Världens klimatögon riktas mot Öresund. Klimatcoachning. hemma hos Pernilla. Temanummer: Vi visar vägen till Malmös klimatarenor s4

nummer 3.2009 i detta nummer: Vi visar vägen till Malmös klimatarenor s4 Klimatcoachning hemma hos Pernilla MITTEN Malmö satsar på hälsoträdgård s4 Tareq tipsar om klimatsmart mat sista Bytte hacka mot oxar med etisk bomull s10 Temanummer: Världens klimatögon riktas mot Öresund Det har gett Malmö positionen att vara en av de ledande städerna i världen inom hållbar stadsutveckling, säger Ilmar Reepalu s3 Blåmusselodling i Öresund? s15 Sträck på dig Malmöbo det är din klimatstad s2 Tecknare i gott klimat s6

2 Grön Stad nummer 3.2009 Kära Malmöbo! Världens utmaning står för dörren. I december samlas 15 000 20 000 delegater i Köpenhamn för att enas om vad varje land ska göra för att få ner utsläppen av växthusgaser. Detta för att försöka motverka de temperaturökningar som förutspås och som kommer att drabba oss människor, dig och mig, negativt. många spekulerar nu kring möjligheterna att lyckas med ett globalt klimatavtal. Och som vanligt när kärnfrågan är ekonomi och fördelning av resurser så är det inte så enkelt att enas. en viktig punkt i förhandlingarna är att skriva in i överenskommelsen att städerna har en viktig roll vad gäller klimatarbetet. Det är i städerna som mycket av utsläppen sker och det är städerna som också kommer att få hantera många av effekterna av stigande temperatur. och medan de nationella ledarna från hela världen pratar om vad de ska komma överens om fortsätter vi i Malmö vårt idoga arbete för att bli klimatsmarta. Det ska vara lätt att leva hållbart och klimatsmart i Malmö. Det ska vara enkelt att transportera sig till fots, med cykel, buss och spår. Bostäderna ska vara energieffektiva. Det ska finnas tillgång till förnybar energi för alla. Det ska vara lätt att handla mat, kläder och annat som är klimatsmart. Och så vidare. allt det här jobbar vi i Malmö stad för. Tillsammans med andra organisationer, företag, högskolor och många många fler. Och hade det inte varit för dig kära Malmöbo så hade vi inte kunnat göra så mycket. När jag träffar dig i olika sammanhang, läser vad du tycker på insändarsidor, på vår hemsida, ser hur du engagerar dig på många olika sätt så blir jag alldeles varm av glädje. Du anar nog inte hur betydelsefullt allt detta engagemang är. vi fortsätter jobba för högtryck. Ibland när vi gör saker kan det tillfälligt bli lite rörigt i stan. Men du har stort tålamod och du, liksom vi, blir oftast nöjd med resultatet. Foto: Ewa Levau Grön Stad nummer 3.2009 s4 s6 s7 s7 k a l e n d a r i u m november 14 söndag 24 tisdag 29 söndag 30 söndag Malmös bästa klimatsida visas upp Jag tänker inte i termer av att inte lyckas Vindkraften har fått en skånsk akademi Grön IT kan spara mycket energi s8-9 Grön stad klimatcoachar Pernilla s10 s10 s10 s11 s11 s12 s12 s13 s13 s14 s14 s15 s15 s16 Tveksam effekt av kylkassett Rättvis handel gör skillnad Bara en bråkdel av tröjpriset till odlaren Grön karta visar gröna platser Kirseberg kan få grön ishall Klimatsmart på schemat Fisk- och växtodling på samma plats Bra klimat för teckning i Malmö Teckningskurs med miljöstöd Odlingstid på nytt vid Seved En komplott för kärleksfull odling Ute tillsammans samlar föräldrar och barn Blåmusslor kan rena Öresund Tareq tipsar om klimatsmart mat Först Kyoto. Nu Köpenhamn. Och sen? Tisdagsföreläsning på Humanitetens hus med Roland Zinkernagel från Malmö miljöförvaltning. Apokalypsens gosiga mörker. Föreläsning med DN-journalisten Anders Bolling, stadsbiblioteket klockan 18. Mötesplatsen på Gustav Adolfs torg öppnar. Den centrala platsen för dig som är intresserad av klimatfrågor och av COP 15 i Köpenhamn. Håller öppet fram till fjärde advent. Vårt klimat. Klas Eklund talar om sin bok om klimat, ekonomi och politik. Stadsbiblioteket klockan 19. hoppas vi ses på någon av klimatarenorna i december (läs mer på sidorna 4-5). De är till för att du ska kunna få en samlad bild av allt som sker i stan. Och du när du träffar på någon av alla de internationella gäster som kommer och kikar på vad vi har gjort och gör prata gärna med dem och berätta. Och sträck på dig. Det är din stad. Katarina Pelin Miljödirektör Malmö stad 5 söndag 8 söndag 12-13 söndag december Climate walks Klimataktion Naturskyddsföreningen. Läs mer på www.naturskyddsforeningen.se COP 15 startar i Köpenhamn. Läs mer på s 4-5. Good jul Hållbar julmarknad i centrala Malmö. Vi som gör tidningen ANSVARIG UTGIVARE Katarina Pelin, miljödirektör. ADRESS Grön Stad, Miljöförvaltningen, 205 80 Malmö. TELEFON 040-34 20 53 FAX 040-30 41 05 E-POST gron.stad@malmo.se REDAKTIONEN Birgitta Gisby, Monika Månsson, Malin Sandström, Anders Ekström, Daniel Skog, Tor Fossum, Susanna Johnmarker (föräldraledig), Mikael Ringman. GRAFISK FORM Benny Mårtensson på www.gregory.se DEBATTINLÄGG boktips, reportageuppslag med mera honoreras efter överenskommelse. TRYCK 30.000 exemplar hos JMS Mediasystem som är ett Svanenmärkt tryckeri. Insändare och uppgifter om kommande evenemang, aktioner eller möten emottages tacksamt.

