HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Telefon 035-16 71 00 - www.hh.se Sida 1 (5) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: Religionsvetenskap för ämneslärare åk 7-9, ämne 3, I, 30 hp Study of Religions for Students in Teacher Education 30 credits Grundnivå Fördjupningsnivå: grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav (G2F) Kursplanen är fastställd av Forsknings- och utbildningsnämnden (2014-08-26) och gäller studenter antagna höstterminen 2014. Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen kan ingå som ämne 3 inom ämneslärarexamen för grundskolans årskurs 7-9. Behörighetskrav 37,5 hp inom ämne 2 i ämneslärarutbildningen åk 7-9 Kursens mål Kursen är en introduktion till religionsvetenskap. Dess övergripande mål är att studenten skall tillägna sig grundläggande kunskap om olika religiösa traditioner i historia och nutid, samt om olika sätt att vetenskapligt studera religiösa idéer och praktiker. Undervisningen skall ha en tydlig anknytning till studentens framtida yrkesval. Kursen består av fyra delkurser. Efter avslutad delkurs 1, Religionsvetenskapliga perspektiv och judendom, ska studenten kunna: översiktligt redogöra för grundläggande religionsvetenskapliga begrepp och metoder redogöra för grundläggande begrepp, dogmer och rituella handlingar i historia och nutid inom judendomen uppvisa kännedom om centrala religiösa texter och översiktigt redogöra för dessa texters karakteristika och betydelse översiktligt redogöra för och jämföra olika sätt att vetenskapligt studera religion, samt kunna visa följderna av dessa vid tolkningar av material utifrån gruppindivid- och samhällsnivå tillämpa enklare bild- och texttolkningsmetoder på religiöst material mångfald och föränderlighet av religiösa uttryck inom judendomen i historia och nutid i praktiska övningar tillämpa ett kritiskt tänkande på religiösa fenomen och utsagor och undersöka dess relevans i förhållande till religionsundervisning för årskurs 7-9 redogöra för religiösa förgrundsgestalter och i detta sammanhang särskilja ett historisk-kritiskt perspektiv från ett perspektiv som fokuserar de troendes föreställningar Efter fullgjord delkurs 2, Kristendom, islam, livsåskådningar och etik, ska studenten kunna: redogöra för grundläggande begrepp, dogmer och rituella handlingar i historia och nutid inom kristendom och islam uppvisa kännedom om centrala religiösa texter och översiktigt redogöra för dessa texters karakteristika och betydelse uppvisa kännedom om grundläggande religionsfilosofiska problem, samt redogöra för de vanligast förekommande förslagen på lösningar av dessa och relatera dessa till centrala livsfrågor mångfald och föränderlighet av religiösa uttryck inom kristendom och islam i historia och nutid redogöra för religiösa förgrundsgestalter, religionskritik och icke-religiösa livsåskådningar såsom existentialism, humanism och vetenskapstro och i detta sammanhang särskilja ett historisk-kritiskt perspektiv från ett perspektiv som fokuserar de troendes föreställningar identifiera aktuella etiska problemområden, samt diskutera dessa utifrån olika religiösa och icke-religiösa moralfilosofiska positioner, samt tillämpa moralfilosofisk analys på konkreta och aktuella moraliska problem
Sida 2 (5) identifiera religionsdidaktiska problemområden i relation till undervisning om etik i grundskolans årskurs 7-9, med särskild hänsyn tagen till skolans värdegrund och med tydliga argument delta i en diskussion utifrån dessa problemområden Efter avslutad delkurs 3, Religioner i Asien och nyreligiösa rörelser, ska studenten kunna: redogöra för grundläggande begrepp, dogmer, institutioner och ritualer i historia och nutid inom hinduism och buddhism identifiera centrala religiösa texter och översiktigt redogöra för dessa texters karakteristika och betydelse uppvisa kännedom om några nya religiösa rörelser och nyandlighet, redogöra för