Att kurvan som visar utvecklingen för den svenska dagspressens samlade upplaga

Transkript

1 Svensk dagstidningsläsning SVENSK DAGSTIDNINGSLÄSNING MATHIAS A. FÄRDIGH Att kurvan som visar utvecklingen för den svenska dagspressens samlade upplaga fortsätter svagt nedåt även för 2007 är förmodligen inte den nyhet som skakar om den svenska mediebranschens grundvalar allra mest. Tvärtom följer även årets upplagesiffror den trend som varit alltjämt rådande sedan slutet av 1980-talet (figur 1). Figur 1 Dagspressens upplaga (tusen ex) ,2 4915,6 4833, Dagspress (totalt) 4914,1 4943,1 4831,5 4280,8 4682,6 4173,2 4088,5 4063,5 4474,8 3997,1 3925,6 3407,5 4231,2 4099,5 4073, ,5 3832, ,0 Morgontidningar , Kvällstidningar 719, Källa: TS-statistik Från att i början av 1990-talet ha legat på uppemot 5 miljoner, fortsätter den totala upplagenivån att sjunka och befinner sig numera på 3,8 miljoner exemplar för år Det är en nedgång på över en femtedel på mindre än två decennier. Den uppgång som vi kunde se för kvällspressen i början av 2000-talet har planats ut och vid 2007 års mätning hamnar den samlade kvällspressupplagan på ca exemplar, vilket är lägre än någonsin under krisåren på 1990-talet. Samtidigt är det viktigt att ha i åtanke att sjunkande dagspressupplagor, per definition inte nödvändigtvis behöver vara detsamma som att läsandet av svenska dagstidningar minskar. 313

2 Mathias A. Färdigh Dels har gratistidningarna till viss del kompenserat nedgången i upplaga för dagspressen (Hadenius, Weibull och Wadbring 2008), dels har dagstidningarnas nätversioner fått ökad spridning. Det vi ser är närmast en omgruppering i det svenska dagspresslandskapet, där de betalade tidningarna visserligen fortfarande utgör den dominerande delen, men där andra typer av dagstidningar spelar en allt större roll. Syftet med detta kapitel är att i ett sådant perspektiv belysa utvecklingen av den svenska dagstidningsläsningen. Fokus ligger huvudsakligen på hur läsningen av de betalade papperstidningarna har utvecklats. I kapitlets senare del görs emellertid ett försök att inkludera dagstidningarna på nätet i syfte att studera samspelet mellan papperstidnings- och nättidningsläsning. Inledningsvis tas situationen på den svenska mediemarknaden upp. Ett förändrat medielandskap På många sätt var 1990-talet en viktig brytpunkt när det gäller de svenska papperstidningarnas upplaga. År 1989 hade branschen noterat mycket höga siffror och det fanns förhoppningar om att till och med nå fem miljoner exemplar per utgivningsdag. Kort därefter kom bankkrisen som start på en långvarig lågkonjunktur då upplagorna började vända nedåt och dagspressen förlorade många av sina läsare, inte minst i ekonomiskt utsatta grupper (Lithner 2000). Mot slutet av 1990-talet och i inledningen av det nya århundradet kunde man visserligen se en förändring till det positiva, men under de första åren på 2000-talet vände riktningen återigen nedåt för betaltidningarna. Den långsiktiga nedgången kan förstås mot bakgrund av de socioekonomiska förändringar som skedde i det svenska samhället under 1990-talet, men även mot bakgrund av förändringar i den svenska mediestrukturen som skett historiskt, pågår i nuläget och som vi fortfarande inte tillfullo sett resultatet av. Samtidigt har samhället genomgått stora förändringar. En ökad inflyttning till storstäderna, betydligt fler som väljer att utbilda sig och bedriva studier på högre nivå, förändrad arbetsmarknad och att allt fler väljer att bilda familj senare i livet har betydelse för svenskarnas vanor generellt, men även för medieanvändandet specifikt (Ahrne, Roman och Franzén 2003; Wadbring 2005; Andersson 2007). Det svenska mediesystemet expanderar och har sedan slutet av 1980-talet utvecklats till att bli alltmer differentierat. Möjligheterna till nyhetskonsumtion i olika medier har ökat och ökar kontinuerligt. En utveckling där traditionella medier i regel anpassar sig till konkurrensen med nya och där nya medier antingen fungerar som ett komplement eller ersätter de gamla (Hadenius och Weibull 2003; Wadbring 2003; Bergström 2005). Radioutbudet utökades i början av 1990-talet med privat lokalradio. Etableringen och expansionen av gratistidningsmarknaden i storstäderna med gratistidningar som Metro och City under mitten av 1990-talet, samt lokala gratistidningar där till exempel Extra Östergötland och Xtra har blivit en del 314

