Studieresa 13-17 oktober 2014 Cooperativa Mondragon och LES SCOP

Studieresa 13-17 oktober 2014 Cooperativa Mondragon och LES SCOP

1. Sammanfattning avseende våra lärdomar från studieresan relaterat till Svenska förhållanden. a) Sammanhanget Mondragon Mondragon Cooperativa som företeelse är unik i ett globalt perspektiv. Med utgångspunkt i att arbetstillfällen, delad kunskap och delaktighet är framgångsfaktorer har ett system skapats med resultat som återges nedan. Dess system är baserat på kooperativa värderingar och man har sedan starten 1956 kunnat utvecklas till att utgöra en betydande tillväxtfaktor som efterhand kompletterats med innovativa modeller och strukturer för utveckling av nya företag och därmed arbetstillfällen. Idén om att en svensk region målmedvetet skulle satsa utifrån perspektivet anställda, delaktighet och demokrati samt bidra till utveckling av lärcentrum, innovativa miljöer utifrån Mondragons principer avseende medarbetaägande är förmodligen långsökt. Sammanhanget Mondragon bedömer vi således i princip omöjligt att skapa en svensk motsvarighet till. Dock kan man inte låta bli att tänka tanken att en region vågade tänka nytt med i svenska ögon nya innovativa affärsmodeller och strategier med utgångspunkt i delägarskap och arbete. b) Politikens betydelse för kooperativ utveckling Vår uppfattning är att det i synnerhet i Baskien men också generellt i Spanien finns en hög tilltro till kooperationens förmåga att skapa företag, delägarskap, arbetstillfällen och nya innovationer. Också i Spanien krävs det opinionsbildande etc. i syfte att påverka i frågor som lagtexter, förordningar och riktade satsningar. Vi konstaterade att det fanns en hög tillit till kooperativa modeller och organisationer som verkade för att utveckla sektorn. Således såg man också resultat i form av att man politiskt ändrade lagtexter och genomförde offensiva satsningar i form av bl.a. Junior Cooperatives, se nedan. Relaterat till svenska förhållanden var det betydande skillnad. Lagen om ekonomisk förening har varit i ett utredande läge i snart fyra år. Satsningar på kooperativt företagande i landet relaterat till övrig företagsutveckling måste anses milt uttryckt blygsam. En ökad satsning på kooperativ utveckling i landet måste dock ses som fullt möjlig. c) Kooperativ bank Faktum är att Sverige tillhör ett av få länder, som allt sedan Föreningsbanken ombildades saknar en kooperativ bank av betydelse. De svenska kooperativa bankerna Ekobanken och JAK banken är i jämförelse mycket marginella. Som jämförelse sker 60% av fransmännens sparande i kooperativa banker. New Economic Foudation (NEF) presenterade innevarande år en rapport vari man bl.a. bevisar att kooperativa banker presterar bättre än traditionella banker på en rad områden, bl.a. avseende dess bidrag till den lokala ekonomin. Rapporten finns på: http://b.3cdn.net/ nefoundation/051add837ec5b0ca02_s2m6bo0c0.pdf Vi bedömer det inte som realistiskt att vi under överskådlig tid kan komma att ha en svensk kooperativ bank av betydelse. Inte heller är det realistiskt att någon kooperativ bank hemmahörande i annat land etablerar sig i vårt land. Dock kan man verka för ökad samverkan med traditionell bank och i syfte att utveckla Mikrofonder, och andra kompletterande finansieringsmodeller. www.helasverige.se/fileadmin/user_upload/hssl_kansli/pdf/informationsmaterial/mikrofonden_folder.pdf Möjligen kan vi också i samverkan med traditionella banker skapa modell(er) som påminner om den som utvecklats i Frankrike kopplat till personalövertagande och beskrivs nedan. d) Universitet, Högskola Mondragons organisation med delägarskap är intressant. Vår bedömning är att den modellen inte kan amplifieras på Sverige, också att det heller inte bedöms viktigt. Dock var det tydligt hur kooperation och inte minst kooperativt ledarskap var prioriterade kunskaper att förmedla till studerande oavsett fakultet. I relation till svenska förhållande skulle det vara av stor betydelse om kooperativt företagande inte diskriminerades utan istället förmedlades på likartade villkor som andra mera traditionella former för företagande hanteras i undervisningssammanhang. Vidare vore det önskvärt om ett universitet i landet utvecklade spetskompetens vari ledarskapsutbildningar erbjöds, forskningen avseende kooperation utvecklades och i dess förlängning en professur i kooperation tillsattes. 2

