Samlade laster. nyckelfaktorer för framgångsrik samordning av godstransporter

Samlade laster nyckelfaktorer för framgångsrik samordning av godstransporter

Samlade laster nyckelfaktorer för framgångsrik samordning av godstransporter

Upplysningar om innehållet: Cecilia Mårtensson, cecilia.martensson@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2013 ISBN: 978-91-7164-970-6 Foto: Jens Sjunnesson (omslag), Mads Armgaard, Thomas Henrikson, Maskot, Cecilia Mårtensson, Jan Söderström Produktion: Kombinera AB Tryck: LTAB september 2013

Förord Godstransporter är en förutsättning för ett fungerande samhälle. Mat, kläder och andra varor kommer till städer och tätorter med olika typer av fordon, oftast lastbil. Godset är en förutsättning för att samhället ska fungera. Samtidigt medför godstransporter negativa konsekvenser som utsläpp, buller, minskad framkomlighet och trafiksäkerhetsrisker. Trenden idag är att antalet transporter ökar i snabbare takt än godsomsättningen. Därmed är det viktigt att aktivt jobba för en effektivisering av godstransporter. Dels för att minska den negativa påverkan på livsmiljön men också för att underlätta näringslivets varuförsörjning. Detta är viktigt för att öka attraktiviteten i en kommun. Den här skriften ger exempel på samlastning och samordnad varudistribution i Sverige och Europa. Utifrån dessa exempel lyfts det sedan fram ett antal nyckelfaktorer för ett framgångsrikt arbete med samlastning. Skriften vänder sig framförallt till tjänstemän och politiker i kommuner och regioner. Men även till konsulter inom området. Projektet är finansierat av FoU-gruppen för transportsystemet som administreras av SKL. Författare har varit Christian Udin, Michael Stjärnekull och Ulf Troeng på SWECO. Cecilia Mårtensson har varit ansvarig projektledare på SKL. Stockholm i september 2013 Gunilla Glasare Avdelningschef Jan Söderström Tf sektionschef Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Innehåll 6 Sammanfattning 11 Kapitel 1. Inledning 11 Bakgrund 12 Syfte 12 Definition 13 Metod och struktur 15 Kapitel 2. Samordning av godstransporter i offentlig regi 18 Stockholms stad 18 Malmö stad 14 Nacka kommun 19 Södertörnskommunerna 19 Eskilstuna kommun 20 Halmstads kommun 20 Uppsala kommun 21 Växjö kommun 22 Örebro kommun 22 Värnamo kommun 23 Borlänge, Gagnefs, Säters och Smedjebackens kommuner 23 Katrineholms kommun 24 Lidköpings kommun 24 Simrishamns, Tomelillas och Ystads kommuner 24 Falköpings, Trollhättans och Vänersborgs kommuner 27 Nyckelfaktorer bakom lyckad samordning av godstransporter i offentlig sektor 31 Kapitel 3. Samordnade godstransporter i privat sektor 32 Binnenstadservice, Nederländerna 34 Bristol local freight network, Bristol, England 36 Samordnad bygglogistik i Hammarby sjöstad, Stockholm 40 Ecologistics, Parma, Italien 42 Samordnad varudistribution till Gamla stan, Stockholm 44 Samordnad livsmedelsdistribution i norra Norrland 46 Svenska Mässan Göteborg 49 Kapitel 4. Erfarenheter från studier 49 Strategisk hantering av varudistribution i tätort 50 Erfarenheter från samordnad distribution i Storbritannien

59 Kapitel 5. Erfarenheter från godsnätverk 59 Godsnätverk Göteborg 61 Godsnätverk Malmö 62 KNEG 65 Kapitel 6. Analys 65 Olika problem i olika typer av kommuner 67 Hur kan en kommun arbeta för att få den privata sektorn att samordna godstransporterna? 69 Samhällsnyttiga mål kontra företagsekonomiska mål 73 Kapitel 7. Nyckelfaktorer och rollfördelning i samordnade godstransporter 74 Organisation: Ett gott samarbete mellan samtliga berörda aktörer i transportkedjan 76 Ekonomi: Kritisk massa, fungerande affärsmodell nödvändig 77 Juridik: Kommuner kan främja samordnade godstransporter genom regleringar 78 Anpassning till lokala förutsättningar 79 Referenser

