Drogvaneundersökning i Lomma kommun. Undersökningen genomfördes i samtliga klasser årskurs 7 9 i december 2008.

Transkript

1 Drogvaneundersökning i Lomma kommun Undersökningen genomfördes i samtliga klasser årskurs 7 9 i december.

2 Bakgrund Nationella undersökningar av ungdomars drogvanor har gjorts sedan 1971 av Centralförbundet för alkohol- och narkotika (CAN). För att få en bättre och tydligare bild av ungdomars drogvanor i vår kommun genomförde socialförvaltningens Individ och familjeomsorg (IFO) en egen undersökning år Efter beslut i socialnämnden bestämdes att undersökningen ska genomföras var tredje år. Drogvaneundersökningar har därefter gjorts, och i Våga sätta gränsers regi. Våga sätta gränser är kommunens tvärsektoriella verksamhet vars syfte är att stödja föräldrar i deras gränssättning och arbeta förebyggande. Att undersöka ungdomars drogvanor är inget självändamål utan är en viktig del i planeringen av det drogförebyggande arbetet i kommunen. Genom undersökningarna får socialförvaltningen en uppfattning om i vilken utsträckning och i vilka sammanhang ungdomar konsumerar alkohol och andra droger. Resultatet av undersökningarna förs ut till skola, till föräldrar och allmänhet samt förankras i Våga sätta gränser. års undersökning genomfördes i december. Undersökningen omfattade likt tidigare alla elever i år 7-9. Eftersom samma frågor ställdes som vid tidigare undersökningstillfällen har vi ett allt bättre jämförelsematerial. Metod Undersökningen bygger på enkäter. Själva formuläret och frågeställningarna hämtas till stor del från CAN undersökningen. Frånvaron vid undersökningstillfället i dec var liten men c:a 15 procent av enkäterna togs bort då de var ofullständigt ifyllda eller uppenbart orimliga. Som tidigare delades därefter materialet in i grupperna pojke/flicka, Bjärred/Lomma samt årskurser. Ur dessa grupper gjordes det slumpmässiga urvalet så att grupperna blev lika stora. Totalt användes 480 enkäter. Ungdomar har generellt sett en tendens att överskatta sina drogvanor något. Några ungdomar fyller också i enkäten på skoj. Studier med vuxna visar att många medvetet eller omedvetet underskattar sin konsumtion av alkohol och tobak, det kan kanske vara så för en del ungdomar också. I bortfallsstudier som gjorts av CAN har man sett att de som inte varit närvarande i regel har mer avancerade alkoholnarkotika- och tobaksvanor. Det finns alltså flera faktorer som kan påverka tillförlitligheten i undersökningen något. Det finns dock anledning att tro att dessa faktorer påverkat resultatet på ungefär samma sätt vid de tre tidigare tillfällena och att jämförelsen därför är tämligen tillförlitlig. Vid sammanställningen av års enkäter har års nationella drogvaneundersökning använts som jämförelsematerial. Genomförande Undersökningen gjordes samtidigt på Pilängsskolan, Bjärehovsskolan och Rutsborgsskolan. Kuratorerna informerade berörda lärare. För att undvika att eleverna pratade ihop sig före undersökningen informerades dessa inte i förväg.

3 Eleverna informerades om att enkäten fylls i anonymt. Eleverna hade även tillfälle att fråga om sådant de inte förstod när de fyllde i enkäten. Genomförandet följde också samma modell som CAN använder för sina årliga undersökningar. Eleverna hade 40 minuter på sig att fylla i formuläret. Uppgifter inhämtades i formuläret. om vilken kommundel eleven bor i, årskurs samt kön. Tillvägagångssättet var detsamma som vid de tre tidigare undersökningstillfällena.

4 Attityder till alkohol Fråga 5 Ställningstaganden till påståenden kring alkoholvanor Alt 1. Jag tycker inte ungdomar i min ålder ska dricka alkohol Alt 2. Jag tycker det är OK att ungdomar i min ålder dricker alkohol 1999 Pojkar Flickor Totalt Alt % % Alt % 94 39% 197 Totalt Alt % % % Alt % 74 31% % Totalt Pojkar Flickor Totalt Alt % % % Alt % 66 27% % Totalt Pojkar Flickor Totalt Alt % % Alt % 76 32% Totalt Attityden till alkoholvanor svaren fördelade utifrån de olika årskurserna 1999 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 Alt % 98 63% 49 3 Alt % 57 37% Totalt Alt % % 81 51% Alt % 39 24% 79 49% Totalt Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 Alt % % 70 44% Alt % 41 26% 90 56% Totalt Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 Alt % % 71 44% Alt % 45 28% 89 56% Totalt En avståndstagande grundattityd till alkohol finns hos ca 2/3 delar av ungdomarna i undersökningen. En inställning som har stärkts från år 1999 då den första undersökningen genomfördes. I årskurserna är det en tydlig skillnad mellan år 7 och år 9 när det gäller en tillåtande attityd gentemot alkohol. År 9 är mer liberala och år 7 är mer restriktiva.

