Länsrapport 2001 inom alkoholområdet mm i Skåne län

Länsrapport 2001 inom alkoholområdet mm i Skåne län Sociala funktionen 2002:16 Håkan Johansson ISSN 1402-3393

Rapportserien Skåne i utveckling ISSN 1402-3393 2002:1 Skog och trädmiljöer längs nedre Helgeån i Kristianstads Vattenrike. Miljöenheten 2002:2 Öppen vård i utveckling, stadsbidrag fördelade under år 2001. Samhällsbyggnadsenheten 2002:3 Organiska miljögifter i marin biota i Skåne län en sammanställning och utvärdering 1992-2000. Miljöenheten 2002:4 Översyn av Hallandsås nordsluttningar biologiskt värdefulla områden. Miljöenheten 2002:5 Slam i Skåne län kvalitet, hantering och debatt. Miljöenheten 2002:6 Årsrapport 2001 Socialtjänsten i Skåne län. Samhällsbyggnadsenheten 2002:7 Övervakning av fladdermöss i Skåne rapport för 2001. Miljöenheten 2002:8 Växtnäringsförluster från jordbruksmark i Skåne och Blekinge årsredovisning 1999/2000. Miljöenheten 2002:9 Växtnäringsförluster från jordbruksmark i Skåne och Blekinge årsredovisning 2000/2001. Miljöenheten 2002:10 Analys av hur luftmiljön i Skåne påverkas om Barsebäcksverket ersätts av fossilbaserad elproduktion på Själland. Miljöenheten 2002:11 Övervakning av kustnära sanddynor litteraturstudier och förslag till övervakningsprogram. Miljöenheten 2002:12 Kontroll av försäljning av kosmetika och hygieniska produkter i Skåne län. Miljöenheten 2002:13 Kontroll av försäljning av träskyddsbehandlat virke i Skåne län. Miljöenheten 2002:14 Effektuppföljning i kalkade och icke kalkade vatten. Vinter 2002. Miljöenheten 2002:15 Anmälningar enligt Lex Sarah i äldreomsorgen 2001. Samhällsbyggnadsenheten 2002:16 Länsrapport 2001 inom alkoholområdet m m i Skåne län. Samhällsbyggnadsenheten 2

Förord Enligt alkohollagen (SFS 1994:1738) utövar Statens folkhälsoinstitut den centrala tillsynen över lagens efterlevnad. Institutet har även till uppgift att på nationell nivå följa utvecklingen på alkoholområdet. På länsnivå har länsstyrelsen motsvarande uppgifter.kommunen ansvarar för tillståndsgivning och tillsyn av starköl, vin och spritdrycker samt har tillsynsansvar över servering och detaljhandelsförsäljning av folköl (öl klass II). Den 1 februari 2001 beslutade riksdagen om en nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador (prop. 2000:20). Planen gäller för åren 2001-2005. Syftet med handlingsplanen är att lägga fast grundvalarna för en alkoholpolitik som leder till minskad alkoholkonsumtion och begränsade alkoholskador. I handlingsplanen slås fast alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Länsstyrelsen har olika uppgifter knutna till den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador. Liknande uppgifter för länsstyrelsen finns även i den nationella narkotikahandlingsplan (prop. 2001/02:91) som beslutades av riksdagen den 5 april 2002. Handlingsplanen för att förebygga alkoholskador betonar vikten av samordnade och målinriktade insatser på kommunal nivå mellan de olika aktörerna. Bland kommunens uppdrag nämns bland annat: Upprättande av alkoholpolitiskt program där kommunens strategi för samlade insatser inom alkoholområdet bör framgå. Däribland betonas ansvarsfull alkoholhantering på restaurang. Kartläggning och dokumentation av alkoholkonsumtionen och alkoholskadorna i kommunen. Opinionsbildning. Insatser för barn och ungdomar. Hälsoplaner. Länsstyrelsen skall årligen lämna uppgifter och statistik till Statens folkhälsoinstitut. Detta sker bl. a. genom en länsrapport som grundas på en enkät till kommunerna. En nyhet med årets länsrapportering är att även tobaksfrågorna ingår i uppgiftsinhämtandet från kommunerna tillsammans med utökade frågeställningar kring den förebyggande verksamheten och förekomsten av alkohol- och drogpolitiska program. Denna rapport bygger till stor del på det insamlade enkätmaterialet från kommunerna. Dessutom har utöver eget material länsstyrelsen också inhämtat uppgifter från tullen och polismyndigheten i Skåne. Till rapporten fogas också ett antal bilagor med jämförande statistik på kommunal nivå för vissa specifika frågor inom främst alkoholområdet. Eva Carlström socialdirektör 3