nummer 3.2009 Grön Stad Klimatet och dess konsekvenser Klimat och konsekvens heter Röda Korsets utställning i Humanitetens hus som beskriver hur klimatförändringarna redan idag påverkar människor på vår jord. Ett stort antal människor hade samlats till invigningen i mitten av oktober. Emil Jensen uppträdde och verksamhetsledaren Birthe Müller höll ett kort anförande. 11.55, fem i tolv, var den symboliska tiden. Klimatmötet i Köpenhamn närmar sig och varje dag är fylld av rapporter om klimatförändringar. Röda Korset har valt att göra en utställning som berättar om verkligheten bakom siffrorna. Om människorna som drabbas av konsekvenserna av översvämningar, torka och orkaner. Pernilla Gustavsson är projektledare för utställningen. Hon berättar att den utgår från fem mänskliga rättigheter när det gäller bostad, mat, hälsa, flykt och konflikt. Utställningen visar hur klimatförändringarna förstör människors möjligheter att leva sitt liv i enlighet med dessa rättigheter. Men den visar också på att det finns massor vi kan göra för att bidra till en bättre klimatutveckling. Exempelvis avge ett klimatlöfte, något man kan göra på plats och dessutom offentliggöra med en egenhändigt tillverkad knapp. Utställningen kommer att vara kvar i Humanitetens hus i två år framöver. Ett klimatlöfte är en god början. Ett par hundra personer dök upp på invigningen av utställningen. 3 Ekokocken Ali rekommenderar Den här veckan bjuder vi på en klimatanpassad kycklinggryta. Djupadalsskolan får sin kyckling levererad från Bosarps gård i Blentarp. Kycklingen är både närproducerad och ekologisk. Alla råvaror i grytan kan du få ekologiska. Närodlat är inte så lätt när det gäller paprika, åtminstone inte så här års. Byt paprikan mot strimlad morot och selleri om du vill ha en helskånsk gryta. Kycklinggryta med lök och paprika 4 portioner 1 hackad lök 3 dl vatten 4 kycklingfileér, ca 500 g 2 paprika i olika färger 1 hackad vitlöksklyfta 2 krm peppar 1msk rapsolja 1 tsk paprikapulver 1 tsk salt 1 grönsaksbuljongtärning 1 dl grädde 2 msk vetemjöl 1. Bryn gul lök och vitlök i rapsolja utan att den får färg. Häll över vatten och lägg ner buljongtärningen. Koka upp så att den löser sig. 2. Strimla kycklinköttet och lägg ner det i omgångar så att buljongen hålls kokande. 3. Skär paprikan i bitar och lägg ner bitarna,peppar och paprikapulver och låt grytan koka tills kycklingen är genomkokt cirka 5 minuter. Smaksätt med salt. 4. Blanda grädde och vetemjöl och rör ner det i grytan. Låt den koka upp under omrörning och sjuda ytterligare 5 minuter. 5. Servera kycklinggrytan med kokt ris eller potatis samt kokt broccoli, paprikaringar och inlagd gurka. Tips: Om färdiggrillad kyckling används, kokas såsen färdig och kycklingen tillsätts sist, skuren i småbitar.låt sedan grytan bli genomvarm. I oktober fick Malmö stad ta emot FN:s prestigefyllda pris Scroll of Honour 2009 för sitt arbete med hållbar stadsutveckling. Grattis Malmö stad! Priset delades ut i Washington på FN:s World Habitat Day. Prisutdelare var USA:s planerings- och bostadsminister Shaun Donovan och UN-HABITAT:s generalsekreterare Anna Tibaijuka. Kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu (S) och stadsdirektör Inger Nilsson var på plats. Jag är stolt och glad för att vi i Malmö har så många duktiga och hängivna personer som arbetar med plan- och miljöfrågor och där kommunens tjänstemän, universitetet och högskolans forskare och privata företag samarbetar så bra enligt triple helix-modellen. Det har gett Illustration: Karin Didring Malmö positionen att vara en av de ledande städerna i världen inom hållbar stadsutveckling, säger Ilmar Reepalu. Malmö stad får priset för sin, enligt motiveringen, innovativa och holistiska strävan att bli en modern hållbar stad. På det här sättet skapar vi förebilder för andra städer att utvecklas i en mer hållbar riktning och bidra till att minska klimathotet i världen, säger Ilmar Reepalu. Priset Scroll of Honour delas ut av FN:s program för hållbar utveckling UN-HABITAT varje år sedan 1989 och är världens mest prestigefyllda utmärkelse inom området boendeförhållanden och hållbar utveckling. Källa: www.malmo.se Tidigare miljöutmärkelser till Malmö stad: Nr 4 av världens gröna städer enligt tidskriften Grist. En av 13 goda exempel på städer med hållbar utveckling, enligt World Watch Institute 2007. European Fleet of the year, i Green Fleet Awards för arbetet med miljöbilar, 2009. Best Civitas city of the year, ett EUpris, 2006. Grön lans till kontorshus För andra gången har en Grön lans delats ut i Malmö, ett pris som belönar hållbara initiativ inom byggande. Vinnare blev kontorsfastigheten Kaggen som byggts av NCC Property Development och ritats av Metro arkitekter. Kaggen är Sveriges första nybyggda GreenBuilding-kontorsfastighet och har 50 procent lägre energiförbrukning än ett normalt kontorshus. Priset delades ut av stadsbyggnadskontoret i samband med stadsbyggnadspriset. Läs mer på: www.malmo.se/stadsbyggnadspris Du och Birgitta Gisby erbjuder hållbarhetscoachning till allmänheten. Vad innebär det? Att man kan ringa till oss på miljöförvaltningen och få klimatråd i vardagliga livsstilsval som inköp, mat, energikonsumtion eller något annat. Det kan handla om begagnade möbler eller var man kan hitta närproducerad mat. Vi är inte experter på allt men vi kan åtminstone hjälpa till om det är någon man undrar över. Varför gör ni det här? Vi föreställer oss att det är många som bryr sig om hållbarhet och klimat och som kanske har funderingar Susanna Winblad eller frågor. Det är också ett sätt för oss att väcka Agenda 21-tankarna till liv igen. Vi vill möta Malmöborna, hitta nya sätt att skapa dialog på. Vi hoppas få in synpunkter och förslag som vi kan använda oss av i andra sammanhang. Hur då menar du? Kanske säger någon att det är svårt att cykla där hon bor, för att cykelvägarna är för dåliga. Då kan vi kolla upp det och försöka hjälpa till så att det på sikt kan bli bättre. Hur får man kontakt med er? Från början hade vi tänkt att vi skulle ha en öppen mottagning på miljöförvaltningen. Men vi tror att det är för hög tröskel att ta sig hit för att få klimatråd. Så vi provar med att låta Malmöborna ringa till oss i stället. Vi får se hur stort intresset är. Vi testar och ser. Verksamheten kan växa beroende på vilka behov som finns. Till slut vilka telefonnummer ska man ringa? 040-34 20 05 eller 34 20 53. Alla är hjärtligt välkomna att höra av sig. Fotnot: Läs på sidan 8 och 9 om hur Pernilla Månsson Colt får en Extreme Climate Makeover.