centrala begrepp och företeelser; samt diskutera deras uppkomst utifrån ett historiskt och sociologiskt perspektiv mångfalden av religiösa uttryck inom hinduism, buddhism och nyreligiösa rörelser redogöra för och kritiskt granska framväxten av nya tolkningar, nya ritualer och nya organisationsformer inom och utanför de stora religiösa traditionerna under framför allt 1900-talet redogöra för religiösa förgrundsgestalter och i detta sammanhang särskilja ett historisk-kritiskt perspektiv från ett perspektiv som fokuserar de troendes föreställningar kritiskt diskutera användbarheten hos Internet som källa inom religionsvetenskap, samt källkritiska problem knutna till detta medium och reflektera över följderna för religionskunskapsundervisningen med utgångspunkt i valda element inom hinduism, buddhism eller nyreligiösa rörelser Efter avslutad delkurs 4, Religioner i modernitetens och globaliseringens tidevarv, ska studenten kunna: redogöra för några teorier kring religioners förutsättningar och roller i en modern, globaliserad värld och därvidlag precisera de olika politiska roller som religioner kan ha i den moderna världen utifrån religionsvetenskapliga perspektiv diskutera de möjligheter och problem som en mångkulturell skola erbjuder i nationell kontext med utgångspunkt i gällande styrdokument, fältstudier och aktuell religionsdidaktisk forskning diskutera frågor om urval och genomförande i relation till undervisning om religioners och andra livsåskådningars förutsättningar i en modern, globaliserad värld identifiera samhälleliga förändringsprocesser samt klargöra dessa processers betydelse för religioners uttryck i dagens värld jämföra religiösa fenomen över religionsgränser med hjälp av etablerade religionsvetenskapliga begrepp och perspektiv som skapats inom religionsbeteendevetenskap och jämförande religionsvetenskap demonstrera förmåga att kritiskt granska, värdera och diskutera kursinnehåll och kurslitteratur utifrån ett genusperspektiv genomföra en mindre didaktiskt orienterad fältundersökning samt skriftligen presentera dess resultat för andra och aktivt delta i en utvärdering av en annan students undersökning (peer review) muntligen och skriftligen presentera resultatet av den ämnesdidaktiska undersökningen inför andra och därvidlag tillämpa ett enhetligt och korrekt system för referenser Kursens huvudsakliga innehåll Kursen består av fyra delkurser: Religionsvetenskapliga perspektiv och judendom, 7.5 hp Introduction to the Study of Religions and Judaism, 7.5 credits Delkursen utgör en introduktion till olika vetenskapliga perspektiv på religiösa fenomen. Grundläggande begrepp och vetenskapliga metoder introduceras och tillämpas på exemplet judendom. De ämnesdidaktiska seminarierna under delkursen behandlar gällande styrdokument och deras betydelse för den praktiska undervisningsverksamheten inom ämnet religionskunskap på gymnasieskolan. Kristendom, islam, livsåskådningar och etik, 7.5 hp Christianity, Islam, nonreligious world views and ethics, 7.5 credits Delkursen behandlar religionsområden kristendom och islam, religionsförändring, religionskritik och religionsalternativ under 1900- och 2000-talen. Religionerna presenteras ur såväl ett historiskt som ett nutida perspektiv. Inom delkursens ramar ingår en orientering i respektive traditions urkunder, etiska system, grundläggande trossatser, institutioner samt centrala rituella handlingar. Särskild uppmärksamhet ägnas åt mångfald och förändring över tid. Vidare behandlas religions- och moralfilosofiska frågor, frågor kring relationerna mellan tro och vetande och mellan naturvetenskap och religion. Olika livsåskådningars svar på existentiella frågor, likväl som människors ointresse för existentiella frågor, diskuteras. Frågor om hur moralregler legitimeras och artikuleras tas upp liksom frågor om hur moralen kan förstås i jämförelse med det omgivande samhället. Metoder och teorier för att analysera och förklara moraliska utsagor och religiösa etiska system behandlas. Vid de ämnesdidaktiska seminarierna under delkursen ska studenten tränas i att reflektera över religionsdidaktiska problemområden i relation