Den alkoholpolitiska situationen och utvecklingstendenser i Skåne län 2001. Skåne är med sitt geografiska läge speciellt utsatt för de förhållanden som råder i Danmark och på kontinenten i övrigt och därmed EU:s regelsystem. De pågående förändringarna på införselområdet gör det intressant för skåningen som privatperson att vid utlandsresor föra med sig så mycket som möjligt av den personliga ransonen. Speciellt handlar det om starköl och sprit. Anledningen till denna lockelse är självklart den prisbild som råder på alkoholdrycker i Danmark men framförallt i Tyskland. Nu är det inte bara turistinförsel som försiggår utan också mer eller mindre yrkesmässig verksamhet där stora mängder alkohol på både legal och illegal väg förs in till Skåne för försäljning i olika sammanhang inte minst till ungdomar. En speciell insats mot smugglingen inleddes i slutet av 2001 som ett samarbete mellan bl. a. svenska och danska tull- och polismyndigheter i norra Öresundsområdet. Smugglingen går till så att organiserade busstransporter sker från Tyskland till Helsingör med stora mängder alkohol. I Helsingör möter ett stort antal så kallade överbärare upp för transporten över till Helsingborg. Denna verksamhet har pågått under 2001 och nu i början av 2002 har speciella tillslag gjorts med beslag av stora mängder starköl, vin och sprit. Det har visat sig att merparten av de personer som åkt fast är bidragstagare i någon form. Som en naturlig följd härav är tillgängligheten på både legala och illegala alkoholdrycker i Skåne mycket stor och ungdomen vet på vilka adresser de kan köpa svartsprit. I Öresundsregionen är det främst smugglade drycker som säljs medan hembränning i större skala förekommer mer i norra och östra Skåne. Situationen i Skåne har varit likartad under några år och möjligheterna till införsel är i princip obegränsade med hänsyn till alla hamnar som finns och nu även med Öresundsbron som en nytillkommen smuggelväg. Tullverket Skåneregionen redovisar att 43 % av alla tullverkets beslag år 2001 av starköl, vin och sprit gjordes inom Skåneregionen. Kvantiteten beslagtagen mängd alkohol har dock under året minskat med 40 % jämfört med år 2000. De allra största beslagen på 10000 25000 liter per tillfälle har skett i lastbilar i EU-trafiken. I trafiken från annat EU-land har det också skett stora spritbeslag i busstrafiken. Vid enskilda kontrolltillfällen mot bussar har påträffats exempelvis 500-1000 liter sprit / tillfälle som uppges sakna ägare. Många kommuner pekar just på den stora tillgängligheten på alkoholdrycker som råder och som utnyttjas av ungdomar. Däremot är antalet serveringstillstånd relativt konstant sedan förra året. Det har skett en marginell minskning. Olika former av ägarförändringar är

som tidigare år relativt vanligt. Utvecklingen av stora uteserveringar fortsätter sedan tidigare år och har gett en påtaglig profil runt vissa restaurangtäta torg med fullsatta uteserveringar under hela serveringstiden. Vädrets påverkan motverkas med olika former av markistak och gasolvärmare. En markant ökning av antalet tillfälliga tillstånd till allmänheten har skett under året i speciellt de större städerna. Ökningen kan förklaras av en allt större mängd arrangemang som drar mycket folk och där tillfällig servering ingår som ett led i det totala arrangemanget. De tillfälliga tillstånden till slutna sällskap har däremot minskat kraftigt i dessa kommuner. Alkoholkonsumtionen går ner i åldrarna. Attitydförändringar märks både bland ungdomar och deras föräldrar. Det har skapats en allmänt större acceptans för alkohol idag inte minst bland ungdomar och föräldrar. Att bli bjuden på alkohol i hemmet av föräldrar innan man är 18 år är inte alls ovanligt och motiveras med att det är bättre att ungdomen dricker hemma under ordnade former än att de drar runt på stan. Problemet är bara att det ena inte utesluter det andra och på så vis späs alkoholkonsumtionen på ytterligare. Kommunernas förebyggande arbete. Kommunerna har en viktig roll när det gäller att utveckla och samordna långsiktiga insatser i det drogförebyggande arbetet på lokal nivå. Det gäller både att begränsa tillgången och minska efterfrågan på alkohol och andra droger. Kommunerna bör ha ett alkohol- och drogpolitiskt program som anger bl. a. målen för kommunens drogförebyggande arbete. Kommunerna bör även kartlägga och dokumentera utvecklingen av konsumtionsmönstret. Kommunerna i Skåne är olika långt framme med sitt förebyggande arbete. Någon form av förebyggande arbete bedrevs i så gott som alla kommuner. Tre kommuner uppger dock att man inte bedrivit något förebyggande arbete under året. Åtta kommuner hade en speciell samordnare för det förebyggande arbetet. Alkohol- och drogförebyggande program i någon form finns antaget i 24 av Skånes 33 kommuner. Många av dessa är antagna åren närmast efter kommunaliseringen på alkoholområdet i mitten på 90-talet och är nu eller blir inom en snar framtid föremål för revidering. I och med den nationella handlingsplanen har speciella satsningar gjorts i form av konferenser för kommunerna som därmed bjudits in att söka speciella utvecklingsmedel för denna verksamhet. Intresset för det förebyggande arbetet har därför börjat få extra fart under året. I flera kommuner bedrivs redan bra förebyggande verksamheter i olika former. Nedan ges några exempel på olika framgångsrika 5