Grön Stad nummer 3.2009 4 i korthet Malmö stad vill starta hälsoträdgård Malmö stad vill starta en förebyggande hälsoträdgård för personer som riskerar att drabbas av lång sjukskrivning tiil följd av stressrelaterade sjukdomar. Naturens betydelse för hälsan är omvittnad. Idag finns flera rehabiliterande trädgårdar för människor som har blivit långtidssjukskrivna. Genom att komma in i ett tidigare skede, hoppas vi kunna hjälpa människor innan de har blivit sjuka. För Malmö stads del kan det förhoppningsvis innebära färre långtidssjukskrivningar, berättar Lina von Friesen, projektledare på serviceförvaltningen som har skickat en ansökan till Europeiska socialfonden, ESF, om stöd för att starta en hälsoträdgård under 2010. Malmös bästa Det händer mycket i Malmö i samband med klimatmötet i Köpenhamn. Här får du en Klimatarenorna - Malmö stad visar upp fyra klimatarenor som sammanfattar stadens insatser: Västra Hamnen Hållbar stadsutveckling, hållbarhet och livskvalitet samt energieffektivisering i byggnation är inriktningen på denna klimatarena. Änkehuset i Torup platsen för Malmö stads hälsoträdgård om planerna går i lås. En plats är utsedd, Änkehuset intill Statarmuseet i Torup. Om ESF beviljar ansökan tänker serviceförvaltningen under våren bygga upp ett team med trädgårdsmästare, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykoterapeut och friskvårdare. Enligt modellen som har tagits fram ska medarbetaren genomgå ett rehabprogram på hälsoträdgården. Även chefen involveras, medarbetaren går ett program, chefen ett annat. En liknande verksamhet finns i Göteborg och där har man haft väldigt goda resultat, berättar Lina von Friesen. Hälsoträdgården kan komma igång tidigast under hösten 2010. Två försöksstadsdelar har utsetts, Husie och Västra Innerstaden. Hälsoträdgården ska vara öppen även för företag och organisationer utanför Malmö stad. Kyrklig klimat vecka i Malmö Den 15-22 november arrangerar Svenska kyrkan en klimatvecka i Malmö med föreläsningar i olika kyrkor och församlingshem. Inför COP 15 ser kyrkan det som sin uppgift att visa sambandet mellan fattigdomsbekämpning och klimatfrågan. Under konferensen kommer kyrkorna att ha en stor ekumenisk manifestation Countdown to Copenhagen. I manifestationen deltar ett nätverk av kristna biståndsorganisationer runt om i Europa. Se programmet på: www.svenskakyrkan.se Malmö Museer En arena för lärande för hållbar utveckling. Här visar man upp exempelvis Klimat-X. Här finns också utställningen Den hållbara staden. Katarina Pelin och Ilmar Reepalu vill visa sina hållbara satsningar för Malmöborna och omvärlden. Foto: Mikael Ringman Under tolv dagar i december är världens ögon riktade mot Köpenhamn och Öresundsregionen. Då passar Malmö stad på att visa upp sig från bästa klimatsida. vi vill visa omvärlden att de insatser vi gör i de stora städerna gör skillnad. Det är också ett bra tillfälle att berätta för Malmöborna om allt vi har gjort under de senaste åren när det gäller hållbar utveckling, berättar Katarina Pelin, miljödirektör i Malmö stad. 2.000 av delegaterna på FN:s klimatmöte bor i Malmö och många andra kommer att passa på att besöka staden under de dagar mötet pågår. Malmö stad kommer att erbjuda rundturer till klimatarenorna (se artikel intill) och samtidigt vara beredd på att ordna andra möten och studiebesök med kort varsel. Det är ett alldeles unikt tillfälle. Vi kommer knappast att få uppleva ett sådant intresse för Öresundsregionen igen under det här århundradet, säger stadsbyggnadsdirektören Christer Larsson. ilmar reepalu, kommunstyrelsens ordförande (S), pekar på att även om man i Köpenhamn ska diskutera koldioxidutsläpp på global och nationell nivå, är det i städerna som de största problemen finns och där lokala lösningar måste tas fram. Här kan Malmö och andra städer som har satsat på hållbar utveckling visa att de ansträngningar vi gör faktiskt gör skillnad. säger Ilmar Reepalu. Öppna ditt hem för en delegat Vill du ha en klimatdelegat boende hos dig? 30.000 personer väntas komma till klimatmötet i Köpenhamn. 5.000 av dem har ingenstans att bo. Det danska konstprojektet New Life Copenhagen har utvecklats till ett gigantiskt logistiskt inkvarteringsprojekt. Hittills har 2.000 besökare kunnat få gratis privat logi genom projektet. Nu vänder projektet sig till Malmö. Många av deltagarna har inte råd att skaffa sig ett hotellrum, om de mot förmodan skulle lyckas hitta ett. Vi vill göra vad vi kan för att bidra till att skapa ett bredare och mer folkligt klimatmöte, skriver New Life Copenhagen i ett pressmeddelande. Gå in på www.newlifecopenhagen.com för att anmäla ditt intresse. Åk buss med EU-delegater Malmö stad erbjuder delegaterna på klimatmötet att besöka stadens intressantaste klimatplatser. Bussarna avgår från Nordenskiöldsgatan 17. Fyra olika turer går till klimatarenorna. Andra turer följer teman som energi, transport eller den gröna staden. En långtur omfattar samtliga områden. Alla turer är öppna för allmänheten i mån av plats. Gå in på malmo.se/klimat för anmälan. Bussarna avgår mellan 10 och 16, totalt åtta turer på en dag. Roland Zinkernagel ansvarar för satsningen på Klimat Malmö. Han uppmanar alla Malmöbor att ta del av det som händer under klimatdagarna i december. Foto: MIKAEL RINGMAN

5 nummer 3.2009 Grön Stad klimatsida visas upp guide till en del av allt som händer. Hela programmet hittar du på malmo.se/klimat. KLIMATPROGRAM Sege Park En arena med tekniska lösningar: solfångare, solceller, vindkraftverk och en ny testanläggning för att utvinna solel med hjälp av en stirlingmotor. Händelserna under klimatveckan i Malmö sker på två fronter. Dels Malmö stads arrangemang, dels Sveriges aktiviteter i samband med avslutningen av ordförandeskapet i EU, som har döpts till Grönt ljus. Sverige har lagt avslutningsceremonin i Malmö 8 och 9 december. En fast punkt finns på Gustaf Adolfs torg i december, Mötesplats Malmö. Dessutom sker flera aktiviteter på andra platser i stan. Här är något av det viktigaste: EVENEMANG: 8 december: Drömmarnas Hus på Palladium Miljökonvent med 500 skolever från hela Skåne. Aktioner på staden utformas tillsammans med kultur pedagoger. 8 9 december Performance i korsningen Södergatan Skomakargatan under ledning av dansaren Claudine Ulrich. Visningar c:a 12-13 samt 16-18. UTSTÄLLNINGAR Flera andra klimatutställningar pågår under december: Den hållbara staden på Malmö museer, Kommendanthuset den 8 november. En utställning om kopplingen mellan dagliga val och klimatpåverkan. Utställning utgår från arbetet med hållbar utveckling i Malmö och har ambitionen att få besökarna att reflektera och kanske också ta ställning. 8-9 december Green Energy Week En vecka om förnybar energi i städer samt invigning av Ekocentrum i Sege park. För allmänheten är det öppet hus 6 november 8.00 16.00 och 7 november 10.00 14.30. Det blir föreläsningar och visning av vindkraftverk, solceller och solfångare. Läs mer på www.ekocentrum.se Christer Ewe leder Ekocentrum som har funnits länge i Göteborg och nu öppnar en filial i Sege park. Foto: Mikael Ringman Road to Copenhagen. En ceremoniell avslutning av förarbetet inför klimatmötet för att tydliggöra städernas roll i klimatarbetet. Program med Gro Harlem Brundtland, Margot Wallström, Mary Robinson, Kofi Annan och Ilmar Reepalu. Den 10e december öppnar utställningen i Rådhussalen för allmänheten. 9 december Artistkväll på Palladium för inbjudna gäster. For the Moment mingelutställning, modern 3D-teknologi och design. Klimatdag på Garaget, Sofielund med Unga Reportrar och för gymnasieungdomar. Interaktiv konstinstallation Light Orchestra. Stadsbiblioteket: Rollspel för gymnasieelever kring klimatförändring och ansvar. Arrangeras av Garaget. 10 december WWF-seminarium om teknik och kunskapsöverföring mellan i- och u-länder. 