Sammanfattning I Sverige har man i runt 20 år arbetat med samordning av godstransporter för att effektivisera transporter, med mål att uppnå positiva effekter som minskade kostnader, ökad framkomlighet och minskad miljöpåverkan. Det finns en stor potential att effektivisera godstransporter genom att samlasta i distributionskedjans sista led, den sista milen till mottagaren. I denna studie presenteras olika exempel på samlastning och samordnad distribution i Sverige och Europa i olika kontexter. Utifrån dessa exempel visas vilken nytta som kan skapas och vilken roll en offentlig aktör kan ta i ett upplägg kring samordnad varudistribution. Studien identifierar också nyckelfaktorer och roller för att skapa en framgångsrik samordning av godstransporter. Definition av godstransporter I studien har det definierats vad en kommunal respektive privat godstransport innebär utifrån ett samlastningsperspektiv. En kommunal godstransport är när en kommun eller kommunala förvaltningar kan styra och samordna transporterna till kommunens verksamheter. En privat godstransport är en transport som sker i privat regi med ett vinstintresse och den är inte styrd av en offentlig aktör. Samlastning av varor inom kommuner Arbetet har genomförts genom litteraturstudie, intervjuer samt analys av tidigare arbete. I offentlig sektor har samordnad varudistribution varit gynnsammt, mycket på grund av att offentliga aktörer som kommuner och landsting som regel har många olika leverantörer av en stor mängd varor. Ytterligare en fördel för en kommun är att den som enskild aktör har lättare att ställa krav i upphandlingar. Såväl stora som små kommuner kan som trans- 6 Samlade laster

portköpare genom samordnad varudistribution uppnå både minskade kostnader och minskad miljöpåverkan. I många kommuner ska varor levereras varje vecka till över 100 adresser, och traditionellt görs leveranserna av ett flertal olika leverantörer. En kommun är en organisation som har många leverantörer och många enheter. Det gör att kostnader kan minskas, samtidigt som andra nyttor, som minskad trängsel, minskade utsläpp och tryggare trafikmiljö, kan uppnås. Kommunen kan därmed styra transporter till områden eller platser när det är färre antal fordon eller när inte barn finns vid platserna. Följande aktiviteter har identifierats som återkommande och lett till att en väl fungerande: > > Inventering av nuläget. > > Aktiv dialog med leverantörer. > > Anpassa samlastning efter samtliga enheters behov. > > Fasa in olika varutyper i samlastningen stegvis. > > Ett IT-stöd. Upphandla omlastning och distribution. Något som är avgörande för att lyckas är att ha en tydlig politisk förankring. Att tidigt få med politiker i arbetet genom förstudier gör att införandeprocessen förenklas avsevärt. Det signalerar även till företag som påverkas eller är inblandade att det finns en långsiktighet, särskilt om en bred förankring kan åstadkommas tidigt i processen. Samordning av privata godstransporter I denna studie har ett antal olika exempel på samordnad varudistribution studerats främst där privata aktörer är varumottagare. Exemplen är hämtade både innanför och utanför Sveriges gränser. De utvalda varudistributionerna har som gemensam nämnare att uppläggen är lyckade, dvs. de har uppnått sitt syfte och är ekonomiskt hållbara på längre sikt. De redovisade exemplen är utvalda också med tanke på att de ska illustrera olika typer av upplägg i olika kontexter. De exempel som redovisas i denna rapport är följande: > > Binnenstadservice, Nederländerna > > Bristol Local Freight Network, England > > Bygglogistik, Hammarby Sjöstad, Stockholm > > Ecologistics Parma, Italien > > Samordnad varudistribution i Gamla stan, Stockholm > > Samordnad livsmedelsdistribution i norra Norrland Samlade laster 7