förebyggande satsningar som gjorts under det gångna året från ett urval skånska kommuner. Många kommuner redovisar insatser som görs för ungdomsgrupperna och i kombination med föräldragrupperna. Flera kommuner har satsat på målgruppsinriktade insatser för ungdomar i riskzonen till exempel speciella kill- och tjejgrupper och caféverksamhet som i Staffanstorps och Örkelljunga kommuner. Vanligt förekommande är också den verksamhet som utförs av nattvandrare och som i Båstad med flera kommuner går under namnet Föräldrar på stan. Kommunerna rapporterar förutom om traditionell ANT-undervisning och speciell fadderverksamhet även om exempel där undervisningen sätts in i ett större sammanhang. Hälsofrämjande skola bygger på ett sådant arbetssätt där skolornas vardag utvecklas till en stödjande miljö för hälsa. Det gäller att utveckla och stärka det friska och att stödja barn och unga så att de kan stå emot de risker de utsätts för. Ett 20-tal skolor i Malmö arbetar aktivt på detta sätt. Malmö var under året också värd för den välbesökta Mässan Sverige Mot Narkotika som förutom narkotikafrågor också berörde förebyggande frågor kring alkohol. Ett särskilt ungdomsprogram ingick och ett 70-tal gymnasieelever deltog som funktionärer. Enligt Ystadsmodellen hålls också en årlig ungdomsmässa som ingår i Ystads Var smart projekt. Kommunen arbetar också framgångsrikt på bred front med Operation väckarklocka för ett drogfritt Ystad. Det finns också exempel på samarbete med frivilligorganisationer och Svenska kyrkan som exempelvis Bullen i Eslöv. Samarbetet tar fasta på barn och ungdomar som växer upp med en nära anhörig som är beroende av alkohol eller droger. Drogvaneundersökningar har gjorts under året i ett antal kommuner omfattande speciellt grundskolans årskurs nio och gymnasieskolans andra årskurs. Lund och Eslöv tillsammans med sex andra kranskommuner har 2001 genomfört en sådan drogvaneundersökning. Undersökningen visar att andelen elever på högstadierna i Lund och Eslöv som är alkoholkonsumenter har ökat och ligger klart över riksnivån både vad gäller pojkar och flickor. I årskurs 2 på gymnasiet i Lund har pojkarna ökat sin alkoholkonsumtion jämfört med tidigare undersökningar och noterbart är att folkölet ökat sin andel både bland pojkar och flickor i Lund. Konsumtionen av hembränd sprit påvisar klara skillnader mellan kommunerna. I Lund är konsumtionen relativt låg jämfört med riket. Var fjärde gymnasieelev i Lund säger sig ha druckit hembränd sprit under året vilket kan jämföras med 46 % av motsvarande gymnasieelever från Eslövs kommun. Andelen är alltså nästan dubbelt

så stor i Eslöv som i Lund och tenderar att bli ännu större om jämförelse görs med de östra grannkommunerna. Malmö kommun har tagit fram rapporten Malmöelevers förhållningssätt till vissa riskbeteenden år 2000. Det är en totalundersökning omfattande årskurs 6 och 9 samt andra årskursen i gymnasiet. Av denna kan utläsas jämfört med undersökningen från 1997 att konsumenter av folköl har minskat i alla årskurserna. Starkölskonsumenterna har ökat bland pojkar i årskurs 9. Vinkonsumenter visar en ökande andel bland både pojkar och flickor på gymnasiet. Dryckestätheten har ökat något jämfört med 1997. Starksprit dricks i någon omfattning av 40 % av eleverna i 9:an och 70 % av eleverna i gymnasiets årskurs 2 vilket påvisar en ökning. Andelen elever med erfarenhet av HB har dock minskat tydligt vid vart mättillfälle men fortfarande har varannan elev i gymnasiet årskurs 2 använt HB i någon omfattning. Av rapporten Köpenhamn tur och retur framgår att många skånska ungdomar inte minst från Malmö åker till Köpenhamn för att roa sig. En svensk ungdom säger i rapporten att det bästa med Köpenhamn är att de har ställen där vi som endast är 18 år också kan komma in, i Malmö finns det alldeles för lite av detta. Det danska nöjeslivet har ett stort utbud dessutom har vissa nöjesställen öppet till kl. 10 på morgonen. På en del av ställena ingår fri sprit i entréavgiften vilket naturligtvis är lockande. Vikten av att ha en samordnare för det förebyggande arbetet betonas i Trelleborgs satsning på ett tvärsektoriellt preventionsprojekt. Anledningen till detta är att få så många som möjligt på den lokala arenan att medverka i preventionsarbetet samtidigt. Det ger dels tyngd i arbetet och dels kan man få hela kommunen att dra åt samma håll samtidigt vilket är viktigt. Här blir samordnarens roll uppenbar. Ungdomsgruppen i Ängelholm är en samarbetsgrupp med representanter för socialtjänst, skola, ungdomsnämnd, polis, kyrkan och ungdomsmottagningen som gemensamt har arbetat med att erbjuda aktiviteter för ungdomar i samband med skolavslutning, Lucia mm. Gruppen har också tagit fram en broschyr angående droger som riktar sig till både föräldrar och ungdomar. En mycket viktig del i det förebyggande arbetet är samarbetet med polismyndigheten och företrädare för restaurangnäringen i arbetet kring den ansvarsfulla alkoholhanteringen. Ett väl utvecklat arbete på detta område bedrivs i bl. a. Malmö. 7

