltagarna i föreliggande studie var lågt för dimensionen cynism, vilket visar på en låg nivå av utbrändhet. Högt värde på cynism innebär att individen upplever delar av arbetet som negativt att ta avstånd från sina arbetskollegor (Maslach et al, 2001). Personerna i föreliggande studie visade på höga medelvärden på samtliga personlighetsdrag. Hög grad av personlighetsdraget neuroticism innebär att personen ofta fokuserar på det negativa på arbetsplatsen och kan verka ostabil (Swider & Zimmerman, 2010)). Således förväntades att resultatet skulle visa ett positivt samband mellan neuroticism och cynism. Personlighetsdraget extraversion innebär att personen ofta känner tillhörighet till sina kollegor till skillnad från cynism som tar avstånd från sina kollegor. Hög grad av tillmötesgående innebär att personen klarar negativa aspekter av arbetsmiljön till skillnad från cynism som upplever delar av arbetet som negativt. Hög grad av samvetsgrann innebär att personen arbetar hårt och har hög arbetsmoral och hög grad av öppenhet innebär att personen ofta hittar lösningar på sin arbetsplats. (Swider & Zimmerman, 2010). För vilka båda kan vara svårt att uppbringa för en person med hög grad av cynism som inte ser några lösningar eller orkar arbeta hårt. Hypotes 3: Det kommer att finnas ett samband mellan personlighetsdragen i Big Five och personlig prestation. Baserat på tidigare resultat av Bakker et al (2006) och Morgan & de Bruin (2010) kommer det att finnas ett positivt samband mellan extroversion och välvillighet. Baserat på tidigare resultat av Morgan de Bruin (2010) kommer det att finnas ett negativt samband mellan neuroticism och personlig prestation. Det fanns ett positivt samband mellan personlighetsdragen extraversion och personlig utmattning, vilket är i linje med Bakker et al (2006) och Morgan & de Bruin (2010). Det fanns också ett positivt samband mellan samvetsgrann och öppenhet och personlig prestation, vilket inte är i linje med tidigare forskning av Bakker et al (2006) och Morgan & de Bruin (2010). Höga värden på personlig prestation visar låg nivå av utbrändhet och det motsatta visar hög nivå av utbrändhet. En individ med låga värden på personlig prestation har en känsla av inte vara tillräckligt kompetent och produktiv på sitt arbete. (Maslach et al, 2001). Medelvärdet för deltagarna i föreliggande studie gällande personlig prestation var högt. 19 (27)
Deltagarna i föreliggande studie hade också högt medelvärde på extraversion och tillför ofta glädje på arbetsplatsen, högt medelvärde på samvetsgrann vilket ofta innebär att man är effektiv och har hög arbetsmoral. Vidare visar föreliggande studie att deltagarna hade högt medelvärde personlighetsdraget vilket innebär att vara öppna för möjligheter och lösningar (öppenhet) (Swider & Zimmerman, 2010). Slutsatsen i föreliggande studie visar att det finns ett samband mellan personlighet och arbetsrelaterad utmattning dock är resultatet endast delvis i linje med tidigare forskning (Bakker et al., 2006; Morgan & de Bruin, 2010). Det går därför inte att dra någon generell slutsats från studien. Tidigare forskning har avgränsats till specifika yrkesområden som volontärarbete (Bakker et al., 2006) och universitetsstudenter (Morgan & de Bruin, 2010). Föreliggande studie har inte gjort samma avgränsning vilket kan vara en förklaring till resultatet. En annan förklaring är att det behövs mer resultat från tidigare studier för att kunna göra en jämförelse med föreliggande studie. Det går inte att uttala sig om respondenterna i studien har upplevt arbetsrelaterad utmattning. Då medelvärden visar låga nivåer på känslomässig utmattning och cynism samt höga värden på personlig prestation, vilket sig innebär att de inte upplever sig utmattade enligt Maslach Burnout Inventory. Däremot visar föreliggande studie att 62 % av respondenterna hade högskoleutbildning och Socialförsäkringsrapporten från Försäkringskassan (2020) visade att det fanns risker att drabbas av stressrelaterad psykisk ohälsa både bland hög- och lågutbildade. Rapporten visade också att inom vård och omsorgsyrken är det vanligt att drabbas av stressrelaterad psykisk ohälsa. I föreliggande studie uppgav 31 % av respondenterna att de arbetade inom hälso- och sjukvård. Således finns det risk att respondenterna drabbas av arbetsrelaterad utmattning. Metoddiskussion Ett bekvämlighetsurval gjordes vilket kan påverka resultatet (Wilson & Maclean, 2011). Enkäten delades på två privat Facebook konto samt ett Linkedin konto. Det kan avspegla sig i urvalet då flera av respondenterna är familjemedlemmar, vänner, 20 (27)