e) Kooperation och fackföreningsrörelsen Den modell som beskrivs nedan avseende Union Coops i samverkan mellan United Stelworkers och Cooperativa Mondragon är intressant relaterat till vårt land. Även om fackföreningsrörelsen i vårt land i historiskt perspektiv inte supportat utveckling av arbetskooperativ/ medarbetarägda företag bedömer vi att man likt United Stelworkers, se nedan, också kan komma göra bedömningen att nya affärsmodeller vilka investerar i arbetarna och samhällt behövs. Vi menar att Union Coops modellen mycket väl kan komma att diskuteras i vårt land, att modellen skulle kunna anpassas till svenska förutsättningar och prövas i skarpt läge. Måhända kan United Stelworkers svenska motsvarighet IF Metall var först att närmare studera konceptet Union Coops. f) Mixed Coop Tillskillnad mot i Baskien/Spanien krävs inte att lagtexten (Lagen om ekonomiska föreningar) skrivs om i syfte att skapa Mixed Coop. Vi ser Mixed Coop som intressant i syfte att öka de anställdas inflytande inom konsumentkooperationen. I ett första steg kan vi utgå från egna organisationen, Värmlandskooperativen och Coompanion. Måhända skulle också Mixed modell kunna utgöra ny affärsmodell inom t.ex. skola-, vård- och omsorgssektorn, vilken till sin struktur/organisation då kan tänkas svara upp mot en del aktuella politiska spörsmål. g) Lön som insats- för generationsväxling av företag Den franska modell som beskrivs nedan är synnerligen intressant och oprövad så vitt vi vet i vårt land. Vid ett personalövertagande av specifikt välfungerande företag bygger modellen på att anställda avsätter viss procentsats av lön och att dessa medel läggs till insatskapitalet. Gentemot långivande bank avtalar man avsättningens storlek och den nivå man skall nå. Banken ser detta som säkerhet för utställda lån. Ett räkneexempel avseende företag med 10 anställda och snittlön om 25 000 kr vilka avsätter 10 % av lön skulle öka insatsen med 25 000 kr per månad eller 300 000 kr på ett år. Eftersom medlen kopplas till insatsen har medlem vid avgång normalt rätt att få tillbaka inbetalda insatser varför man också kan se modellen som eget sparande. 2. Cooperativa Mondragon 2.1 Mondragon Historia och allmänna upplysningar, Mikel Lezamiz-Director of Co-operativa Mondragon Cooperativa Mondragon är en centralorganisation för kooperativ med säte i staden Mondragón/Arrasate i Baskien, Spanien. Cirka 150 kooperativa företag och ca 100 andra företag med drygt 80 000 medlemmar ingår idag i organisationen. Totalt finns idag ca 120 000 anställda inom Mondragonorganisationen. Det första Mondragonkooperativet grundades år 1956 av en katolsk präst, Jose Maria Arizmendiarrieta (JMA). Idén byggde på att företag utvecklas bäst om de anställda/arbetarna är dess ägare och därmed på lika villkor deltar ibeslutsprocesser. Idag med ca 150 olika kooperativ finns ca 45 % av de anställda i Baskien, ca 40 % i andra delar av Spanien medan resterande ca 15 % finns i övriga världen. Verksamhetsmässigt finns ca 45 % relaterat till industri, ca 40 % handel, ca 3 % finanssektorn och resterande ca 2 % inom tjänstesektorn. Medlemskap i de kooperativa företagen erbjuds man normalt efter 1-2 år och absolut senast efter 3 års anställning. Som medlem äger man en andel (en röst) varvid man kan delta i alla viktiga beslut såsom t.ex. val av styrelse. 3