12 december Avslutning av klimatserietecknarkurs: utställning och utdelning av klimatserier som har pågått under hösten. Augustenborg Här ligger fokus på klimatanpassning, alltså hur vi kan anpassa oss och staden till effekterna av klimatförändringarna. Gröna tak och öppna dagvattensystem är något som visas upp. 12 och 13 december Good jul: Fairtrade Julmarknad i centrala Malmö. GUSTAV ADOLFS TORG/ Mötesplats Malmö Kvinnor hugger ved 8-9 december Kvinnor hugger ved happening på Stortorget framför Rådhuset med 50 kvinnor 50+ under ledning av den danska koreografen Dorte Olesen. Framfördes även i somras som en inledning på det svenska EUordförandeskapet på Berlin Alexanderplatz. Läs mer på: www.dorteolesen.se BILD: Unn Tibe The Sustainable Centre (Beijerskajen 8) öppnar i december för att visa upp Malmös klimatarbete, vad görs i Malmö, varför är det viktigt. Utställningen görs i samarbete med E.ON, Skanska, Designboost och Malmö stad. Utställning på Form & Design Center. Talk Climate öppnas den 15 november och pågår till den 11 januari. En utställning på riktigt. Utställningsrummet är ett arbetsoch mötesrum där Arkitektskolan vid LTH och Malmö stadsbyggnadskontor visar pågående projekt, forsknings- och designprocesser. Rummet utformas med arbetsbord för besökare, tjänstemän, politiker, studenter med flera, som alla använder rummet i olika perioder för pågående arbete och möten. 7/12 18/12: Utställning på Rådhusplatsen i Köpenhamn: Malmö kommer vara en av utställarna på Rådhusplatsen i Köpenhamn med tema hållbar livsstil, som berättar om hållbarhetsarbetet i Malmö. Rådhusplatsen blir den mest publika platsen under klimatmötet (som annars sker bakom stängda dörrar i Bella Center). Här finns utställningar och här blir det många konserter. Håll ögonen öppna efter program. Över hela Rådhusplatsen kommer en spektakulär glob att hänga. På Gustav Adolfs torg finns en mötes plats med tält som står uppställda från första till fjärde advent. Här blir det föredrag och andra händelser under tiden klimatmötet pågår i Köpenhamn. Utställningen Det klimatsmarta hemmet visas. Ett kafé finns på plats och det finns möjlighet att följa COP-mötet. Hela programmet hittar du på: www.malmo.se/klimat

6 Grön Stad nummer 3.2009 klimatkort Enkelriktade gator för bättre luft Nu har gatukontoret infört begränsningar för biltrafiken på tre centrala gator, som samtidigt innebär förbättringar för busstrafiken. Åtgärderna genomförs för att förbättra luftkvaliteten. Malmö stad har krav på sig från länsstyrelsen att göra något åt ett antal platser i centrum där halterna av kvävedioxid är för höga. I höst har man åtgärdat följande: Djäknegatan: Gatan är ekelriktad mellan Rundelsgatan och Stora Nygatan. Bara bussar, taxi och cyklar får köra på Djäknegatan i den här riktningen. Detta är ett test som ska utvärderas av tekniska nämnden under 2010. Östra Förstadsgatan enkelriktas mellan Drottninggatan och Hermans gatan samt vid Värnhems torget.för att förstärka busskörfältet markeras det med röd asfalt. Södra Förstadsgatan: Busskörfält byggs mellan Södervärn och Dalaplan och markeras även det med röd asfalt. Malmö testar trottoar som renar luft Malmö stad testar en ny typ av trottoarbeläggning på Amiralsgatan. Den nya trottoarstenen ska binda luftföroreningar och på så sätt rena luften utmed gatan. Beläggningen, s k EcoNox, är tidigare testad i Italien, men metoden är relativt oprövad i Sverige. Beläggningen prövas på trottoaren mittemot Konserthuset på Amiralsgatan. Där är halterna av kvävedioxid i luften bland de högsta i staden. Luftmätningar görs med hjälp av miljöförvaltningens mobila mätvagn. Det ska bli intressant att se resultaten, även om vi inte kan garantera att effekten blir stor. I Italien lyckades man faktiskt halvera halterna men där gjorde man också en större insats. Vi testar på en sträcka som är 80 gånger tre meter, säger Henric Nilsson på miljöförvaltningen. De första testresultaten väntas före jul och mätningen ska pågå fram till våren 2010. Malmö stad pluggar in Malmö stad har beviljats 2,5 miljoner kronor från den Europeiska utvecklingsfonden för att under tre år driva projektet Malmö plug in-city. Det främsta målet är att skapa en fullskalig infrastruktur för elbilar i Västra hamnen och Svågertorp. Syftet med projektet är att de introducerade elbilarna ska bidra till att minska utsläppen av miljöoch hälsofarliga ämnen. Dessutom vill man bygga upp nya affärsmodeller som kan skapa nya arbetstillfällen. I finansieringen går Malmö stad in med lika mycket pengar som utvecklingsfonden satsar. Läs mer på public.tillvaxtverket.se Miljöminister Andreas Carlgren ser fram emot klimatmötet i Köpenhamn med tillförsikt. Jag tänker inte i termer av att inte lyckas Den 18 december vet vi. Då avslutas klimatmötet i Köpenhamn. Har det blivit ett nytt klimatavtal? Blev det i så fall lyckat eller misslyckat? miljö Text: Mikael Ringman Foto: Victor Brott Det är i vardagen, i människors direkta närhet, i sätten vi bygger och bor, reser och producerar våra varor som utsläppen i praktiken behöver minska. som ordförande för EU:s miljöministrar tänker jag inte i termer av att inte lyckas. Nu krävs politiskt ledarskap från alla länder. Vi har flera viktiga frågor kvar att lösa fram till klimatmötet och det krävs högre tempo i förhandlingarna. Buden som ligger på bordet nu är för låga, säger Andreas Carlgren, Sveriges miljöminister som har några intensiva månader bakom sig när Grön Stad får en möjlighet att intervjua honom via e-post. utfallet vid klimatmötet i Köpenhamn är till stor del beroendet av det arbete och de förhandlingar som skett före mötet. Carlgren har sedan i somras haft officiella möten med företrädare för samtliga medlemsländer i EU och ett stort antal inofficiella möten. carlgren vill att USA och andra stora länder som Kina och Indien möter de bud som EU tidigare har lagt. EU har lagt fram det mesta ambitiösa budet om minskade utsläpp, med 20 procent jämfört med 1990 och kommer att öka detta till 30 procent förutsatt att motsvarande och tillräckliga bud kommer från andra parter. EU har också lagt fram det bästa budet för finansiering av åtgärder i de fattigaste länderna. Andreas Carlgren pekar på att det finns klara vetenskapliga fakta. De går inte att bortse ifrån. Industrialiserade länder måste minska sina koldioxidutsläpp med mellan 25 40 procent sett till 1990 års nivå fram till 2020. Utvecklingsländerna måste begränsa sina ökningar av koldioxidemissioner till mellan 15 30 procent till 2020. andreas carlgren säger att Sverige har presenterat det mest ambitiösa klimatmålet i EU och anser att det ger Sverige goda förutsättningar att leda EU inför COP 15. Som första industriland har vi en konkret väg för att bryta fossilberoendet, som är det mest skadliga för klimatet. Det är viktigt att visa att det går att förena en växande ekonomi med lägre klimatpåverkande utsläpp. Min och Sveriges roll är att samla EU:s ministrar för ett fortsatt ledarskap och en pådrivande roll de sista veckorna fram till mötet. Sverige har lagt avslutningsceremonin av ordförandeskapet i EU i Malmö 8 och 9 december, samtidigt som COP 15 inleds i Köpenhamn. Under Den 8 och 9 december avslutas Sveriges ordförandeskap i EU och den 7 december samlar Malmö andra städer till en konferens om hållbara städer. på frågan om vilken roll städer och regionerna spelar för hållbar utveckling, svarar Andreas Carlgren mycket stor och säger att han som miljöminister har arbetat hårt för att lyfta frågan om hållbara städer. Sverige genomförde i september konferensen European Cities and the Global Climate Challenge. En av huvudfrågorna var hur städer och stadsregioner kan kombinera en hållbar utveckling med att växa ekonomiskt, skapa nya jobb och garantera välfärden för medborgarna. I Europa bor cirka 80 procent av befolkningen i städer. I både Afrika och Asien växer stadsregioner oerhört snabbt. Detta betyder att energianvändning och städernas påverkan på miljön är frågor som i allra högsta grad måste hanteras. Sverige ligger här i framkant vilket ger oss möjligheter att exportera miljöbra teknik, som både är bra för svensk ekonomi och världens klimat. Det är i vardagen, i människors direkta närhet, i sätten vi bygger och bor, reser och producerar våra varor som utsläppen i praktiken behöver minska. Inte genom att vi gör mindre, utan för att vi har andra klimatsmartare lösningar. Den omställning vi står inför kommer att beröra alla. vad är absolut viktigast att uppnå under COP 15? En ambitiös överenskommelse om utsläppsminskningar som gör att två-gradersmålet kan klaras, det vill säga att temperaturhöjningen blir högst två grader Celsius. Överenskommelsen måste vara bindande och inkludera alla länder. Den behöver vara möjlig att skruva upp i takt med att vetenskapen ger oss nya fakta.