Detaljhandel och servering av öl Enligt 5 kap 6 alkohollagen (AL) får detaljhandel med öl ske under villkor att försäljningen bedrivs i en lokal som är godkänd som livsmedelslokal samt att försäljning av matvaror bedrivs i lokalen. Den 1 juli 2001 infördes ändringar i AL som bl. a. innebar att den som bedriver detaljhandel med öl skall anmäla verksamheten hos den kommun där försäljningen sker. Den som bedriver detaljhandel med öl skall även utöva särskild tillsyn (egentillsyn) över försäljningen. För tillsynen skall det finnas ett för verksamheten lämpligt program. Enligt 6 kap 1 (AL) gäller motsvarande bestämmelser för servering av öl. Kommunerna ges också möjlighet att ta ut avgift för tillsynen av dem som bedriver anmälningspliktig servering eller detaljhandel med öl. Tillsyn av folkölsförsäljning har hittills inte varit något som normalt prioriterats av kommunerna. I och med lagändringarna som nu införts har kommunens möjligheter till en förbättrad tillsyn klart ökat. Möjligheten till att kunna avgiftsfinansiera tillsynen har tidigare efterlysts från många kommuner och en avvaktande hållning har därigenom varit uppenbar i många fall. Antalet försäljningsställen av öl i länet har i stor utsträckning byggt på osäkra uppskattningar från kommunerna i tidigare enkäter. I år är svaren mer rättvisande även om någon exakt siffra inte kan anges av alla kommuner. Vad som direkt kan utläsas av svaren jämfört med förra årets länsrapport är att antalet redovisade detaljhandelsställen av öl har sjunkit markant från ca 1600 till 1285 i Skåne län. Anledningen till detta är dels en betydligt noggrannare mätning i kommunerna och att lagändringen medfört att många nu slutat att sälja folköl. Siffrorna visar i stor utsträckning hur många som till årsskiftet anmält till kommunen att de säljer folköl och är beredda att underkasta sig tillsyn med eventuell tillhörande årlig avgift. Vad som inte framgår är om de som inte anmält sig för försäljning till kommunen eventuellt fortsätter att sälja även om de inte längre har lagliga förutsättningar till detta. Här har kommunerna nu en stor tillsynsuppgift att kontrollera om sådan olaglig försäljning sker. Detta kommer att visa sig till nästa års länsrapport. Det är inte alla kommuner som valt att ta ut tillsynsavgift. Av enkätsvaren framgår att fyra mindre kommuner (Burlöv, Perstorp, Tomelilla och Östra Göinge) inte tänker ta ut någon speciell avgift för sin folkölstillsyn. Av övriga kommuner uppger 19 stycken att man beslutat om avgiftens storlek medan resterande 10 kommuner har för avsikt att ta ut tillsynsavgift. De hittills beslutade avgifterna varierar mellan 500 kr och 900 kr per år. Bromölla har dock valt att ta ut en timtaxa om 200 kr för faktisk tillsynstid plus 25 kr i resekostnad för varje besök.

Kommunerna upplever över lag anmälningsskyldigheten som en positiv förändring som medför att man kommer att få bättre grepp om verksamheten. Hittills har det varit mycket uppskattningar och ibland fullständig okunskap om hur många försäljnings och serveringsställen man har i kommunerna avseende öl. Siffrorna för 2001 är fortfarande inte helt tillförlitliga. De nya bestämmelserna medför dock att det inför nästa år kan redovisas exakta siffror både vad avser antalet ställen och antalet tillsynsbesök. Länsstyrelsen vill påpeka att svaren avseende antal genomförda tillsynsbesök på försäljningsställen för folköl i flera kommuner varit okänt eller svårt att få fram. De redovisade tillsynsbesöken har i vissa fall tagits fram efter dialog med kommunen. Egentillsynen bör medföra en betydligt bättre kontroll över folkölsförsäljningen i butikerna. Anmälningsskyldigheten och möjligheten att ta ut tillsynsavgift underlättar också för kommunerna och bör borga för att handlarna ser seriöst på sin verksamhet. Ett bra samarbete har börjat utvecklas mellan berörda parter som i samförstånd arbetar med samma mål för ögonen, nämligen att ingen försäljning av folköl skall ske till underåriga. Inga direkta nackdelar kan kommunerna konstatera utöver att det kan vålla administrativa problem i början med att få in anmälningar och tillsynsavgifter. De skötsamma hör av sig medan kanske någon mindre seriös verksamhet försöker hålla sig utanför. Serveringstillstånd I den nationella handlingsplanen betonas att tillsynen över försäljning och servering av alkoholdrycker på lokal nivå bör skärpas. Det är nödvändigt för att gällande regler skall följas och tillgången på alkohol skall vara begränsad. Kommunen bör kunna erbjuda utbildning i ansvarsfull alkoholhantering för innehavare av serveringstillstånd och deras personal. Varje restaurang bör ha en genomtänkt policy, bl. a. om hur ansvarsfull servering av alkohol skall ske. Utbildning av personalen utgör en viktig grund för en sådan policy. Genom sådan utbildning stärks personalens sociala ansvarstagande. Tillstånd för serveringstillstånd regleras i 7 kap AL. Vissa ändringar infördes den 1 juli 2001. Bland annat har krav på att serveringsstället även skall vara lämpligt för sitt ändamål ur brandsäkerhetssynpunkt tillkommit. Tillägg har även skett angående återkallelse av serveringstillstånd i och med att kommunen kan återkalla serveringstillståndet om detta inte längre utnyttjas eller om tillståndshavaren tillåter brottslig verksamhet på serveringsstället. 9