5 Tabellsammandrag Icke-konsumenter Bild 1 Andelen icke-konsumenter i de olika årskurserna (innefattar även de som bara smakat/smuttat ur någon annans glas) Andelen icke-konsumenter i de olika årskurserna Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs Årskurs 7 79 % 92% 98% 94% Årskurs 8 55 % 76% 75% 72% Årskurs 9 24 % 46 % 53% 51% Andelen icke konsumenter minskar något framförallt från års mätning. Detta gäller i alla årskurserna. Minskningarna är i storleksordningen 2-6%.

6 Bild 2 Andelen icke-konsumenter bland pojkar och flickor i årskurs 9 i Lomma kommun och riket Andelen icke-konsumenter bland pojkar och flickor i årskurs 9 i Lomma kommun och riket 8 Pojkar Flickor 2 Lomma kommun 1999 Riket Lomma kommun Riket Lomma kommun Riket Lomma kommun Riket 1999 Pojkar Flickor Lomma kommun 3 19% Riket 21% 17% Lomma kommun 51% Riket 23% 22% Lomma kommun 46% 58% Riket 33% 31% Lomma kommun 54% 49% Riket 32% 29% Lomma kommun har jämfört med riket en betydligt större andel icke-konsumenter. Både pojkar och flickor ligger ca 2 över snittet i riket. Vid års undersökning var antalet icke-konsumenter 12 % högre hos flickorna än pojkarna. Vid års undersökning andelen icke-konsumenter 5 % högre hos pojkarna.

7 Bild 5 Andelen elever i de olika årskurserna som uppgett att de någon blivit berusade Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs Årskurs 7 8% 3% 1% 3% Årskurs 8 29% 19% 18% 19% Årskurs 9 62% 41% 41% 41% Siffrorna i årets undersökning är i stort sett identiska med års undersökning. Andelen ungdomar som känt sig berusade ligger under 1999 års mätning och de tre senaste mätningarna är siffrorna i stort sett oförändrade.

8 Bild 6 Andelen pojkar och flickor i årskurs 9, av de som svarat att de någon gång blivit berusade, som känner sig berusade varje/nästan varje gång de druckit Andelen pojkar och flickor i årskurs 9, som känner sig berusade varje / nästan varje gång de druckit 8 Lomma kommun Riket 2 Pojkar 1999 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 1999 Lomma kommun Riket Pojkar 65% 41% Flickor 48% 38% Pojkar 34% Flickor 61% 36% Pojkar 73% 23% Flickor 62% 25% Pojkar 64% Flickor 53% Att dricka så att man känner sig berusad varje/nästan varje gång är ungefär på samma nivå som vid tidigare års undersökningar. Frågeställningen har i år inte ställts på riksnivå varför inga siffror finns tillgängliga som jämförelse. Berusningsdrickandet i Lomma kommun är fortsatt högt.

9 Hemtillverkad sprit Bild 9 Andelen elever i de olika årskurserna som inte druckit hemtillverkad sprit (HB) Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs Årskurs 7 94% 98% 99% Årskurs 8 89% 96% 99% 94% Årskurs 9 58% 89% 98% 93% Problemet med hembränd alkohol finns i stort sett inte i Lomma. I riket som helhet är det dock fortfarande ett problem, då två av tio i årskurs nio druckit hembränd sprit de senaste 12 månaderna. Det svaga intresset för hemtillverkad sprit bland Lommaungdomarna beror sannolikt på kommunens geografiska läge med närheten till billig sprit på kontinenten, större införselkvoter samt ökad langning.

10 ALKOHOL OCH LÄKEMEDEL KOMBINERAT Bild 12 Andelen pojkar och flickor som använt läkemedel tillsammans med alkohol 8 Pojkar Flickor Pojkar 3% 4% 1% 3% Flickor 1 4% 3% 6% År 9 uppvisar en relativt hög siffra när det gäller att kombinera alkohol och läkemedel. I jämförelse med är det en relativt stor ökning men ligger under 1999 års siffra. En viss ökning har skett både bland pojkar och flickor.