nummer 3.2009 Grön Stad 7 Vindkraft med skånsk akademi vindkraft Text: Mikael Ringman Malmö ska ha mer vindkraft men var? Små snurror på taket mitt i staden ger nästan ingen nytta alls. Det är bättre att satsa på vindkraftverk i utkanten av staden, där det blåser mycket, säger Anders Elmqvist på stadsfastigheter. han var en av föredragshållarna på Skånes vindkraftsakademis första konferens som hölls på Lärarhögskolan i Malmö i mitten av oktober. Anders Elmqvist jämför mätningar från Rådhuset och Heleneholm med beräkningar från Uppsala Universitet av vad vindarna i Svågertorp kan generera. De visar att vindarna i Svågertorp är betydligt starkare än i Heleneholm. Och att vindarna på Rådhusets tak är så svaga att det med dagens teknikläge inte lönar sig att använda dem för vindkraftverk. att sätta upp ett vindkraftverk på taket som knappt ger någon el riskerar att motverka en seriös satsning på vindenergi, befarar Elmqvist. det ser trevligt ut, men om det inte går att peka på någon reell miljövinst leder dåligt underbyggda satsningar bara till att vindkraft tappar i trovärdighet, säger Anders Elmqvist som tycker att det är bättre att satsa på solpaneler inne i staden och låta vindkraften få ta plats i stadens utkanter där vindförhållandena är bättre. katarina pelin, miljödirektör i Malmö stad, välkomnar alla seriösa aktörer inom vindkraft till Malmö. Förutsättningarna att satsa på hållbar energi i Malmö har aldrig varit bättre. Vi har ett bra tryck i hållbarhetsfrågorna och ett starkt politiskt ledarskap. Malmö stad vill ha en mångfald av energi och då är vindkraft en viktig del, säger Katarina Pelin. Vindkraftsakademin Miljöförvaltningen är drivande bakom Skånes vindkraftsakademi som bildades i början av hösten. Joakim Nordqvist, klimatstrateg på miljöförvaltningen, är verksamhetsledare i akademin. Övriga aktörer är: Energikontoret Skåne Malmö högskola Malmö stads serviceförvaltning Mellanrum AB Sveriges lantbruksuniversitet Alnarp Läs mer på vindkraftsakademin.se Grön IT kan spara mycket energi Milan Obradovic tror på grön IT. Rejäla vindmöllor i bra vindlägen anses vara det bästa för Malmö stad. Courtesy of Vestas Wind Systems A/S vindkraft Text och bild: Mikael Ringman Mycket kraft läggs på att minska koldioxidutsläpp från bostäder och transporter. Milan Obradovic vill ta tillvara på de besparingar som kan göras på vår vanligaste arbetsplats kontoret. Vägen framåt går via grön IT. milan obradovic är sedan ett drygt år tillbaka ordförande i miljönämnden (S). Han är också ITansvarig för Svenska kyrkan i Malmö där han har tagit initiativ till en omfattande satsning på grön IT. I ett vanligt större företag står IT-utrustning ofta för 50 procent av elanvändningen, Det handlar om datorer, servrar och all annan kringutrustning. Där finns en stor potential för att minska energianvändningen och därmed också minska koldioxidutsläpp och sänka kostnader, säger Milan Obradovic och pekar på siffror som visar att IT svarar för två-tre procent av alla energianvändning i världen lika mycket som flyget. Det är väldigt mycket tal om att vi ska ändra våra resvanor och flyga mindre. Jag tror det är svårt att ändra på våra resdrömmar. Det är enklare att genomföra förändringar i vår IT-miljö och den vägen nå resultat, säger Milan Obradovic som anser att dessa frågor är viktiga även för Malmö stad. Det är 20.000 anställda i Malmö stad och väldigt många datorer. Här finns stora energivinster att hämta. Den gröna strategin I den gröna strategin för Svenska kyrkan i Malmö ingår flera delar: Elmätare i serverrum visar hur mycket el som servrar och kylaggregat använder. Virtualisering är en teknik som där en server kan göra flera servrars arbete. Här kan man spara både el och kyla. Stänga av servrar och andra enheter på natten. Montera timer på skrivare, kopiatorer och liknande utrustning. Utrustning för vidoekonferenser minskar reskostnader. Grenuttag till alla datorer. Datorn och andra apparater ska stängas av när man går hem. Miljökrav på all utrustning. i korthet Malmö ska bli bäst i världen 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling. Det är huvudmålet för Malmö stads miljöprogram som är en gemensam utgångspunkt för det fortsatta miljö arbetet i Malmö stad för perioden fram till 2020. Programmet har fyra övergripande miljömål: 1. År 2020 ska Malmö stads egen organisation vara klimatneutral och år 2030 ska hela Malmö försörjas till 100 procent av förnybar energi. 2. Malmö ska år 2020 vara ett levande och ledande kunskaps-, demonstrations- och utvecklings centrum för hållbar stadsutveckling. De som vistas i Malmö ska uppleva en god stadsmiljö med låga bullernivåer och ren luft. 3. Malmös naturresurser, i form av marken, havet, kalkberggrunden, grundvattnet och den biologiska mångfalden, är värdefulla tillgångar som år 2020 skyddas och brukas på ett hållbart sätt. 4. År 2020 präglas resursanvändningen av hållbarhet och långsiktighet. Det är enkelt att göra hållbara val av varor, tjänster, resor och avfallshantering för såväl näringslivet, Malmöbon som i Malmö stads organisation. Programmet har arbetats fram av tjänstemän från flera förvaltningar inom Malmö stad och ska i höst antas av kommunfullmäktige. Ny strategi för att minska energi Malmö stad har antagit en ny energistrategi. Syftet är att visa hur Malmö kan bidra till ett långsiktigt hållbart och säkert energisystem. Målen är bland annat att Malmöbornas energianvändning till 2020 ska minska med 20 procent per person jämfört med användningen 2001 2005. För Malmö stads verksamhet är målet högre ställt: energianvändningen ska minska med 50 procent. Tre strategier ska hjälpa Malmö att nå målen: 1. Effektivare energianvändning. 2. Byte till förnybara energislag. 3. Bättre planering, ekonomi, säkerhet och kunskap. Lärarkurs på Klimat-X Under åtta tisdagar i höst går ett antal pedagoger i Malmö en Klimat-X-kurs som leds av Malmö museer och miljöförvaltningen. Kursens inriktning är klimatoch energifrågor och syftar till att ge lärarna verktyg för att jobba med hållbar utveckling i undervisningen. Läs mer på www.klimat-x.se