3 Svensk dagstidningsläsning av dagstidningsläsandets vardag. Tidningar som i stort sett liknar traditionell dagspress innehållsmässigt, men som inte kostar något att ta del av för läsaren. Flerkanalspubliceringen av den mer traditionella dagspressen via Internet och i mobiltelefoner har på senare år också ökat kraftigt, även om till exempel utvecklingen för dagstidningspubliceringen på nätet inte gått lika fort som man förväntat sig från början (Hedman 2005; Hedman 1998). 1 Satsningarna på tidningarnas nätversioner varierar mycket mellan olika tidningsföretag och skiljer sig dels mellan vad man lägger ut på nätet, dels vilken utsträckning nättidningarna utnyttjar papperstidningens redan producerade material samt huruvida materialet och tjänsterna bara finns tillgängliga på nätet. Genom flerkanalspubliceringen strävar papperstidningarna efter att vidga läsekretsen och att motverka och kompensera för ett minskande läsande, i första hand bland unga. Alla dessa förändringar tillsammans med att det traditionella public service-utbudet utökats i och med digitaliseringen av TV har inneburit och innebär förändrade förutsättningar för läsarnas medievanor, spridningen av dagspressen, för mediemarknaden som helhet och inte minst, stor betydelse för läsandet av dagstidningar (Nilsson 2005; Bergström och Weibull 2008; Westlund 2008). Det svenska dagstidningsläsandet Trots minskande upplagor spelar läsandet av dagstidningar fortfarande en stor och viktig roll för svenskarna och deras medieanvändande. Sett utifrån ett internationellt perspektiv är svenskarna fortfarande ett av världens mest tidningsläsande befolkning. Likväl kan man konstatera att Sverige tillsammans med Finland, Norge och Japan fortfarande befinner sig i toppen, både beträffande dagstidningsspridning och andel läsare i relation till antalet invånare (World Press Trends 2007). 2 På det hela taget läser nästan samtliga svenskar en dagstidning, åtminstone någon gång i veckan och morgontidningen är fortfarande den ledande nyhetskällan för genomsnittssvensken (se Mathias A. Färdigh och Josefine Sternviks kapitel i denna volym). Dagspressen har alltså i stort sett behållit sin räckvidd men samtidigt kan man se att regelbundenheten i svenskarnas läsvanor har försvagats (figur 2). På en övergripande nivå för dagstidningsläsningen i stort har det inte hänt några större förändringar från föregående år. Bland de personer som uppger sig läsa dagstidningar minst en dag i veckan har andelen sjunkit med en procentenhet (93 procent). Andelen regelbundna dagstidningsläsare, det vill säga de som uppger att de läser en kvällstidning minst tre dagar i veckan och morgontidning minst fem dagar i veckan, är oförändrad och befinner sig på samma nivå år 2007 som den var För de personer som läser en dagstidning minst sex dagar i veckan kan det konstateras att den uppgång som var aktuell vid 2006 års mätning har stannat av och istället gått tillbaka en procentenhet (68 procent). Visserligen är andelen personer som regelbundet läser en dagstidning på papper betydligt lägre idag än vad den var i slutet av 1980-talet, men det skall samtidigt 315

4 Mathias A. Färdigh noteras att den fortfarande befinner högre än för de lägsta noteringarna som gjordes under mitten av 1990-talet. Figur 2 Den svenska befolkningens dagstidningsläsning (procent) Morgontidnings- och/eller kvällstidnings- och/eller gratistidningsläsning minst 6 dagar i veckan Morgontidningsläsning minst 5 dagar i veckan och/eller kvälls- resp. gratistidningsläsning minst 3 dagar i veckan Morgontidnings- och/eller kvällstidnings- och/eller gratistidningsläsning minst 1 dag i veckan Kommentar: Urvalet år utgjordes av svenska medborgare i åldrarna år. År av åldrarna år, och för perioden av åldrarna år. Källa: Den nationella SOM-undersökningen för respektive år. Det som ligger bakom det sjunkande dagstidningsläsandet är framförallt en nedgång i den regelbundna läsningen av kvällstidningar. Kvällspressen led de största förlusterna under 1990-talet och har, trots upplageuppgångar under början av 2000-talet, aldrig lyckats ta sig tillbaka till nivån den befann sig på i slutet av 1980-talet. Den regelbundna läsningen fortsätter istället att minska. Andelen regelbundna läsare av morgontidningar befinner sig fortfarande på den lägsta nivån sen 1996 och det finns inte mycket som talar för någon närliggande dramatisk förändring (figur 3). Vid 2006 års mätning visade det sig för första gången att det var något fler svenskar som regelbundet läser gratistidningar än kvällstidningar, något som även gäller för 2007 (21 respektive 19 procent). 4 Det är samtidigt viktigt att poängtera att resultaten avser regelbunden läsning av morgon-, kvälls- och gratistidningar i pappersformat. Att det framförallt är i läsningen av kvällstidningar som förändringar i och med nättidningarnas inträde på mediemarknaden märks tydligast (Westlund 2008). Relationen mellan tidningsläsningen på papper och tidningsläsning på nätet kommer att undersökas mer specifikt i ett senare avsnitt. 316

