Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 68 Svenskarnas inställning till internet som nyhetsmedium Oscar Westlund 2008
Sammanfattning Detta PM analyserar svenskarnas inställning till internet som nyhetsmedium genom två påståenden om hur man ser på nyheter på nätet. Det empiriska underlaget är GOTA undersökningen från 2006. En postenkät skickades ut till 3000 svenskar i åldern 15 65 i sex medelstora kommuner och nettosvarsfrekvensen var 55 procent. Studien visar att regelbundna nätnyhetsanvändare genomgående har en positiv inställning till internet som nyhetsmedium, oavsett om man samtidigt tar del av papperstidningen eller inte. Unga vuxna menar dessutom i större utsträckning än andra att internet är en nödvändig förutsättning för att hålla sig informerad om aktuella händelser. Det beror sannolikt på att det är internets funktion för uppdatering av information i en mer generell bemärkelse som fokuseras; unga vuxna instämmer i stor utsträckning eftersom de ofta använder internet, bl.a. för att ta del av nyheter. Detta ger också en antydan om den egna nyhetsanvändningsvanan i sammanhanget. Det är exempelvis framför allt de som inte tar del av nätnyheter som inte anser sig ha något behov av dessa då de läser papperstidningen. Dagspresskollegiet PM nr 68 sidan 1
Medielandskap i förändring Det svenska medielandskapet består av åtskilliga nyhetsmedier som erbjuder svenskarna nyheter på olika sätt; i pappersform, på internet samt genom tv, radion och mobilen. Olika nyhetsmedier har olika funktioner de skiljer sig åt genom form och innehåll, men också hur de används och upplevs av användaren. Lennart Weibulls typologi över mediers funktioner för användarna bygger på den klassiska tudelningen av hur människor ser på medier antingen som informations eller förströelsekällor (Weibull & Kratz, 1995:180ff). Typologin utgår ifrån att vissa medier har en basfunktion i form av bevakning och/eller avkoppling, medan andra medier i huvudsak har en påbyggnadsfunktion i form av fördjupning och/eller underhållning. Kategoriseringarna bör förstås som den roll människor tillskriver medier, inte hur de verkligen används. Funktionstypologin inkluderar en bred flora av medier, inte endast nyhetsmedier. Bland de nyhetsmedier som i första hand fyller en basfunktion för information finner vi public service etermedierna, TV4 samt den lokala morgontidningen. Andra privata tvoch radiokanaler samt kvällstidningar är basen för förströelse. Gratistidningar och nyheter på internet däremot har traditionell betraktats som en påbyggnad i egenskap av fördjupning och underhållning (Westlund 2006, 2007a). Nyhetsmediernas funktioner är emellertid rörliga. Visserligen fyller t.ex. dagspressen fortfarande i huvudsak en basfunktion och är ett av Sveriges största medier, men det har skett en förskjutning i båda dessa hänseenden. Förskjutningen gäller dagspressens papperstidningar i förhållande till dess nättidningar (Bergström & Weibull 2008). En förändring som främst går att tillskriva kvällspressen. Att uppdatera sig genom kvällspressens nättidning under dagen har sedan en tid utgjort ett komplement till papperstidningen. Sedan 2006 är det emellertid vanligare med läsning av nyheter från kvällspressen i digital form än på papper (Westlund 2007b), vilket ger en antydan om att kvällspressens papperstidningar i ökad utsträckning snarare fungerar som ett komplement till deras nättidningar. I ljuset av dessa förändringar är frågan vilken roll internet har i svenskarnas mediemedvetande. Hur förhåller man sig till nyheter i olika distributionsformer? Analysen fokuserar internets roll som nyhetsmedium utifrån två specifika påståenden om nyheter på internet. Det första berör i vilken utsträckning olika grupper anser att internet är en nödvändig förutsättning för att hålla sig informerad om aktuella händelser. Det andra handlar om hur man förhåller sig till påståendet att; den som läser den lokala papperstidningen inte har något behov av att besöka tidningens nyhetssajt. Dagspresskollegiet PM nr 68 sidan 2