8 Grön Stad nummer 3.2009 Hur klimatsmart lever vi egentligen? Kanske finns det saker vi kan göra annorlunda, utan livsstil åkte hem till TV-personligheten Pernilla Månsson-Colt för att göra en Extreme cl Pernilla Månsson-Colt Ålder: 42 Aktuell med: Programledare för Trädgårdsfredag Familj: Man, två barn, två bonusbarn Bor: Villa i Klagshamn Bästa klimattips: Släng inte mat! Pernilla Månsson-Colt och tvåårige sonen Noel hemma i villan i Klagshamn. GRÖN STAD KLIMATCOACHAR PERNILLA livsstil Text: Catarina Rolfsdotter-Jansson Journalist och föreläsare med hållbar livsstil som specialområde Bild: Karin Oddner Det kallas star quality. På svenska betyder det att man har utstrålning som når genom rutan, något som är nödvändigt för en programledare i TV. Star quality har definitivt Pernilla Månsson-Colt, det är väldigt påtagligt när man träffar henne. Att hon är en stjärna på klimattänk åtminstone inom vissa områden var hon nog inte riktigt medveten om. Huset från cirka 1920 ligger i gamla Klagshamn, vilket i sig genast skapar en utmaning för en klimatsmart livsstil. Bussarna går inte så ofta, det är långt att cykla till stan och därför är det frestande att använda bilen. Jodå, det står två bilar på uppfarten, men Pernilla har andra planer. Hon tar emot i sitt vackra hem med en glad tvååring på armen. En artig tolvåring hälsar i trappan. Pernilla, aktuell med programmet Trädgårdsfredag, med starkt fokus på ekologi, är själv mycket trädgårdsintresserad och en vacker trädgård omger huset. Minstingen vill ofta ha en morot när han kommer hem från dagis. Då går vi ut i trädgården och drar upp en och gnider av jorden mot gräsmattan. Så gjorde jag när jag var liten, säger Pernilla och visar oss in i sitt vackra kök med utsikt över trädgården.

nummer 3.2009 Grön Stad 9 att livet behöver bli tråkigare? Grön Stads expert på klimatsmart imate-makeover. Hur det gick blev nog Pernilla förvånad över själv. En begagnad och klimatvänlig sko. ENERGI Huset har en gaspanna (naturgas). Det har tjocka väggar som håller inne värmen bra, men fönster och dörrar behöver tätas. Vi har el från en leverantör som bara använder förnybar energi. Vår vedeldade kakelugn mitt i huset värmer mycket bra. En glasdörr gör att vi kan njuta av elden utan att värmeeffekten minskar för att vi har luckorna öppna. Vi har svårt att hitta rätt nivå på inomhustemperaturen eftersom vi bara har en givare. Det beror på att huset består av en nyare och en äldre del. Vi sopar oftare än dammsuger. Badkaret används flitigt av tvååringen men mamma och pappa hoppar ofta i också. Soffa och större möbler står inte framför elementen. Inga långa och tjocka gardiner framför elementen vid fönstren. KLIMATKOMMENTAR: Att elda i kakelugn är inte oproblematiskt när man bor i staden. Malmö stads regler säger att du bara får trivselelda under vinterhalvåret, högst två dagar i veckan och under begränsad tid. Ring Eon och fråga om du kan köpa biogas. Biogasen kan blandas upp i högre utsträckning i naturgasnätet (enligt samma princip som grön el) men det kräver både konsumenttryck och att det tillverkas tillräckligt mycket gas. Om man har en gaspanna som är äldre än 20 år sparar man 15-20 procent koldioxid genom att investera i en ny. Sätt in fler givare för jämnare temperatur. Täta kring fönster och dörrar. TRANSPORT Det tar 50 minuter för mig att cykla till jobbet. Med en tvååring som ska hämtas på dagis blir det för stressigt eftersom jag alltid sitter kvar på jobbet för länge, så jag kör bil. Men i vår när SVT flyttar till Västra hamnen kommer det inte att finnas parkeringsplatser till personalen. Då ska jag köpa en elcykel. Jag testade en i somras och den var kanonbra! Med ett litet barn är det svårt att hinna med vardagsmotionen. Genom att cykla fixar man den. Vi funderade på att köpa en etanolbil, men blev tveksamma inför hur etanolen tillverkas och valde en snål dieselbil istället. Vi kör inte till dagis eller till affären, för båda ligger på samma gata. Annars hade vi inte kunna bo så här. Vi storhandlar aldrig, utan går 50 meter till butiken nästan varje dag. Att inte kunna flyga vill jag inte ens tänka på. Vi älskar att resa hela familjen tillsammans. KLIMATKOMMENTAR: Om man har för långt till jobbet för att orka cykla båda hållen kan man cykla det ena hållet och sedan åka kollektivt hem för att nästa dag göra tvärtom. Välj hellre tåg än flyg - det är till och med bättre att ta bilen än flyget, om hela familjen sitter i bilen. Om du flyger klimatkompensera via Naturskyddsföreningen, Green BagTag eller direkt när du bokar resan. Vedeldning, nja, inte i stan, säger klimatcoachen. KONSUMTION Vi slänger ALDRIG mat, det är ett medvetet val. Jag blir förbannad när folk slänger mat, det är oansvarigt. Dessutom blir maten oftast godare dagen efter! Man kan fiffa till och förgylla. Min pappa, som var duktig på att laga mat, kallade det för HPD hopplockade delar. Vi handlar det vi behöver, äter mycket rester eller lagar nya rättter av resterna. Dessutom har vi en tolvåring som alltid är hungrig så han gillar att vi alltid har burkar med rester i kylen som han kan värma upp. Om vår butik inte har det vi vill ha så tar de in det. De säljer mycket av det som odlas runt omkring, och under säsongen handlar vi ibland direkt av de lokala bönderna och ibland fisk i hamnen. Vi odlar en del av vår mat i trädgården, som sallad, potatis, tomater, bönor och morötter. Vi handlar ekologiskt om det finns. Att vi äter så lite vegetariskt är mitt dåliga samvete. Jag är tyvärr alldeles för förtjust i kött. Jag älskar att handla kläder, men försöker köpa mer och mer second hand och har börjar titta efter ekoreko-kläder. Det känns kul och bra med second hand, bra att jag kan använda något som någon annan ratat och kul att man kan hitta annorlunda kläder. Köpte nyligen ett par eko-skor på sajten Gemenskap Grön. Sulan är av återvunnet material, skinnet vegetabiliskt garvat. Bra när design och ekologi går hand i hand, annars vinner ju HM. Jag gillar att handla begagnade eller antika möbler. Mycket av det vi har är inte nytillverkat. KLIMATKOMMENTAR: Byt ut någon rätt i veckan mot vegetariskt så sparar du mycket koldioxid. Kanske en soppa med bönor eller quornfärs istället för köttfärs. Köp färre men schysst producerade kläder och skor (som de höga pumpsen) istället för många. = bra Pernilla :-) Analys: Pernilla är klimatsmart främst när det gäller mathushållningen, men håller god nivå inom de flesta områden. Det som är svårast för henne att avstå och det gäller många i samhället är resorna. Där kan man spara mycket koldioxid genom att välja bort bil och flyg i större utsträckning. En elcykel kan vara ett både klimat smart, ekonomiskt och hälsofrämjande alternativ för många som har lite för långt till jobbet för att cykla på vanlig cykel. Energi- och klimatrådgivning? Det vet väl att det finns gratis energi- och klimatrådgivning för privatpersoner? Vi gör inte hembesök, men hjälper dig gärna med dina frågor. Telefon: 020 40 33 80. E-post: energirad@kfsk.se