5 Svensk dagstidningsläsning Figur 3 Regelbunden läsning av morgon-, kvälls- respektive gratistidningar (procent) Morgontidningsläsning Kvällstidningsläsning Gratistidningsläsning Kommentar: Regelbunden läsning för morgontidningar avser läsning minst 5 dagar per vecka samt för kvälls- och gratistidningar läsning minst 3 dagar per vecka. Läsning av storstädernas gratistidningar ingår i kategorin morgontidningsläsning i de fall respondenterna angivit dessa som sin morgontidning (år 2007 rör det sig om 245 personer, eller 2,3 procent av den totala morgontidningsläsningen). Källa: Den nationella SOM-undersökningen för respektive år. Morgonpress Sverige, tillsammans med sina nordiska grannländer, har traditionellt sett haft en förhållandevis stark morgonpress. Under 1990-talet bidrog bland annat samhällsekonomiska omvälvningar till att morgontidningarnas ställning försvagades. Men vid tiden för millennieskiftet var återigen den svenska regelbundna morgontidningsläsningen i stort sett tillbaka på den nivå som var aktuell mot slutet av 1980-talet. Vanan hos svenskarna att regelbundet läsa en morgontidning är fortfarande förhållandevis både stark och stabil, även om det samtidigt finns en bestående långsamt neråtgående trend. Den reducerade läsningen beror dock inte på att svenskarna helt upphört med att läsa morgontidningar, utan på samma orsak som för dagstidningsläsningen generellt, att de som regelbundet läser en morgontidning på papper läser den allt mer sällan (figur 4). 317

6 Mathias A. Färdigh Figur 4 Regelbundenhet i morgontidningsläsning (procent) dagar/veckan 5 dagar/veckan 3-4 dagar/veckan 1-2 dagar/veckan Mindre än 1 dag/veckan Minst 5 dagar/veckan Kommentar: Se kommentarer till figur 3. Källa: Den nationella SOM-undersökningen för respektive år. Sju tiondelar av befolkningen mellan år uppger att de regelbundet läser en morgontidning, och drygt sex av tio läser den dessutom minst sex dagar i veckan. Även om förändringarna från föregående år är relativt små så kan vi fortfarande se en långsamt neråtgående trend. Vid 2007 års mätning är det tydligt att andelen som i praktiken befinner sig utanför tidningsmarknaden och inte ens läser eller tittar i en dagstidning någon gång i veckan har stabiliserat sig på en femtedel av allmänheten; för tjugo år sedan var samma siffra bara var hälften så stor. Avgränsar vi de i befolkningen som uppger att de regelbundet läser en morgontidning och istället tittar på morgontidningsläsning i olika samhällsgrupper ser vi att nedgången i stort sett ser likadan ut i de flesta grupper. Det är bara bland grupperna år, lågutbildade, arbetare och ensamstående som det regelbundna läsandet ökat från föregående år, om än marginellt (tabell 1). De lågfrekventa läsarna, utgörs i första hand av resurssvaga grupper som unga vuxna, personer med låg- och medelhög utbildning, arbetare och ensamstående. De högfrekventa läsarna utgörs till stor del av människor från resursstarka grupper som äldre, högutbildade, tjänstemän och akademiker samt gifta och sammanboende. Uppdelningen mellan låg- och högfrekventa morgontidningsläsare har varit aktuell så länge som mätningarna har genomförts. Äldre, gifta och sammanboende har till exempel alltid läst tidningen i högre utsträckning än yngre och ensamstående. 318

7 Svensk dagstidningsläsning Tabell 1 Regelbunden morgontidningsläsning i olika grupper (procent) Diff* Totalt Kön Man Kvinna Ålder år år år år Utbildning Låg Medel Hög Subjektiv klass Arbetare Jordbrukare Tjänsteman Högre tjänstem Egen företagare Civilstånd Ensamstående Gift/sambo Kommentar: Resultaten avser läsning av morgontidning minst 5 dagar per vecka. * Differensen anger skillnaden mellan 1989 som var högsta noteringen för dagspressens samlade upplaga och 2007 års mätning. För gruppen ensamstående/gift/sambo visar differensen skillnaden mellan det högsta och lägsta värdet under perioden Källa: Den nationella SOM-undersökningen för respektive år. De lågfrekventa läsarna är en ekonomiskt betydligt svagare grupp, vilket också ökar sannolikheten för att de tvingas välja bort morgontidningsprenumerationen i högre utsträckning än de mer ekonomiskt starka högfrekventa läsarna. När de lågfrekventa läsarna skall bestämma sig för ett billigare alternativ till morgontidningen på papper har samtidigt valmöjligheterna ökat kraftig under bara ett fåtal år. Den ekonomiska situationen bland de lågfrekventa läsarna tillsammans med vanan att traditionsenligt läsa en morgontidning, trots ekonomisk situation, bland äldre högfrekventa läsare är betydelsefulla faktorer för att förklara skillnaden mellan de olika grupperna. Morgontidningsläsningen hos resurssvaga respektive resursstarka samhällsgrupper skiljer sig kraftigt åt även vid 2007 års mätningar. De största förändringarna återfinns bland unga och lågutbildade, medan förändringarna bland äldre och högutbildade 319