En annan ändring som skett gäller undantaget från serveringstillstånd i 6 kap 6 AL i samband med servering som ordnas utan vinstintresse, i andra lokaler än där det bedrivs yrkesmässig försäljning av alkoholdrycker eller lättdrycker, vid ett enstaka tillfälle för vissa i förväg bestämda personer, och utan annan kostnad för deltagarna än kostnaden för inköp av dryckerna. Alla fyra kriterierna måste vara uppfyllda samtidigt, vilket medför att det inte kan vara i någon större utsträckning som undantaget kan bli aktualiserat. Som inledningsvis beskrivits har antalet serveringstillstånd i länet under de senaste fyra åren legat på en ganska konstant nivå (cirka 1450 serveringstillstånd). Dessförinnan skedde en konstant årlig uppgång. Marknaden verkar ha nått ett mättnadsstadium på denna nivå med relativt små fluktuationer. De tillfälliga serveringstillståndens antal har däremot förändrats upp och ned under motsvarande period. En total ökning av antalet som gäller servering till allmänheten och en markant minskning speciellt koncentrerad till 2001 för de som avser slutna sällskap kan konstateras. Mängden ansökningar om tillfälliga serveringstillstånd till allmänheten visar på att det i de flesta sammanhang är en lönsam affär för tillståndshavaren eftersom ansökningsavgiften normalt handlar om flera tusenlappar. Tillståndshavarna har här också möjlighet att kunna vända sig direkt till ett lokalt bryggeri för dryckesleveranserna och få ett klart gynnsammare inköpspris på starkölen än vad som gäller motsvarande dryck på systembolaget. Redovisningar från tillställningar med så kallade öltält som fått serveringstillstånd visar på att det omsätts väldigt stora belopp vid den massutskänkning av framför allt starköl som här äger rum. Utan att varken länsstyrelsen eller kommunerna har belägg för det skulle lagändringen med undantaget från serveringstillstånd enligt 6:6 AL vara en möjlig förklaring till nedgången avseende de slutna sällskapen. I så fall har förmodligen tillställningar hållits runt om i länet utan att kontakt tagits med tillståndsmyndigheten under förespegling av att tillstånd inte skulle krävas. I praktiken bereder undantaget endast möjlighet till högst privata slutna tillställningar såsom i samband med bröllop och högtidsdagar. Till saken hör också att till skillnad från vad som gäller för tillfälliga tillstånd till allmänheten har möjligheten att vända sig direkt till bryggeriet för inköp av dryckerna tagits bort i och med lagändringen för de slutna sällskapen. Det ställer sig i dessa fall inte längre lika lönsamt eller intressant att vända sig till systembolaget för inköpen jämfört med att anlita ett bryggeri.

En ytterligare anledning för skåningen att inte vilja vända sig till systembolaget för leverans av alkoholdryckerna till de olika tillställningarna är att alla alkoholdrycker som inhandlats vid de privata inköpsresorna ofta är tänkta att konsumeras vid dylika slutna tillställningar och det tillåts inte om serveringstillstånd meddelats. TILLSYN Kommunernas tillsyn Totalt sett har kommunerna redovisat att man utfört 1335 tillsynsbesök på restauranger med serveringstillstånd under år 2001. Om antalet besök ökat eller minskat sedan förra året finns inget jämförelsematerial på. Vad som däremot kan konstateras är att 30 av 33 kommuner har genomfört åtminstone ett tillsynsbesök under året. Förra året uppgav 20 kommuner att man regelbundet genomförde yttre tillsyn och resterande 13 kommuner att man inte regelbundet genomförde yttre tillsyn. Det var dock då ingen som inte genomförde något tillsynsbesök alls. Under 2001 är det alltså tre kommuner som inte genomfört något tillsynsbesök alls och två stycken som bara genomfört ett enda tillsynsbesök. Jämfört med antalet serveringstillstånd har tio kommuner genomfört minst lika många tillsynsbesök som antalet serveringstillstånd i kommunen. Det får anses som en normal ambitionsnivå inom tillsynsbudgeten att varje restaurang skall få minst ett årligt tillsynsbesök. Restaurangerna med stadigvarande serveringstillstånd erlägger en årlig tillsynsavgift som är baserad på omsättningen av alkoholdrycker och förväntar sig förmodligen att tillsynsmyndigheten fullgör sin uppgift genom ett besök. Det finns också bra exempel från fem kommuner som redovisar nästan dubbelt så många tillsynsbesök jämfört med antal serveringstillstånd. Det är Burlöv, Eslöv, Hässleholm, Höganäs och Malmö kommuner. Det är svårt att koppla antalet tillsynsbesök till de sanktioner som gjorts under året mot innehavare av serveringstillstånd. Antalet återkallelser har legat på en lika låg nivå som föregående år nämligen nio återkallelser i hela länet. Innan dess låg nivån på över 20 återkallelser per år. Anledningen till detta går bara att spekulera i. Det kan antingen vara så att det totalt sett är en väl fungerande verksamhet som sköter sig utan att kommunen behöver ingripa, eller också kan det vara så att tillsynen inte varit rätt dimensionerad. Antalet meddelade varningar har varit relativt konstant under åren men har dock ökat jämfört med förra året. Något som talar för att marknaden blivit mer seriös är den satsning på ansvarsfull alkoholservering som påbörjats på olika sätt. Utbildning av de som skall vara ansvariga på serveringsställena är en mycket viktig 11