11 ATT FÅ TAG PÅ ALKOHOL Tabell 15 A Var ungdomarna får tag på sprit och vin. De mest förekommande svaren redovisas. Sprit Vin Från kamrater 34% 38% 37% 32% 32% 24% 3 17% Föräldrar utan 21% 14% 14% 15% 14% 13% 13% 11% lov Annan vuxen % 9% - 9% 6% 6% som bjuder Föräldrar med lov - 13% 5% 6% 22% 24% 14% 12% Tabell 16 A Var ungdomarna får tag på sprit. De mest förekommande svaren redovisas. Pojkar och flickor redovisas var för sig. Pojkar Flickor Från kamrater 34% 39 % 31% 34% 33% 38% 57% 3 Föräldrar utan lov 2 13% 7% 11% 21% 14% 27% 18% Köper själv i 11% 1% 16% 8% - 3% 8% 8% Danmark Föräldrar med lov - 16% 7% 6% 22% 1 4% 6% Annan vuxen som bjuder - 1 9% 1 12% 9% 18% 8% Tabell 17 A Var ungdomarna får tag på vin. De mest förekommande svaren redovisas. Pojkar och flickor redovisas var för sig. Pojkar Flickor Från kamrater 34% 25% 25% 15% 33% 24% 55% 2 Föräldrar utan 2 12% 8% 8% 12% 13% 16% 13% lov Föräldrar med lov 24% 25% 28% 6% 21% 24% 14% 17% Intressant är att notera att på flera håll i ovanstående tabeller så är det en nedåtgående tendens att ungdomar får tag på alkohol med föräldrarnas godkännande. Där siffrorna visar motsatt riktning är skillnaden inte så stor jämfört med tidigare år. En intressant kommentar till undersökningen är den att viljan från en förälder att överlämna/bjuda på vin är relativt hög när det gäller flickor 17% jämfört med pojkar.

12 Tabell 25 Känner dina föräldrar till att du dricker alkohol (åk 7 9) 1999 Nej 83 36% 58 38% Ja, men bara en liten del av 67 29% 37 24% det jag dricker Ja, men bara ungefär 19 8% 7 5% hälften av det jag dricker Ja, nästan allt jag dricker 63 27% 50 33% Totalt Nej 39 37% 66 49% Ja, men bara en liten del av det jag dricker 34 32% 36 27% Ja, men bara ungefär hälften av det jag dricker 8 8% 12 9% Ja, nästan allt jag dricker 24 23% 20 15% Totalt I den framgår det att på frågan om föräldrarna känner till att du dricker svarar nästan 5 att de inte gör det. Det är en ökande andel föräldrar som är ovetande om att barnen dricker, jämfört med de tidigare mätningarna är skillnaderna mer än 1. Samtidigt framgår det att de som känner till nästan allt jag dricker har minskat från ca 3 vid tidigare mätningar till omkring 15% vid årets mätning.

13 Bild 20 Andelen pojkar och flickor som inte sniffat (åk7-9) 8 Pojkar Flickor Pojkar 95% 96% 95% 95% Flickor 95% 96% 95% 97% Ca 5% uppger att de någon gång sniffat. Det är ungefär lika många som under tidigare undersökningar.

14 INTRESSE ATT PRÖVA NARKOTIKA Bild 26 Andelen pojkar och flickor i årskurs 9 som uppgett att de någon gång haft lust att pröva narkotika, bland de som ej prövat. Jämförelse mellan Lomma kommun och Riket 8 Lomma kommun Riket 2 Pojkar 1999 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 1999 Lomma Riket kommun Pojkar 1 14% Flickor 17% 7% Pojkar 15% 4% Flickor 13% 5% Pojkar 8% 4% Flickor 11% 6% Pojkar 18% 5% Flickor 13% 6% Lusten att pröva narkotika är i stigande både hos pojkar och flickor jämfört med. Nivån är den högsta för pojkarna under de fyra tillfällen som undersökningen genomförts. Sedan har pojkarna ökat med 10 %. Lomma kommuns resultat ligger betydligt över rikssiffrorna för både pojkar och flickor.