8 Mathias A. Färdigh är relativt små. Den totala regelbundna morgontidningsläsningen ligger kvar på nivån för föregående års SOM-undersökning. Men för åldersgruppen år fortsätter trenden neråt. Även i årets undersökning slår andelen regelbundna läsare i befolkningsgruppen unga vuxna bottennoteringen från föregående år och har sedan slutet av 1980-talet minskat med 29 procentenheter (från 70 till 41 procent). 5 Inom åldersgruppen år ligger det regelbundna morgontidningsläsningen på en stabil nivå, fyra procentenheter under toppnoteringen vid 1987 års undersökning (85 procent). En annan intressant förändring återfinns bland lågrespektive högutbildade, där skillnaderna utjämnats ytterligare. Den regelbundna morgontidningsläsningen ökar bland befolkningen med låg utbildning respektive minskar i gruppen högutbildade (72 respektive 76 procent). En förklaring till sjunkande siffror för regelbundna morgontidningsläsare bland unga vuxna och stabila nivåer bland de äldre åldersgrupperna är att ett ökat medieutbud genom bland annat publicering av papperstidningar på Internet leder till nya medievanor. Vilka märks tydligast bland de yngre läsarna och kan bero på att unga inte har lika väletablerade medie- och nyhetsvanor som de äldre och mer rutinerade läsarna. Kvällspress I tidigare avsnitt kunde vi se att det som ligger bakom ett minskande dagstidningsläsande på generell nivå framförallt är att den regelbundna läsningen av kvällstidningar går ned. Under kvällstidningarnas glansår 1992 uppgav nästan varannan svensk att de regelbundet läste en kvällstidning, det vill säga minst tre dagar i veckan (41 procent). År 2007 har andelen halverats (19 procent). Nedgången märks också tydligt i den minskade kvällstidningsupplaga som går att se mellan åren och det faktum att den är mindre vid 2007 års mätningar än någonsin tidigare. En annan tendens är att andelen som anger att de aldrig läser kvällstidningar fortsätter att öka (se figur 5). Det faktum att nivån för det regelbundna läsandet av kvällstidningar på papper fortsätter att minska, och att de som angivit att de läser en kvällstidning mer sällan har ökat med mer än 10 procentenheter de senaste tjugo åren, är en tydlig indikation på att utvecklingen för det regelbundna och sporadiska kvällstidningsläsandet och som också var fallet med läsandet av morgontidningar hänger ihop, även om det inte kan förklara utvecklingen tillfullo. 320

9 Svensk dagstidningsläsning Figur 5 Regelbundenhet i kvällstidningsläsning (procent) 50 Total andel regelbundna läsare dagar/veckan 3-5 dagar/veckan 1-2 dagar/veckan Mer sällan Aldrig Kommentar: Regelbunden läsning för kvällstidningar avser läsning minst 3 dagar per vecka. Källa: Den nationella SOM-undersökningen för respektive år. Det är framförallt gifta eller sammanboende män inom gruppen arbetare eller företagare och personer med lägre utbildning som regelbundet läser kvällstidningar. Det är också inom dessa samhällsgrupper som det regelbundna läsandet i stort sett halverats. I mitten av 1980-talet återfanns en klar övervikt regelbundna läsare bland män, egenföretagare och i åldersgruppen år angav nästan hälften av männen, egenföretagarna och åringarna att de regelbundet läste en kvällstidning, vid 2007 års mätningar är istället denna siffra halverats till en femtedel. 6 Det finns ingen generell förklaring till varför just dessa grupper upphört eller trappat ner på läsandet av kvällstidningar i större utsträckning än andra. Tänkbara förklaringar är att tidningsinnehållet förändrats, vilket medfört att man förlorat de traditionella läsarna. En annan trolig förklaring, som berörts tidigare, är läsarnas möjligheter att, via kvällstidningarnas hemsidor på Internet, ta del av tidningsinnehållet utan att behöva betala för det. Förlusten av kvällstidningsläsare återfinns hos samtliga kvällstidningar, även om den tar sig olika uttryck beroende på vilka tidsperioder och vilken tidning som undersöks. Trenden för det totala regelbundna kvällstidningsläsandet är att det minskar och numera befinner sig på en rekordlåg nivå uppmättes den lägsta andelen regelbundna läsare sedan mätperioden startade i mitten av 1980-talet. En femtedel (19 procent) av den svenska befolkningen tar del av en kvällstidning minst tre dagar per vecka, att jämföra med nästan hälften (41 procent) i början av 1990-talet. 321