10 Grön Stad nummer 3.2009 Rättvis handel gör skillnad Köp Fairtrade-produkter. Det gör skillnad, det är jag beviset på. Det säger Oumarou Gadjere, bomullsodlare från Kamerun. Grön Stad träffade honom när han besökte Sverige under Fairtrade Fokus-veckorna i oktober. Daniel Skog tar hjälp av sonen Holger för att ta ut kassetten ur kylskåpet. Tveksam effekt av kylkassett hållbar konsumtion Text och bild: Mikael Ringman Håll kondensen borta och spara 30 procent av energianvändningen i kylskåpet. Så marknadsförs den avfuktande kassetten Doppio. Fungerar den? Grön Stad beslutade sig för att testa. i två månader har Daniel Skog på miljöförvaltningens miljöstrategiska avdelning använt sig av Doppio Fridge som produkten heter. Enligt tillverkaren innehåller kassetten naturliga mineraler som bidrar till att avlägsna kondens i kylen. Då går mindre energi åt att kyla skåpet, vilket sänker energianvändningen och medför att grönsakerna håller sig längre. Att kassetten absorberar etylengas påstås också fördröja mognadsprocessen hos frukt och grönsaker. Så lyder alltså Doppio Internationals försäljningsargument. daniel skog har utrustat sin kyl med en energimätare. Under två månaders tid har han mätt användningen en gång i veckan. Jag insåg snabbt att elanvändningen förändras med årstiderna. Under sommaren går det åt mer el för att kyla grönsakerna än på hösten. Därför har jag växlat, en vecka med kassett, en utan, för att få en rättvis jämförelse. Och resultatet? Kylskåpet känns fräschare. Det verkar onekligen som om det är mindre kondens. Vi bakar mycket bröd och brukar låta brödet långjäsa i kylen. Då brukar det bli mycket kondens och där märks en tydlig skillnad. Men när det gäller energianvändningen kan jag inte se någon skillnad alls. Inte alls? Nej. Användningen har sjunkit över tid i takt med att det har blivit kallare. Men den har inte sjunkit mer de veckor kassetten har varit i kylskåpet jämfört med när den har varit utanför. Kommer du att fortsätta att använda kassetten? Ja, det gör jag nog. Vi har ju redan köpt den och kylskåpet känns som sagt fräschare. Men om jag skulle rekommendera det till min granne? Nej det tror jag inte. Spara kylskåpsenergi Köp ett nytt kylskåp med bästa energimärkning. Kan halvera förbrukningen i ett slag. Ha rätt temperatur, plus fem grader. Tina fryst mat i kylen. Frosta av regelbundet. Då förbrukar kylaggregatet mindre energi. Dammsug baksidan. Damm ökar åtgången av el. Ställ inte in varm mat i kylen, då måste aggregaten jobba i onödan. Testfakta Enligt ett test på Doppio Internationals hemsida har SP, Statens provningsresultat, testat kassetten och uppmätt 27 procent lägre energanvändning i ett kylskåp med kassett. Det finns också en kassett för frys, men där går inte att utläsa något provresultat. oumarou gadiere likställer etisk produktion med rättvis handel. Det är ett sätt att jämna ut orättvisor mellan nord och syd som gynnar båda parter. Kvaliteten höjs i nord och vi i syd får bättre betalt. Och det är inte bistånd, utan handel. Vi får betalt för det arbete vi utför, berättar Oumarou Gadjere. På ett personligt plan innebär etiskt och rättvist producerad bomull bättre ekonomiska villkor för Oumarou Gadiera och hans familj. Tidigare arbetade jag med hacka, men nu har jag kunnat köpa två oxar. Tack vare oxarna har jag kunnat fördubbla produktionen från 2,25 ton till 4,6 ton per år. Oumarou Gadjere skulle egentligen deltagit i Rättvis handelsforum 2009, som arrangerades på Malmö högskola 9 och 10 oktober. Han dök inte upp. Trots att han hade både visa och pass fastnade han i den franska tullen. De ansåg att jag hade för lite pengar för att kunna klara mig i Europa, säger Oumarou Gadjere som blev två dagar försenad på grund av problemen i tullen. Oumaru Gadjere bor i byn Herí i norra Kamerun, en by med 400 invånare. Byn började odla Rättvisemärkt bomull för fem år sedan när priset på den traditionella bomullen hade sjunkit till mycket låga nivåer. Sex byar började, idag är de 198. Många fler vill gå med. Förklaringen, berättar Oumarou Gadjere, är att de får ett högre pris för cotton equitable. Priset är 238 centralafrikanska francs, XAF, per kilo orensad bomull (ungefär 3,80 SEK). För traditionellt producerad bomull är priset 185 XAF. Dessutom får kooperativet en premie som man har använt till att bygga en skola och en sjukstuga. Vi kan tyvärr inte ta med hur många byar som helst. Problemet är att vi inte kan sälja mer Rättvisemärkt bomull. Efterfrågan är inte större idag, men vi hoppas och tror att den växer. Se en film från en Fairtradeproducent i Kamerun: http://www.fairtradetowns.org/resources/cortton-in-cameroon/ Valutafakta: 100 XAF=0,15 Bara en bråkdel av tröjpriset till odlaren Om du köper en tröja är det bara ett par procent av kostnaden som går till producenten. Resten går till en mängd olika led mellan bomullsfälten och butikshyllan: spinnerier, färgerier, exportörer, importörer, grossister och detaljister. det berättar elisabet lim, nybliven nordisk produktchef för bomull på Rättvisemärkt, som har anställts för att underlätta för klädbranschen att öka sin andel av etiskt producerad bomull. Kring millennieskiftet sjönk bomullspriset till en rekordlåg nivå. Priset är något högre idag, men ändå bara en sjättedel av vad det var för 20 år sedan. Något som drabbat afrikanska länder hårt. En starkt bidragande orsak till de låga priserna är kraftiga subventioner till bomullsodlare, framför allt i USA. På grund av subventionerna var de priser som betalades till de inhemska bomullsproducenterna i USA 154 procent högre än världsmarknadspriserna 2001/2002, enligt en EU-rapport (eur-lex.europa. eu). Totalt uppgick subventionerna i USA till 2,9 miljarder euro. Elisabet Lim på Rättvisemärkt arbetar för att få klädföretagen i Norden att använda mer rättvist producerad bomull. Även europeiska odlare subventioneras (priset var 90 procent högre än världsmarknadspriserna, enligt samma rapport).