Det empiriska underlaget baseras på GOTA undersökningen 2006. GOTA undersökningen genomfördes av Annika Bergström och undertecknad vid Dagspresskollegiet vid institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet i samarbete med sex lokaltidningar i södra och mellersta Sverige. Postenkätundersökningen baserades på ett totalurval av 3000 obundet slumpmässigt valda svenskar i åldern 16 65 i sex medelstora kommuner. Nettosvarsfrekvensen för undersökningen är 55 procent. Svenskarnas inställning till internet som nyhetsmedium I ett brett och fragmentiserat medielandskap kan svenskarna numera välja nyheter från en bred flora av alternativ. Olika nyhetsmedier används olika flitigt bland olika grupper i samhället (Carlsson & Facht 2007). Internet som nyhetsmedium kan, och bör, uppfattas ur olika perspektiv. Att hålla sig informerad om aktuella händelser genom internet kan vara allt ifrån att besöka lokala tidningars sajter, kvällstidningar, TV och radiosajter i Sverige, men också utländska nyhetssajter. Det kan även handla om att man skaffar sig information genom bloggar eller specifika informationssajter. Av figur 1 (nästa sida) framgår det att andelen svenskar bland allmänheten som tycker att internet är en nödvändig förutsättning för att hålla sig uppdaterad om aktuella händelser är lika stor som andelen som inte tycker så. Det finns emellertid vissa skillnader i inställning inom olika grupper. Det är t.ex. en något större andel kvinnor som instämmer, vilket är ett något oväntat resultat med tanke på att hög nättidningsanvändning är särskilt utbredd bland män. De största skillnaderna finner vi dock om vi ser till olika åldersgrupper och grupper med olika vana av att ta del av nätnyheter. Bland 15 29 åringar är det omkring två tredjedelar som uttrycker vikten av nyheter på internet för att hålla sig informerade om aktuella händelser. Instämmandet i detta påstående avtar sedan i styrka med stigande ålder. Bland 50 65 åringar uttrycker en majoritet att de inte instämmer. För de flesta i denna åldersgrupp är internet alltså ingen förutsättning för att hålla sig ajour med aktuella händelser. Analysen av sociala klasser visar vidare att högre tjänstemän instämmer i störst utsträckning att internet är en nödvändig förutsättning för att hålla sig informerad medan arbetare och egenföretagare instämmer i lägst utsträckning. I figur 1 analyseras också hur dem som uttryckt ett ganska eller ett stort intresse för nyheter, ny teknik respektive nöje förhåller sig till påståendet. En intressant iakttagelse är att graden av nyhetsintresse inte tycks ha betydelse i sammanhanget. Detta resultat beror dock troligtvis på att användningen av nätnyheter har överordnad betydelse, något som figuren också tydligt visar. Dagspresskollegiet PM nr 68 sidan 3
Figur 1 Andel inom olika grupper bland allmänheten som anser att internet är en nödvändig förutsättning för att hålla sig informerad om aktuella händelser (procent) 21 15 17 41 40 41 15 40 59 45 37 34 45 41 36 37 45 16 18 18 17 20 19 17 20 15 17 18 17 18 19 64 17 69 65 41 43 39 41 24 38 43 51 38 41 47 45 37 Balansmått Alla 0 3-2 43 1-35 -7 6 17-7 0 11 8-8 54 48 kvinna man 15-29 åring 30-49 åring 50-65 åring Arbetare Tjänsteman Instämmer Neutral Instämmer inte Högre tjänsteman Egen företagare Intresserad av nyheter Intresserad av ny teknik Intresserad av nöjen Källa: GOTA-undersökningen 2006 Kommentar: Respondenterna kunde svara på en skala mellan 0 och 10, där det senare innebär att man helt och hållet instämmer. I följande presentation redovisas resultatet som tre kategorier; instämmer inte är dem som svarat 0-3. Neutral avser 4-6, och med instämmer avses 7-10. Antal svar: För egen företagare är minsta antal svar 147 och för högre tjänstemän är det 277. I övrigt varierar antal svar från 300+ upp till 1509. Regelbunden morgontidningsläsare Regelbunden nättidningsläsare Läser både morgon- och nättidning regelbundet Tidningsläsningsvanans betydelse för hur man ser på internet som en förutsättning för att bli informerad, beror emellertid stor del på vilken distributionskanal svarspersonerna tar del av tidningen genom. Regelbundna morgontidningsläsare instämmer i något lägre utsträckning (37 procent) än övriga användargrupper i påståendet om internets nödvändighet. Bland de regelbundna nättidningsläsarna däremot är det sju av tio som instämmer. Även inom den grupp av människor som är regelbundna Dagspresskollegiet PM nr 68 sidan 4
