Vård- och omsorgsnämnd öster Box 300 00 701 35 ÖREBRO

r-i fin BESLUT jngpektjongn fgrvgnj och Omsorg 2015-02-18 Dnr 8.7.l-636l/20l5-1 1(10) Avdelning mitt Tove Hedåberg Tove.Hedaberg@ivo.se Örebro kommun Tg1"2013 v 2.3 Vård- och omsorgsnämnd öster Box 300 00 701 35 ÖREBRO Ärendet Föreläggande mot Vård- och omsorgsnämnd öster, Örebro kommun med stöd av 13 kap. 8 socialtjänstlagen (2001 :453), SoL Beslut Inspektionen för vård och omsorg (IVO) förelägger med stöd av 13 kap. 8 SoL, Vård- och omsorgsnämnd öster i Örebro kommun att senast den 4 maj 2015 vid vite om l 000 000 kronor vid Södennalmshemmet säkerställa att: 0 Samtliga avdelningar där personer med demenssjukdom befinner sig, är bemannade under hela dygnet på ett sådant sätt att personalen har uppsikt över och utan dröjsmål kan hjälpa och stödja de boende. IVO förelägger dessutom Vård- och omsorgsnämnd öster i Örebro kommun att senast den 4 maj 2015 komma in med en redovisning av de åtgärder som vidtagits med anledning av föreläggandet. Av 16 kap. 4 SoL följer att detta beslut gäller omedelbart. Bakgrund Med anledning av uppgifter som framkom i ett klagomålsärende (dnr 8036/2013) öppnade IVO i augusti 2013 ett egeninitierat ärende (dnr 33787/2013) med syfte att granska bemanningen nattetid vid Södermalmshemmet i Örebro kommun. IVO avsåg att granska vilken överblick personalen hade över de boende och vilka begränsningsåtgärder som eventuellt användes. Söderrnalmshemmet består av två hus om sex våningar var där varje våning utgör en avdelning. Totalt består boendet därmed av tolv avdelningar. Nio avdelningar är gruppboenden för demenssjuka och två avdelningar är vårdboenden för demenssjuka. En avdelning är för somatiskt sjuka. Inspektionen för vård och omsorg Telefon 010-788 50 00 Fax +46 010-788 56 46 Box 423 registrator.orebro@ivo.se Org nr 202100-6537 701 48 ÖREBRO www.ivo.se

Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.7. l -6361/201 5 -l 2(10) Under/ag 0 Beskrivning av Södennalmshemmet från www.orebro.se 0 Protokoll från inspektion den 14 augusti 2013 0 Protokoll från möte med representanter från Örebro kommun den 22 november 2013 0 IVO:s beslut med krav på åtgärder den 14 april 2014 0 Redovisning av åtgärder daterad den 27 maj 2014 0 Protokoll från personalintervj u samt observationer vid inspektion den 2-3 oktober 2014 0 Yttrande från Örebro kommun daterat den 3 november 2014 Redovisning av til/syn IVO:s inspektion den 14 augusti 2013 Omvårdnadspersonalen? ansvarsområde på natten Vid inspektionen framkom att boendet hade en gmndbemanning om sex omvårdnadspersonal nattetid. Varje personal ansvarade för två avdelningar var om totalt 18 boende. Omvårdnadspersonalen uppgav att de främst uppehöll sig på den avdelning där de boendes behov var som störst men att de gav tillsyn och övrig hjälp till samtliga boende på de avdelningar som de ansvarade för. Det innebar att den ena avdelningen lämnades obemannad kortare och längre perioder. Omvårdnadspersonalen angav att möjligheten att överblicka avdelningen försvårades vid de tillfällen då de uppehöll sig i en enskilds lägenhet. Ronder genomfördes två gånger varj e natt, varav en gång tillsammans med en kollega som ansvarade för andra avdelningar. Vid dessa tillfallen svarade en tredje kollega på larm från samtliga sex avdelningar i huset. Detta medförde att en eller flera avdelningar lämnades utan personal från 15 minuter upp till två timmar under rond. Extra personal sattes in till exempel vid utbrott av magsjuka men inte om en enskild hade uttalad oro och var uppegående nattetid. Omvårdnadspersonalen uppgav vid inspektionen att de gjorde bedömningen att det behövdes en personal per våning for att täcka de boendes behov av tillsyn och omvårdnadsåtgärder nattetid.

Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.7.1-6361/2015-1 3(10) Larm/Lästa dörrar I stort sett samtliga boende hade någon form av passivt larm som var kopplat till personalens telefoner. De enskildas lägenhetsdörrar öppnades genom att låset aktiverades av det trygghetslarm som den enskilde bar. Avdelningsdörrama var alltid låsta. Omvårdnadspersonalen uppgav att det på teamträffar diskuterades och beslutades om någon åtgärd skulle vidtas som kunde vara begränsande för den enskilde. Nattpersonalen deltog inte i dessa möten och kände inte till var den enskildes eventuella samtycke var dokumenterat. Däremot uppgav de att det framgick i genomförandeplanen om en enskild till exempel hade grind eller larm. Personalen uppgav att be gränsningsåtgärder aldrig användes mot den enskildes vilja. Möte med representanter för Örebro kommun den 22 november 2013 Vid mötet diskuterades allmänt kommunens arbete när det gäller äldre, bemanning nattetid samt skydds- och begränsningsåtgärder. Kommunen uppgav bland annat att tanken var att det skulle tas fram en handlingsplan för en långsiktig lösning vad gäller bemanningen nattetid och låsning av dörrar på särskilda boenden. IVO:s beslut den 14 april 2014 IVO har i beslut den 14 april 2014 (dnr 33787/2013) ställt krav på åtgärder som innebar att Vård- och omsorgsnämnd öster skulle säkerställa: 0 Att samtliga avdelningar för personer med demenssjukdom på Södennalmshemmet är bemannade hela dygnet på ett sådant sätt att personalen har uppsikt och utan dröjsmål kan hjälpa och stödja de boende. 0 Att de enskilda som bor på Södermalmshemmet och som av något skäl inte kan öppna avdelningsdörren vid behov och utan dröjsmål får hjälp med detta. Redovisning av åtgärder daterad den 27 mai 2014 I en redovisning, daterad den 27 maj 2014, uppgav kommunen i huvudsak följande. Det finns en risk att täta tillsyner av personal i den enskildes lägenhet kan skapa otrygghet för en person som inte är orienterad i tid och rum. Även för de personer som är orienterade uppskattas inte alltid tillsyn då nattsömn kan störas, det kan medföra en känsla av att vara övervakad.

Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.7.1-6361/201 5-1 4(10) Det är av största vikt att individanpassa vården och omsorgen nattetid utifrån dagsform för att stärka självbestämmande och integritet och därefter anpassa bemanningen. Lösningen är därför inte per automatik att utöka antalet anställda nattetid. Nämnden avser att vidta följande åtgärder: 0 Nattpersonalen ska delta i teamträffar dagtid för att verksamhetens personal ska få bättre kunskap om hela dygnets behov. På träffarna ska det göras en värdering om personers möjlighet att påkalla uppmärksamhet. 0 Nattronden ska inte genomföras samtidigt i hela huset utan planeras så att personal alltid finns tillgänglig när stöd eller hjälp påkallas. 0 Aktiva och passiva larm möjliggör att den enskilde skyndsamt kan påkalla uppmärksamhet eller hjälp. Genom att planera nattrondema finns det alltid tillgänglig personal att bistå den enskilde. 0 Sjuksköterskan som arbetar dag och den som arbetar kväll ska tillsammans, dagligen, bedöma vilka våningar omvårdnadspersonalen ska utgå ifrån nattetid, utifrån de boendes dagsfonn. 0 En sensor kommer att placeras i anslutning till avdelningsdörren, troligtvis på handtaget. Når detta vidrörs kan personal, om de inte är på plats, utan dröjsmål möta den enskilde. Passiva larm ska alltid föregås av en individuell bedömning, riskanalys och av samtycke. Om den enskilde inte kan lämna samtycke ska en tvärprofessionell risk- och behovsanalys genomföras och följas upp kontinuerligt. Syftet med passiva larm är inte att ersätta personal utan att hjälpa personalen att få vägledning om vilken avdelning de ska befinna sig på och på så sätt utan dröjsmål hjälpa och stödja de boende som är i behov av det. En utvärdering kommer att göras av förvaltningen i oktober för att utreda om vidtagna åtgärder medfört att personalen får en tillfredsställande överblick och utan dröjsmål möter de personer som påkallar hjälp och stöd. lvo:s inspektion den 2-3 oktober 2014 Med anledning av den redovisning som nämnden lämnade till IVO beslutades om en oanmäld inspektion med syfte att följa upp redovisningen och granska om personalen hade uppsikt och om enskilda omgående fick den hjälp och det stöd de behövde.

Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.7.1-6361/2015-1 5(10) Omvårdnadspersonalens ansvarsområde på natten Vid inspektionen uppgav omvårdnadspersonalen att grundbemanningen och arbetssättet var oförändrat sedan den senaste inspektionen i augusti 2013. De uppgav även att ronderna fungerade på samma sätt som tidigare. En förändring som hade skett var dock att det hade införts en ny rutin som innebar att nattpersonalen skulle delta i teamträffar på dagen. Detta hade inte påbörjats ännu men fanns med på schemat. En annan förändring var att det hade införts en rutin som innebar att sjuksköterskan skulle tala om Vilken avdelning personalen skulle utgå ifrån. Personalen var lite osäker på vad den nya rutinen skulle innebära mer konkret. Omvårdnadspersonalen uppgav vid inspektionen att de försökte hinna med. De uppgav också att situationen ibland kunde vara kaotisk men att de hjälpte varandra. Vidare uppgav personalen att det borde vara fyra personal per hus. En personal per våning skulle vara för mycket. På fråga om hur ofta och hur länge en avdelning kunde lämnas obemannad svarade omvårdnadspersonalen att det var olika men att de alltid gick när någon larmade. De uppgav också att de tittade till avdelningarna regelbundet även om ingen larmade och att bedömningen om hur ofta detta skedde utgick från vilka som bodde på avdelningen. AV de observationer som gjordes av IVO:s inspektörer vid inspektionen framgick att personalen gick för tillsyn på annan avdelning och var borta som längst 30 minuter. Det observerades också att det var möjligt för personalen att höra ljud från avdelningen när de befann sig i personalrummet och i avdelningens gemensamma utrymme. Däremot var det inte möjligt för personalen att, på annat sätt än genom larm, höra ljud från andra avdelningar. Larm/Lästa dörrar Omvårdnadspersonalen uppgav att samtliga boende hade trygghetslarm. Rörelselarrn och dörrlarrn ingick i rummet. Personalen kunde se på sina telefoner vilken typ av larm som aktiverades. Personalen beskrev att när någon var nyinflyttad så sattes rörelselarrnet på. Sedan gjorde arbetsterapeuten och sjukgymnasten en bedömning av om det räckte med trygghetslarm. Personalen beskrev också att dörrlannen inte alltid var på men att det var en rutin att man satte på dörrlarmet på kvällen. Även vid de observationer som gjordes vid inspektionen framstod det som om det var personalen på respektive avdelning som avgjorde om dörrlarmen skulle vara aktiverade eller inte.

Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.7.1-6361/20l5-l 6(10) Avdelningsdörrama var låsta och öppnades med tags som personal och anhöriga hade. Personalen uppgav att det även fanns en boende som hade en tag då hon gick ut och rökte själv. Hon hade dörrlarm så att personalen såg när hon var på väg ut. Personalen beskrev också att det på en av avdelningsdörrama hade installerats ett nytt larm på försök. Personalen var lite osäker på hur larmet fungerade. Vid inspektionen observerades att dörren till köket och det gemensamma rummet var låst på en avdelning på grund av att en boende var uppe på natten. Vid ett tillfälle under natten noterades att en person var uppe och ryckte i dörren till köket samt till en annan lägenhetsdörr. Denna person hade inget trygghetslarm på sig och kunde därför inte gå in i sin egen lägenhet. Efter en kort stund kom personalen och ledde den boende till dennes lägenhet igen genom att tala lugnande med denne. När den boende vistades i sin lägenhet lästes dörren upp till köket och det gemensamma utrymmet. Personalen beskrev att samma arbetssätt användes på en annan avdelning då det även där fanns en person som var uppe på natten. Yttrande från kommunen daterat den 3 november 2014 I ett yttrande, daterat den 3 november 2014, uppgav kommunen i huvudsak följande. Det framkommer i intervjuerna med nattpersonalen att det fortfarande sker generella ronder. Det är en brist från ledningen att den inte har infört individuella tillsyner, trots att det är en planerad åtgärd. Med anledning av det har enhetscheferna tagit fram en ny rutin som innebär att de generella ronderna tas bort och ersätts med individuellt inplanerade tillsyner som planeras utifrån genomförandeplanerna. Arbetet under natten ska följas upp genom en signeringslista som lämnas till enhetscheferna varj e morgon efter avslutat pass. Enhetscheferna ska genom signeringslistan följa upp att den individuella planeringen följts samt återföra resultatet av uppföljningen i samband med möten med nattpersonalen. Den nya rutinen börjar gälla från och med den l december 2014. Larm på en avdelningsdörr har prövats på en avdelning vilket har resulterat i att personalen snabbt har kunnat uppmärksamma och hjälpa boende som vill ut. Upphandling pågår för övriga avdelningar på Södermalmshemmet. Nattpersonalen ska dokumentera och kommunicera med omvårdnadsansvarig sjuksköterska, arbetsterapeut och ansvarig enhetschef om

Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.7.1-6361/2015-1 7(10) vård- och omvärdnadsbehovet förändras. Därefter fattas ett gemensamt beslut om det finns ett behov av extra resurs. Skälen Tillämpliga för beslutet bestämmelser 0 l kap. 1, 3 kap. 3, 5 kap. 5 och 13 kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453), SoL Bedömning Bemanning Enligt 3 kap. 3 SOL ska insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet. För utförandet av uppgifter inom socialtj änsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Detta förutsätter enligt förarbetena bland annat att omsorgs- och vårdinsatser utformas utifrån den enskildes individuella behov, förutsättningar och önskemål. För många äldre är närheten till personal dygnet rur1t av avgörande betydelse för känslan av trygghet (prop. l996/97:l24 s. 53 och 122). Enligt 5 kap. 5 andra stycket SoL ska kommunen inrätta särskilda boendeformer för äldre människor som behöver särskilt stöd. Ett särskilt boende kännetecknas främst av krav på att bostaden ska vara utformad och utrustad så att den boende kan fortsätta leva ett så sj älvständigt liv som möjligt, krav på att de tjänster som den enskilde behöver ska kunna ges alla tider på dygnet samt krav på att det ska finnas tillgång till personal som dels kan bedöma när social eller medicinsk vård krävs, dels också svara för att sådan ges (prop. 2005/062115 s. 75). Personer med demenssjukdom är en utsatt grupp med behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser. I särskilda boenden för äldre med demenssjukdom är närheten till personal dygnet runt särskilt viktig för att uppnå trygghet och säkerhet. Avsikten med boendeformer för service och omvårdnad är att garantera att den som behöver kan få den kvalificerade tillsyn och omvårdnad som krävs. Det medför att bemanningen måste vara sådan att personalen har uppsikt över de boende samt att personalen finns tillgänglig och kan ge det stöd och den hjälp de boende behöver. IVO kan konstatera att på natten har personalen på Södermalmshemmet ansvar för två avdelningar var om totalt 18 boende. De två avdelningarna ligger på olika våningsplan vilket innebär att minst hälften av alla avdelningar ständigt är helt obemannade. I allmänhet är det inte möjligt för personalen att, på annat sätt än genom lann, höra ljud från någon annan avdelning än den de befinner sig på. Vid inspektionen den 2-3

Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.7.1-6361/2015-l 8(10) oktober 2014 observerade IVO:s inspektörer att personalen gick för tillsyn på annan avdelning och var borta som längst 30 minuter. Vid samma inspektion observerades en boende i korridoren utan lann som inte kom in i sin lägenhet under den korta stund som personalen var frånvarande. Vidare observerades vid inspektionen att personalen låste dörren till köket och det gemensamma utrymmet på en avdelning då en av de boende var uppe. Mot bakgrund av det som anförts ovan gör IVO bedömningen att personalen på Söderrnalmshemmet inte har den överblick över de avdelningar som lämnas obemannade som ska finnas i denna typ av verksamhet samt att personer med demenssjukdom lämnas utan tillsyn kortare och längre perioder varje natt. Under dessa perioder måste personalen förlita sig på larm för att kunna uppmärksamma om någon boende är i behov av hjälp och situationen innebär också att personalen ibland ser sig tvingad att låsa dörren till köket och det gemensamma utrymmet. Detta är en brist. Nämnden ska därför säkerställa att samtliga avdelningar för personer med demenssjukdom på Södermalmshemmet är bemannade på ett sådant sätt att personalen under hela dygnet har uppsikt över avdelningarna och utan dröjsmål kan hjälpa och stödja de boende. Av den redovisning och det yttrande som inkommit från Örebro kommun framgår att kommunen anser att täta tillsyner kan skapa otrygghet och att lösningen därför inte per automatik är att utöka antalet anställda nattetid. Istället beskriver kommunen andra typer av åtgärder såsom att de generella ronderna tas bort och ersätts med individuellt inplanerade tillsyner. Kommunen beskriver också att aktiva och passiva larm möjliggör för den enskilde att påkalla uppmärksamhet eller hjälp. IVO ifrågasätter inte att vissa individer kan uppleva otrygghet om tillsynema blir för täta och att det därför är bra med individuellt inplanerade tillsyner. IVO ifrågasätter inte heller att larm kan hjälpa den enskilde att påkalla personalens uppmärksamhet. Såsom beskrivits ovan anser dock IVO att nattbemanningen på Södermalmshemmet, där minst hälften av alla avdelningar ständigt är obemannade, är otillräcklig för att säkerställa att personalen har uppsikt över och utan dröjsmål kan hjälpa och stödja de boende. De åtgärder som kommunen avser att vidta förändrar därför inte IVO:s bedömning i denna del. Läsning av dörrar Enligt l kap. l SoL ska socialtjänstens verksamhet bygga på respekt för människors sj älvbestämmanderätt och integritet. SoL bygger således på frivillighet och det finns ingen grund för tvångsåtgärder enligt lagen. Ytterdörren till en särskild boendeform kan vara låst, detsamma

Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.7.1-636l/20l 5-1 9(10) gäller dörrar till avdelningar och enheter. Låset måste dock vara konstruerat så att den enskilde själv kan låsa upp. Om den enskilde av något skäl inte sj älv kan öppna dörren måste den enskilde utan dröjsmål kunna få hjälp av personalen med att öppna den eller få den hjälp som är påkallad. På Södermalmshemmet är avdelningsdörrarna låsta och öppnas med tags. Endast en av de boende har en egen tag. Ett Iarm har installerats på en av avdelningsdörrama och nämnden har uppgett att upphandling pågår för larm på övriga avdelningsdörrar. Vidare uppger nämnden att larmet på avdelningsdörren har resulterat i att personalen snabbt har kunnat uppmärksamma och hjälpa de boende som vill ut. IVO kan inte ifrågasätta nämndens bedömning att Södennalmshemmets personal genom larmet på avdelningsdörren snabbt har kunnat uppmärksamma de boende som vill ut. Bemanningen måste dock vara sådan att personalen vid ett sådant larm utan dröjsmål också har möjlighet att hjälpa den boende att öppna dörren eller ge annat stöd som den boende behöver. Denna förutsättning omfattas dock av det krav som ställts ovan att nämnden ska säkerställa att samtliga avdelningar för personer med demenssjukdom på Södennalmshemmet är bemannade på ett sådant sätt att personalen under hela dygnet har uppsikt över avdelningama och utan dröjsmål kan hjälpa och stödja de boende. Larm och samtycke Samtliga lägenheter på Södermalmshemmet har dörrlarm. Vid inspektionen den 2-3 oktober 2014 framstod det som om det var personalen på respektive avdelning som avgjorde om dessa skulle vara aktiverade eller inte. Personalen uppgav dock att det var arbetsterapeuten och sjukgymnasten som gjorde en bedömning av om en person var i behov av ytterligare Iarm förutom trygghetslarmet, såsom rörelselarm eller dörrlarm. Av kommunens redovisning framgår att om den enskilde inte kan lämna samtycke ska en tvärprofessionell risk- och behovsanalys genomföras och följas upp kontinuerligt. Mot bakgrund av det som kommit fram vill IVO påtala vikten av att en individuell bedömning av den boendes behov och inställning görs i varje enskilt fall när dörrlann övervägs. Det är denna bedömning som ska ligga till grund för ställningstagandet om ett dörrlann ska vara aktiverat eller inte. Föreläggande Enligt 13 kap. 8 SoL har IVO möjlighet att förelägga den som ansvarar för en verksamhet som står under tillsyn, att avhjälpa missförhållan-

Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.7.1-6361/201 5-1 10(10) den som har betydelse för enskildas möjligheter att kunna få de insatser de har rätt till. Ett sådant föreläggande får förenas med vite. Av prop. 2008/O9:160 s. 82 framgår att ett exempel när föreläggande ska kunna utfärdas år när ett demensboende inte på ett tillfredsställande sätt kan erbjuda ett tryggt boende för målgruppen. IVO konstaterar att den brist avseende bemanning som framgår av ovanstående, utgör ett missförhållande av betydelse för enskildas möjligheter att få de insatser de har rätt till. IVO har i tidigare beslut påtalat att Vård- och omsorgsnämnd öster i Örebro kommun måste åtgärda bristen avseende obemannade avdelningar för personer med demenssjukdom utan att verksamheten har åtgärdat bristen. IVO bedömer därför att beslutet om föreläggande ska förenas med vite av kännbar storlek. Mot denna bakgrund och med stöd av vad som ovan anförts finner IVO att förutsättningar föreligger för att Vård- och omsorgsnämnd öster i Örebro kommun, med stöd av 13 kap. 8, ska föreläggas att åtgärda de missförhållanden som konstaterats. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Gunilla Hult Backlund. I den slutliga handläggningen har avdelningschefen Ewa Sunneborn och chefsjuristen Anna Sundberg deltagit. Inspektören Tove Hedåberg har varit föredragande. För Inspektionen för vård och omsorg Qwxtttármøéaøitød Gunilla Hult Backlund Tagit; Tove Hedåberg Hur man överklagar, se bilaga 1

l_l '\_7F\ inspektionen för vard och omsorg BILAGA 1 1(1) Hur man överklagar Den som vill överklaga Inspektionen för vård och omsorgs (IVO:s) beslut ska skriva till Förvaltningsrätten i Karlstad. Skrivelsen ställs alltså till förvaltningsrätten men ska skickas eller lämnas enligt följande: Postadress: Inspektionen för vård och omsorg, Box 423, 701 418 Örebro Besöksadress: Inspektionen för vård och omsorg, Olaigatan 15, Orebro Överklagandet ska ha kommit in till IVO inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Tiden för överklagande för det allmänna räknas dock från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagandet infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommar-, jul-, eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. Överklagandet ska vara skriftligt. I skrivelsen ska anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som klaganden begär. Vidare ska IVO:s diarienummer anges. Inspektionen för värd och omsorg Telefon 010-788 50 00 Fax +46 010-788 56 46 Box 423 registrator@ivo.se Org nr 202100-6537 701 48 ÖREBRO www_ivo_5e