10 Mathias A. Färdigh Tabell 2 Regelbunden kvällstidningsläsning i olika grupper (procent) Diff* Totalt Kön Man Kvinna Ålder år år år år Utbildning Låg Medel Hög Subjektiv klass Arbetare Jordbrukare Tjänsteman Högre tjänstem Egen företagare Civilstånd Ensamstående Gift/sambo Kommentar: Resultaten avser läsning av kvällstidning minst 3 dagar per vecka. * Differensen anger skillnaden mellan 1989 som var högsta noteringen för dagspressens samlade upplaga och 2007 års mätning. För gruppen ensamstående/gift/sambo visar differensen skillnaden mellan det högsta och lägsta värdet under perioden Källa: Den nationella SOM-undersökningen för respektive år. Det är svårt att skilja ut någon enskild förklaring till varför den regelbundna kvällstidningsläsningen på papper fortsätter att sjunka. Genom sin lösnummerförsäljning påverkas kvällstidningarna snabbare av olika trender än tidning som bygger på prenumeration, t ex konjunktursvängningar och enskilda händelser. Men med tanke på den starka konjunkturen de senaste åren kan detta inte har haft någon påverkan här. Mycket talar istället för att nedgången orsakas av publicering av tidningar på Internet (Westlund 2008). Dagstidningar på papper och nät På senare år har dagstidningarnas nätversioner betraktats som ett sätt att kompensera för fallande upplagor på papperstidningarna. Det har särskilt gällt att befästa 322

11 Svensk dagstidningsläsning dagstidningens varumärke bland de yngre genom att ha en hög närvaro på nätet (Hadenius, Weibull och Wadbring, 2008). Frågan är då vad publiceringen på nätet egentligen innebär. Når nätversionen nya grupper av läsare eller är de i sig en förklaring till nedgången i läsningen av papperstidningar? Skiljer sig i dessa avseenden morgon- och kvällspress åt? Och hur skall man se på dagstidningars Internetpublicering som konkurrent eller komplement? I det följande skall några av dessa frågor försöka besvaras på grundval av en systematisk jämförelse mellan läsning av pappers- och nättidningar. Genom att lyfta in svenskarnas regelbundna läsning av dagstidningarnas nätversioner i analysen, får vi dessutom en tydligare återspegling av hur det regelbundna dagstidningläsandet verkligen ser ut idag, oavsett teknisk form. Vad vi vid en första jämförelse av den regelbundna morgontidningsläsningen minst fem dagar per vecka på papper och nät ser är att papperstidningen är det helt dominerande. Av de 70 procent som läser en morgontidning minst fem dagar i veckan tar det helt överväldigande flertalet (64 procent) del av tidningen endast på papper, medan 6 procent läser både pappers- och nätutgåvor. Andelen som regelbundet läser endast nätutgåvor är bara 3 procent (tabell 3). Mycket talar för att förklaringen ligger i den stabila vanan att läsa morgontidningen just på morgonen (Mediebarometern 2007, 2008). Trots att morgontidningar på nätet funnit i mer än ett decennium är det svårt att utveckla en motsvarande digitalt baserad läsvana. När sambandet mellan regelbunden pappers- och nättidningsläsning undersöks i olika samhällsgrupper är det först och främst två saker som blir särskilt tydliga. Den första är det faktum att uppdelningen mellan låg- och högfrekventa morgontidningsläsare kvarstår. Det är fortfarande så att de lågfrekventa läsarna i första hand utgörs av resurssvaga grupper som unga vuxna, låg- och medelhög utbildning, arbetare och ensamstående och de högfrekventa läsarna av äldre, högutbildade, tjänstemän, akademiker och, gifta och sammanboende. Den andra är att den regelbundna läsningen av morgontidningar till största del sker i pappersform. Ett annat intressant resultat är hur uppdelningen mellan regelbunden läsning på papper och nät tar sig uttryck i de olika grupperna. Det är bland de äldre som de trognaste läsarna av papperstidningen återfinns och det är först och främst högutbildade och högre tjänstemän som läser tidningen både på papper och på nätet, även om läsandet till största delen sker i pappersform. Mer än hälften av personerna i åldern år läser varken morgontidningar på papper eller via Internet, jämfört med åldersgruppen år där motsvarande andel är en femtedel. Skillnaderna mellan de äldre och yngre morgontidningsläsarna beror förmodligen på att de äldre är betydligt trognare papperstidningsläsare, samtidigt som de yngre har en svag tendens till att endast läsa tidningarnas nätversion i något större utsträckning än andra åldersgrupper. 323