15 Bild 28 Andelen elever i årskurserna 7-9 som uppgett att de haft möjlighet att pröva narkotika Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs Årskurs 7 8% 4% 2% 3% Årskurs 8 11% 14% 16% 13% Årskurs 9 24% 26% 28%

16 Bild 29 Andelen pojkar och flickor i årskurs 9 som uppgett att de haft möjlighet att pröva narkotika. Jämförelse mellan Lomma kommun och Riket 8 Lomma kommun Riket 2 Pojkar 1999 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 1999 Lomma Riket kommun Pojkar 36% 27% Flickor 44% 26% Pojkar 18% 26% Flickor 31% 24% Pojkar 25% 21% Flickor 26% 22% Pojkar 3 19% Flickor 26% 19% Betydligt fler i år 9 än i år 7 har haft möjlighet att pröva narkotika. I år 9 har trenden de tre senaste mätningarna varit uppåtgående men jämfört med 1999 så är skillnaden ca 12 % lägre. Lomma ligger också här betydligt högre, ca 1, än riksgenomsnittet när det gäller möjligheten att pröva.

17 ANVÄNT NARKOTIKA Bild 32 Andelen elever i årskurserna 7-9 som använt narkotika Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 Årskur s 7 Årskur s 8 Årskur s % 1% 3% 1% 9% 4% 6% 6% Siffrorna för årets undersökning visar att vi ligger på en jämförbar nivå med med de senaste årens mätningar År 9 redovisar den högsta användningen 6% vilket motsvarar 9 personer. Tar man in jämförelsen med riket så ligger vi nästan exakt på rikets siffror när det gäller användning av narkotika. År 9 har lägre användande %-ellt sett vid alla tre mätningarna efter Då låg siffran på 9%.

18 RÖKNING Bild 37 Andelen elever i de olika årskurserna som röker Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs Årskurs 7 2% 2% 1% 1% Årskurs 8 6% 5% 4% 4% Årskurs 9 15% 5% 9% 13% Andelen rökare i år 9 ökar jämfört med och. I år 7 och 8 är de oförändrade eller i avtagande.

19 Bild 38 Andelen pojkar och flickor i årskurs 9 som röker. Jämförelse mellan Lomma kommun och Riket 8 Lomma kommun Riket 2 Pojkar 1999 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 1999 Lomma Riket kommun Pojkar 11% 17% Flickor 19% 25% Pojkar 1% 25% Flickor 9% 34% Pojkar 6% 19% Flickor 11% 3 Pojkar 9% 22% Flickor 16% 28% Tabell 41 B Antal och andel elever som snusar inom respektive årskurs 1999 Årskurs 7-4 2% 1 1% 0 Årskurs 8-1 1% 9 5% 0 Årskurs 9-8 5% 12 7% 7 4% I jämförelse med riket som helhet för årskurs 9 är andelen rökare i Lomma mindre. Andelen rökare för riket som helhet är dubbelt så stort som i Lomma kommun. Fler flickor än pojkar röker. När det gäller snusning så är det endast 7 elever av alla undersökta som använder detta. En klar nedgång jämfört med.

20 Tabell 40 Andelen elever som har prövat, använt eller använder narkotika (nedan använder) i årskurserna 7 9. Jämförelse mellan rökare och icke-rökare Rökare Använder Använder ej % 73% 26% 74% 26% 74% 14% 86% Icke-rökare % 98% 1% 99% 1% 99% Det finns ett tydligt samband mellan de som röker och provar narkotika och dricker sig berusade. Detta är inte unikt för Lomma kommun utan gäller även för riket som helhet. För att minska risken för att ungdomar ska börja använda narkotika och/eller berusningsdricka är det därför angeläget att medverka till att ungdomarna inte börjar röka. I årets undersökning är det glädjande nog en mindre andel rökare som också använder andra droger än vid undersökningstillfället.

21 Tabell 43 Vad brukar du göra på fredag och lördagskvällar Ett flertal alternativ har varit möjliga att ange År 1999 saknas Jag är hemma själv 101 5% med kompisar % med familjen % Jag är hos kompisar % Jag är på Stationen 48 2% På Hamnhuset 32 2% hos någon förening(tränar) 98 5% Jag är ute I Bjärred 105 5% I Lomma 151 8% I Lund 88 4% I Malmö 61 3% I Arlöv 14 I Löddeköpinge 17 1% På disco Solbacken 29 1% Folkets Park 82 4% Dansrotundan 150 8% Jägersbo 10 Vad brukar du göra på fredag och lördagskvällar Ett flertal alternativ har varit möjliga att ange Jag är hemma själv 115 7% med kompisar % med familjen % Jag är hos kompisar % Jag är på Stationen 25 1% På Hamnhuset 36 2% hos någon förening(tränar) 107 6% Jag är ute I Bjärred 118 7% I Lomma 148 9% I Lund 73 4% I Malmö 47 3% I Arlöv 12 I Löddeköpinge 14 1% På disco Solbacken 3 Folkets Park 9 Dansrotundan 33 2% Jägersbo 9