Styrelsen utser företagets ledning. De enskilda kooperativen är i sin tur medlemmar i Mondragons övergripande kooperativ där gemensamma beslut fattas. Exempelvis kan aldrig löneskillnaden mellan lägst och högst betald vara större än 6,5 gånger. Likaledes finns övergripande beslut avseende försäkringssystem och finansieringsfrågor. Det först startade kooperativet Fagor Electrodomesticos som tillverkat hushållsmaskiner, t.ex. tvättmaskiner gick nyligen i konkurs. Fagor hade som mest 1800 anställda. Då Fagor var en föregångare i Mondragon kooperativen var företagets existens ett viktigt symbolvärde. Mondragonkooperativen tillförde därför stora ekonomiska satsningar, 700 000 000 euro, i syfte att rädda företaget. Efterhand insåg man dock att företaget inte kunde räddas. Konkursen uppmärksammades i stora delar av världen och vändes till att vara beviset på kooperationens svaghet. Orsaken till konkursen var den svaga byggsektorn i samband med finanskrisen, främst i Spanien men också i stora delar av övriga världen. Fler än 25 traditionella vinstmaximerande företag inom samma bransch gick också i konkurs ungefär samtidigt. I samband med att man insåg att Fagor inte kunde räddas satsades extra resurser i deras gemensamma socialförsäkringssystem. 600 av de anställda/medlemmarna erbjöds arbete i andra företag tillhörande Mondragonkooperativen. Medlemmar äldre än 55 år erbjöds förtidspension och andra finns idag som arbetssökande inom det egna försäkringssystemet. I oktober 2014 var ca 35 tidigare anställda inom Fagor fortsatt arbetssökande men förhoppningen var att dessa skulle erbjudas anställning/medlemskap i nystartat företag i Fagors gamla lokaler. Under åren har Mondragonkooperativen utvecklat fyra ben, finansiering, socialt försäkringssystem, utbildning och innovation, se längre ner. Att skapa arbetstillfällen och medlemskap (demokratiskt företagande) tycks utgöra grundbult för organisering och utveckling. I syfte att lyckas har man också påverkat lagstiftning och politik, där bl.a. de kooperativa lagtexterna förändrats efter påverkan av Mondragonkooperativen. Idag kan man t.ex. starta arbetskooperativ med enkom två medlemmar för att senast efter tre år vara som minst tre medlemmar. Man har vidare påverkat lagstiftning kopplat till det man kallar Mixedkooperativ. Då utgångspunkten i Mondragonkooperativen är tilltron till anställda/arbetarnas förmåga har Mixedkooperativ ersatt konsumentkooperationen. Således ägs deras motsvarighet till Konsum Eroski, www.eroski.es till hälften av anställda. Den andra hälften ägs av konsumenterna. Förutom den kooperativa värdegrunden med ett gemensamt arbetarägande, uppvisar Cooperativa Mondragon en intressant organisation och struktur runt verksamheten där de olika kooperativa verksamheterna samverkar sinsemellan och delar på resurser och kompetens. Mondragonkooperativens långa historia med en trygg, hållbar och stabil grund medför även en trygghet för såväl verksamheterna som de anställda och dessutom en möjlighet att klara av konjunktursvängningar och omvärldsförändringar. Cooperativa Mondragon bygger på grundpelarna i demokrati, solidaritet, medbestämmande och innovation. De arbetar utifrån perspektivet att människor är resurserna och att pengar är verktyg och att såväl medlemmar som medarbetare har rösträtt. Att ett stort fokus ligger på just innovation och utveckling upplevs som mycket imponerande. 4