12 Mathias A. Färdigh Tabell 3 Regelbunden morgontidningsläsning på papper och/eller på Internet i olika samhällsgrupper 2007 (procent) både på varken på på endast endast papper papper papper Läser på på och eller och/eller morgontidningen papper Internet Internet Internet Totalt Internet Diff* Totalt Kön Man Kvinna Ålder år år år år Utbildning Låg Medel Hög Subjektiv klass Arbetare Jordbrukare Tjänsteman Högre tjänstem Egen företagare Civilstånd Ensamstående Gift/sambo Kommentar: Resultaten avser läsning av morgontidning på papper respektive på Internet minst 5 dagar per vecka. Kolumnen på papper och/eller på Internet visar andelen regelbundna morgontidningsläsare totalt för både papper och Internet, dvs. samtliga kombinationer av läsande för papper och Internet. * Differensen anger skillnaden mellan regelbunden morgontidningsläsning på papper för 2007 (se tabell 1) och den sammanlagda regelbundna morgontidningsläsningen för papper och/eller Internet. Källa: 2007 års Riks-SOM-undersökning. Resultaten för samtliga kombinationer av det regelbundna läsandet både på papper och på nätet tyder på att endast en liten del av den minskande morgontidningsläsningen beror på läsarnas förändrade distributionsformer, främst bland unga vuxna och tjänstemän. För den sammantagna morgontidningsläsningen innebär flerkanalspubliceringen av morgontidningarna på Internet en ökad räckvidd på ungefär 2 procentenheter. Således blir svaret på frågan om hur vi skall uppfatta morgontidningarnas nätversioner att de ändå skall ses som ett komplement till pappersversionen, även om ett väldigt litet sådant. 324

13 Svensk dagstidningsläsning För den regelbundna läsningen av kvällstidningar minst tre dagar per vecka på papper och nätet är mönstret ett helt annat än det är för morgonpressen (tabell 4). Här är det fler som enbart använder nätet (21 procent) än som endast använder papper (13 procent). Vi kan också utläsa att var tredje läsare på papper också läser på nätet medan bara var femte av dem som läser på nätet också läser på papper (tabell 3). På kvällstidningsmarknaden ger nätutgåvorna ett tillskott på en dryg tredjedel från 19 till 30 procent läsare minst tre dagar i veckan. Tabell 4 Regelbunden kvällstidningsläsning på papper och/eller på Internet i olika samhällsgrupper 2007 (procent) både på varken på på endast endast papper papper papper Läser på på och eller och/eller morgontidningen papper Internet Internet Internet Totalt Internet Diff* Totalt Kön Man Kvinna Ålder år år år år Utbildning Låg Medel Hög Subjektiv klass Arbetare Jordbrukare Tjänsteman Högre tjänstem Egen företagare Civilstånd Ensamstående Gift/sambo Kommentar: Resultaten avser läsning av kvällstidning på papper respektive på Internet minst 3 dagar per vecka. Kolumnen på papper och/eller på Internet visar andelen regelbundna kvällstidningsläsare totalt för både papper och Internet, dvs. samtliga kombinationer av läsande för papper och Internet. * Differensen anger skillnaden mellan regelbunden kvällstidningsläsning på papper för 2007 (se tabell 2) och den sammanlagda regelbundna kvällstidningsläsningen för papper och/eller Internet. Källa: 2007 års Riks-SOM-undersökning. 325

14 Mathias A. Färdigh Det är tydligt att det regelbundna läsandet av kvällstidningar generellt sett sker på nätet. Det är först och främst är bland yngre och medelålders, medel- och högutbildade, samt bland tjänstemän och företagare som läsandet av kvällstidningarnas nätversioner är absolut störst. Det är bara bland personer med låg utbildning och i åldersgruppen år som läsandet av kvällstidningar i pappersform är högre än läsandet på Internet, och då mer än dubbelt så hög (24 respektive 11 procent och 18 respektive 7 procent). För kvällstidningarna blir resultaten för samtliga kombinationer av det regelbundna läsandet, både på papper och på nätet, mycket tydligare än vad som var fallet för morgontidningarna. Även för kvällstidningarna visar det sig att det minskande regelbundna läsandet beror på förändrade distributionsformer, men skillnaderna är betydligt större. Det är i stort sett dubbelt så hög andel av männen, medel- och högutbildade, företagare och ensamstående som endast läser kvällstidningen på Internet. Bland unga vuxna, personer med hög utbildning, samt bland högre tjänstemän är andelen istället sex gånger så hög som för kvällstidningar på papper. För kvällstidningarna utgör deras nätversioner ett viktigt komplement till papperstidningarna. Tillskottet från nättidningsläsningen får ett starkt genomslag, om än i något varierad grad, för kvällstidningsläsningen totalt och i samtliga samhällsgrupper. I och med att flerkanalspubliceringen på Internet ger kvällspressen så kraftigt ökad räckvidd kan det snart diskuteras vad som egentligen är huvudprodukten. Detta gäller särskilt för grupper som unga, högutbildade och högre tjänstemän där tillskottet är ännu större bland de unga till och med mer nät än papper. Jämför vi förhållandet pappers- och nättidningsläsning mellan morgon- och kvällstidningar ser vi att nättidningsläsning fyller funktionen som ett komplement till regelbunden läsning av pappersversionerna. Samtidigt är det påtagligt att den positiva effekten från tidningsläsning på nätet för det totala tidningsläsandet varierar betydligt beroende på om man studerar regelbunden läsning av morgon- eller kvällstidningar (figur 6). När samtliga variationer av regelbundet läsande av både pappers- och nättidningar förs in i analysen av regelbundet läsande av morgontidningar i olika åldersgrupper märks också en svag ökning av det totala regelbundna morgontidningsläsandet, om än ganska svagt (ca 1-3 procentenheter). För det regelbundna kvällstidningsläsandet sker däremot nästan en fördubbling av det totala regelbundna läsandet i åldersgrupperna och år (+16 respektive +15 procentenheter), samtidigt som ökningen avtar i takt med stigande ålder. 326