Sida 3 (5) till det övergripande temat. Reflektionen ska utgå från innehållet i styrdokument, erfarenheter från fältstudier samt aktuell religionsdidaktisk forskning. Särskild uppmärksamhet ägnas åt kritisk reflektion kring skolans värdegrund och dess ideologiska förutsättningar. Religioner i Asien och nyreligiösa rörelser, 7.5 hp Asian religions and new religious movements, 7.5 credits Delkursen behandlar religioner i Asien, med fokus framför allt på hinduism och buddhism samt nyreligiösa rörelser. Fokus ligger på grundläggande trossystem, religiösa texter, etiska och filosofiska system, institutioner och centrala rituella handlingar såsom de utvecklades fram till idag. Särskild uppmärksamhet ägnas åt mångfald och förändring över tid. De ämnesdidaktiska seminarierna under delkursen behandlar frågor rörande Internet och källkritik. Reflektion och diskussion baseras på innehållet i styrdokument, erfarenheter från fältstudier samt aktuell religionsdidaktisk forskning. Religioner i modernitetens och globaliseringens tidevarv, 7.5 hp Religions in the Age of Modernity and Globalization, 7.5 credits Delkursen tar sin utgångspunkt i religioners roll i den moderna världen och de förändringar som skett inom religiösa traditioner under framför allt de två senaste århundradena. Kursen behandlar villkoren för att artikulera religiösa föreställningar, utöva religiösa handlingar och organisera religiösa grupper i det moderna, sekulära samhället. Teman som behandlas är bland andra religion och modernitet; religion och politik; religion och globalisering; religion och moderna media. Teman bearbetas utifrån teorier och begrepp från religionsbeteendevetenskap och jämförande religionsvetenskap, och använder dessa för att analysera religion över religionsgränser. Exempelvis analyseras rituella handlingar, skiftande former för religiös gemenskap och frågor om genus, etnicitet och modernitet utifrån psykologiska och sociologiska teorier. Under delkursens gång ska studenten samtidigt genomföra fältstudiebesök på en värdskola. Det ämnesdidaktiska momentet på delkursen behandlar frågor rörande urval och fokus i undervisningen om religioner i en modern, globaliserad värld. Reflektion och diskussion baseras här på innehållet i styrdokument, erfarenheter från fältstudier samt aktuell religionsdidaktisk forskning. Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar, gruppövningar, seminarier, fältstudier och studiebesök. Deltagande i gruppövningar och seminarier är obligatoriskt. Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma. Examination Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Delkurs 1 examineras genom en skriftlig hemtentamen, delkurs 2 genom en skriftlig salstentamen, delkurs 3 examineras genom en salstentamen och delkurs 4 genom en skriftlig RET-tentamen och muntlig opposition av en fältarbetesrapport. Kursvärdering I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna. Kurslitteratur Övergripande för samtliga delkurser: Hinnels, John R. (red.). The New Penguin Handbook of Living Religions. Penguin, 2003. Thurén, Torsten. Vetenskapsteori för nybörjare. Liber, 2004. Artiklar och arbetsmaterial tillkommer efter lärarens anvisningar. Didaktisk litteratur för samtliga delkurser Bronäs, Agneta & Runebou, Niclas. Ämnesdidaktik - en undervisningskonst. Norstedts, 2010. Kamali, Masod.Utbildningens dilemma: demokratiska ideal och andrafierande praxis. Fritze, Stockholm, 2006. (fulltext på www.regeringen.se/content/1/c6/06/17/98/1fb66fa9.pdf) Löfstedt, Malin (red). Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Studentlitteratur 2011. Artiklar och arbetsmaterial kan tillkomma efter lärarens anvisningar.