22 Vad brukar du göra på fredag och lördagskvällar Ett flertal alternativ har varit möjliga att ange Jag är hemma själv 102 5% med kompisar % med familjen % Jag är hos kompisar Jag är på Stationen 35 2% På Hamnhuset 48 3% hos någon förening(tränar) 100 5% Jag är ute I Bjärred 165 9% I Lomma 176 9% I Lund 80 4% I Malmö 68 4% I Arlöv 17 1% I Löddeköpinge 28 1% På disco Solbacken 3 Folkets Park 11 1% Dansrotundan 48 3% Jägersbo 19 1%.

23 Sammanfattning Det som framgår i undersökningen är att den positiva utvecklingen som kunde skönjas och håller i sig. Ungdomar i år 7-9 röker, dricker och använder narkotika i mindre omfattning även i jämförelse med vad samma ålderskategori gjorde år Vi ser emellertid i undersökningen en viss ökande trend, när det gäller rökning, för både pojkar och flickor. Vid jämförelsen med riket är det dock tydligt att elevernas drogvanor fortfarande ligger betydligt under rikssnittet. Vid tidigare enkätundersökningar har rökarna varit kraftigt överrepresenterade bland de som provade narkotika och så är fallet även. Därför vill vi betona vikten av att arbeta mot rökning. Glädjande är att ungdomarna i vår kommun röker i mycket mindre omfattning än vad som gäller för riket som helhet. De ungdomar som svarar att de berusar sig, svarar att de känner sig berusade varje eller nästan varje gång, vilket är andelsmässigt fler än i jämförelse med riket som helhet. Skillnaden, i förhållande till riket som helhet, har också ökat jämfört med tidigare undersökningar. I Lomma kommun är lusten att och möjligheten att prova narkotika större än i riket som helhet. Trots detta ligger bruket av narkotika inte högre än riket. Allmänt kan sägas att den positiva förändringen, i ungdomars drogvanor, som visade sig i förhållande till 1999 inte var en tillfällighet. Siffrorna för och tyder på att den positiva trenden till största delen kvarstår. Det är svårt att veta vilka de bakomliggande orsakerna är. Till en del kan de positiva siffrorna förklaras av nya samhällstrender som påverkar ungdomars syn på droger, till en del kan förklaringen vara föräldrars ökade medvetenhet och kommunens satsningar på information. Slumpmässiga faktorer kan också ha bidragit till de förbättrade resultaten vid de tre senaste undersökningstillfällena. Kommunens tvärsektoriella verksamhet Våga sätta gränser har fortsatt sitt informationsarbete. Man har genomfört föreläsningar och olika typer av utskick inriktat på föräldrar. Resultatet av den förra undersökningen har förts ut till föräldrar, skola och allmänhet. Alla försäljningsställen där tobak och folköl säljs har fått information, muntligt och skriftligt om sina skyldigheter. Föräldrarnas roll som gränssättare och normgivare är viktig. Undersökningen visar att ungdomar i relativt liten utsträckning får alkohol hemma eller tar utan lov. Det tyder på att föräldrar idag är mycket medvetna och tar ett större ansvar än tidigare. Dock finner vi, i års undersökning, att föräldrarna i större utsträckning är ovetande om sina barns alkoholvanor. Fler föräldrar vet inget alls och färre känner till allt/nästan allt. Föreläsningarna i Våga sätta gränsers regi har varit välbesökta och nattvandrarverksamheten som består av två ideella föreningar är livaktig. Ungdomstrender förändras allmänt i samhället. Bland ungdomar är det idag inne att sitta på kafé. Ölburken har bytts mot en kopp kaffe.

24 I Sverige som helhet har drickandet bland ungdomar också minskat något, samtidigt som det har ökat bland den vuxna befolkningen. Bland Lomma kommuns ungdomar märks trenden tydligare och tidigare. Ett stort avståndstagande till alkohol återfinns, som vid flera tidigare undersökningar, även i års undersökning. Att resultatet blev så positivt kan också i viss mån förklaras av tillfälligheter. Vi vet att det ibland kan räcka med ett litet fåtal drogliberala elever för att påverka vanorna hos ganska många. Våra funderingar om olika faktorer som kanske har påverkat utvecklingen gör inte anspråk på hela sanningen. Det finns säkert många andra tänkbara förklaringar till den goda utvecklingen de senaste åren.