Värmlandskooperativens synpunkter på remissutgåva Värmlandsstrategin

Transkript

1 Till: Region Värmland Box Karlstad Att: Ann Otto Nemes Bo- Josef Eriksson För kännedom: Tomas Riste Catarina Segersten Larsson Värmlandskooperativens synpunkter på remissutgåva Värmlandsstrategin Värmlandskooperativens synpunkter avseende remissutgåvan Värmlands- strategin Värmlandskooperativen bifogar till dokumentet följande bilagor: Bilaga 1: Värmlandskooperativen och ett Europa/Värmland 2020 (utkom juni 2012) Bilaga 2: Magasinet Tillsammans (utkom december 2012) Bilaga 3: Fakta och statistik Bilaga 4: Konsum Värmlands ställningstagande Bilaga 5: OK Värmlands ställningstagande 1

2 Värmlandskooperativens synpunkter på remissutgåva Värmlandsstrategin Allmänt och bakgrund Värmlandskooperativen vill inledningsvis berömma processarbetet i framtagandet av Värmlandsstrategin och ambitionen att ge många möjlighet att delta och påverka. Värmlandskooperativen ser som en av sina uppgifter i detta sammanhang att föra den sociala ekonomins talan och säkerställa att den sociala ekonomins aktörer - vid sidan av de offentliga- och näringslivets aktörer - kan bidra till att de uppsatta ambitioner i Värmland 2020 kan nås. Värmlandskooperativen har aktivt medverkat i olika sammanhang kopplat till processarbetet. Vi har vidare genom framtagande av egna skrifter i form av: 1. Värmlandskooperativen och ett Europa/Värmland (utkom juni 2012) 2. Magasinet Tillsammans 2 (utkom december 2012) haft ambition att bidra aktivt i processarbetet. I den förstnämnda skriften förhåller vi oss tydligt till Europa 2020 strategin och dess flaggskeppsinitiativ. I skriften redovisar vi också konkreta förslag till åtgärder och satsningar kopplat till den sociala ekonomin. I den andra skriften - förmedlas i berättelseform olika exempel på vad kooperation kan bidra med. Exempel framväxta ur vitt skilda behov. Den sociala ekonomin en dold tillväxt- och innovationskraft Vi vill initialt uppmärksamma förhållandet att statistik avseende ekonomiska föreningar är undermålig och att det i jämförelse med andra associationsformer är svårt att hitta motsvarande faktaunderlag för den sociala ekonomins företagande. Med anledning av bristande statistik kopplat till kooperation vill vi därför redovisa fakta avseende kooperationens ungefärliga storlek och betydelse i Värmland idag. I ett nationellt perspektiv är kooperationen i Värmland unik och förhållandevis omfattande till sin storlek. Uniciteten tar sin utgångspunkt i att stora delar av den etablerade kooperationen i form av att Konsum Värmland och OK Värmland är fristående föreningar. De båda föreningar uppvisar betydligt högre marknadsandelar, omsättning och antal anställda än motsvarande nationella föreningar, Coop Sverige och OK Sverige. Likaledes ser vi att Värmland har en utvecklingen av nya kooperativa företag som är mera omfattande än riket i stort. Procentuellt ser vi att drygt 4,5 % av de registrerade ekonomiska föreningarna i riket finns i Värmland. Motsvarande jämförelse avseende aktiebolag är drygt 2 %. 1 Bifogas som bilaga 1 2 Bifogas som bilaga 2 2