15 Svensk dagstidningsläsning Figur 6 Tillskott av regelbunden tidningsläsning på Internet till regelbunden tidningsläsning på papper i olika åldersgrupper (procent) Internet Papper Morgontidningar år år år år Internet Papper Kvällstidningar år år år år Kommentar: Figuren visar andel regelbundna tidningsläsare på papper och hur andelen totala regelbundna läsare ökar vid komplettering med regelbundna tidningsläsare på papper och/eller på Internet. Källa: 2007 års Riks-SOM-undersökning Nättidningar, ett viktigt komplement till ett minskande läsande av papperstidningar 2007 års SOM-undersökning visar att den negativa trenden med ett minskande regelbundet dagstidningsläsande fortsätter. Minskningen av det regelbundna läsandet av dagstidningar kan förstås utifrån flera faktorer. Det långsiktiga neråtgåendet är en följd av förändringar inom ett flertal områden. Där utvecklingen inom den svenska mediestrukturen inneburit förändrade förutsättningar för läsarnas medievanor och för läsandet av dagstidningar generellt. Det är också i förklaringsfaktorer som utvecklingen inom den svenska mediestrukturen och i flerkanalspubliceringen som de faktiska förklaringarna till ett minskande tidningsläsande står att finna svenska folket har inte slutat läsa dagstidningar, de har bytt distributionsform från papper till nätet. Således kan minskningen av det regelbundna dagstidningsläsandet bäst förstås utifrån ett minskat morgon- och kvällstidningsläsande av papperstidningar, samtidigt som läsandet av nättidningar ökar. På samma gång är det tydligt att det tillskott som läsandet av nättidningar utgör för det totala tidningsläsandet varierar beroende på vilken typ av dagstidningar vi studerar. För morgontidningarna är ökningen relativt liten medan den för kvällstidningsbranschen istället innebär att man är tillbaka till ett regelbundet kvällstidningsläsande motsvarande nivåerna i början av 1990-talet. Det är tydligt att stabiliteten i medborgarnas tidningsläsningsvanor håller på att luckras upp. Det är fortfarande bland grupperna högutbildade, pensionärer och medelålders som de trognaste läsarna av papperstidningar återfinns. Samtidigt som läsvanorna även bland dessa grupper kommer omvandlas alltmer. Förändrade vanor 327

16 Mathias A. Färdigh och behov hos medborgarna leder till förändrade läsvanor i framtiden. Andelen prenumeranter och regelbundna läsare av tidningar i pappersform kommer med all sannolikhet, jämfört med dagens situation, att minska ytterligare (Wadbring och Weibull, 2005). Dagstidningarnas publicering på nätet fungerar som ett viktigt komplement till medborgarnas minskande läsande av papperstidningar, men är samtidigt inte helt oproblematiskt. Förändrade läsvanor, ny teknik och med den, tidningsläsarnas möjligheter att snabbt förflytta sig mellan olika nättidningar och webbplatser innebär att konkurrens från olika aktörer ökar. Nyhetstjänster från andra tidningsföretag och nyhetsmedier konkurrerar med både papperstidningen och nättidningen om såväl innehåll som annonsörer. Samtidigt som kampen om tidningsläsarnas tid och uppmärksamhet innebär svårigheter att generera lönsamhet runt de tjänster som tidningarna erbjuder sina läsare på nätet. Finansieringen av dagstidningarnas nätpublicering är således en ödesfråga som påverkar både pappers- och nättidningarnas framtid om än i varierande utsträckning beroende på om man ser till morgon- eller kvällstidningar. Med sviktande prenumerationsbenägenhet, förändrade läsvanor och attityder till papperstidningen hos läsarna ökar också utmaningen för tidningarnas nätupplagor, morgon- och kvällstidningarna måste till att börja med få utdelning på satsat kapital och ekonomisk lönsamhet i de tjänster man levererar till läsarna på Internet. Noter 1 För många tidningar visade det sig vara betydligt svårare att, både tekniskt och ekonomiskt, ta fram en bra produkt än vad man hade räknat med från början (se bl a Hedman 2005). 2 Sverige hade år 2006 ca 466 exemplar per 1000 vuxna svenskar i jämförelse med Finland, Norge och Japan som vid samma tidpunkt hade ca 515, 601 respektive 630 exemplar per 1000 invånare. Dagstidningsspridningen samma år låg på 84 procent av hushållen för Sverige jämfört med 82 procent för Finland, 83 procent för Norge och 92 procent för Japan. 3 Kriteriet för att räknas som en regelbunden tidningsläsare är något lägre för kvällstidningsläsning än för morgontidningsläsning och har använts i samtliga SOM-undersökningar (se Wadbring och Weibull 1996). 4 Ett resultat av att det regelbundna läsandet av kvällstidningar minskat ytterligare och inte att läsandet av gratistidningar har ökat. 5 Intressant att notera är också att 2007 års mätningar slår tidigare bottennoteringar för regelbunden morgontidningsläsning i sju av de sexton kategorier som ingår i de samhällsgrupper som undersöks. 328