faktor som branschen själv också är medveten om. Som exempel kan nämnas Uppdrag Malmös utbildning som numera vänder sig till restauranger i hela länet. I en sådan utbildning finns tre olika steg beroende på om man skall arbeta på restaurang, vara serveringsansvarig eller tillståndshavare. I utbildningen deltar representanter från alla berörda myndigheter vilket ger en total bredd på utbildningen. Denna avslutas med examination. Med tanke på det ökande antalet tillfälliga tillstånd till allmänheten och den därvid rikliga alkoholserveringen är detta ett område som borde ägnas större utrymme i tillsynssammanhang. De meddelade tillstånden gäller ofta en helg eller under sommarens stora semesterperiod då handläggare och tillsynspersonal kanske inte är i tjänst. Länsstyrelsen vill peka på vikten av att också ha adekvat tillsyn under pågående marknader, festivaler, karnevaler eller vilken benämning nu tillställningen har. Under dessa arrangemang är påtagligt många ungdomar ute och roar sig och har då lätt att få tillgång till alkoholdrycker. Länsstyrelsens tillsyn och råd- och stödarbete Länsstyrelsen har under år 2001 utövat verksamhetstillsyn inom alkoholområdet i åtta av länets kommuner. Tillsynen har genomförts på likartat sätt som tidigare år. Den har dels bestått i en enkätdel för basfakta kring kommunens organisation, delegation, avgiftssystem, ärendehantering, tillsyn och alkoholpolitiskt program mm. Den andra delen har ägnats åt samtal med berörda handläggare och chefer samt genomgång av ett urval ärenden som handlagts och beslutats under året. Tillsynsbesöken har avslutats med ett beslut från länsstyrelsen. Länsstyrelsen har funnit anledning att rikta kritik i samband med de genomförda tillsynerna. Kritiken har inte bedömts som allvarlig. Påpekanden om vissa brister och förslag till lösningar och förbättringar har lämnats i samtliga beslut. Mycket av det som påpekats handlar om handläggningsrutiner med kopplingar till framförallt förvaltningslagen. Kritik och påpekanden utifrån alkohollagens bestämmelser och intentioner har avsett exempelvis vissa nämndsbeslut som avviker från utredarens välgrundade förslag till beslut om avslag eller återkallelse. Beslutande nämnd synes i vissa fall göra en mildare bedömning av lämplighetskraven än vad som gäller enligt alkohollagen. En tendens att utfärda tillstånd under prövotid då sökandens lämplighet bedömts som tveksam eller ifrågasatts har framkommit vid aktgranskningen. I ett fall utfärdades tillfälligt tillstånd på sex månader i avvaktan på att utredningen skulle bli klar. Lämplighetsprövningen var då inte gjord.

Länsstyrelsen svarar dagligen också på frågor och diskuterar ärenden med kommunernas handläggare i olika sakfrågor. Denna dialog upplever länsstyrelsen som positiv då den bidrar till att få så stor enhetlighet som möjligt på alkoholområdet i länet. Länsstyrelsens inställning och uppfattning i olika frågor efterfrågas ofta av handläggare inför nämndens ställningstagande i ärenden som bedöms som tunga. Länsstyrelsen har i samarbete med Statens folkhälsoinstitut under året anordnat en regional konferens för de kommunala alkoholhandläggarna med fokus på lagändringarna som skedde under året. Folkölsfrågorna har varit extra fokuserade under hösten med tanke på kommunernas nya roll kring upplägg av tillsynsrutiner och registrering av de som anmält att de ämnar sälja folköl. Många av de inkommande frågorna till länsstyrelsen under hösten har gällt folköl på ett eller annat sätt. Allmänt om tobakstillsynen På länsstyrelsen i Skåne ligger tillsynen över tobaksfrågorna organisatoriskt på miljöenhetens funktion för miljö & hälsa. Funktionen har enligt funktionsansvarige hittills inte bedrivit någon som helst tillsyn på området. Frågorna har lagts ut på en handläggare men inte prioriterats. Av Skånes 33 kommuner redovisar fyra stycken att tillsynsansvaret ligger delat på miljö- och socialnämnden. Av övriga har 19 kommuner lagt ansvaret under miljönämnden medan nio stycken valt socialnämnden och en kommun kommunstyrelsen som tillsynsansvarig instans. Det är alltså en övervägande majoritet för miljösidan. Uppgifterna om antalet försäljningsställen för tobak och antalet genomförda tillsynsbesök på dessa ställen bygger på osäkra uppskattningar i betydligt större utsträckning än vad som gäller folkölsområdet. Fem kommuner har inte kunnat ge något svar på antalet tobaksställen och sex kommuner har ingen uppgift på antalet tillsynsbesök. 14 kommuner har dock inte genomfört någon tillsyn alls. Rent allmänt kan sägas att folköls- och tobakstillsynen bygger på likartad lagstiftning och därigenom synes ha förutsättningar för att kunna hanteras gemensamt ute i kommunerna. Det är samma åldersgränser och handeln kan ganska lätt ordna gemensam skyltning kring åldersgränser och legitimation. På centralt håll är Statens folkhälsoinstitut FHI numera den myndighet som ansvarar för frågorna kring alkohol, övriga droger och tobak tillsammans med alla andra folkhälsofrågor. 13

Alkoholinspektionen som tidigare var central tillsynsmyndighet på alkoholområdet upphörde under året och frågorna fördes över till det ombildade Statens folkhälsoinstitut. I och med detta har denna länsrapport även utökats med andra frågor inom FHI:s ansvarsområde. Inför kommande år kommer förmodligen länsrapporteringen att innehålla olika aktuella folkhälsofrågor utöver den vanliga stommen av alkoholfrågor som utgör grunden för rapporten.