nummer 3.2009 Grön Stad 11 Grön karta visar gröna platser digital hållbarhet Text: Andrea Kollmann Bild: Anders Ekström I slutet av augusti hade Malmö miljöförvaltning celebert besök grundaren av Green Map, Wendy Brawer, kom för att diskutera Malmös nya gröna karta. wendy brawer var i Köpenhamn där hon nominerats till miljödesignpriset Index Award. Hon passade på att besöka Malmö som hon beskriver som en världshuvudstad när det gäller hållbarhet. Wendy Brawer är den amerikanska industridesigner som 1992 kom på idén att göra en karta över New Yorks ekologiska platser. Denna första Green Map syftade till att visa FN-delegater på klimatmöte hur deras beslut konkret påverkar en storstad som New York. Genom att på en karta märka ut platser för ekologiskt hållbara lösningar restauranger, butiker, sopsortering fick man en tydlig bild av vad som faktiskt gjordes i staden. Sedan dess har Green Map spritt sig över världen, inklusive Malmö. Idag pågår runt 600 projekt i 55 länder. Tanken med Green Map är att invånarna själva kartlägger klimatsmarta platser och företeelser så att alla, invånare såväl som turister, ska hitta och använda sig av allt som är klimatsmart på orten. kartorna kan göras av i stort vem som helst men Green Map har några önskemål. Vi vill gärna att det är folk som har någon form av expertis och som bor på platsen. Och så bör de samarbeta med andra. Det är svårt att göra en karta, säger Wendy Brawer. Att göra gröna kartor handlar inte bara om att markera förnyelsebara aktiviteter på orten eller att kartlägga gröna platser. I många fall har det visat sig att det gemensamma arbetet får sociala effekter. Medborgarna samarbetar och skapar nya kontaktytor. Hur har arbetet förändrats sedan 1992? Det är förstås mycket lättare nu. Tekniken gör att allt går mycket snabbare. Vi har en struktur och vi har det färdiga globala ikonbiblioteket som folk kan kolla in och tänka Vad behöver vi hos oss?, säger Wendy Brawer. invånare i kapstaden, Bogotá eller Malmö använder alla Google Map som bas, om de vill, när de arbetar med kartan och Green Maps globala ikoner för att markera samma saker. Nya ikoner skapas lokalt vid behov och blir sedan globala och användbara för alla. Green Map har tilldelats flera utmärkelser. Vill man dela sina kartor med resten av världen lägger man in den direkt på Green Maps hemsida. Under Open Green Map hittar man ett femtiotal gröna kartor från hela världen, inklusive Malmö. green map har sitt huvudkontor i New York med Wendy Brawer som självklar chef. Hon är förstås stolt över att hennes idé har fått så stort genomslag. Är det lätt att vara grön i Malmö tycker du? Ja. Diskussionsnivån när det gäller hållbarhet är hög. Det är en världshuvudstad när det gäller hållbarhet. Här är allting väldigt uttänkt och man lever mestadels upp till sina mål. Om inte, så ifrågasätter man och rättar till det, säger Wendy Brawer. Malmö Green Map Var hittar jag ekologiska kläder och Malmös cykelvägar? Finns det Fairtradefika och vem säljer solpaneler? Svaren på dessa frågor hittar du lätt på Malmös klimatsmarta karta. Malmö har använt sig av den gröna kartan i tolv år. Den första gjordes 1997 efter att miljöförvaltningens Tor Fossum snubblade över den under en arbetsresa till New York. Han fick New Yorks gröna karta i handen, träffade Wendy Brawer och tog idén med sig hem till det projekt man arbetade med då (Gröna tråden). Sedan fick kartan nya utgåvor 1999 och 2001. I höst arbetar man med en ny förbättrad version. Tidigare har kartan visserligen varit webbaserad men från och med i höst använder Malmö samma system som resten av Green Map-användarna över världen. Den har också bytt namn och heter nu Malmö Green Map. Mycket har ändrats sedan den första versionen, det har tillkommit nya ekologiska restauranger och butiker och även platser för förnyelsebar energi, säger Tor Fossum på Miljöförvaltningen. Malmö stad och Naturskyddsföreningen i Malmö har tagit fram Malmös klimatsmarta karta. Kartan hittar du på www.malmo.se/klimat och finns också under www.greenmap.org (klicka på Open Green Map) där samtliga öppna gröna kartor i världen ligger. Wendy Brawer jobbar sedan 1992 med att sprida gröna kartor över världen. Kirseberg kan få första gröna ishallen ekologiskt byggande Text och bild: Mikael Ringman En ishall som byggs ihop med ett växthus och kläs in med en fasad av gröna växter och har solceller på taket. Det kan bli verklighet när ishallen i Kirseberg rustas upp. ishallen i kirseberg byggdes i början av sjuttiotalet. Liksom många andra byggnader från den tiden är den sliten och i behov av renovering. I Malmö pågår just nu ett stort EU-projekt Ekologisk omställning av efterkrigstidens bebyggelse där Malmö stad tillsammans med företag och andra aktörer arbetar fram nya modeller för hållbara förbättringar i hus och utemiljöer. En av byggnaderna som har valts ut i projektet är Kirsebergs ishall. Amelie Stjernhav på serviceförvaltningen pekar på att ishallen är behäftad med en del problem. I princip saknas isolering i väggar och tak. En stor del av energin som går åt för att kyla ishallen försvinner genom de tunna väggarna. Målet är att i Kirseberg hitta lösningar som kan användas på andra gamla ishallar i hela landet. Gröna tak blir troligen för tungt, vi funderar i stället på gröna fasader. Då kan vi skapa grönska i stadsdelen samtidigt som byggnaden får en bättre isolering, berättar Amelie Stjernhav som även hoppas att det kan bli grönska och odling utanför ishallen. ett växthus kan värmas upp av överskottsenergin från ishallen och bevattnas med isen som ismaskinen skrapar av. Vi vill öka nyttjandet av ishallen och marken runt omkring. Ett växthus kan bidra till ett större användningsområde och en bredare målgrupp, säger Amelie Stjernhav. Serviceförvaltningen arbetar även med många tekniska lösningar för ishallen, exempelvis behovsstyrd ventilation som känner av när ishallen används. Stefan Thörnkvist och Amelie Stjernhav deltar i arbetsgruppen som ska hitta nya lösningar för efterkrigstidens bebyggelse i Malmö.