arbetskollegor eller annan koppling till ansvariga för undersökningen. Stickprovet för urvalet i undersökningen är därför inte slumpmässigt och resultaten är således inte generaliserbara (Ejlertsson, 2019). Viktigt att ta i beaktande är att i undersökningen används TIPI kortversion av Big Five Inventory och MBI -GS och båda innehåller självskattade påståenden. Carlstedt & Mårdberg (2019) menar att det finns en del svårigheter vid självskattning som är viktiga att belysa som personens insikt i olika situationer som stress, personens dagsform och mående vid testet, om personen gjorde testet hemma eller på sin arbetsplats. Annat att ta i beaktande är att använda en kortversion av Big Five Inventory TIPI som innehöll 10 påstående (item). Gosling (2003) menar att använda en förkortad version ger inte samma möjlighet att mäta enskilda aspekter av variationsrika begrepp. Att använda webbenkät visade sig vara ett effektivt och snabbt sätt att få ut undersökningen. Data från enkäterna behandlades i ett Excel dokument för att sedan föra in relevant data i Jamovi. En del av bakgrundsvariablerna från enkäterna togs bort och ålder och kön behölls samt svar från frågorna om personlighet och arbetsrelaterad utmattning. I undersökningen räknades ett medelvärde ut för respektive personlighetsdrag i Big Five och de tre dimensionen i Maslachs Burnout Inventory (MBI). Det finns ingen vetskap om individuella skillnader undersökningsdeltagarna emellan gällande hög eller låg grad av respektive personlighetsgrad. Föreliggande studie har inte haft några generella normvärden att jämföra. En jämförelse gjordes istället med en studie av Gosling et al (2003) som visar på samma medelvärden för samtliga fem personlighetsdrag i Big Five. Framtida forskning Föreliggande studie har undersökt sambandet mellan personlighetsdragen i Big Five och arbetsrelaterad utmattning utifrån tidigare studier av Bakker et al. (2006) och Morgan & de Bruin, (2010) och resultatet var delvis i linje med tidigare forskning. Det behövs mer forskning på området för arbetsrelaterad utmattning. Det kommer fortsatt vara 21 (27)
förändringarna inom arbetslivet med omorganisationer, neddragningar, ändrade livsvillkor, ständiga informationsflödet och mer flexibla arbetsmiljöer. Det är fortsatt viktigt att belysa individuella faktorer vid risker att drabbas av arbetsrelaterad utmattning. Att det skapas individuella förutsättningar i arbetsmiljön efter arbetstagarnas personlighet. Att tidigt kunna identifiera individer som har större risk att drabbas för utbrändhet skulle göra det möjligt för organisationer att screena ut dessa. Vanligtvis läggs fokus på organisatoriska och yrkesmässiga orsaker till utbrändhet och föreliggande studie har haft som avsikt att lägga fokus på individuella orsaker som personlighet. För att kunna förstå och utveckla en arbetsplats behöver man förstå personligheterna som arbetar där (Dåderman & Kanjonius, 2020). Ofta används Big Five personlighetstest vid rekrytering av personal för att hitta rätt person för rätt arbete. Personlighetstest skulle kunna användas för att se på vilka individuella behov och förutsättningar varje arbetstagare har och därefter anpassa arbetsmiljön. Referenslista Andersson, S.I. (2018). Hälsopsykologi. Lund: Studentlitteratur Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G. & Lundberg, U. (2006). Gränslöst arbete socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Malmö: Liber Arbetsmiljömedicin. (2020) Kvinnor toppar statistiken vid utmattning. Hämtad 2020-12-06, Kvinnor toppar statistiken vid utmattning Arbets- och miljömedicinbloggen (arbetsochmiljomedicin.se) Bakker, A., Van der Zee, K., Lewig, K. & Dollard M. (2006). The Relationship between the Big Five Personality Factors and Burnout: A Study among Volunteer Counsellors. The Journal of Social Psychology, 146(1), 31-50. DOI: 10.3200/SOCP.146.1.31-50 22 (27)