3 Värmlandskooperativen har med stöd i Bolagsverkets statistik, Länsstyrelsen i Värmlands rapport 2004:10 samt i egna verksamhetsberättelser själva försökt skapa en rättvis bild avseende fakta och statistik 3, gällande omfattning, antal och antal arbetstillfällen. Vi vill initialt också påvisa en allmän problematik med bäring på den sociala ekonomins aktörer och den kunskapsbrist som finns i samhället/strukturen vilket i olika sammanhang skapar onödiga hinder. Vi menar att i alla sammanhang där näringslivsaktörer, nyföretagande, entreprenörskap och synonyma begrepp omnämns i utvecklingsprogrammet, bör den sociala ekonomins aktörer inkluderas. Vi vet av erfarenhet att skrivningar utan ett sådant förtydligande kan skapa hinder avseende den sociala ekonomins möjligheter att bidra och delta i det regionala utvecklingsarbetet. Vi vet också att dessa aktörer ofta förbises och/eller glöms bort i dialoger och i framtagandet av kompletterande skrivningar och beslut. Vi ser inte att nämnda utelämnande av sociala ekonomins aktörer är en följd av medvetna val utan snarare konsekvenser av traditioner och okunskap. Vi menar att företagandet, liksom arbetstillfällen och mervärden inom den sociala ekonomin ska värderas på liknande sätt som annat företagande. Värmlandsstrategins koppling till Europa 2020 Med anledning av att Värmlandsstrategin - Värmland 2020 i genomförandefasen förväntas kunna koppla an till Europa 2020 strategin och särskilt de kommande strukturfondsprogrammen vill vi kortfattat inledningsvis peka på möjligheter kopplat till den sociala ekonomins aktörer. Mobilisering och aktivt deltagande från den sociala ekonomins aktörer är viktigt för att uppnå Europa 2020 strategin om smart hållbar tillväxt för alla. Enligt Europeiska Unionen finns det många sätt att stödja framväxten av fler och växande företag inom den sociala ekonomin och vi anser att detta är något som den svenska och regionala nivån måste beakta i programmering inför kommande strukturfondsperiod liksom i regionala utvecklingsprogram. Europeiska regionalfonden kan stödja utvecklingen av företag i den sociala ekonomin på en rad olika sätt, precis som det finns möjlighet att stödja andra typer av företag. Dessa inkluderar finansiering av: affärsrådgivning och vägledning (affärsplanering, coaching och mentorskap, stöd med marknadsföring) 3 Bifogas som bilaga 3 3

4 lokaler för nystartade, företagskuvöser och enskilda företags affärslokaler innovation för att utveckla nya produkter, tjänster eller arbetssätt hjälpa till att öppna nya marknader för företagande inom den sociala ekonomin genom att förbättra driftsättning och upphandling (t.ex. genom att införa sociala klausuler). Ekonomiskt stöd kan levereras direkt till enskilda företag genom intermediers Coompanion/Värmlandskooperativen. Det finns allt fler finansiella institutioner inom EU som har kompetens att investera i företag inom den sociala ekonomin och många av de etiska bankerna är specialiserade på denna typ av investeringar. Inom Europeiska Socialfonden, ESF, finns stora möjligheter att kompetensutveckla ledare och medarbetare i företagen inom den sociala ekonomin. De arbetsintegrerande sociala företagen kan få stöd till uppstart och drift genom innovativa programstrukturer. Medlemsstaterna och förvaltningsmyndigheterna kan använda upphandling inom strukturfonderna på ett sätt som stimulerar social innovation i arbetslivet och integration av marginaliserade grupper. Inom ESF finns också medel och initiativ - med influenser från andra medlemsstater - att hantera företagsnedläggningar, företag i generationsväxling liksom företag som flyttar sina verksamheter till andra länder, med åtgärder som t.ex. personalövertagande och satsning på medarbetarägda företag. Kooperationen kan bidra med innovativa lösningar baserade på demokratiskt företagande i samband med sådana omställningar. För en utförlig beskrivning av möjligheter med Europa 2020 strategin kopplat till den sociala ekonomins aktörer rekommenderar vi Värmlandskooperativen och ett Europa /Värmland 2020 (utkom juni 2012) och bifogas remissvaret i form av bilaga 1. Värmlandskooperativens och den sociala ekonomins möjligheter att bidra i arbetet med Värmlandsstrategin Värmlandskooperativen ser stora möjligheter att bidra till programmets genomförande och därmed bidra till att målsättningarna uppnås. Från vår egen horisont ser vi också flera ingångar där kooperation och andra aktörer inom den sociala ekonomin kan utgöra viktiga aktörer i genomförandefasen. Värmlandskooperativens synpunkter Nedan föreslår vi justeringar ändringar i befintlig text i remissutgåvan. Vår vision, sidan 7-8 Nedanstående föreslagna ändringar gäller i alla sammanhang dessa omnämns i efterföljande text(er). 4