användare av både morgon och nättidning finner vi en särskilt hög andel som instämmer i påståendet om internets betydelse för att hålla sig ajour. En allmän iakttagelse är alltså att inställningen till internet som en nödvändig förutsättning för att hålla sig uppdaterad om aktuella händelser visar ett samband med olika gruppers användning av nätnyheter. Vid analyser av balansmåttet blir detta resultat särskilt framträdande. Balansmåttet innebär att andelen som inte instämmer minskas från andelen som instämmer, och variationer mellan 100 och 100 är möjliga. Medan unga vuxna har ett balansmått på +43 har medelålders ett balansmått på 35. För unga vuxna är internet en nödvändig förutsättning som till stor del förklaras av att de är vana användare av nätnyheter. Introduktionen av nättidningar har ofta medfört diskussioner kring dess potentiella kannibalisering på papperstidningen. Frågan har berört i vad mån nättidningen ersätter papperstidningen, eller om den ska ses som ett komplement. Figur 2, på nästa sida, visar hur olika grupper förhåller sig till påståendet att man inte har ett behov av att besöka den lokala tidningens nättidning om man redan läser dess papperstidning. Bland allmänheten är det två av fem personer som instämmer till detta påstående, vilket bör tolkas som att de inte ser något skäl att ta del av lokala nyheter i båda distributionsformerna. De tar antingen inte del av lokala nyheter alls, eller nöjer sig med att ta del av dem från endast en nyhetskanal. 38 procent menar dock att det finns ett behov av att ta del av båda nyhetsformerna, vilket kan tolkas som att de fyller olika komplimenterande funktioner. Dagspresskollegiet PM nr 68 sidan 5
Figur 2 Andel av olika grupper bland allmänheten som anser att den som läser den lokala papperstidningen har inget behov av att besöka tidningens nyhetssajt (procent) 38 37 40 44 40 33 36 38 42 43 38 41 41 37 52 53 20 23 17 21 21 26 20 21 18 21 20 21 20 19 21 19 42 40 43 35 39 41 44 41 40 36 42 38 39 45 27 28 Balansmått 5 3 3-9 -1 8 8 3-2 -5 4-3 -2 8-25 -25 Alla kvinna man 15-29 åring 30-49 åring 50-65 åring Arbetare Tjänsteman Instämmer Neutral Instämmer inte Högre tjänsteman Egen företagare Intresserad av nyheter Intresserad av ny teknik Källa: GOTA-undersökningen Kommentar: Respondenterna kunde svara på en skala mellan 0 Intresserad av nöjen och 10, där det senare innebär att man helt och hållet instämmer. I följande presentation redovisas resultatet som tre kategorier; instämmer inte är dem som svarat 0-3. Neutral avser 4-6, och med instämmer avses 7-10. Antal svar: För egen företagare är minsta antal svar 143-147 och för högre tjänstemän är det 276-277. I övrigt varierar antal svar från +300 upp till 1509. Regelbunden morgontidningsläsare Läser Regelbunden nättidningsläsare både morgon- och nättidning regelbundet Något fler män än kvinnor uttrycker att de inte har något behov av lokala nyheter i både pappers och digital form, men skillnaderna är förhållandevis små. Detsamma gäller om vi studerar påståendet i relation till social klass eller specifikt intresseområde. Det är framförallt i två avseenden som allmänheten skiljer sig åt i fråga om hur de ser på behovet av tidningens nätnyheter då man läst den i pappersform; ålder och nyhetsanvändning. Dessa två faktorer samspelar dessutom till stor del. Dagspresskollegiet PM nr 68 sidan 6
Analysen av åldersgrupper visar att 15 29 åringar i lägre utsträckning än övriga åldersgrupper håller med om att internet inte behövs då man tagit del av papperstidningen. Det kan tolkas som att de faktiskt känner ett behov av lokala nyheter från både papperstidningen och nättidningen. Det kan vara att lokaltidningen i sig inte ger dem den bredd och djup av nyheter de känner behov av. Utifrån den tolkningen kan medelålders bedömningar därmed ses som att de är tillräckligt nöjda med utbudet i papperstidningen för att inte känna ett behov av mer lokala nyheter på internet. Det kan också handla om att deras lokala nyhetsbehov inte kräver en snabbare uppdatering eller att de helt enkelt inte har samma kännedom av vad nättidningen har att erbjuda eftersom de inte tar del av den i samma utsträckning som yngre. En analys av balansmått visar emellertid att inställningen till behovet av nätnyheter ser tämligen likartad ut om vi ser till olika grupper