Sammanfattning > > Svenska Mässan i Göteborg > > Erfarenheter av pågående samlastning Det finns olika sätt för en kommun att få den privata sektorn att i högre grad samordna sina transporter. Det finns ett antal fungerande exempel runt om i Europa med fungerande samordnade transporter i privat regi eller samverkan mellan privat och offentlig regi. Det är tydligt att det finns en offentlig medverkan på något sätt i de flesta av exemplen. När samdistributionsprojekt diskuteras är det viktigt att tydligt definiera syftet och målsättningen med projektet. Varför önskas samdistribution? Vad ska den leda till? Själva införandet av samdistribution är inte syftet utan endast ett verktyg eller medel för att nå ett annat mål som minskad trängsel, minskade utsläpp etc. Tidigare studier visar att nyinrättade samlastningscentraler sällan är lönsamma under den första driftstiden. Erfarenheten säger att det ofta krävs en tids initialt ekonomiskt stöd för att få ett samlastningsprojekt lönsamt på lång sikt. Hur länge detta stöd ska tillåtas pågå är givetvis upp till kommunen, och det handlar i huvudsak om att väga nyttor mot kostnader. Grovt sett kan kommunen ge stöd i tre olika former: > > Långsiktigt stöd > > Tidsbegränsat stöd > > Inget stöd Kommunen kan också utöver rent ekonomiskt stöd se till så att regler stimulerar eller tvingar privata aktörer att använda sig av en samlastningscentral och på så sätt generera tillräckligt stora volymer så att samlastningen blir lönsam. Sådana regleringar kan t.ex. vara införande av miljözon, vägavgifter, tidsbegränsad tillgänglighet på vissa gator eller liknande. Nyckelfaktorer för samordning av privata transporter Genom att i denna studie titta närmare på erfarenheter från olika typer av samordnade godstransporter i olika kontexter är ett antal nyckelfaktorer identifierade som avgörande för att samordning av godstransporter ska ske på ett långsiktigt hållbart sätt. Att samordna godstransporter handlar om att hitta en lösning som tar hänsyn till fysiska, tekniska, ekonomiska, organisatoriska och juridiska aspekter samtidigt som lokala förutsättningar ska tillgodoses. 8 Samlade laster

> > Organisation: Ett gott samarbete mellan samtliga berörda aktörer i transportkedjan Det går inte att nog betona de organisatoriska aspekterna av samordnade godstransporter för som begreppet säger handlar det väldigt mycket om just samordning. Dels handlar det om intern samordning inom kommunen med tydliga mål och ansvar, dels om extern samverkan med näringslivet och andra organisationer. > > Ekonomi: Kritisk massa, fungerande affärsmodell nödvändig För att samtransporter ska drivas på kommersiell basis behöver intäkterna från samordningen täcka kostnaderna en kritisk massa i form av ett visst antal mottagare och leverantörer och viss mängd gods behövs alltså. Det visar tydligt på behovet av långsiktigt hållbara affärsmodeller för samordnad distribution. Den samordnade distributionen måste täcka kostnaderna för driften av den och det måste finnas incitament som gör att det finns goda anledningar för mottagare och leverantörer att ansluta sig. > > Juridik: Kommuner kan främja samordnade godstransporter genom regleringar Kommunen har ett juridiskt ansvar att hantera dispenser från trafikförordningen och transporter med farligt gods. I övrigt är det upp till kommunen att själv styra hur den rent juridiskt vill begränsa eller främja godstransporter. > > Anpassning till lokala förutsättningar De lokala förutsättningarna i form av transportavstånd mellan mottagare, bebyggelse och gatunät styr givetvis hur samordningen av transporterna sker. Relativt avgränsade områden som stadskärnor och köpcentrum lämpar sig särskilt väl för samordnade transporter. Men även i glesbygd kan samordnade transporter vara fördelaktigt. Samlade laster 9