2.2 Baskien goverment social economy, Maria Ubarretxena Cid, Directora De Economia Social. Maria Ubarretxena Cid (MUC) beskrev hur Baskiens politiska system var organiserat. Där fanns tre prioriterade målsättningar: Sysselsättning och människor, Fred och samexistens samt en ny politisk status för Euskadi. Relaterat till kooperativutveckling verkade man för att: Främja den kooperativa sektorn, den sociala ekonomin och företagens sociala ansvar, stödja lokal ekonomisk utveckling och en modell som fokuserar på individen MUC påvisade att invånare i Euskadi (Baskien) motsvarar 4,9 % av Spaniens befolkning men att 10,45 % av Spaniens ekonomi och 9,2 % av dess export finns i Euskadi regionen. MUC menade att Mondragonkooperationens framgångar var största enskilda faktor till regionens framgångar. Relaterat till detta var den nyligen genomförda folkomröstningen i Skottland intressant liksom de diskussioner som pågår i Katalonien relaterat till övriga Spanien om självständighet. MUC pekade på att kooperationen i Baskien är betydligt större än Mondragon. Det finns idag mer än 2 400 kooperativa företag i regionen som omsätter mer än 10 miljarder Euro. Baskiens lag för kooperativa företag är från 1993 men har modifierats ett par gånger. Där finns en specifik lag för små kooperativa företag från 2008. Lagtexterna har påverkats av Mondragonkooperativen, vilka påverkat politikerna utifrån deras erfarenheter. Idag är också den spanska lagtexten för kooperation i stort sett densamma som den som gäller i Baskien. Regionen supportar idag ett entreprenörskapstänk riktat mot konstitution och omvandling av företag till kooperativt företagande, vägledning och råd är avgiftsfritt och medel finns avsatta till förstudier och företagskuvöser. Ett arbete som 2013 resulterade i 205 nya registrerade projekt och 181 nya företag. Ett intressant verktyg kopplat till studerande var konceptet Junior Cooperatives vilket kan jämföras med Ung Företagsamhet i Sverige, fast inriktat mot kooperativt företagande. MUC påvisade också att OINARRI, skapad på initiativ från federationen av Baskiska kooperativ och Asle 1996 haft stor betydelse avseende finansieringsfrågor relaterat till kooperation och social ekonomi, www.oinarri.es 2.3 Mondragon de 4 benen a) Bank och finansiering, Mikel Lezamiz Ett av kooperativen i Mondragon är den kooperativa banken, LABORAL kutxa, som bildades 1959, www.laboralkutxa.com/es/particulares, 10 % av medlemsföretagens överskott går till gemensamma Mondragonkooperativen vilka ligger bakom olika satsningar så som den gemensamma banken. 25 % av intäkter ska satsas på sociala åtgärder och kooperativa sysselsättningsskapande verksamheter. b) Socialt försäkringssystem, Mikel Lezamiz Mondragonkooperativen har skapat och utvecklat eget socialförsäkringssystem, LagunAro, vari arbetsgivaravgifter betalas in till. Således betalar man bara en liten del till det nationella systemet och hanterar detta på egen hand. Betydelsen har blivit att arbetsgivaravgifterna är något lägre än vad det är i det nationella systemet. Samtidigt är tryggheten större, med t.ex. bättre sjuklön och arbetslöshetsförsäkring. Socialförsäkringsskyddet ger bl.a. sjuklön om 80 % av lönen från dag 1, efter tre veckor 90 % av lönen. Systemet tillhandahåller pensionsersättning liksom ersättningar vid skador etc. 5

En förklaring till att LagunAro kan erbjuda högre ersättningar trots att arbetsgivaravgiften är lägre än i motsvarande nationellt system förklaras av Mondragonkooperativens grundläggande prioritering gällande att skapa arbetstillfällen, med resultat att kostnader för arbetslöshetsförsäkringar blir lägre än i riket. LagunAro, www.lagunaro.es/ataria c) Utbildning Universitetet, Inaki Hurtado, professor and in charge of International projects Universitetet består av tre olika fakulteter, Industri - www.mondragon.edu/en Innovation - mukom.mondragon.edu och Gastronomi - mukom.mondragon. edu/mutb/en. De tre fakulteterna var organiserade var för sig men alla i kooperativ form med tre lika stora medlemskårer (relaterat till ledning/styrelse). 