Serveringstillstånd Skåne län Bilaga 1 Kommun Stadigvarande Tillfälliga tillstånd Slutna sällskap tillstånd 2001 2000 1999 2001 2000 1999 2001 2000 1999 Bjuv 11 10 9 1 4 2 10 10 8 Bromölla 10 9 9 1 2 4 1 4 3 Burlöv 9 8 6 0 0 0 0 1 6 Båstad 39 43 40 11 7 13 23 6 7 Eslöv 39 30 29 0 1 6 14 4 8 Helsingborg 163 168 166 49 47 41 28 38 29 Hässleholm 46 49 50 19 27 33 24 58 29 Höganäs 50 45 46 3 4 2 7 10 5 Hörby 11 10 10 2 1 5 1 0 2 Höör 15 18 16 1 4 1 3 3 5 Klippan 21 22 20 8 6 12 3 3 12 Kristianstad 98 110 109 34 20 25 32 40 44 Kävlinge 17 17 18 9 10 5 1 3 4 Landskrona 57 53 55 9 9 19 11 17 24 Lomma 10 12 13 3 1 3 21 18 21 Lund 123 124 122 27 8 21 256 306 270 Malmö 330 333 320 180 102 164 128 207 212 Osby 17 16 19 1 7 3 5 1 11 Perstorp 8 8 8 2 5 3 0 0 2 Simrishamn 49 49 48 3 6 10 19 8 17 Sjöbo 19 20 20 0 0 0 2 2 3 Skurup 15 16 17 1 3 3 6 21 3 Staffanstorp 8 8 9 3 1 3 2 7 4 Svalöv 18 17 17 5 4 2 2 5 4 Svedala 13 15 16 5 8 4 1 0 5 Tomelilla 15 16 13 1 4 3 4 3 1 Trelleborg 34 33 29 9 13 15 9 8 13 Vellinge 33 37 38 6 6 10 2 3 16 Ystad 50 46 44 9 9 10 17 20 16 Åstorp 12 14 15 2 2 2 2 1 1 Ängelholm 68 62 68 8 8 6 13 10 7 Örkelljunga 15 16 14 0 1 2 0 0 0 Östra Göinge 18 17 17 5 5 6 3 8 9 Summa 1441 1451 1430 417 335 438 650 825 801 15

Detaljhandel med folköl Skåne län Bilaga 2 2001 2001 2000 2000 2001 Kommun Antal Antal Antal butiker Antal Tillsynsavgift butiker tillsynsbesök tillsynsbesök Bjuv 15 0 15 0 Ej klart Bromölla 17 0 17 17 200kr/tim Burlöv 15 15 15 0 0 Båstad 22 3 18 0 800 Eslöv 28 24 100 2 500 Helsingborg 100 65 84 53 Ej klart Hässleholm 38 0 Vet ej 0 800 Höganäs 30 6 27 14 800 Hörby 11 11 17 17 Ej klart Höör 16 16 13 13 700 Klippan 11 8 25 0 Ej klart Kristianstad 75 31 200 40 Ej klart Kävlinge 30 0 70 70 700 Landskrona 39 39 47 0 900 Lomma 11 11 16 16 900 Lund 100 3 100 3 600 Malmö 400 100 400 200 Ej klart Osby 20 0 48 20 800 Perstorp 5 0 4 0 0 Simrishamn 29 18 35 22 500 Sjöbo 15 0 15 0 Ej klart Skurup 21 21 19 19 500 Staffanstorp 10 0 20 0 Ej klart Svalöv 16 0 13 0 600 Svedala 21 21 22 20 600 Tomelilla 11 11 17 8 0 Trelleborg 46 17 72 25 700 Vellinge 24 24 30 30 800 Ystad 33 33 41 27 Ej beslut Åstorp 13 0 12 12 800 Ängelholm 34 0 38 0 800 Örkelljunga 12 0 21 1 800 Östra Göinge 17 0 25 0 0 Summa 1285 477 1596 629

Tillsyn av restauranger Skåne län Bilaga 3 Kommun 2001 2001 Antal tillsynsbesök Inre tillsyn Företrädare Bjuv 0 Ja - Bromölla 6 Ja - Burlöv 18 Ja - Båstad 65 Ja - Eslöv 75 Ja - Helsingborg 77 Ja Ja Hässleholm 80 Ja - Höganäs 92 Ja - Hörby 5 - - Höör 22 Ja Ja Klippan 18 - - Kristianstad 90 Ja Ja Kävlinge 10 Ja - Landskrona 30 Ja Ja Lomma 10 Ja - Lund 50 Ja - Malmö 546 Ja - Osby 6 - - Perstorp 3 Ja Ja Simrishamn 55 Ja Ja Sjöbo 0 - - Skurup 6 Ja - Staffanstorp 11 Ja - Svalöv 1 Ja - Svedala 12 Ja - Tomelilla 7 Ja Ja Trelleborg 4 Ja - Vellinge 8 Ja Ja Ystad 5 Ja - Åstorp 1 - - Ängelholm 7 Ja Ja Örkelljunga 15 Ja - Östra Göinge 0 - - Summa 1335 27 9 17