1 KAPITEL Inledning Bakgrund Det råder inget tvivel om att godstransporter är en förutsättning för att samhället och handeln ska fungera. Samtidigt medför godstransporter negativa konsekvenser som minskad framkomlighet, ökade trafiksäkerhetsrisker samt buller och utsläpp. Trenden idag är att antalet godstransporter ökar, och det sker i snabbare takt än ökningen av godsomsättningen. Denna utveckling innebär att det blir allt viktigare att aktivt arbeta för en effektivisering av godstransporter, dels för att minska deras negativa påverkan på tillgänglighet, trafiksäkerhet och miljö, dels för att underlätta samhällets och näringslivets varuförsörjning och därmed öka attraktiviteten i en kommun. Ett sätt att effektivisera godstransporter så att deras negativa påverkan minskar är att i så stor utsträckning som möjligt samlasta varor som ska till samma geografiska område. Det finns en stor potential att effektivisera godstransporter genom att samlasta i distributionskedjans sista led, den sista milen till mottagaren. Detta gäller framför allt i takt med att samhället urbaniseras, vilket får till följd att godsflöden i hög grad koncentreras in till städer. Samordnad varudistribution kan ske på flera olika sätt. Det kan handla om att en kommun samordnar transporter till sina verksamheter eller att gods till flera olika privata varumottagare samlastas på en och samma lastbil. Det sistnämnda är vanligt hos många av de stora transportföretagen för att distributionssystemet ska bli så effektivt som möjligt. Men för att effektivisera varudistribution ytterligare bör så många leverantörer och varumottagare som möjligt ingå i system med samlastning. I denna studie presenteras olika exempel på samlastning och samordnad distribution i Sverige och Europa i olika kontexter. Syftet är att utifrån dessa exempel visa på vilken nytta som kan skapas och se på vilken roll en offentlig Samlade laster 11

Kapitel 1. Inledning aktör kan ta i ett upplägg kring samordnad varudistribution. I studien definieras även vad en kommunal respektive privat transport är och visas hur bildandet av godsnätverk kan stödja införandet av samordnad distribution. Syfte Syftet med denna studie är att identifiera nyckelfaktorer och roller för att skapa samordnade godstransporter i en kommun. Vilka är de viktiga förutsättningarna för införande av samordnade transporter i en kommun, och hur kan en kommun påskynda och stödja införandet. Definition I studien har det definierats vad en kommunal respektive privat godstransport innebär utifrån ett samlastningsperspektiv. En kommunal godstransport är när en kommun eller kommunala förvaltningar kan styra och samordna transporterna till kommunens verksamheter, t.ex. genom upphandling, med andra ord ett samordnat flöde av gods till de verksamheter som ligger inom kommunens regi. En privat godstransport är en transport som sker i privat regi med ett vinstintresse och den är inte styrd av en offentlig aktör, t.ex. genom upphandling. Exempel på det är när tidningar samordnar sin distribution eller när områden under byggnation samordnar sina transporter kring området. Samordning kan ske främst på två sätt, så kallad godskollektivtrafik och c/o-adress. Samdistribution kan även beskrivas och fungera utifrån olika perspektiv och styras på olika sätt. Följande perspektiv kan ses 1 : 1. Från många avsändare till många mottagare via en samlastningscentral med en beställare (t.ex. en kommun). 2. Från många avsändare till många mottagare via en samlastningscentral med flera beställare. > > Till ett avgränsat område (t.ex. centrumkärna eller köpcentrum). > > Utan närmare geografisk begränsning (transportören samlastar åt många mottagare, eller flera mottagare använder sig av samma c/o-adress). 3. Från många avsändare till många mottagare via samlastning inom ett transportföretags distributionsverksamhet. Tjänsten erbjuds av olika transportföretag som kör i samma område. 4. Från många avsändare till flera mottagare via en temporär samlastningscentral för tillfälliga verksamheter, som t.ex. byggen eller evenemang. Not 1. WSP. Citylogistik i ett internationellt perspektiv. 12 Samlade laster