5 1. Livskvalitet för alla Åtgärder Attraktiva livsmiljöer: Värmlandskooperativen föreslår att och annan service läggs in i texten så formuleringen ändras till: god och fungerande kommunal och annan service i hela regionen Värmlandskooperativen motiverar justeringen med att det finns ett stort antal aktörer som bedriver serviceverksamheter inom skola, vård och omsorg i kooperativ form, inte minst på landsbygden. Dessa aktörer medverkar i hög grad till attraktivare livsmiljö för ett stort antal människor. Inom annan service ryms också verksamheter som bensinstationer, dagligvarubutiker etc. 2. Fler och starkare företag Värmlandskooperativen föreslår att första meningen omformuleras enligt: I Värmland samverkar näringslivet, det offentliga, Karlstad universitet och flera rådgivnings- och utbildningsaktörer för att Mål och så här mäter vi: Värmlandskooperativen vill uppmärksamma Er på att kooperativa företag redan ligger över riksgenomsnittet (punkt 12). Åtgärder: Mer forskning och innovation: Värmlandskooperativen yrkar på att den sociala ekonomins aktörer läggs till så att texten blir: där forskning, näringsliv, offentlig sektor och den sociala ekonomins aktörer möts. Motivering: I Europa 2020 strategin är sociala innovationer ett återkommande begrepp. Likaledes har Vinnova i högre grad börjat uppmärksamma innovationer med koppling till den sociala ekonomins aktörer. Exempelvis har Coompanion tillsammans med IUC och Almi uppdrag att förmedla innovationscheckar. Coompanion/Värmlands- kooperativen har här ett särskilt fokus på sociala innovationer. Likaledes ser vi att plattformen En fredag i månaden påvisat tydliga behov av mötesplatser kopplat till forskning och innovation. Konkurrenskraftiga kluster Också här föreslår vi att den sociala ekonomins aktörer läggs in i texten. På så sätt kan andra spännande möten stimuleras, exempelvis kan arbetsmarknads- politiken utvecklas genom att sociala företag hittar nya marknader, samtidigt som näringslivspolitiken genom t.ex. befintliga kluster finner nya samverkansparter. Dialogen avseende detta finns redan idag i Värmland och föreslagen textjustering underlättar dessa initiativ. Samtidigt konstaterar vi att flera befintliga kluster är organiserade i ekonomiska föreningar/kooperativ form och har tidigare erhållit stöd från Värmlandskooperativen i uppstartsprocesser. Framledes kan nya organisationer startas och utvecklas 5

6 inom företagssamverkan/klusterbildning. Den värmländska livsmedelssektorn är exempel på en pågående sådan process. 3. Höjd kompetens på alla nivåer Värmlandskooperativen har tidigare föreslagit att den sociala ekonomin i form av t.ex. Värmlandskooperativen i samverkan med Värmlands Idrottsförbund och/eller studieförbund och/eller etablerad kooperation etc. skulle kunna överta driften av någon av länets folkhögskolor. Så vitt vi vet finns idag ingen tydlig plattform avseende den sociala ekonomins kompetenscentrum i Sverige. Värmlandskooperativen vill i detta sammanhang också lyfta frågan avseende kompetensutveckling och mottagande av nya svenskar. Värmlandskooperativen medverkat redan idag i en konstellation där folkrörelsernas villkor och förutsättningar diskuteras i syfte att undersöka möjligheten att driva ett folkrörelsernas flyktingmottagning och kompetenscentrum. Vi föreslår utifrån ovanstående motiveringar att den sociala ekonomins aktörer omnämns i texten rubricerad åtgärder. 4. Bättre kommunikationer Värmlandskooperativen konstaterar att fibernätsutvecklingen där stor andel på landsbygden har byggts ut i kooperativ form - är inkluderad. Värmlandskooperativen menar att satsningen på fiber också exemplifierar den sociala ekonomins roll för mobilisering av lokala krafter. Satsningarna visar också på samspel mellan marknaden, offentliga aktörer och den sociala ekonomin. Om Värmlandsstrategin - sidan 9 Ett gemensamt ansvar Under rubriken räknas aktörer upp och i syfte att tydliggöra yrkar Värmlands- kooperativen på att den sociala ekonomins aktörer läggs till. Längst ner i stycket, sista meningen föreslår vi att ideella sektorn med intresse- organisationer ersätts med den sociala ekonomins aktörer. Livskvalitet för alla - sidan 13 I stycket som inleds med I en attraktiv region.. anges samverkan mellan privat, offentlig och ideell verksamhet. Vi menar att istället för ideell sektor skriver man den sociala ekonomins aktörer Ideell sektor är i sin definition smal då den just enkom inrymmer verksamheter vars huvudsakliga syfte är av ideell karaktär. Den sociala ekonomins aktörer är bredare i sin definition och inrymmer utöver den ideella sektorn också bl.a. de kooperativa föreningarna. 6