Sida 4 (5) Delkurs 1 - Religionsvetenskapliga perspektiv och judendom, 7,5 hp Arvidsson, Stefan & Svensson, Jonas(red). Människor och makter. En introduktion till religionsvetenskap. Högskolan i Halmstad (e-bok) 2008 (i urval). Gillhus, Ingild S. & Mikaelsson, Lisbeth 2003. Nya perspektiv på religion. Natur & Kultur (i urval). Groth, Bente, 2002. Judendomen. Kultur, historia, tradition. Natur och kultur. Thurén, Torsten (2005). Källkritik. Liber, 2002. Religionsvetenskapligt kompendium (ca. 50 s.). Urkunder: länkar anvisas av läraren. Delkurs 2 - Kristendom, islam, livsåskådningar och etik, 7,5 hp Anderberg, Thomas. Guds moral. En essä om lidandets och ondskans problem. Nya doxa, 2001. Wright, Georg Henrik von. Vetenskapen och förnuftet. Ett försök till orientering. Bonnier, 2005 Collste, Göran. Inledning till etiken. Studentlitteratur, 2010. Dowley, Tim (red). Introduction to the History of Christianity. Augsburg Fortress Publishers, 2002. Hjärpe, Jan (red.), 99 frågor om islam: och något färre svar. Leopard, 2004. Hjärpe, Jan (2003). Islam. Lära och livsmönster. Norstedt, 2003. Onfray, Michel. Handbok för ateister. En ateologisk betraktelse. Nya Doxa, 2006 Sartre, Jean Paul, Existentialismen är en humanism. Bonnier, 2002. (finns även tillgängligt på Internet) Välj en av dessa: Andrén, Carl-Gustav & Görman, Ulf (red.). Etik och genetik. Filosofiska och religiösa perspektiv på genterapi, stamcellsforskning och kloning. Nordic Academic Press, 2004 Morgan, Peggy Ethical issues in six religious traditions. Edinburg university press, 2007 Urkunder: Bibel 2000. Bibelkommissionens översättning. Liber (eller annat förlag). På nätet: bibeln.se. Koranens budskap. M. K. Bernströms översättning. Proprius förlag AB, 2008. Delkurs 3 - Religioner i Asien och nyreligiösa rörelser, 7,5 hp Carrette, Jeremy R. & King, Richard Selling spirituality: the silent takeover of religion. London: Routledge, 2005 (finns som e-bok) Frisk, Liselotte. Nyreligiositet i Sverige: ett religionsvetenskapligt perspektiv. Nya Doxa, 1998. Jacobsen Knut A. Buddhismen. Kultur, historia, tradition. Natur och Kultur, 2002. Jacobsen, Knut A. Hinduismen. Historia, tradition, mångfald. Natur och Kultur, 2004. Sky, Jeanette. Genus och religion. Natur och kultur, 2009 Delkurs 4 - Religioner i modernitetens och globaliseringens tidevarv, 7,5 hp Furseth, Inger & Repstad, Pål. Religionssociologi; en introduktion. Liber, 2005. Gilhus, Sælid Ingvild& Lisbeth Mikaelsson. Nya perspektiv på religion, Natur och kultur, 2003 (i urval).
Sida 5 (5) Hammer, Olav & Sörensen, Jesper. Religion i människors medvetanden och samhällen, studentlitteratur, 2010. Juergensmeyer, Mark Terror in the mind of God. University of California press, 2003.(i urval) Otterbeck, Jonas Islam, muslimer och den svenska skolan. Studentlitteratur. 2000. Raudvere, Catharina & Hammer, Olav (red) Med gudomlig auktoritet. Om religionens kraft i politiken. Makadam,2004. Solomin, Nina Ok, Amen. Wahlström & Widstrand, 2001. Svanberg, Ingvar & Westerlund, David Religion i Sverige. Dialogos, 2008. (i urval). Rekommenderad: Andersson, Daniel & Åke Sander (red) Det mångreligiösa Sverige. Ett landskap i förändring. Studentlitteratur, 2009. Byström Janarv, Görel (red) Världsreligioner i vardagen. Bilda förlag, 2009. För fältarbetesrapporten värdefull men ej obligatorisk litteratur: Jarrick, Arne & Josephsson, Olle. Från tanke till text. En språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. Studentlitteratur, 1998 Svenska språknämnden (utg.). Svenska skrivregler, e-bok eller häftad, 2008.