Metod och struktur Arbetet har genomförts genom litteraturstudie, intervjuer samt analys av tidigare arbete. Intervjuer har skett med offentliga och privata aktörer kring deras syn på behov av stöd och viktiga faktorer för att skapa effektiva godstransporter i en stad. Inledningsvis ges några exempel på samordning av de transporter som kommunen styr över, perspektiv 1. Därefter ges ett antal exempel på initiativ enligt perspektiv 2 4 som beskriver olika aspekter på samordning av transporter. Rapporten beskriver sedan några slutsatser från studier på området samt beskriver några aspekter kring att etablera samverkansnätverk mellan privata och offentliga aktörer kring godstransportsfrågor. Avslutningsvis görs analyser av hur kommuner kan ta sig an frågorna kring samordnade transporter som de inte själva styr över, alltså perspektiv 2 4. I det sista kapitlet beskrivs nyckelfaktorer och roller för att skapa effektiva godstransporter med så liten påverkan på samhället som möjligt. Samlade laster 13

2 KAPITEL Samordning av godstransporter i offentlig regi I Sverige har man i runt 20 år arbetat med samordning av godstransporter för att effektivisera transporter, med mål att uppnå positiva effekter som minskade kostnader, ökad framkomlighet och minskad miljöpåverkan. Projekt och initiativ med syfte att samordna godstransporter har införts i såväl privat som offentlig sektor. En svårighet i många projekt och initiativ har varit att få till lösningar som är ekonomiskt hållbara över lång tid, framförallt inom privat sektor där näringslivsaktörer i flera fall fått erfara att intäkter och besparingar från samordnad varudistribution inte täcker deras kostnader. Såväl stora som små kommuner kan som transportköpare genom samordnad varudistribution uppnå både minskade kostnader och minskad miljöpåverkan. I offentlig sektor har samordnad varudistribution däremot varit gynnsammare, mycket på grund av att offentliga aktörer som kommuner och landsting som regel har många olika leverantörer av en stor mängd varor och därmed stor effektiviseringspotential. Ytterligare en fördel för en kommun är att den som enskild aktör har lättare att ställa krav i upphandlingar, jämfört med t.ex. ett flertal näringslivsaktörer. Såväl stora som små kommuner kan som transportköpare genom samordnad varudistribution uppnå både minskade kostnader och minskad miljöpåverkan. Samlade laster 15

Kapitel 2. Samordning av godstransporter i offentlig regi I detta avsnitt redovisas hur några av landets kommuner arbetar med samordnad varudistribution. Målet med sammanställningen har varit att täcka in så många kommuntyper som möjligt, baserat på SKL:s kommungruppsindelning. Urvalet har också till delar styrts av tillgänglig dokumentation om kommuners samordnade varudistribution. Denna sammanställning över hur ett flertal olika kommuner har infört eller planerar att införa samordnad varudistribution visar att det under de senaste tio åren har blivit allt vanligare med denna typ av samordnade transporter. Följande kommungrupper är representerade i sammanställningen: Storstäder, Förortskommuner till storstäder, Större städer, Pendlingskommuner, Varuproducerande kommuner och Kommuner i tätbefolkad region. Exempel från följande kommuntyper saknas: Förortskommuner till större städer, Turism- och besöksnäringskommuner, Glesbygdskommuner och Kommuner i glesbefolkad region. Utöver de kommuner som är redovisade finns det flera som nyligen har startat, är på gång att starta eller diskuterar samordning av kommunens transporter t.ex. Norrköping, Sandviken, Kristianstad, Trosa, Umeå, Karlstad och Jönköping. 16 Samlade laster

I tabellen nedan framgår vilka kommuner som ingår i denna sammanställning och vilken kommungrupp de tillhör. Samordnade distributionslösningar från nämnda kommuner beskrivs sedan i samma ordning som i tabellen. tabell 1. Lista över kommuner vars verksamheter inom samdistribution har sammanställts i denna rapport. Kommungrupp Kommun Storstäder Stockholm Malmö Förortskommuner till storstäder Nacka Södertörnskommunerna 2 Större städer Eskilstuna Halmstad Trollhättan 3 Uppsala Växjö Örebro Pendlingskommuner Vänersborg 3 Tomelilla 4 Gagnef 5 Säter 5 Smedjebacken 5 Varuproducerande kommuner Värnamo Kommuner i tätbefolkad region Borlänge 5 Katrineholm Lidköping Simrishamn 4 Ystad 4 Falköping 3 Not 2. Not 3. Not 4. Not 5. Botkyrka, Nykvarn, Nynäshamn, Haninge, Huddinge, Salem, Södertälje och Tyresö. Trollhättan, Vänersborg och Falköping samarbetar kring samdistribution. Tomelilla, Simrishamn och Ystad samarbetar. Borlänge, Gagnef, Säter och Smedjebacken samarbetar. Samlade laster 17