7 Det här behöver vi göra för att få en attraktivare livsmiljö (sidan 14) Punkt 6: lägg till och annan service efter kommunal. Motiveras ovan. Punkt 7: Byt ut ideella sektorn mot sociala ekonomins aktörer, motivering enligt ovan. Det här behöver göras för att få en bättre hälsa: (sidan 14) Värmlandskooperativen föreslår att en uppmuntrande text i syfte att stärka och utveckla fler arbetsintegrerande sociala företag införs. Ny punkt: Skapa bättre förutsättningar för fler och starkare arbetsintegrerande sociala företag. Det här behöver vi göra för att tydligare profilera Värmland (sidan 15) Punkt 3: Vi föreslår att samverkan näringsliv och offentlig sektor utökas med den sociala ekonomins aktörer. Motivering: I just profileringsfrågor har den sociala ekonomins aktörer i form av bl.a. ideella föreningar inom idrott och kultur starkt attraktionsvärde varför dessa absolut bör involveras. Fler och starkare företag - sidan 16 Värmlandskooperativen menar att med bakgrund i den unika och i relation till riket omfattande kooperativa rörelse, såväl avseende etablerad kooperation som den nykooperativa utvecklingen i länet kan det finnas skäl att uppmärksamma detta i dokumentet/strategin. Värmlandskooperativen föreslår att följande formulering infogas i löpande text under våra mål. I Värmland intar kooperationen en särställning i relation till riket i övrigt. Den etablerade kooperationen är i högre grad fristående och mera mångsidig med bl.a. egen regional produktion. Likaledes har utveckling av nya kooperativa företag varit framgångsrik i vårt län. De kooperativa företagen vidgar företagandet och erbjuder alternativa former för företagande vi bedömer kan utvecklas ytterligare. Det här behöver vi göra för att få mer forskning och innovation (sidan 17) Punkt 1: Lägg till den sociala ekonomins aktörer, motivering enligt ovan. I remissunderlaget bilaga 1, sidan 14, påtalas vikten av sociala innovationer med koppling till en åldrande befolkning. I bilagan framgår vidare Europa 2020 strategin och vikten av att bredda innovationsbegreppet (Ekonomiska dimensionen sidan 11) Punkt 6: Värmlandskooperativen yrkar på att också sociala innovationer prioriteras. Motivering enligt ovan. 7

8 Höjd kompetens på alla områden (sidan 19) Värmlandskooperativen menar att den sociala ekonomins aktörer har behov av kompetensutveckling liksom att andra aktörer har behov av kunskap avseende den sociala ekonomins aktörer, förutsättningar, organisering och villkor. Värmlandskooperativen menar att den sociala ekonomins roll och betydelse kan inrymmas i förslaget så som det är skrivet och har därför i sak inga invändningar. Ovan har vi också redovisat idéen om den sociala ekonomins folkhögskola. Bättre kommunikationer (sidan 22) Det här behöver vi göra för att öka tillgängligheten till bredband och nya elektroniska lösningar. Värmlandskooperativen är idag involverad i bildande av nya fibernätsföreningar. Vi vill i detta sammanhang uppmärksamma Region Värmland på att fibernätsföreningar idag säkerställer lokalt ägande men att det framledes kan komma att ändras, genom att man överlåter verksamheten på andra aktörer. Värmlandskooperativen vill därför aktualisera frågan avseende framtida utveckling och att en dialog avseende ambitionen i fråga om ägande bör lyftas. Möjligen kan man i punkt 2 lägga till långsiktiga före finansieringslösningar. Bifogade bilagor Värmlandskooperativen och ett Europa/Värmland 2020 Bilaga 1 Pdf format se: content/uploads/2012/06/dokument.pdf Tillsammans en tidning om kooperation i Värmland Bilaga 2 Pdf format se: content/uploads/2012/12/vkoop_tillsammans.pdf Fakta och statistik Bilaga 3 Konsum Värmlands synpunkter Bilaga 4 OK Värmland synpunkter Bilaga 5 Karlstad Värmlandskooperativen Marina Pettersson Ordförande Leif Tyrén Verksamhetsledare 8