Bria, M., Spânu, F., Baban, A. & Dumitrascu, D. L. (2014). Maslach Burnout Inventory General Survey: Factorial validity and invariance among Romanian healthcare professionals. Burnout research, 1(3), 103-11. DOI:10.1016/j.burn.2014.09.001 Carlstedt, L. & Mårdberg, B. (2019) Grundläggande Psykometri. Lund: Studentlitteratur Dåderman, A. & Kajonius, P. (2020) Vem är du? Den moderna forskningen om Big Five. Stockholm: Fri tanke. Ejlertsson, G. (2019) Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur. Fahlke, C. & Johansson, P. M. (2007). Personlighetspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur. Folkhälsomyndigheten. (2017). DSM-5. Hämtad 2021-01-14, Faktablad: DSM, Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders (folkhalsomyndigheten.se) Försäkringskassan. (2020). Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser. Hämtad 2020-12-06, Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser (forsakringskassan.se) Gosling, S. D., Rentfrow. P. J. & Swann Jr, W. B. (2003). A very brief measure of the Big- Five personality domains. Departement of Psychology, 37(6), 504-528. Doi: 10.1016/S0092-6566(03)00046-1 Grossi, G., Perski, A., Osika, W. & Savic, (2015). I. Stress-related exhaustion disorder clinical manifestation of burnout? Scandinavian Journal of Psychology. DOI: 10.1111/sjop.12251 Holmström, M. (2012). Psykosocial arbetsmiljö - Att befinna sig i gränslandet mellan arbete och fritid. (Kandidatuppsats). Göteborg: Samhällsvetenskapliga fakulteten. Göteborgs universitet. Tillgänglig: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/31807/1/gupea_2077_31807_1.pdf Institutet för stressmedicin ISM. (2016) Utmattningssyndrom UMS. Hämtad 20-12-13, från Utmattningssyndrom - UMS - Institutet för stressmedicin (vgregion.se) 23 (27)
Leiter, M. P., & Maslach, C. (2016). Latent burnout profiles: A new approach to understandning the burnout experience. Burnout Research, 3(2016), 89-100. Doi: 10.1016/j.2016.09.001. Maclean, R. & Wilson, S. (2011). Research Methods and Data analysis for Psychology. Berkshire: McGraw-Hill education Maslach, C., Shaufeli, W. & Leiter, M. (2001). Job Burnout. Annual Review of Psychology, 397-422. DOI: 10.1146/annurev.psych.52.1.397 Morgan, B. & de Bruin, K. (2010) The relationship between the Big Five and Burnout in South African University student. South African Journal of Psychology, 40(2), 182-191. Doi: 10.1177/008124631004000208 Perski, O., Grossi, G., Perski, A. & Niemi, M. (2017) A systematic review and meta-analysis of tertiary interventions in clinical burnout. Scandinavian Jounal of Psychology, 58, 551 561. Doi: org/10.1111/sjop.12398 SBU. (2014). Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom. Hämtad, 2020-12-06 Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom (sbu.se) Socialstyrelsen. (2003). Utmattningssyndrom Stressrelaterad psykisk ohälsa. Hämtad 2020-11-03, från Utmattnsyndrom (socialstyrelsen.se) Swider, B. W. & Zimmermann, R, D. (2010). Born to burnout: A meta-analytic path model of personality, job burnout, and work outcomes. Journal of Vocational Behavior, 76(2010), 487-506.DOI:10.1016/j.jvb.2010.01.003 24 (27)
Bilaga 1 Hej! Jag är student och läser kursen psykologi III på Linnéuniversitetet i Växjö. Jag skriver nu en C-uppsats i psykologi, och ska undersöka om det finns något samband mellan personlighetsdimensionerna och arbetsrelaterad utmattning, vars data kommer inhämtas genom den här enkäten. Jag söker nu personer över 18 år med arbetslivserfarenhet över 6 månader som är villiga att hjälpa mig att besvara den här enkäten. Enkäten uppskattas ta cirka 5-10 minuter med korta kryssalternativ. Deltagandet i studien är frivilligt och du kan givetvis välja att avbryta den när du vill utan att uppge skäl. Alla uppgifter kommer att förvaras säkert, förbli anonyma och enbart användas i detta undersökningssyfte. Vid godkännande av deltagande i studien bekräftar du att du tagit del av informationen ovan. Vid frågor om studien kontakta mig gärna. ah225fg@student.lnu.se Tack på förhand! Med vänliga hälsningar, Anna Holmberg 25 (27)