Kapitel 2. Samordning av godstransporter i offentlig regi Stockholms stad Stockholms stads projekt Miljöeffektiva varuleveranser pågick åren 2004 2008. Syftet var att särskilja transporter från leverantörsavtal och därmed minska kostnader för varuinköp, minska miljöpåverkan från distributionsfordon och förbättra planeringen av leveranserna till de ca 2 000 mottagande enheterna inom staden. 6 Efter år 2008 lades dock projektet ner och någon omfattande samordning av kommunens transporter sker inte i dagsläget. Malmö stad I slutet av 1998 startade Malmö ett koncept för samordnade varutransporter. Projektet drevs av gatukontoret i samarbete med bl.a. miljöförvaltningen, stadskontoret och tre stadsdelsförvaltningar. Projektet omfattade en samlastningscentral (där Posten upphandlades som samarbetspartner) för transporterna till Malmö stad. Projektet utvidgades snart till att omfatta tio leverantörer och 185 mottagningsenheter fördelade på de tre deltagande stadsdelsförvaltningarna. År 2004 togs en plan fram för ett genomförande av samordning i hela Malmö stad. Under en fyraårsperiod skulle alla förvaltningar och transporter från samtliga leverantörer ingå i projektet. Efter ca ett år (i början av 2005) togs dock beslut om att avbryta projektet av finansiella skäl. 7 Nacka kommun Nacka har haft ökande problem med ökad trafik de senaste åren, som bl.a. inneburit att distributionen av varor inom kommunen har blivit mindre effektiv. Därför införde kommunen samordnad varudistribution till sina verksamheter som driftsattes 2009, med målen att minska miljöpåverkan, öka trafiksäkerheten och minska kostnaderna. Man började med att kartlägga distributionen och det visade sig att det fanns ca 18 000 leverantörer och 137 olika mottagande adresser (till 167 beställande enheter). 15 procent av fordonen stod för 80 procent av volymen, vilket visade stor potential för samlastning. Ett och ett halvt år efter att samlastningen startade har den upphandlande distributören Bring uppnått lönsamhet i uppdraget, tack vare att volymerna är tillräckligt stora. 8 Not 6. Vägverket (2008) Samordnade varuleveranser inom Stockholms stad, Vägverket Publikation 2008:71, Borlänge. Not 7. WSP. Citylogistik ur ett internationellt perspektiv (2011). Not 8. Nacka Kommun. Samordnade transporter i Nacka kommun (2011). 18 Samlade laster

Södertörnskommunerna Södertörnskommunerna innefattar åtta kommuner i södra delen av Stockholms län Botkyrka, Nykvarn, Nynäshamn, Haninge, Huddinge, Salem, Södertälje och Tyresö. Dessa åtta kommuner samarbetar på vissa områden under namnet Södertörnssamarbetet. Inom ramen för Södertörnssamarbetet påbörjades i december 2011 en förstudie kring samordnad distribution av varor som kommunerna köper in. Målet var att förstudien skulle fungera som beslutsunderlag för införandet av en förbättrad transportmodell för de inblandade kommunerna. En konsultfirma som genomförde förstudien kom i augusti 2012 fram till att kommunerna bör införa samordnad varudistribution och att det finns skalfördelar att dra nytta av om samtliga åtta kommuner gör det gemensamt. 9 Beslut i kommunstyrelsen togs i samtliga kommuner i januari och februari 2013, och den 1 mars 2013 startade kommunerna med samordnad varudistribution. 10 Eskilstuna kommun Eskilstuna har valt att se över distributionen av varor till de egna verksamheterna med målet att minska utsläpp av koldioxid och andra avgaser, öka framkomligheten och trafiksäkerheten samt uppnå lägre kostnader för varuleveranser. I ett första steg ska kommunen effektivisera distributionen av livsmedel till sina kök. Livsmedelsdistributionen sker idag från avtalsleverantörernas egna lager till de olika köken. Projektet innebär att leverantörerna kör sina varor till en samlastningscentral och därifrån distribueras varorna ut till kommunens verksamheter av en upphandlad distributör. Genom denna omstrukturering av livsmedelsdistributionen minskar den totala körsträckan, då rutter optimeras och lastbilarna fylls upp bättre. Det blir också bara en lastbil som kommer och levererar till de mottagande enheterna, istället för flera som det var tidigare. Övergången till samdistribution av livsmedelsvaror till kommunen har delvis finansierats inom ramarna för EU-projektet Trailblazer, som har syftet att främja effektivare godstransporter i städer genom att få lokala myndigheter att på ett strategiskt sätt arbeta för att öka effektiviteten på distributionsoch servicetransporter. Not 9. JH Management. Förstudie avseende samordnad varudistribution på Södertörn (2012). Not 10. Södertörnskommunerna. Samordnad varudistribution (2013). Samlade laster 19