1/3 var studerande, 1/3 utbildare/anställda och 1/3 Mondragonkooperativen (näringslivet). Studenter betalar avgift om 7500 euro varav 6 euro är för medlemskap (insats) Detta motsvarar vad en avgift till universiteten i Spanien normalt är. Anställda medverkar med insats om 15000 euro och företag om 1000 euro. Styrelsen består av 12 personer, 4 från respektive gruppering. Efter universitetsstudier går 25 % av eleverna vidare inom kooperativt företagande. I samtliga fakulteter var kooperation, kooperativt ledarskap liksom entreprenörskap viktiga delmoment. d) Innovation Saiolan, Isabel Uribe, www.saiolan.com Saiolan är Mondragons innovationscentra med tydlig koppling till universitetet. Det startades år 1984 utifrån behov av att skapa fler arbetstillfällen och fler företag utifrån innovationsprocesser. Man tar sin utgångspunkt i hur man får vem som helst att starta företag. Resonemanget bygger på att alla tillskillnad mot förr har tillgång till kompetens, alla har utbildning och internet skapar möjligheter för kunskap till alla. I detta arbete finns fyra ingångar : Idén, Entreprenören, Finans och mentorskap, studerande och experimenterande. Saiolan är finansierat av LABORAL kutxa och dess fond tillsammans med Mondragon- kooperativen. Kopplingen till universitetet innefattar dels möjligheter för studerande men också kompetens från utbildare. Likaledes kan företag utveckla innovationer inom Saiolan. Kopplat till verksamhet finns en stor företagsinkubator. Relaterat till svenska/värmländska förhållande kan Saiolan liknas med en blandning av Drivhuset, forskningsmiljöer och Innova. Mondragonkooperativens olika kompetensområden stärker konceptet ytterligare exempelvis genom det kooperativ som finns verksamt och lokaliserade i samma byggnation som Saiolan, i syfte att supporta patentansökningar. Isabel Uribe påvisade ett stor antal innovativa processer som pågick just nu bl.a. i form av ett samverkansprojekt med organisation i Canada avseende vattenrening. Vidare fanns en ny knäprotes under utveckling liksom en automatisk doseringsmaskin för mediciner liksom nya energilösningar m.fl. Vi besökte också ett nystartat företag (i inkubatorverksamhet) vilka utvecklade nya cyklar. I lokalen fanns ett stort antal mindre kooperativa och andra företag. 6

Vi passerade bland annat ett kooperativ som samordnade inköp och på så sätt kunde erbjuda låga priser. T.ex. kunde datorer tillhandahållas till kostnader 60% lägre än om man gjorde egna enstaka inköp. 2.4 Union Co-ops Union Co-ops modell är en modell som utvecklats (utvecklas nu) i samverkan mellan Nordamerikas största industrifack, Stelworkers, www.usw.org och Mondragon kooperativen. 1worker1vote.org/union-co-ops, United Steelworkers President Leo Gerard menar Too often we have seen Wall Street hollow out companies by draining their cash and assets and hollow out communities by shedding jobs and shuttering plants. We need a new business model that invests in workers and invests in communities. Modellen kan beskrivas så att de anställda på företaget är medlemmar/delägare utifrån principen en medlem en röst. Dess högst beslutande organ (föreningsstämma, bolagsstämma) väljer dels styrelse, dels fackliga företrädare. Styrelsen ansvarar gentemot medlemmarna för företagets förvaltning. Styrelsen tillsätter också företagsledning. De fackliga företrädarna företräder medlemmarna inom Stelworkers. Företagets ledningsgrupp och de fackliga företrädarna förhandlar avseende arbetstid, löner etc. Inom Steelworkers kopplar man också an till försäkringssystem och solidaritetssystem. 