Bilaga 4 Sanktionsåtgärder Skåne län Kommun Återkallelser Varningar Folköl Försäljning 2001 2000 1999 2001 2000 1999 Förbud Varning 01 00 01 00 Bjuv 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Bromölla 0 0 0 1 1 0 0 0 0 0 Burlöv 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Båstad 0 0 0 2 2 0 0 0 0 0 Eslöv 0 0 0 1 1 0 0 0 0 0 Helsingborg 2 2 7 3 3 2 0 0 0 0 Hässleholm 1 1 1 0 0 1 0 0 0 0 Höganäs 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 Hörby 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Höör 0 0 2 0 0 0 0 0 0 0 Klippan 0 0 0 1 0 1 0 0 0 0 Kristianstad 0 0 1 2 2 1 0 0 0 0 Kävlinge 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Landskrona 0 3 3 0 1 0 0 0 0 0 Lomma 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Lund 1 1 3 1 1 1 1 0 1 0 Malmö 2 1 2 3 3 9 0 0 0 0 Osby 1 0 1 1 1 0 0 0 0 0 Perstorp 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Simrishamn 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Sjöbo 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Skurup 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 Staffanstorp 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Svalöv 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 Svedala 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Tomelilla 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 Trelleborg 1 0 0 1 0 0 0 0 0 0 Vellinge 0 0 0 2 1 2 0 0 0 0 Ystad 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Åstorp 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ängelholm 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 Örkelljunga 1 0 0 1 0 0 0 0 0 0 Östra Göinge 0 1 0 0 1 1 0 0 0 0 Summa 9 9 21 21 17 19 1 0 1 0

Alkoholpolitiskt program Skåne län Bilaga 5 Kommun 2001 2001 Alkohol- och drogpolitiskt Samordnare program Bjuv Ja - Bromölla Ja - Burlöv Ja Ja Båstad Ja - Eslöv Ja - Helsingborg Ja - Hässleholm Ja - Höganäs - - Hörby - - Höör Ja - Klippan Ja Ja Kristianstad - - Kävlinge - - Landskrona Ja - Lomma Ja Ja Lund Ja Ja Malmö Ja Ja Osby - - Perstorp - - Simrishamn - - Sjöbo Ja - Skurup Ja - Staffanstorp - - Svalöv Ja - Svedala Ja - Tomelilla Ja - Trelleborg Ja Ja Vellinge Ja - Ystad Ja Ja Åstorp Ja Ja Ängelholm Ja - Örkelljunga Ja - Östra Göinge - - Summa 24 8 19

Restaurangtäthet Skåne län 2001-12-31 Bilaga 6 Rangordning Kommun Antal restauranger Antal per 10000 inv. 1 Båstad 39 28 2 Simrishamn 49 25 3 Höganäs 50 22 4 Ystad 50 19 5 Ängelholm 68 18 6 Örkelljunga 15 16 7 Landskrona 57 15 8 Helsingborg 163 14 9 Svalöv 18 14 10 Klippan 21 14 11 Eslöv 39 14 12 Osby 17 13 13 Kristianstad 98 13 14 Östra Göinge 18 13 15 Malmö 330 13 16 Lund 123 12 17 Tomelilla 15 12 18 Perstorp 8 12 19 Sjöbo 19 11 20 Skurup 15 11 21 Vellinge 33 11 22 Höör 15 11 23 Hässleholm 46 9 24 Åstorp 12 9 25 Trelleborg 34 9 26 Bromölla 10 8 27 Bjuv 11 8 28 Hörby 11 8 29 Svedala 13 7 30 Kävlinge 17 7 31 Burlöv 9 6 32 Lomma 10 6 33 Staffanstorp 8 4 Totalt Skåne län 1441 13

Bilaga 7 Detaljhandel med tobak Skåne län Kommun 2001 2001 Antal butiker Antal tillsynsbesök Bjuv Vet ej 0 Bromölla 18 2 Burlöv 23 23 Båstad 30 1 Eslöv 75 60 Helsingborg 120 75 Hässleholm Vet ej Vet ej Höganäs 26 20 Hörby 20 0 Höör 50 0 Klippan Vet ej Vet ej Kristianstad 100 50 Kävlinge 80 0 Landskrona Vet ej Vet ej Lomma 13 Vet ej Lund Vet ej 0 Malmö 600 Vet ej Osby 20 0 Perstorp 8 0 Simrishamn 40 1 Sjöbo 10 0 Skurup 28 28 Staffanstorp 15 0 Svalöv 20 0 Svedala 21 5 Tomelilla 25 Vet ej Trelleborg 81 17 Vellinge 30 0 Ystad 60 0 Åstorp 15 0 Ängelholm 60 30 Örkelljunga 17 16 Östra 20 0 Göinge Summa 1625 328 21

Östra Boulevarden 62 A, 291 86 Kristianstad Kungsgatan 13, 205 15 Malmö Tel 044/040-25 20 00, Fax 044/040-25 21 10 Epost lansstyrelsen@m.lst.se www.m.lst.se