Kapitel 2. Samordning av godstransporter i offentlig regi Eskilstuna kommun är en av de lokala myndigheter som via sin medverkan i projektet fått möjligheten att pröva att jobba med godstransporter enligt det strategiska koncept som tagits fram i Trailblazer. Konceptet ger stöd till lokala myndigheter att utforma och implementera lokal styrning av godstransporter. 11 Förberedelserna inför den planerade driftstarten i januari 2013 har bl.a. bestått av insamling av underlag från kommunens enheter, upphandling av distributör, information och dialog med leverantörer, fastställande av intern debiteringsmodell och beräkning av volymer och körsträckor. 12 Halmstads kommun Efter ingående förstudier och utredningar om förutsättningarna för samordnad varudistribution, inklusive inventeringar och simuleringar av samtliga leveranser till kommunens verksamheter togs våren 2007 ett beslut om att upphandla en extern transportör/speditör med ansvar för samordnad varudistribution. Syftet var att minska miljöpåverkan, öka säkerheten och förbättra servicen men också att öka konkurrensen mellan leverantörerna. Box Delivery (som sedermera blev Bring) vann upphandlingen och stod därmed för samlastningsterminal och varudistribution. De första två åren samordnades distributionen av förbrukningsmaterial och sällanköpsvaror och sedan kopplades även livsmedel in. Ett IT-system används för administration och uppföljning av samtliga leveranser. 13 Uppsala kommun Uppsala kommun har tidigare genomfört olika förändringsprogram kopplade till varuanskaffning och transporter. År 2008 genomfördes en förstudie kring att införa samordnad varudistribution för hela kommunen. Det fortsatte med ett pilotprojekt som pågick mellan maj 2008 och januari 2009, där varor samdistribuerades till de södra delarna av kommunen. Under pilotprojektet besöktes både leverantörer och beställare för att fånga in deras synpunkter och få dem att förstå vinster och nyttor med samdistributionen. Det framkom då bl.a. att beställarna föredrog leveranssäkerhet före täta leveranser, vilket gynnade samlastningen. Not 11. Transport & Travel Research Ltd. Freight Logistics. Not 12. Intervju med Lars-Erik Dahlin, Eskilstuna kommun, 2012-11-12. Not 13. Halmstads kommun. Samordnad varudistribution - En distributionslösning i Halmstads kommun. 20 Samlade laster

