Hjärnan Och Dess Belöningssystem Moa Bjerner,, ST-läkare Kalix VC, Jourläkare Akutmottagningen Kalix Sjukhus
Hjärnans Belöningssystem
Hjärnans Belöningssystem Utvecklat via evolutionen (Nucleus accumbens) ) Dopamin Centrum i hjärnan för f r välbehag, v glädje, tillfredsställelse llelse =Överlevnadssystem som gör g r oss höga på naturliga belöningar sås som mat, dryck och sex Aktiveras av ALLA beroendeframkallande droger såsom s som alkohol, nikotin, heroin, amfetamin, cannabis.. Ca 5-10% 5 av befolkningen kräver starkare belöningar än n de naturliga för f att mätta systemet = sårbarhet s för f beroendeutveckling!
Studier av Hjärnan
Djurstudier Strömberoende råttar Överlevnadsinstinkten utslagen!
Akuta Effekter Av Alkohol Initialt stimulerande verkan (dock hämmande h vid högre h koncentrationer). Eufori/hämningsl mningslöshetshet sänkt ångestnivå Höjd smärttr rttröskel Nedsatt känsla k för f r kyla, smak och lukt Sämre motorik, minne, koncentrationsförm rmåga, tids-och rumsuppfattning. = Sämre S omdöme! me!
Hjärnans Anti-bel belöningssystem Förmedlas via Amygdala och Hypothalamus,, två hjärnstrukturer som reglerar olustkänslor. STRESS. Aktiveras vid fortsatt användande ndande av drog. Vid långvarig l stress till följd f av t.ex. långvarigt l opiatmissbruk med upprepade abstinensfaser får r man påverkan p påp stressystemet sås att det ständigt är r påslaget p med ökad craving som följd. f
Hjärnan och Belöningssystemet Stöd d i forskningen finns för f r att hjärnan förändras f neuroadaptivt vid långvarigt l drogintag. Forskningen ger stöd d för f r att den växande v hjärnan är r särskilt s känslig k för f r exponering av alkohol. Men: Är r hjärnan redan från n början b förändrad f och kan vi upptäcka det? Finns en särskild s missbruksgen? Droger och läkemedel l skulle inte kunna påverka p hjärnan om det inte fanns receptorer.
Opioid-/opiatreceptorer
Opioid-/opiateffekter Det typiska för f r heroin är r det snabba tillslaget med en snabbt insättande eufori som senare övergår r i trötthet. tthet. Längtan efter en ny dos är r mycket stark och kan sällan s motstås. s.
Opioid-/opiateffekter Opiater binder till my-receptorn och ger dess karaktäristiska ristiska effekt med initial eufori, och senare sedering. Ger också förstoppningssymtom Smärtfrihet Nedsatt andning vid högre h doser
Genetisk Variation Stöd d i forskningen för f r att variationer i opiatreceptorn kallat 118A kan ge olika sårbarhet för f r opiater talande för f r att det kan vara lättare för f r att det kan vara lättare l för f r en del individer att fastna i missbruk.
Varför r har hjärnan knarkreceptorer?
Cannabis vs Choklad
Hjärnans Neuron Hjärnans nervsignaler förmedlas av elektriska och kemiska händelser i hjärnan. De kemiska budbärarna utgörs av signalsystem som delvis har kända k funktioner. Dessa kemiska budbärare drabbas av alkohols och drogers negativa effekter.
Signalsubstanser GABA hämmande, hjärnans bromspedal Glutamat stimulerande, gaspedal Dopamin lustupplevelser Acetylkolin kognitiva funktioner Serotonin stämningsl mningsläge, ge, ångestkänslornslor Noradrenalin T ex kroppsliga reaktioner
GABA vs.glutamat I normalläget balans mellan gas och broms i systemet. Vid låg l g dos alkohol excitation, vid hög h g dos sedation. Vid kroniskt alkoholintag förändras f hjärnan och ställer in sig, återigen balans GABA-glutamat glutamat. Kroppen vänjer v sig vid den höga h sederande dosen. Toleransutveckling! Kroniker som slutar dricka = Bromsen släpper!
Abstinens Inträder dåd ruset upphör r och bakruset tar vid. Pågår r från n 2-32 3 timmar till 4-54 DAGAR! Lätt form: Illamående, kräkningar, kningar, irritabilitet, sömnstörningar, hjärtklappning, darrningar.. Svår r form: Hallucinationer (syn/röst/paranoia), st/paranoia), Puls- /blodtrycks-/temperatur /temperaturökning.. EP-anfall. Delirium Tremens efter 1-21 dygns abstinens. Hög g dödlighet! d dlighet! uttorkning, trauma, infektioner
Black out Total minneslucka, vanligen någon timme under alkoholpåverkat tillstånd. SENT fenomen. VARNINGStecken! Beror påp tolerans för f alkoholens narkoseffekt = kan vara vaken vid sås höga alkoholkoncentrationer Att de slår r ut minnesfunktionen.
Alkohol = Dirty Drug Toxiskt organiskt lösningsmedel. Både fett-och vattenlöslig och passerar enkelt alla kroppens biologiska membran. Alkohol verkar ej påp en specifik receptor eller ett specifikt område i hjärnan.
Tolerans Tolerans Upprepad tillförsel av alkohol leder till att allt större doser måste m tillföras för f r att den ursprungliga effekten skall uppnås. Försvinner vid nykterhet/abstinens (ex: heroinister som dör d r i överdos 1:a dosen efter längre uppehåll).
Sensitisering Sensitisering Förändringar i hjärnan gör g att med tiden försvinner f den lustfyllda, behagliga effekten av alkohol och ersätts av saknad, behov, sug. Finns kvar LIVET UT trots nykterhet. Grunden till återfall! Triggerfaktorer t ex klrr av is i glas kan väcka v enormt sug.
Alkoholberoende Alkoholberoende Alkoholism = Kontrollförlustsjukdom rlustsjukdom Brist i hjärnans kontrollsystem Stark vilja/karaktär hjälper inte. Ca 10% av befolkningen sårbar. = SLUTA säga s åt alkoholister att skärpa sig,, för f r det är r just det de inte kan!
Alkohol och Tobak
Korssensitisering Studie påp råttor som fick tillgång till H2O och Etanol (alkohol), valfri dryck! 10% drack enbart vatten 10% drack enbart alkohol 80% blev normalkonsumenter MEN om råttorna r också fick tillägg av nikotin (röka) 50% av normalkonsumenterna blev alkoholister! = Korssensitisering Beroende av en drog ökar risken för f beroende av annan drog Slutsats: Tidig rökdebut r ökar risk för f alkoholism och andra drogproblem.
Tobak som Inkörsport
Sammanfattning Hjärnans belöningssystem finns utvecklat via evolutionen och påverkas p av alla beroendeframkallande droger. Vid kroniskt drogintag förändras f hjärnan, anti- belöningssystemet kopplas in i högre h grad och med tiden uppstår r beroende. 5-10% av befolkningen bär b r påp en sårbarhet s för f beroendeutveckling. Alkoholberoende är r en kontrollförlustsjukdom. rlustsjukdom. Alkohol och tobak är r nära n förbundna f och missbruk av den ena substansen ger ökad risk för f r missbruk även av den andra.