de flesta grupper rör sig inom intervallet 8 till 9. Nättidningsanvändare och de som använder både nät och papper utgör undantag, båda dessa har ett värde på 25. Inställningen bland specifika grupper av nyhetsanvändare ger vid handen att de regelbundna morgontidningsläsarna uttrycker minst behov av att besöka tidningens nyhetssajt. De regelbundna nättidningsläsarna däremot är av en delvis annan uppfattning, likaså de som regelbundet tar del av nyheter genom båda morgon och nättidning. Bland dessa användargrupper är det färre som instämt vilket betyder att de i högre utsträckning vill ta del av nyheter i både pappers och digital form eller åtminstone inte vara utan nättidningen. Ett intressant resultat är att nästan en tredjedel av dem som regelbundet uttryckt att de tar del av nätnyheter eller båda nyhetsmedierna faktiskt är av åsikten att man inte behöver besöka den lokala nättidningen. Det förklaras sannolikt av att merparten av dem som regelbundet besöker nättidningar faktiskt inte besöker den lokala nättidningen, utan t.ex. någon annan tidnings nyhetssajt. Internets roll som nyhetsförmedlare på den lokala arenan En slutsats av analysen av hur olika grupper bedömt de två påståendena om Internets funktion som nyhetsmedium visar att bedömningarna främst varierar beroende på ålder och nyhetsanvändning relaterad till internet. Det är störst variationer kring inställningen till påståendet att internet är en nödvändig förutsättning för att hålla sig informerad om aktuella händelser. Det förklaras sannolikt av att påståendet fokuserar internets funktion för uppdatering av information i generell bemärkelse. Ungdomar instämmer i stor utsträckning, och de ofta använder internet, bl.a. för att ta del av nyheter. Emellertid är det framförallt kvällspressens Dagspresskollegiet PM nr 68 sidan 7
nyheter man tar del av, medan intresset för lokala nyheter är mer begränsat. Skillnaderna i inställning är mer synliga när användargrupperna analyseras bland regelbundna nätnyhetsanvändare är det en särskilt stor andel som uttrycker ett behov av nyheter på internet. Att en fjärdedel av nättidningsläsare inte ser någon anledning att ta del av lokala nyheter i både pappers och nättidningen kan emellertid tolkas som att det inte är självklart att nätnyheter skall anskaffas via lokaltidningens nättidning. Dagspresskollegiet PM nr 68 sidan 8
Referenser Andersson, Ulrika (2006) Nya vanor påverkar dagspressens spridning, i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red), Du stora nya värld, SOMrapport nr 39, Kungälv Bergström Annika (2005) Nyhetsvanor.nu, Avhandling vid institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet (JMG) Bergström, Annika (2006) Changing habits? Swedish Readers in Transition. I Leandros, Nikos (red) The Impact of Internet on the Mass Media in Europe. Cost A20 International Conference, Delphi, Grekland, 26 29 april 2006. Suffolk: Abramis Academic Publishing. Bergström Annika & Weibull Lennart (2008) Papper och webb två sidor av samma mynt?, i Lennart Nilsson och Sanna Johansson (red) Flernivådemokratin och regionerna Västsverige 2006, SOM rapport nr 42, Kungälv Carlsson Ulla & Facht Ulrika (2007) MedieSverige statistik och analys, Nordicom, Kungälv IRM (2007) www.irm media.se 2007 12 01 Svensk Dagspress 2007 (2007) Tidningsutgivarna, Stockholm Trotzig Elisabeth (2007) Reklam, i Ulla Carlsson & Ulrika Facht (2007) MedieSverige statistik och analys, Nordicom, Kungälv Weibull, Lennart & Kratz Charlotta (red) (1995) Tidningsmiljöer. Dagstidningsläsning på 1990 talet, Kungälv Westlund Oscar (2004) Lokaltidning.se?, Arbetsrapport 24, institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet (JMG) Westlund Oscar (2006) Medieförtroendets betydelse I Sören Holmberg & Lennart Weibull (red), Du stora nya värld, SOM rapport nr 39, Kungälv Westlund Oscar (2007a) Does it really matter? Credibility as an asset for news media companies in attracting audiences, Proceeedings from the CICR conference Communication crossroads: Limits and transgression 25 26 th May 2007 Barcelona, Spain Westlund Oscar (2007b) Svenskarnas dagstidningsläsning ur ett förändringsperspektiv I Sören Holmberg & Lennart Weibull (red), Det nya Sverige, SOM rapport nr 41, Kungälv Dagspresskollegiet PM nr 68 sidan 9