2.5 Mixed Coop, Mikel Lezamiz Utgångspunkten i Cooperativa Mondragon är arbete och delaktighet. M.L ifrågasätter i detta perspektiv Värmlandskooperativen och tillika Coompanions organisation. När M.L förstår att medlemmar hos oss är andra aktörer vilka vill medverka till kooperativ utveckling frågar han vilka som å de faktum är bäst på att åstadkomma kooperativ utveckling praktiskt, anställda eller medlemmarna. Vi enas om att kompetensen finns hos anställda men att medlemmarna är viktigt incitament. M.L menar att Mixed Coop skulle öka drivkrafterna, att våra organisationer skulle effektiviseras. Styrelsen skulle sedan väljas så att hälften av ledamöterna kom från de anställda och hälften från dagens medlemmar. Ordförande skulle utses bland nuvarande medlemmar. De kooperativ som av tradition i omvärlden är organiserade som konsumentkooperativ är i Mondragon organiserade som Mixed Coop. 2.6 Mondragon internationellt, Mikel Lezamiz Mondragonkooperativen har en omfattande internationell affärsverksamhet och finns i princip i hela världen, varav Europa, USA, Brasilien och Kina dominerar. www.mondragon-corporation.com/eng/about-us/presenceworldwide. M.L berättar att man inom Mondragonkooperativen strategiskt arbetar för att skapa affärer. Enligt M.L finns t.ex. drygt 30 personer bara i USA i syfte att skapa samverkan och affärer mellan Mondragonföretag och amerikanska marknaden. Många av de innovationer som utvecklas i Mondragon är behov man hittar i andra länder. M.L har dock inga exempel på projekt i Sverige utöver ett relativt litet arbete som gjorts kopplat till Volvo i Skövde. 7

3. LES SCOP Biarritz, Frankrike LES SCOP, Sociétés coopératives et participatives Mathieu LARRODÉ, Délégué Régional www.les-scop.coop/sites/fr. Organisationen är uppbyggd i ett underifrån perspektiv vari kooperativen är medlemmar. I Frankrike finns 13 regionala utvecklingscentrum s.k Regional Unions, samt en paraplyorganisation. Man har i dagsläget 2 250 medlemmar. Man såg en tydlig ökning av medlemmar under 2009, i samband med finanskrisen. Lagar avseende kooperativt företagande och social ekonomi har utvecklats och bidragit till ökningstakten i denna sektor. Kooperativa företag är vanligast inom servicesektorn och industri (construction) men finns också i många andra områden som handel, transport, energi etc. En Scoop (Société kooperativ) är ett kooperativ där de anställda äger större delen av aktiekapitalet, där anställda väljer ledning, aktivt deltar i beslutandeprocessen och delar vinsterna efter demokratiska kooperativa principer. En medlem en röst gäller oavsett hur aktiefördelning ser ut. Det finns en särskild lagstiftning från 1979 för Scoop. I Frankrike har kooperativa övertagande såväl i företag med dålig lönsamhet som i samband med generationsskifte ökat markant. I samband med personalövertagande behövs utbildning och finansieringslösningar. Avseende finansieringslösningar arbetar man nära den kooperativa banken, Credit Cooperatif, www.credit-cooperatif.coop/. En företrädare för banken närvarade och berättade bl.a. att Credit Cooperatif startade 1893. Kunder idag är mestadels olika företag, Scops och ekonomiska grupperingar så som t.ex. producentkooperativ. Man arbetar aktivt för att hitta verktyg för kooperativens kapitalbehov och då i nära samverkan med företagen. Bl.a. utvecklades ett garantisystem i syfte att hjälpa företag genom den ekonomiska krisen. Vid personalövertagande jobbar man med finansieringsmodeller vari en väsentlig del är insatsen. Insatsen betalas genom avdrag på lön motsvarande 5 månadslöner. Också företagets överskott kopplades till finansiering på sådant sätt att det utgör säkerhet gentemot bank. Delar av överskottet fonderades i en slags reservfond. Fackföreningsrörelsen reagerar inte i samband med personalövertagande, man tolkar detta som att de varken är för eller emot. Dock menar facken att arbetare inte ska behöva betala för att arbeta, vilket man de facto gör i kooperativ (genom sin insats). Det finns arbetsmaterial motsvarande det vi sett i Storbritannien avseende personalföretagande, La transformation dássociation en coopérative är ett sådant exempel. 8