17 Svensk dagstidningsläsning Det är även här intressant att notera att 2007 års mätningar slår tidigare bottennoteringar för regelbunden kvällstidningsläsning i så många som tolv av de sexton kategorier som ingår i de samhällsgrupper som undersöks. Referenser Ahrne, Göran, Christine Roman och Mats Franzén (2003) Det sociala landskapet en sociologisk beskrivning av Sverige från 50-tal till 90-tal. Göteborg: Korpen. Andersson, Ulrika (2007) Fokus på unga vuxna Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga. Arbetsrapport nr. 46. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Göteborgs universitet. Bergström, Annika (2005) Nyhetsvanor.nu Nyhetsanvändning på Internet 1998 till Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Göteborgs universitet. Bergström, Annika och Lennart Weibull (2008) Papper och webb två sidor av samma mynt? I Nilsson, Lennart och Sanna Johansson, Flernivådemokratin och regionerna Västsverige Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Carlsson, Ulla och Ulrika Facht (2008) Mediebarometern 2007 Statistik och analys. Göteborg: Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet. Hadenius, Stig och Lennart Weibull (2005) Massmedier. En bok om press, radio & TV. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. Hadenius, Stig, Lennart Weibull och Ingela Wadbring (2008) Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Nionde omarbetade upplagan. Stockholm: Ekerlidsförlag. Hedman, Lowe (1998) Dagspress och facktidningar på Internet. I Hedman, Lowe (red.) Pressen på Internet, Working Paper Series 1. Uppsala: Institutionen för informationsvetenskap, Medier och kommunikation, Uppsala universitet. Hedman, Lowe (2005) Nätnyheter med gamla och nya aktörer. I Hvitfelt, Håkan och Gunnar Nygren (red.) På väg mot medievärlden Journalistik, teknik, marknad. Lund: Studentlitteratur. Lithner, Anders (2000) Alla läser tidningen. Nästan. I Wadbring, Ingela och Lennart Weibull (red.) Tryckt. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Göteborgs universitet. Mediebarometern 2007 (2008) Göteborg: Nordicom-Sverige. Nilsson, Åsa (2005) Tidningsläsandets åldrar och generationer. I Bergström, Annika, Ingela Wadbring och Lennart Weibull (red.) Nypressat Ett kvartssekel med svenska dagstidningsläsare. Göteborg: Dagspresskollegiet, Göteborgs universitet. TS-statistik 2007 (2007). 329

18 Mathias A. Färdigh Wadbring, Ingela (2003) En tidning i tiden. Metro och den svenska dagstidningsmarknaden. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Göteborgs universitet. Wadbring, Ingela (2005) Strukturer och kulturer. I Bergström, Annika, Ingela Wadbring och Lennart Weibull (red.) Nypressat Ett kvartssekel med svenska dagstidningsläsare. Göteborg: Dagspresskollegiet, Göteborgs universitet. Wadbring, Ingela och Lennart Weibull (1996) Räckvidd och läsvana En nivåjämförelse mellan två tidningsläsningsmått. I Carlsson, Ulla (red.) Rapport från 1996 års Mediebarometerseminarium. Göteborg: Nordicom, Göteborgs universitet. Wadbring, Ingela, Lennart Weibull (2005) Dagstidningen i ett femtioårsperspektiv. I Bergström, Annika, Ingela Wadbring och Lennart Weibull (red) Nypressat. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Westlund, Oscar (2008) Flerkanalspubliceringens konsekvenser: Ett trendbrott i användningen av kvällspress. PM nr. 70. Göteborg: Dagspresskollegiet, Göteborgs universitet. World Press Trends (2007), Paris: World Association of Newspapers/Zenith Optimedia. 330