Under 2009 anslöts sedan hela kommunen till den samordnade distributionen, vilket innebar att skolor, förskolor, äldreboenden och andra kommunala verksamheter fick varor levererade endast en dag i veckan. I inledningsskedet har endast varor som inte är livsmedel inkluderats i samordningen, men arbete med integrering av livsmedel i samdistributionssystemet har skett under 2012. På sikt vill man även undersöka möjligheten att utveckla samverkan kring distributionen till att även innefatta aktörer som universitetet, landstinget och statliga verk. Utvärderingen av samdistributionen har visat att kostnaderna har minskat med 20 procent, och mängden transporter har minskat med 60 80 procent. De enheter som beställer varor har också lättare att planera sin verksamhet, eftersom de vet när varorna kommer. Skolgårdarna har också blivit tryggare och överlag har samdistributionen lett till mindre buller och bättre framkomlighet. 14, 15 Växjö kommun I Växjö har varuleveranser till kommunens 450 enheter samordnats sedan oktober 2010 (livsmedelstransporter sedan april 2011). Transportföretaget Alwex upphandlades som distributör, och dagligen körs ca 20 ton varor ut från företaget Scandinavian Supply Chains distributionscentral, som kommunen använder sig av som samlastningscentral. Förfrågningsunderlag till upphandlingen togs fram av en anställd på Växjö kommun med logistikkunskap, som genom att inhämta information från kommunens samtliga enheter fick bra input till en kravspecifikation. Första halvåret samordnades förbrukningsmaterial och sällanköpsvaror, sedan kopplade man även in livsmedel. Alla inköp gjordes via ett upphandlat IT-system och kopplades därmed direkt till den samordnade distributionen. Varor som ingår i det samordnade flödet är livsmedel, kontorsmaterial, städ & kem och delar av läromedlen. Transporterna har minskat med över 50 procent vilket har betytt minskad miljöpåverkan (ca 75 procent mindre koldioxidutsläpp) och ökad trafiksäkerhet. Innan samordningen fick de 450 enheterna ca 1 900 leveranser i veckan och nu med samordning ca 350. 16 Not 14. Miljöresurs Linné. Goda exempel på logistiklösningar - med fokus på livsmedel i kommuner. Not 15. Energimyndigheten. Uthållig kommun - Idébok för kommunalt transportarbete. Not 16. Växjö kommun. Samordad varudistribution. Samlade laster 21

Kapitel 2. Samordning av godstransporter i offentlig regi Örebro kommun Örebro genomförde år 1999 ett samordningsprojekt inom sina kommunala mottagningsenheter, främst daghem och fritids. Projektet bestod av att fyra av kommunens livsmedelsleverantörer samdistribuerade varor till 68 kommunala daghem och fritidshem. Detta utgjorde ca 10 procent av den totala mängden livsmedel i Örebro. Resultatet från projektet var att samdistributionen måste omfatta fler kunder för att bli kostnadseffektiv och miljöbesparande. En stor potential fanns även för minskad miljöpåverkan. 17 Värnamo kommun Kommunstyrelsen i Värnamo började intressera sig för gods- och distributionsfrågorna i kommunen redan 2005. Syftet var att minska transporternas miljöpåverkan, öka konkurrensen mellan leverantörerna (framförallt de lokala), öka trafiksäkerheten, minska kostnaderna och öka servicen. Intresset utmynnade inte i handling förrän 2009 då resultaten av en förstudie om kommunens interna transporter pekade på samordningsvinster. Det ledde till att distributionstrafiken till kommunens alla godsmottagande enheter kartlades, och det visade sig att vissa enheter hade upp till åtta olika leveranser per dag. Kartläggningen visade också att man kunde minska de 275 befintliga leveransplatserna till 140. Värnamo införde sedan samordnad distribution successivt under 2010. Man började i mars med kontorsvaror, utökade sedan med kylda varor i juni, och i december samdistribuerades även frysta varor. Alla leveranser av livsmedel, kontorsmaterial, städmaterial, läkemedel m.m. till kommunens verksamheter körs numera till en gemensam distributionscentral, varifrån ett upphandlat åkeri med totalansvar för godsmottagning, samlastning och distribution kör ut varorna. Resultatet är att transportkostnaderna för kommunen har minskat med ca 15 procent. Likaså har miljöpåverkan minskat och trafiksäkerheten ökat, framförallt tack vare färre leveranser vid skolor och förskolor. För vissa enheter har åtta leveranser per dag kunnat reduceras till max två leveranser per vecka. Not 17. WSP. Citylogistik ur ett internationellt perspektiv (2011). Not 18. Intervju med Christer Johansson, Värnamo kommun. 22 Samlade laster