Så jobbar VA SYD med Dagvatten i Stadsplaneringen Annica Lindh VA SYD ( Malmö, Lund och Burlöv)
Så jobbar VA SYD med Dagvatten och Stadsplanering Kort bakgrund Hur jobbar vi i Malmö? Planarbetet / exploateringsområden Exempel Bunkeflostrand & Gyllins Trädgård Bildexempel
Varför arbetar vi med hållbar dagvattenhantering i stadsplaneringen? Ett måste för att uppnå målen med god vattenstatus Gamla kombinerade system med kapacitetsproblem (bräddning) Överbelastning på vattendrag ger översvämnings- och erosionsskador Rening av förorenat dagvatten Hållbara system i ett föränderligt system Dagvattenanläggningar som ett positivt inslag i stadsmiljön
Möjligheter att ställa krav Lag om allmänna vattentjänster ABVA & Tilläggsbestämmelser Plan- och bygglagen (detaljplan) Miljöbalken Exploateringsavtal
Dagvatten som resurs i planarbetet Dagvattenhanteringen är en naturlig och integrerad del i planprocessen för alla förvaltningar Dagvattenstrategin - i första hand öppna system VA SYD blir i stort sett alltid tillfrågade tidigt i processen Numera måste vi ibland dämpa de andra förvaltningarnas idéer till krav och åtgärder
Viktigt styrdokument
Varför en Dagvattenstrategi Dagvattenpolicy år 2000 Vem ansvarar för vad från planering till drift? Säkerhet i öppna anläggningar (släntlutningar, acceptabla djup etc) Dagvattenanläggningen tar för mycket plats från de allmänna ytorna Kostnader för anläggande, drift och underhåll Hur hanterar vi föroreningar i dagvatten
Mer ur Dagvattenstrategin Utformningsanvisningar Klassificering av dagvatten Klassificering av recipienter Förebyggande åtgärder och krav på tillfälliga verksamheter
Viktiga frågor i planarbetet Dagvattenutredning utförs tidigt i planskedet antingen av VA SYD eller av extern konsult. Håll bebyggelsen borta från områden där det ur va-synpunkt är direkt olämpligt att bygga Höjdsättning och placering av byggnader och grönstråk ska möjliggöra ytlig avledning och fördröjning av dagvatten. Ställ nödvändiga krav på fördröjning och rening av dagvatten i i detaljplaner.
Planarbetet Dagens formuleringar i detaljplan Maximalt dagvattenflöde från området är 1,5 l/(s*ha) Maximalt dagvattenflöde från området är 20 l/(s*ha) Minst 50 % av dagvattnet från hårdgjorda ytor skall ledas ut över vattengenomsläppliga ytor där vattnet ges möjlighet att fördröjas innan det når det kommunala systemet. Dagvatten från hårdgjorda ytor skall fördröjas/renas före avledning till det allmänna nätet, på sätt som godkänts av VA SYD.
Framgångsfaktorer VA SYD med tidigt i processen Startblocksmöte (innan beslut om Dp) Öppet samarbete mellan alla inblandade förvaltningar Kontakt med byggherrar och exploatörer under planarbetet och i byggskedet
Framtida utmaningar Fortsatt arbete med föroreningar i dagvatten Ta hand om föroreningar vid källan se till att de aldrig hamnar i dagvattnet (förbjuda vissa ämnen) Påverkan av klimatförändringar Kraftigare regn Höjd havsnivå Förtätning av staden Inventering av dagvattenrecipienter
Exempel Gyllins trädgård Gyllins trädgård problem vänds till möjlighet Ca 500 bostäder blandad bebyggelse. 13 kvarter, 8 olika byggherrar. Avvattnas till Risebergabäcken, ett dikningsföretag med stränga fördröjningskrav, 1,5 l/s,ha Kvalitetsprogram och Dagvattenutredning. Utformningen av området byggde på dagvattenutredningen. Höjdsättning och platsbehov utreddes. Förankrades hos byggherrarna. Delvis fördröjning på kommunal mark, delvis på tomtmark.
Exempel Gyllins trädgård
Exempel Bunkeflostrand Bunkeflostrand ett långvarigt och lyckat projekt Utbyggnad av samhälle från 4 000 bostäder till 10 000 Kapacitetsproblem i befintliga diken. Fördjupad översiktsplan togs fram 1998 Huvudtankarna och stråken för dagvattenhanteringen togs med i FÖP Etappvis utbyggnad av området, pågår fortfarande
Sammanfattning Tänk på recipienterna Ta tag i dagvattenfrågan tidigt i processen Få alla att förstå att det är en fråga som rör alla förvaltningar Höjdsättning Tänk långsiktigt hållbart Njut av vackra dagvattenlösningar!
Torg & Inre Grönstruktur
Gator